 |
| Svensk aktivism på muren - checkpoint 300, Bethlehem |
Vi står vid muren. Tittar upp och undrar hur det är möjligt att den finns. Hur många drabbas av den, och av andra dagliga hinder och restriktioner? Muren och restriktionerna är verkligen en verklighet. Var och en upplever frågan olika, men här ser vi verkligen begränsningen tydligt. Mannen som vi just talat med talar ändå med glädje i rösten. Han talar om mycket allvarliga saker, men sticker in ett skämt med jämna mellanrum. Han har levt i denna vardag under många år - och här blir vi kvar, säger han. Det här är vår plats, men vi vill gärna röra oss fritt. Jag tänker att det är hoppfullt och glädjande att människorna orkar hålla riktningen klar. Riktningen är fred. Han säger; vi är alla kopplade till varandra. Hela jorden är vår by. Om vi har en kultur där vi exkluderar någon eller några skapar vi konflikter. Det vill vi inte. Vi vill arbetar för fred och försoning.
Hanna läser 8-mars-manifestet för oss, där nära muren. Den internationella kvinnodagen är viktig. Den påminner oss om att vi måste se och reflektera, men också att vi inte får stanna, tro att vi är klara. Det är vi inte. Vi behöver vända riktningen åt rätt håll, för att göra världen till den fantastiska plats den verkligen kan vara. Jämställdhet, rättvisa, hållbarhet - är viktiga frågor. Ja, det finns många fler, förstås.
Vi hör Hanna säga (i enlighet med kivnnodagsmanifestet); ”En annan värld är inte bara möjlig, hon är redan på väg. Under en lugn dag kan du om du lyssnar noga, höra henne andas.” - Ja, visst är det så!
Läs gärna manifestet - du hittar det här!
A..
(Bethlehem 8/3 2016)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar