2 augusti 2014. Sniedzes, Ogre (Lettland) - Salaspils - Riga - Jaunciems - Kalngale - Camikava - Lilaste - Saulkrasti, Lettland. 102 km (enligt Google-maps)
+ virrande i Riga.
Sen landning igår ger sen start idag. Vaknar till regn. Frukost i sol. Iväg framåt 0930. Vi hoppas på en regnfri dag.
Åkrarna i
Lettland är hittills inte så mycket brukas, som det var i Polen och Litauen. Där var det mycket stora arealer som brukades. Så långt ögat nådde i brukad mark. Här är det annat. Är det EU-stödet som är olika här? Varför brukar de inte?
Campingen (Sniedzes) var fin, med härliga stora stugor, nära vatten och ett stort boningshus. Det skulle vara en perfekt anläggning för mig (även om det är för lite folk i faggorna).
Dagens rutt går från
Ogres södra strand via Salaspils till Riga och sedan vidare längs kusten till någonstans nära, strax norr om, Saulkrasti. Det gick trögt under dagen. Matletande (restaurang) och camping gick vi ordentligt bet på. Camping är verkligen inte letternas melodi. Scoutrörelsen eller en friluftsturistförening skulle behöva göra insatser i Lettland.
Riga tog vi oss bara mest rakt igenom. Där fanns inga skyltar alls, så det var svårt att veta var vi skulle åka. Med solen som riktning tog vi oss rätt. Kusten upp skulle innehålla flera campingar, men alla var nedlagda eller hade bara stugor eller annat för boende. En man från trakten hjälpte oss länge att leta. Klockan blev ordentligt sen innan vi hittade en strandplats för matlagning och en finfin tältplats i skogen, strax norr om
Salukrasti. Klara för sömn framåt 2330. Vi väcktes senare av att någon smällde smällare mitt i natten. Obehagligt, men det slutade rätt snabbt. Det kändes som om det var precis utanför tältet, men det var det nog inte.
Här bodde vi riktigt fint, nära en sandstrand, i en finfin tallskog. Vi hade aldrig hittat hit utan mannen som cyklade med oss länge, länge. Förundrande och fantastiskt vänligt.
|
Lettlands flagga.
Röd - vit - röd. |
3 augusti 2014. Saulkrasti, Lettland - Stiene - Limbazi - Päle - Korgene - Salacgriva - Alnazi (gränsstad mellan Lettland & Estland) - Treimani (Estland). 107 km (enligt Google-maps).
Sovit gott på mycket fin plats. Morgondopp på ljuvlig sandstrand. Sen start. Riktning norrut.
Limbazi i lunchtid. En fantastisk människoström möter oss. De har blomster, hinkar, spade, mm och är på väg till begravningsplatsen i utkanten av staden. Kyrkan, som ligger på annan plats efter vägen, är öppen, men människorna går till begravningsplatsen någon km därifrån. Det är som om alla går dit. Vägen utanför är kantad av mängder av bilar. Strax intill kyrkan ligger en annan stor kyrkobyggnad. Detta är en särskild stad. Det märks.
Här i Lettland är åkrarna sällan odlade. En del grusväg får vi nöta och asfalten är ibland mycket dålig. Vädret är fantastiskt också idag. Vi har det himla gott.
Restaurangmiddag i Alnazi, strax innan gränsen mot
Estland. Gott och trevligt. En löpare, som satt på restaurangen, börjar tala med oss. Han var maratonlöpare, sprungit veteran-VM-tävlingar och var glad över vår bedrift och samtalen. Han och en vän hade uppenbart just då varit och sprungit en tävling i närheten (Riga?). Vi blev glada av samtalet.
Efter maten trampade vi vidare en liten stund tills vi, på den estniska sidan hittade en gratis finfin camping (Treimani). En fin tallbacke med finfin sandstrand hade iordningställts för allmän camping. Eget ansvar, toaletter, grillar, vattenpumpar, mm. Där var fantastiskt fint. Vi fick oss ett kvällsdopp innan vi knöt oss för dagen. En finfin dag.
|
Estlands flagga.
Blå - svart - vit. |
4 augusti 2014. Treimani, Estland - Häädemeeste - Pärnu - Audru - Lindi - Ojako, Estland. 90 km (enligt Google-maps) + virrande i Pärnu.
Himlen är blå. Solen är vaken. Vi ar ett morgondopp i ett soligt och lugnt hav, äter frukost och packar ihop för vidare färd. Vi trampar mot Pärnu. Vägen går först längs en fin enslig väg, men byts sen mot den stora vägen. Någon liten står ej till buds. Det är många lastbilar som passerar. I Pärnu blir vi rådvilla. Skall vi hasta och gina rakt upp till Tallin eller skall vi runda ytterkusten. Vi beslutar oss för kustvägen.
Estland är fint. Här är välutvecklat och väl ordnat. Mest likt
Sverige.
Dagen avslutas med camping på Ojako gård. Det är en fin stor går, bara vi som campar. Toa/dusch i huvudhuset, en stor gräsplan för camping (tom, förutom vi). Det ser ut som en hästgård som gjorts om till en fin turistanläggning - med väldigt dålig skyltning.
När vi letade camping i slutet av dagen stötte vi på en kvinna som satt och åt glass på en stenmur med sin lilla son. Det visade sig att hon, estniska, talade svenska efter att ha arbetat i Sverige i 5 år. Hon berättade om Ojako gård, annars hade vi inte hittat platsen och inte en finfin plats för natten, som det verkade när vi fortsatte nästa dag. Det är viktigt och finfint när man träffar rätt person vid rätt tid. Sådana som hjälper, sådana som gärna talar och sådana som vill bidra. Man blir glad av sånt.
Polen; många, små butiker längs vägen. Stora arealer/åkrar, kulligt böljande landskap. Fantastiskt bördigt. Fantastisk strand/skogssträcka mellan Gdynia - Gdansk. Hyfsat många kor. Välbefolkat.
Litauen; grusvägar, stora arealer brukade. Inga människor. Fattigt. Ej iordningställda hus (ej målade, etc). Många har sannolikt inte vatten i husen på landsbygden. Hushållsko, några getter - i ett rep på gården eller äng. Lösa skällande hundar på landsbygden. Många bandhundar.
Lettland; ej brukade åkrar, mer skogslandskap än tidigare. Rikare än Litauen.
Polen + Litauen + Lettland = många storkar.
Lettland + Estland = Euro.
Polen + Litauen = egen valuta. Billigare.
Mycket öl i alla länder. Billigt + tillgängligt = många a-lagare tydliga i "alla" byar.
5 augusti 2014. Ojako gård, Estland - Töstamaa - Varbla - Helmküla - Vapi - Vatla - Lihula - Haapsalu. 140 km.
En blåsig natt gjorde det svårt att sova. Dusch och toa låst i morse, så frukost och lägerrivning fick ske först. Så småningom låste de upp. Sol, lugnt och fint. Allt torrt (bra med nattblåsten). Vi mår väl.
Här tar de vara på höet. "Traktorägg", med & utan plast, men för övrigt är det oodlat det vi ser i Estland. Många, många hö-rullar, både plastade och oplastade.
Vi har en mycket fin cykelsträcka sydväst om Pärnu och sen vidare norrut. Vi har också sol & fint, som vi haft i princip hela vägen.
De sista 52 km idag blev en lång spurt. Sträckan gick i bra fart, träningsläger snarare än simpel cykelresa.
Haapsalu nås framåt kvällen. Vi tar en pizza och njuter en öl på Pizza Grande. De har godare pizzor här än
hemma. Dagens sträcka är ca 14 mil, inklusive de sista 2*4 km när vi cyklade ut från staden i sökande efter tältplats. Vi återvände sen och bodde på en egen badstrand nära staden. Pizzorna är goda här (hela resan). De är mer som Pizza-Hut-pizzor. Riktigt gott.
|
5/8 2014. Leif längs fina cykelleder
i vackra Estland. |
Alla människor försvinner från vår strand när solen har gått ner. Solnedgångstid (alltså efter) blir ensamtid.
Dagens cykling var lång och fin. Estland har fina vägar, fina cykelleder och bra ordnat kring dessa. Vi har haft en dålig Estlandskarta, men kommer framåt ändå. Det finns många ytor kvar att på på i alla dessa länder. Det verkar verkligen inte överbefolkade,(särskilt inte Litauen).
6 augusti 2014. Haapsalu - Tuksi - Növa - Harju-Risti - Padise - Paldiski. 111 km.
Vi vaknar i soluppgångstid vid en strand i Haapsalu. Kvällsdopp och morgondopp på mycket grunt vatten. Iväg ca 0815 - ovanligt tidigt. Vi följer cykelleden längs kusten. Efter drygt 4 mil viker leden in på en grusväg. Den är riktigt fint. Vi stannar på en finfin rastplats (naturreservat) där ett stort och fint vindskydd finns, liksom grill, toa och soptunna. Fint, städat och ordentligt. Estland har fina cykelledsarrangemang, fina bord, vindskydd, mm efter vägen. De har verkligen tänkt till och ger en mycket positiv bild. Hit kommer vi gärna tillbaka. Tillgänglig natur, även om de inte har vår fantastiska allemansrätt. Det går att hitta "statlig" mark att vara på. Vi trivs väl här.
Längs denna kust finns också en svenskbygd. Vägskyltarna är, under någon mil, skrivna både på estniska och svenska.
|
Vi cyklar längs en fantastisk led genom
ett underbart skogsområde. |
Vi kan mycket varmt rekommendera att cykla längs Estlands kust, att följa deras utmärkta cykelleder.
Vi når Paldiski efter en fin dags cykling, längs fina vägar och bland annat genom ett underbart skogsområde, med karg natur (sand & mossa) med vackra tallar. Området var sannolikt en nationalpark, eller åtminstone ett naturreservat. Underbart ljuvligt vacker. Jag var lyrisk när vi cyklade genom området.
Bokning av färjebiljetter i Paldiski går som en dans och vi får ca 4 timmar att fördriva på en fluginvaderad stenstrand i närheten av färjeläget. Båten är en lastbils/transport båt som packas med millimeter-precision. Jag står förundrad och betraktar hur många lastbilar som går på denna båt och undrar hur det är möjligt att lasta dessa utan olyckor. Helt förundrande.
|
6/8 2014. Leif - med fyra timmar
att fördriva blir en liter öl
& en korv som lycka
för somliga. |
Vi äter middag på båten (som avgår en god stund efter fastlagd avgångstid 23,55) och somnar så småningom, rätt obekvämt, i varsin vilstol.
7 augusti 2014. Kapellskär - Gräddö - Södersvik - Vreta - Harka - Björnö - Norrtälje - Söderby. Ca 5 mil.
Vi landar i Kapellskär framåt lunchtid och trampar till Norrtälje via Gräddö och Södersvik och sedan längs den stora vägen till Vreta. Sen vidare på den lilla vägen mot Björnö till Norrtälje. Lunchsallad framåt 1430 på Norrtälje Pizzeria innan vi tar de sista tramptagen hem.
Vi har haft en fantastiskt fin resa från Korpskog/Öland till Karlskrona, för båtfärd till Gdynia - vidare genom Polen och runda den lilla ryska enklaven, vidare norrut genom Litauen, Lettland och längs Estlands västra kust för att sedan ta båten hem från Paldiski till Kapellskär, för cykelfärd den sista biten hem. Vi har i princip bara haft varmt och sol hela resan (utom tre timmars dundrande åska och regn). Vi har haft det riktigt, riktigt bra.
Sammantaget har cykelresan omfattat ca 170 mil. Vi är mycket nöjda och glada över denna fina resa. Det har inte funnits någon rädsla eller oro, inga incidenter och inga obehagligheter (mer än smällarna då, kanske). Det har genomgående känts tryggt och säkert att färdas i dessa länder.
Anette Grinde
|
6/8 2014. Anette Grinde, någonstans nära Növa (nordvästra Estland) -
i ett fantastiskt skogsområde (nationalpark/naturreservat).
Det var ett fantastiskt vackert område. |
Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Bloggportalen.se. Knuff om långfärdscykling - Bloggare om Polen - Blogger.com. Långfärdscykling fb-grupp. Polen - wikipedia. Litauen - wikipedia. Lettland - wikipedia. Estland - wikipedia. Bloggare om långfärdscykling. Bloggare om Estland.