Västra muren - Jerusalem |
Den mur som kallas "klagomuren" eller "västra muren" (Kotel Hama'aravi på hebreiska), är den enda återstående delen av den stödmur som en gång i tiden omgav tempelområdet i Jerusalem. Beteckningen Klagomuren är en kristen beteckning.
Enligt Bibeln byggdes Salomos tempel på toppen av Tempelberget under 900-talet f.Kr. och förstördes av babylonierna år 586 f.Kr. Det andra templet byggdes år 516 f.Kr.
Det var kung Herodes som lät uppföra muren vid tiden för vår tideräknings början i syfte att utvidga den gård som omgav själva tempelbyggnaden (som han också renoverade). Omkring 19 f.Kr. lät Herodes den store inleda ett massivt expansionsprojekt på Tempelberget. Han utökade området vilket medförde en utvidgad plattform. Västra muren ingick i denna plattform. Herodes tempel förstördes av romarna liksom övriga Jerusalem år 70 e.Kr. under det första judisk-romerska kriget. Den här västra muren är det enda som återstår av den mur som omgav tempelområdet.
Den judiska traditionen som i detta fall saknar historiskt värde, lär att Västra muren uppfördes av kung David och att muren vi ser i dag byggdes på hans grund. Enligt Mishna låg Västra muren, av samtliga fyra väggar på Tempelberget, närmast det Allra heligaste; därför anses bön vid muren vara särskilt fördelaktigt. (Wikipedia)
På medeltiden började judarna vallfärda hit och man samlades vid muren för att sörja över det förlorade templet (därav namnet "klagomuren") och be till Gud om att templet en dag skulle byggas upp igen. Många troende judar förrättar sin morgonbön vid muren, och det är sed att besökare stoppar in lappar med böner i springor mellan stenarna i muren.
Västra muren är 4,5 meter tjock och totalt 485 meter lång, men den del av muren som vi ser på bilder från Klagomuren och som ligger vid ett stort torg är 58 meter bred och tornar upp sig 18 meter över marknivån. Den sträcker sig också nedåt under den nuvarande marknivån till berggrunden nedanför. Platsen är helig för judar och muslimer, och människor från hela världen reser hit. Bland muslimer är muren känd som al-Buraq, grundat på en tradition som säger att detta var den plats där profeten Muhammed under den nattliga resan tjudrade sin bevingade fåle, Buraq. Vissa muslimer har förklarat att Västra muren tillhör Al-Aqsamoskén.
I alla tider har judar samlats vid muren för att uttrycka tacksamhet till Gud eller be om gudomlig barmhärtighet. Enligt judisk lag är det ett måste att känna sorg och att slita itu sina klädesplagg när man besöker Västra muren och ser den ödelagda tempelplatsen. Det finns en tradition som säger att när vatten börjar strila genom stenarna i muren är det ett tecken på att Messias ankomst är nära.
Under det arabisk-israeliska kriget 1948 ockuperade Jordanien de gamla stadsdelarna i Jerusalem och övriga östra Jerusalem. Enligt stilleståndsavtalet skulle judar i Israel ha rätt att besöka Klagomuren. Detta förhindrade dock jordanska soldater och trots israeliska påtryckningar på FN, förvägrades judarna att besöka den heliga platsen under 19 år. Under sexdagarskriget 1967 återerövrade Israel östra Jerusalem och Klagomuren. Händelsen, när de israeliska fallskärmsjägarna nådde fram till murens stenar och grät av lycka, anses av många vara det största ögonblicket i modern judisk/israelisk historia. Det firades med sång och dans världen över.
Ja, detta är en viktig plats för många och det har stridits om platsen. Platsen är mäktig att se. Säkerheten runt platsen är rigorös. Där finns många vakter, militärer, som håller skarpa ögon på alla besökare. Militariseringsnivån här är hög, mycket hög.
Under speciella judiska högtider samlas uppemot 100 000 människor på platån nedanför Klagomuren. Hur ser här ut på fredag, tro? Ja, det är en helt vanlig fredag, men ändå en fredag - alltså sabbat (fredag kväll - lördag kväll) i den judiska traditionen.
A..
(Källa; AlltOmBibeln.se & wikipedia 20160302)
Länkar;
Västra muren - Jerusalem (Allt om Bibeln)
Västra muren - Jerusalem (Wikipedia)
Backpacking - om västra muren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar