“Oberoende” skriver om kollektivtrafiken i Norrtelje tidning

“Oberoende” skriver i Norrtelje tidning (NT web 14/5-26) om kollektivtrafiken och skatterna, med en önskan om att få veta hur kostnadssänkningen för trafikanterna ska betalas. 

Själv undrar jag mest hur planeten ska överleva utan att vi tar krafttag för att få ner fossilutsläppen, övergå till ett avsevärt större kollektivtrafiksnyttjande och när hela politiken ska ta ansvar för att det sker. 

Ja, kollektivtrafiken ska betalas. En hel regionbudget, med alla dess olika delar, behöver klarlägga det. Det behöver också kommas överens över partigränser, kanske t o m blockgränser, för att kommas i mål. Det vore en dröm för vår landsbygd, stad, huvudstaden, regionen och landet om ledningen i regionen tillsammans såg värdet för människor, natur och vårt allas klimat. Det vore förödande om de inte förmår detta. 

Kollektivtrafiken påverkar människors liv, både i tillgänglighet och klimathänseende. Det påverkar landsbygd och stad, möjlighet att komma till skola, jobb, sjukhus och nöjen. Dess prisnivå behöver sättas för tillgänglighet för alla åldrar, liksom för de flestas hälsosituation och ekonomiska förutsättningar. Tillgänglighet till kollektivtrafiken är i förlängningen en rättvisefråga för oss alla. 

Klimatanpassningar är billigare att göra idag, än när den stora förödelsen nått oss. Det vi inte gör idag, blir avsevärt dyrare i framtiden. Att “få ekonomi” i kollektivtrafiken är avsevärt mer än bara pengar i regionens budget för just det.

A..

Elias Rosell skriver en ledartext i Norrtelje tidning (18/11-25) om kulturen i Norrtälje.

Elias Rosell skriver en ledartext i Norrtelje tidning (18/11-25) om kulturen i Norrtälje. Jag tolkar texten som att han inte ser poängen med Norrtälje konsthall eller annan kultur för vuxna, och särskilt inte om den rör nationell eller internationell konst, eller kanske specifikt att det inte är kommunens ansvarsområde. Han skriver också om att han är skeptisk till konsumtion/underhållning för vuxna - att det är långt från välfärdens kärna. Han avslutar sin text med att kommunen bör fokusera mer på barn och unga, breddidrott och folkbildning. 

Jag känner sorg när jag läser Rosells text. Den förenklar kulturdiskussionen och skulle leda till en fördummning av folket. Kultur (och idrott) för alla åldrar är oerhört viktigt, barn och unga är viktiga, ja, men alla vi andra ska också leva, skapa hälsa för oss själva och andra, fostra och bilda varandra genom hela våra liv. Föreningsliv och kulturinstitutioner behöver all hjälp vi kan få i det, i kommunens ansvar ligger att värna sina medborgare: att inte bidra i bildningens olika led vore verkligen en tokig riktning.

Att privatpersoner ska bära sina egna levnadskostnader - sin egen konsumtion - är jag i princip överens med Rosell om, men att hävda att kultur är långt från välfärdens kärna känns absurt. Kultur är livsnödvändigt, det helar oss som människor, bildar oss, lär oss vår och vår omvärlds historia, låter oss hitta vår plats i världen, se sammanhang och möta andras kultur och synsätt. Kultur utvecklar oss, bildar oss och gör oss friskare.

Om kommunen bara skulle bistå i finansiering av barn och ungas kultur lämnas flera generationers kunskapsutveckling och hälsa i stagnation. Det skulle skada barn och unga genom att de vuxna i deras omgivning inte bildas i de ständigt pågående - nya - processerna. Alltför många väljer bort på grund av höga avgifter. Vi behöver ständigt bildas för att kunna samtala med varandra, även med barn och unga. Det skulle skada många vuxnas fysiska och psykiska hälsa, då många saknar medel att besöka viktiga institutioner och anläggningar. Om dessa institutioner ska bära sig utan kommunala medel och gemensamt ansvar kommer många helt enkelt inte ha råd. 

Ja, kanske ska vi tala om vad som är kultur och bildning - också genom att se på vilket sätt kultur är viktigt? Och kanske ska vi tala om vad som är konsumtion/underhållning? 

Är det Rosells tanke att kommunen inte har något ansvar för de vuxnas bildning i kommunen? Hur skulle det påverka budgeten för sjukvården?

Därutöver lyssnade vi - vuxna - på en bildande föreläsning igår (18/11-25). En stor dos ideellt arbete gjorde det möjligt. Flera personer bildade sig, skapade nya förutsättningar för framtida samtal med barn, barnbarn och andra vuxna. Utan all föreningskraft - att någon drar - som finns i Norrtälje vore många kulturellt fattigare. Kommunen behöver fortsätta delta - samverka - i det arbetet. 

A.. 

https://www.norrteljetidning.se/2025-11-18/behover-vi-verkligen-en-konsthall-i-norrtalje/

Tankesmedjan “Hållbart matsystem”

9/9-25. Jag läser i Norrtelje tidning om att “Växtbaserad skolmat krävs för klimatet, beredskap och barns bästa. “

Jag gläds åt, det jag uppfattar som, vetenskap och kvalitativ kunskap, liksom att se att tankesmedjan “Hållbart matsystem” förklarar komplexa och viktiga folkhälso-, säkerhets- och klimatmässiga frågor som vi tillsammans behöver se och agera efter. 

Jag förstår att Centerpartiet, bönder och djurhållare argumenterar för djurens nödvändighet, ser dem som bäst och rätt. Som näringsidkare och landsbygdsparti behöver man tala för sin sak, det är svårt att bortse från några av de viktigaste delarna i det man arbetar med. Hur ser man när man behöver ändra ståndpunkt, när forskningen tydligt leder oss i nya spår? 

Hur lång tid tar det, generellt, att ändra sig när man tycker sig veta att man har rätt? 

Ja, forskning visar att den vegetariska delen av kosten måste öka. Det gäller ur såväl folkhälso-, säkerhets- som klimatmässiga perspektiv. Det finns alltså många skäl, både personliga, nationella och globala skäl här. Jag har förstått att vi - gemensamt och var för sig - bör hitta lokala odlare, skapa incitament som styr oss till lokala odlare och butiker, skapa upphandlingar som peppar de lokala företagen och odlarna att lägga fokus på matkvalite som ser till näring, säkerhet och klimat - och kan betona det i de kommande upphandlingarna till skolan, äldreomsorg och sjukvård. Kommun, region och stat behöver förstås gå före och skapa styrmedel som gör det lättare för oss medborgare att hålla i den riktning som vetenskapen berättar om. 

Till dess stat, kommun och region går före - har vi - du och jag - ändå alla möjligheten att ta ansvar för oss själva och (åtminstone) den del av världen vi bor och verkar i. För mig betyder det ren och hälsosam vegetarisk mat på bordet, producerad utan kemikalier och utan långa transporter. Ja, till det jag själv lyckas rå över, är det min riktning idag. Jag rår inte över allt, ibland äter jag avokado, dricker vin som silats i slaktrester och får i mig tomater från andra delar av världen. Då får jag ta omtag och tänka att jag kan bättra mig. Lite mer idag, än lite mer i morgon. Men, sen duger inte mitt slarv längre. Man kan inte småharva hur länge som helst när det är riktigt allvar. Jag vet ju att det är allvar med klimat, folkhälsa och säkerhet. Jag vill ta min del av vårt gemensamma ansvar, och vill tro att andra gör detsamma. 

Jag fattar att alla inte gör, men jag är oerhört tacksam för alla som gör, och att det är en skara som växer. Jag är tacksam för det.

A..

Nt 9 sept-25.

Nt 21 aug-25.

Nt 15 aug-25.

Lina Landström, ledarskribent, skriver i NT 26/6-25 att “2025 är det inte längre någon som bryr sig om vem som flyger eller inte.”

 

Lina Landström, ledarskribent, skriver i NT 26/6-25 att “2025 är det inte längre någon som bryr sig om vem som flyger eller inte.”  Kanske ser hon inte den stora klimatrörelse som finns? Hon har väl inte missat allt som pågår? 

2025 ser vi Rebellmammorna och Rebellpapporna driva frågor om flyget, tågen, skogen, Gaza, maten, Palestina, barnen, med mera. Vi ser dem varje dag arrangera samtal, demonstrationer, texter, filmer, protester och sittningar. De agerar själva och de agerar i grupp. 

2025 ser vi Svenska freds ta sig daglig ton, bygga klokskap och argument kring fredsarbete som också påverkar klimat, hälsa, barnens uppväxtvillkor och tron på samhället. De agiterar, de folkbildar och skapar möjligheter att låta oss ta del av viktiga tankar. 

2025 ser vi våtmarksrörelsen som varit ickevåldsligt besvärliga och fått upp frågorna på agendan. 

2025 ser vi djurrättsrörelsen som fortsätter tala om djuren, som skapelser med känsel och bildning. Djuren är en viktig del av klimaträttvisefrågorna. 

2025 ser vi Naturskyddsföreningen och klimatgrupper som berättar om utredningar, upptäckter kring levande organismer och att vi alla är en liten del av en helhet där alltet spelar roll. 

2025 ser vi ett 30-tal organisationer och tusentals människor samlas i centrala Stockholm för en demonstration för att visa stöd för människorna i Gaza. Palestinarörelsen, fredsrörelserna, mammor och pappor, kyrkor, civilsamhället, m fl går sida vid sida i demonstrationen för att markera att gränsen är nådd.

2025 ser vi många som ger uttryck för att de stannar på marken. De berättar att de avstår flyget, att de gör det för jordens och klimatets väl. De berättar om sitt varför, hur de reser och om sina utflyktsmål som nås per tåg eller andra resesätt - på marken - genom landskapet. I Sverige, Norden och Europa finns mycket att se och göra. Det är nåbart utan himmelska höjder. 

2025 ser vi Greta Thunberg fortsätta driva viktiga frågor. Ledare kritiserar henne för att vara arg. Vi är många som är arga - både kvinnor och män - på politiker och andra ledare som inte fattar beslut som sätter stopp för döden, skadorna och utsläppen. Ja, det behövs fler arga människor som sätter tryck på dagens politiker, men vi är ändå många tydligt pågående rörelser. 

Jag ser alla dessa människor och organisationer, och inspireras av kraften. Jag förstår att det finns många som arbetar för freden, klimatet och mångfalden. Ja, vi kan bli fler, men jag ser att det finns nätverk, möten, plakat, insändare, påverkansoperationer, mm som pågår och skapar skav hos politiker varje dag. 

Kanske behöver Lina Landström bara uppmärksammas på faktumet att klimatarbetet pågår, att civilsamhället bubblar av aktiviteter och att det är gott för media att berätta om att det sker. Kanske behöver hon ett exemplar av Att låta världen få veta. Handbok i klimatjournalistik?

Idag kommer flera politiker och ledare att uppmärksammas på faktumet att klimatet är förödelse och att det ligger på deras axlar att fatta beslut om åtgärder. Aktivister, lokalpolitiker, civilsamhällets aktörer, m fl kommer att delta i olika aktiviteter och samlingar. Det är chefer, journalister, vägarbetare, läkare, författare, mammor, pensionärer, politiker, forskare, lärare, sjuksköterskor, ekonomer, assistenter, mfl. Det är människor som gör och bryr sig om. 

Vi behöver kanske visa oss ännu lite mer - låta världen veta att vi är arga, likt Greta, på den klimatförstörelse som pågår. 

Anette Grinde 

Norrteljetidning.se 10/7-25

Grattis, Hasse Davidsson, till finfin utmärkelse.

Hans Davidsson. 

NT skriver i dagens tidning (30/5-23) om Hans Davidsson:  Eldsjälen prisades av Riksidrottsförbundet, med högsta utmärkelsen. 

Hans Davidssons insatser för idrotten gör mig innerligt varm i själen. Han har alltid, så länge jag har känt honom, varit idrotten, föreningslivet och arrangemangen nära. Han har bidragit, lyft och inspirerat människor att idrotta i stort och i smått. Det har inte nödvändigtvis varit elitsatsningar i klubbarna han verkat i, även om det har funnits också. Han och hans vänner har verkligen hittat storslam ibland. 

Han har, tillsammans med lojala människor, gjort stordåd som nästan inte kan ses någon annanstans. Jag förundras och gläds över hans fantastiska kraft. 

Eldsjälar som aldrig, trots mothugg, sjukdom och tid, ger upp finns det inte så många av. Hans Davidsson är en sådan som aldrig ger upp. Det är förundrande vackert med föreningssjälar och ideellt arbetande människor som ständigt hittar lust och glädje i idrotten och föreningslivet. Ja, Hans Davidsson har gjort skillnad som få. 

Tack, till den person som tipsade Riksidrottsförbundet . Det krävs alltid stjärnor runtomkring för att den som gör stordåd ska kunna göra något alls, och också prisas. Det är med fler tillsammans, som det blir gjort. Tack, till alla er som finns omkring Hasse, som gör allt han vill göra möjligt (även om själv ibland är bäste dräng). Stort tack, till alla. 

Grattis, Hasse Davidsson, till finfin utmärkelse. Heja dig och tack, för allt du gör.

Anette Grinde 

https://www.norrteljetidning.se/2023-05-29/eldsjalen-prisades-av-rf-med-hogsta-utmarkelsen

Margita Tanndals insändare: Var slänger jag mina sopor?

 I Norrtelje tidning 25/1-23 adresseras en viktig fråga genom Margita Tanndals insändare: Var slänger jag mina sopor?

Sopsortering är viktig, är vi många som tänker. Plast, papper, metall, flaskor, batterier, med mera ska tas om hand av förpackningsindustrin och tillverkningsleden. Vi, förbrukare och konsumenter, behöver bistå i insamlandet för att materialet ska kunna återanvändas eller omstöpas till något annat. Det finns många som har behov av återvinningsmaterialet, men som har svårt att få tag på´t. De blandas med annat och går förlorat. Plast, till exempel, verkar synnerligen problematiskt att lösa eftersom det finns så många olika plaster. Konsekvensen är att plasten eldas eller hamnar i naturen, med föroreningar och mer koldioxid som följd, liksom förlorade möjligheter att återvinna det som återvinnas kan. Tillverkaren får inte tag på råmaterialet och konsumenten som vill bidra med sin sortering resignerar. "Varför ska jag anstränga mig när det ändå slängs i en hög eller bara bränns?" 

Jo, vi måste för att det är viktigt. För vem? För dig, för mig, för moder jord, för miljön och allt som ingår i den och för kommande generationer. Det vet vi, i princip alla vet. 

Sopsortering är en enkel miljöfråga, skulle man kunna tycka. Den har brett folkligt stöd. Många vill och kan. Det finns ganska många företag som vill använda återbruksmaterial (det lönar sig för företag att göra sånt som har ett brett folkligt stöd) och en (eller flera) politiker skulle kunna göra stordåd (miljömässigt och omvalsmässigt) genom att göra insamlingsfrågan och vidareförädlingsfrågan till en enkel procedur för alla parter. Säg bara att vi måste och ge oss förutsättningar för det. 

Det känns, hos mig, som en viktig fråga, både moraliskt och miljömässigt: att vi (vårt land, vår landsdel, vår kommun, vår by och  vårt hus) tar hand om vårt eget avfall, inte bara eldar upp det och inte avhänder oss det till fattigare länder för livsfarliga uppgifter och att vi Inte lägger det på hög, gräver ner och låter det sippra ner i världens gemensamma vattensystem. Min längtan är sålunda att politiken (i Sverige, i regionen och i kommunen) lägger manken till för att all sopsortering kan genomföras på bästa sätt och att allt som är sorterat kan återanvändas på ett (miljömässigt) rimligt sätt. Det behöver t ex vara lätt att göra rätt, vi behöver ha sorteringsanläggningar nära och vi ska inte behöva färdas med bil för att sortera våra egna vardagliga sopor. Det behöver inte innebära ekonomiskt lättast sätt för land, regioner och kommuner, eftersom det i sig kan vara problematiskt. Upphandlingar som går på strikt ekonomi kommer antagligen inte att vara helt pålitbara (i miljöhänseende) eftersom vi befinner oss i en förändringsprocess där vi måste tänka annorlunda. Vi behöver t ex omvärdera betydelsen av ord dom tillväxt, kostnader och lönsamhet när vi talar om miljöfrågor. 

Lätt som en plätt? Nej, säkert inte, men ändock viktigt. Det är viktigt för mig, som liten människa, att förstå att det jag gör spelar roll. Annars kan jag ju slänga batteriet i närmsta vattendrag, något som de flesta av oss har förstått är förödande för vårt allas väl. 

Att sopsortera är en liten, men rätt viktig detalj i en viktig miljösträvan. Det vore så himla snyggt om det var lätt som en plätt för gemene man och kvinna att göra och att vi (med säkerhet) visste att det vi gjorde också togs om hand och inte förstörde mer än det redan gjort. Det vore så himla snyggt om det kom på plats, det som det har talats om i rätt många år. Det vore enkelt plockade pluspoäng av oss alla. 

Hörrni, Bino, Robert och resten av politikergänget. Kan ni vara snälla och ordna det nu - hela kedjan kopplad till soporna - en gång för alla? 

Margita Tanndal, som skrev insändaren i NT bor i ett sprillans nytt bostadsområde, där allt borde finnas på plats. Gör det inte det? Varför hittar hon inte det som ska hittas? 

Superschysst vore ju om det vore lätt att göra rätt. 

A..

Jag läser sinnesrobönen..

En journalist från den lokala, men storförlagsägda, tidningen ringde för en tid sen. Han ville tala om Amazons inträde på den svenska marknaden, höra min oro. Jag tänkte berätta om sinnesrobönen och att oron var meningslös. Jag kan inte slåss mot en sådan jätte, bara tro att vårt samhälle vill ha den fysiska bokhandeln kvar, och därför handlar där. Journalisten bokade en dag och en tid. Jag väntade. Han kom inte. Jag vet inte varför, men jag känner en smula sorg över att han inte hörde av sig. 

Jag läste en insändare i DN av förlaget Ordfronts vd Pelle Andersson, där han ondgjorde sig över politikerna som släpper in bolaget på den svenska marknaden. (Jag skrev om den i tidningen Miljömagasinet den 4 september 2020). Jag undrar; Hur skulle politikerna kunna hindra ett enskilt företag att etablera sig? Kan de verkligen det, om företaget följer gällande lagstiftning? Däremot kan leverantörer och kunder ta ställning för sin samhällsbild och avstå att sälja dit eller handla där. Du och jag. 

Leverantörer i bokbranschen prioriterar. De väljer, sätter olika priser för olika kunder och gynnar någon framför andra. Då kan de förstås också välja om de vill prioritera nätbokhandeln framför de fysiska butikerna, de små enskilda boklådorna framför kedjorna, och så vidare. Det finns flera fantastiska förlag som gör aktiva val för bokhandeln, men också andra som aktivt väljer bort. Det senare gör mig ledsen, förstås. När förlag bidrar till kampanjer bara för nätet utan att det gäller också oss, är tanken kanske att bokhandeln ska handla i den stora nätbokhandeln istället för ordinarie väg via förlaget. Nej, tack, tänker jag surt. Usch, så sur jag blir av den stora skillnaden i prissättning till min lilla butik, till bokhandelskedjorna och till nätbutiken. Jag vill att min bokhandel ska kunna leva och konkurrera på schysta villkor, men det är tufft när mitt inpris är högre än nätbokhandelns utpris. Då måste jag välja bort de böckerna och de förlagen och istället lägga fokus där priser och leveranssätt blir drägliga. Det är ibland väldigt synd, eftersom de "orättvisa" förlagen också har ruskigt bra och viktiga böcker. Ja, jo, jag måste ändå välja i det otroligt stora flödet, eftersom jag omöjligt kan ta in allt. Men ändå. Ändå. 

Prioriterar jag också? Ja, jag vinnlägger mig om service till varje person som bryr sig om bokhandeln, sin läsning och bemöter mig och platsen med glädje. Du som vill att jag - bokhandeln - finns, uppskattar platsen och servicen är en glädje här. Då slår jag gärna knut på mig själv för att hjälpa. 

För mig är böcker med utmanande, skarpt, bra, glädje, inspiration, och/eller utveckling av vikt. Ja, mys också. Jag vill också att min bokhandel ska vara en levande plats med många glädjefyllda, utmanande och skaviga samtal. Det görs människor emellan, i eller utanför butiken, i samarbete med andra och med öppna sinnen. Det är en fröjd. 

Jag gillar när människor gör aktiva och kloka val, för vår allas miljö, för den lilla enskilda människan, för det lokala samhället, för de små butikerna och för det hållbara samhället. 

Välkommen du nya dag. 

Anette Grinde 

bokhandlerska i den fristående butiken

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje 

Tidigare/andra artiklar till Miljömagasinet ;

• http://anettegrinde.blogspot.com/2020/08/pelle-andersson-ordfront-dn-31-augusti.html

• http://anettegrinde.blogspot.com/search/label/Milj%C3%B6magasinet

#miljömagasinet #miljömagasinetalternativet #roslagensbokhandel #norrtälje #bokhandeln #TheLittleBookshop 

Norrtälje tappar i rankningen gällande företagsklimatet, läser jag i NT

NT 27/9 2017.

Hur gör vi Norrtälje till en fantastisk stad & kommun att driva företag i? Är det kommunens fel att det går neråt i rankningen eller är det något annat som styr dessa siffror? Vad består "kommunen" i  - är det medborgarna eller är det kommunförvaltningens politiker och tjänstemän?

I NT står att "I enkäten har lokala företagare fått betygsätta saker som konkurrens från kommunen, kommunikationer och service till företag. Men det viktigaste är kanske skattningen av politikers och tjänstemäns attityder till företagande, som båda ser ut att ha fallit mycket kraftigt. När det gäller kommunpolitikernas attityder låg Norrtälje på plats 35 år 2010. Nu ligger vi i sista heatet, på plats 256."

På foretagsklimat.se står att läsa; "Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. 2017 års ranking bygger till två tredjedelar på en enkätundersökning till företagen som genomfördes under perioden januari-april 2017 och ytterligare en tredjedel statistik från SCB och UC." 

Ett mindre lönsamt företagande kanske inte är kommunens, alltså kommunfolkets eller ledningens, fel. Det kanske är kommunen i sig, alltså folket som gör, tänker och är. Vilken mentalitet har vi här?  Vad tycker vi? Hur styr detta i en undersökning av detta slag? Har rospiggarnas sätt att vara betydelse för svaret på undersökningen? Är de på annat sätt än vad de är på andra orter?

Norrtälje har många pendlare ut från kommunen. De flesta som jobbar gör det någon annanstans. Det spelar förstås roll för kundtillströmningen för butikerna i stan, men företagande är mycket annat också. Vi har företagare inom media, ekonomi, it, juridik, begravning, mm och allt detta påverkar en undersökning som denna. Vi har helt olika kundkretsar och är beroende av service på olika sätt. Jag, i mitt konsultföretagande har aldrig haft behov av kommunens service. Deras välvilja eller skolans, politikernas eller allmänhetens attityd har därför aldrig påverkat mitt företagande. Dess väl beror mest av mig själv och mitt eget driv och kunnande.

Men, varför halkar vi så långt neråt i denna undersökning? Vad skiljer oss så markant från t ex Solna som ligger i topp?

Ulrika Falk (s) och Kjell Jansson (m) har och har haft roller som spelar stor roll för kommunens riktning i företagande. Linda Börjesson är chef/ledare på posten som rör tillväxt- och utveckling kring företagandet i bygden. Dan Löfgren har tidigare, under många år, suttit på motsvarande post. Spelar personerna på ledande poster roll, eller är det medborgarnas och företagarnas attityder som spelar roll? Varför blir undersökningens svar så negativ?

Jag tittar på svaren i undersökningen på den hemsida där den ligger. Det gör mig sorgsen att se att attityderna är så negativa, går i en så negativ riktning. Utan alla dessa företagaren stannar vår bygd och vårt land, de är oerhört viktiga krafter.

Allmänhetens attityder till företagande är förstås viktigt. Om allmänheten har en negativ attityd till småföretagarna, bygden, kulturen, mm så påverkar den samhället och dess utveckling. Vi är tillsammans. Vi, du och jag, gör skillnad. Om allmänheten suckar och gör sig negativa över företagarna sänker det förstås den viktiga känslan för företagandet. Medias attityder till företagandet är också en viktig parameter, eftersom media påverkar allmänheten. Jag tänker att det spelar roll för hur vi matas med informationen. Om media och allmänhet tar sin roll på allvar, driver oss medborgare i acceptabelt konstruktiva (inte bara negativa) termer och driver kommunens tjänstemän med en lagom driv framför sig/oss för bättre service till oss medborgare och företagare. Vi alla är en del av attityderna. Om vi talar i negativa termer sänker det oss som personer och företagare. Om vi istället ser sakerna från den positivt konstruktiva sidan för de oss framåt.

Vägnät, tåg och flyg spelar förstås roll för företagandet, liksom alla de där stora centrumområden som finns runt om vår stad. Vägnät, tåg och flyg ändras inte i ett nafs, men de spelar förstås roll. I detta kanske också parkeringssituationen spelar roll. Finns det parkeringsplatser så att människorna kan besöka stadens butiker? Är de vänliga, tillgängliga och acceptabelt nära butikerna?

I frågepaketet finns en frågeställning som rör konkurrens från kommunen. Ja, konkurrens måste ju tålas, förstås, vare sig den kommer från kommunen eller från andra företagare. Är detta en attitydfråga, att kommunen inte får driva näringsverksamhet? Är detta en fråga om vem som skall driva skola, vård och omsorg?

Skolans attityder för företagande spelar förstås en väldigt stor roll för ungdomarnas vidare färd i livet. Det spelar också stor roll för företagarna i bygden både nu och sen. Samarbetet mellan företagarna och skolan påverkar attityderna - det är förstås viktigt att ha ett fantastiskt gott samarbete dem emellan. Hur ser detta samarbete ut? Finns det? Vi hör återkommande att ungdomarna inte vidareutbildar sig i Norrtälje, att utbildningsgraden i stort är låg. Hör detta ihop med skolans och allmänhetens attityder till företagandet? Förstår man inte vikten av ett högt företagande - för arbetstillfällen, för bygdens utveckling och väl, för liv och lust i trakten, med mera?

Svarsriktningen kring kommunpolitikers attityder till företagandet har fallit mycket kraftigt sedan 2015. Vi haft ändring i maktsammansättningen sedan dess, från blått till rött, men visst förstår även det röda styret vikten av ett gott förhållande till företagarna? Utan alla drivna företagare stannar bygden, det är viktigt att se och förstå för oss alla. Företagen och företagarna gör verkligen skillnad.

Också tjänstemännens attityder till företagande har fallit kraftigt, noteras i undersökningen. Tjänstemän är experterna i kommunen, som har att utöva sitt uppdrag utifrån politikens direktiv men inom ramen för lagstiftningen. Hur kan den ha fallit så? Är det en ledningsfråga - med ny kommunchef och med ny politisk ledning skapas förändring, ja, men förändrar det tjänstemännens attityder?

”Vi företagare märker hur näringslivskontoret har arbetat med att öka sin tillgänglighet. Vi är glada över att det ger resultat” - sägs det i Älvdalen. I Hofors är det dialog och sunt förnuft som höjer rankningen. Vad är det som sänker Norrtälje? Vad gör vi/ni så fel? Är det en reell försämring eller är det företagarnas som lägger skuld på någon annan? Ja, svaret är förstås individuellt från varje unik individs svar och varje unik persons företagande/situation.

Vi är förstås beroende av att få tillstånd och svar i olika mått av kommun och myndigheter. Men är det verkligen så illa som det låter i denna undersökning?

Om så är fallet undrar man verkligen varför. Och hur.

A..

• Svenskt näringsliv
• Företagsklimat.se
• Enkätfrågor
• Kommunalråd & opposionsråd

Jamen, vad har hänt 2016 egentligen?

Jamen, vad har hänt egentligen, tänker jag när jag nu funderar på det gångna året. Har det hänt något? Har jag gjort något vettigt egentligen? Har det hänt något, som präglar året och mig lite särskilt?

Jag lärde mig mer om ickevåld. I februari/mars åkte jag till Israel/Palestina tillsammans med Härnösands Folkhögskola & Kristna Freds. Ja, det var en upplevelse som hette duga. Ny och viktig kunskap som har satt sina spår i mig. Ja, också i andra, förstås.

Jag har sprungit ett maraton - Boston maraton. Sen tog vi - Leif & jag - oss norrut och träffade de fantastiska människorna Eli & Barbara i Concord innan vi drog vidare till Montreal/Canada. Oj, en så fin bekantskap. Eli & Barbara gjorde skillnad!

Pappa lämnade oss den 31 augusti. Det var oändligt sorgligt, men begravningen den 16 september var otroligt fin.

I november åkte jag till ett västsahariskt flyktingläger i Algeriet tillsammans med ickevåldsmänniskor från Kristna Freds. Lärorikt och intressant. Frustrerande. Om detta står t ex att läsa i Norrtelje Tidning - december 2016.

Jag har köpt en enhjuling - som jag ännu inte kan cykla på. Varför, kan man fråga sig, alltså varför kan jag ännu inte cykla på den? På´t igen!

Leif & jag avslutade året med en resa till Mallorca där vi sprang ca 10 mil på ca 11 dagar, inklusive 3 vilodagar. Det får sätta ribban, och ingången till 2017. Mer, igen alltså. Fler resor. Fler mil - som aktiv rörelse med simning, cykling och löpning. Fler tävlingar och mer välmående.

För 2017 är kanske målet att försöka vara mer nöjd. Och om jag är missnöjd - att än mer aktivt förändra situationen.

A..

• Lopp & sånt.
• Resor som spelar roll.
• Kristna Freds

Upp till tramp, upp till kamp för livets väg!

Lennart Jansson NT 6/8 2014

Anette Grinde NT 12/8 2014

Bengt Eriksson NT 20/8 2014

Ja, vi verkar rätt eniga, Lennart Jansson, Bengt Eriksson och jag. Cykelbanor är grejen. Mer sånt, tycker vi alla, tycker jag mig se. :)





Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om långfärdscykling - Bloggare om Norrtelje Tidning. Centerpartiet. Folkpartiet. Moderaterna. Kristdemokraterna. Socialdemokraterna. Ulrika Falk (s). Bino Drummond (m). Folkpartiet Ntje. 

Fler cykelbanor till folket! :)

Lennart Janssons artikel
i NT 20140806

Ja, Lennart Jansson. Fler cykelbanor är önskvärt. Jag läser din insändare i NT den 6 augusti 2014 med glädje och håller med dig. Säkra cykelbanor, fria från bilar och andra motordrivna fordon, vore lycka för många. Det vore innerligt skönt att kunna cykla utan hjärtat i halsgropen. Att cykla är fantastiskt. Det skapar hälsa och välmående när man kan nyttja cykeln för hälsans väl, men det kan också skapa rädsla och skador om det vill sig illa. Det är verkligen synd att det är så i Norrtälje.

Vi är just hemkomna från en cykeltur i vårt eget och i främmande länder, där vi följt fantastiska leder till vissa delar, tvingats ut på stora lastbilsstråk utan vägren på andra platser och njutit av underbar bilfri landsbygd på andra håll. Det är väldigt olika från plats till plats. Ibland blir man rent salig och ibland blir det en skräckfylld upplevelse.

På Öland finns en gammal nedlagd järnväg. Den har de, på många platser, iordningställt till cykelled. Man behöver aldrig färdas på den förskräckligt trafiktäta huvudleden utan kan i godan ro njuta av stillhet och landsbygd mil efter mil. Det avlånga Öland är en riktigt god förebild vad gäller cykelleder. De bygger på allteftersom och de har sitt fokus klart; tillgänglig natur per fot och cykel borta från huvudleden. Många av de bofasta och mängder av turister nyttjar lederna och njuter av det fantastiska färdmedlet och kommer nära naturen. Det är en fröjd att färdas där.

Publicerad i NT 20140812

Vi har också färdats per cykel genom Polen, Litauen, Lettland och Estland. Det har tett sig lite olika, men Estland fick ett mycket stort plus för sin syn på cykelturism. En stor del av den estniska västra kusten har underbart vackra och väl begrundade cykelleder. Där finns rastplatser, mycket marginell biltrafik och fantastisk natur. Lederna lotsar oss på fantastiska stråk. Ja, vi har också fina cykelleder från norr till söder genom vårt land, men jag vill verkligen uppmärksamma de vackra cykelstråk som fanns längs den estniska kusten. Cykelbanor finns också, nästan alltid, i och i anslutning till städer och samhällen, där de delas mellan fotgängare och cyklister. Ofta, oftare än här hemma, får vi oss en säker och väl avdelad plats. Det glädjer och känns rätt bra att slippa lastbilar och bilister, särskilt när vägen är smal och saknar vägren. Som vägen till Lunda i vårt Norrtälje gör.

Ja, Lennart Jansson. Jag håller med. Det är verkligen på tiden att kommunens politiker tänker om. Roslagens vackra Norrtälje är en kommun för bofasta och för fantastiskt inbjudande turism. Vi välkomnar människor av alla de slag till vår vackra bygd. Cykeln är för alla, där hälsa, säkerhet och enkelhet står högt i kurs. Det är rent, alltså icke naturförstörande. Den är tillgänglig och möjlig att nyttja för i princip alla. Det är en hälsobefrämjande aktivitet. Det är ren livsluft. Så att inte se, göra och utveckla detta i vår vackra kommun är en allvarsam brist. Det bör, såklart, skyndsamt ställas till rätta.

Det är hög tid nu.

Anette Grinde

Långfärdscyklist & långlöpare.

Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om långfärdscykling - Bloggare om Norrtelje Tidning 

Krönika tidningen Helg ..

American Car Show gick av stapeln häromveckan. Vi tog en cykeltur in till Norrtälje för att titta på festen. Solen sken, vår vackra park var fylld av makalösa bilar och mängder av människor. Jag blir så glad över sådana evenemang. Tänk, så många timmar det läggs ner på pyssel med gamla bilar. De går från skrot till fantastiska konstverk. (Och ja, ibland går det tvärtom). Ja, så många timmar det läggs ner för att genomföra alla dessa fantastiska evenemang i vår stad. Tänk, så många människor som tillför tid, kraft, glädje och pengar för att detta skall kunna göras just här. Nog kan man inte annat än bli glad för denna underbara ihärdighet. Det är en himmelsk tur, att det finns sådana som gör.

Nyligen drog vi nordväst, för en utflykt över helgen. Vi slog oss ner på en liten camping, ca 2 mil från Avesta strax nära Dalälven och vid Dalarnas södra kant. Där var riktigt fint. Vi tog en cykeltur runt Färnebofjärden. Turen förde oss till Dalarna, Västmanland, Uppland och Gästrikland på en och samma cykeltur. Inte en mygga inom synhåll, men väl fantastiska vyer. En nationalpark, flera naturreservat, öppna odlade och betade landskap, skog och mark av helt olika karaktär, ljuvliga blomster, njutbara skogsvägar, stigar och otrafikerad landsväg tillsammans med lätt vajande flaggor mot den ljuvligt blå himlen och det underbart gröna landskapet. Vi bor i ett land som är fantastiskt vackert. Jag drar djupa andetag av lycka, när jag begrundar all den ljuvliga natur jag kan och får vara mitt i. Den är min. Fast den också är din. Vår allas, rent av. Så ljuvligt vackert, så rent och så fint. Det gäller att minnas ibland, att mycket av det allra vackraste finns nära. Nästan bara runt min egen knut. Nära, enkelt och tillgängligt. Ja, nästan som mitt alldeles eget.

Årets Grannsämja har precis hunnit passera. Det är ett grann-knyt-kalas där alla i vår by ansluter och bidrar. Vi upptäckte häromåret att vi inte visste vilka flera av våra grannar var. Vi talade inte med dem. Log knappt när de passerade. Det har blivit ändring på det. Nu kalasar vi tillsammans på paj, tjälknöl, färskpotatis och underbara sommartårtor, samtidigt som vi får loss alla de roligaste historierna som hänt sen sist. Plötsligt är grannarna fantastiska människor, istället för skumma figurer som passerar på vägen. Det gör verkligen sitt till för vänskapen och grannglädjen, att mötas, lyssna och njuta av mat och samtalslust en stund. Att missa detta sommaräventyr gör man inte gärna.

Nu är tid för fler evenemang, mer sommarsol, ljuvlig grönska och njutande människor i mängd. För vad vore Norrtälje och vår vackra lilla stad utan all denna sommarflärd?

Anette Grinde

 

Krönikan är publicerad i

tidningen Helg, Norrtälje Tidning 20130726

 

Vad händer i bygden?

Mer rörelse till folket!

Det bästa man kan göra är att röra på sig. Sist vi hördes (i Helg) skulle jag springa Stockholm Marathon, när andra tittade på motorcyklar i vår vackra park, njöt av skärgårdens vackra öar eller något annat i vårt vackra Roslagen. Det gör mig så glad när rörelse är involverat i aktiviteten. Och kanske också en liten utmaning att klara lite mer. Min mara fick duga. Jag var nöjd, hel och glad efter genomfört värv. Jag hörde sen om Linda som med lust och glädje stor genomför Tjejklassikern och att Henrik tränade aktivt för att kunna njuta av hela färden i Postrodden över ett blåsigt hav. Båda skapar mervärden för andra när de delar med sig av sina genomförda och kommande stordåd. De inspirerar. Jag vill också ro Postrodden, men känner tyvärr inte till något lag som saknar en roddare (som inte kan segla och lätt blir sjösjuk). Kanske gör jag rätt i att ansluta mig till Norrtälje Roddförening för övning, rörelse och rätt kontakter? Föreningslivet kan ju onekligen skapa mervärden.

I min roll som redaktör för tidningen Marathonlöparen läste jag en bok - Den ultimata löparguiden - som bekräftade vikten av helheten. Den inspirerar att variera sig och prova nya aktiviteter, som att det är bra att cykla, simma, paddla eller kanske promenera eller klättra på sina vilodagar. Då finns det hur mycket fantastisk rörelse som helt att utforska. Yoga, meditation, sjunga i kör och dansa tillhör detta område också, har jag förstått. Alltså sån´t som ger glädjeendorfiner och tillförande energi i ljuvlig mängd. Nästan allt detta kan göras av var och en för sig, men också tillsamman i någon av alla de aktivitetssjudande föreningar som finns Roslagen runt - tillsammans med likasinnade som lägger manken till för att det skall bli mer till fler.

Jag läste om cykelregnet i parken häromveckan, där 309 cyklar gick till riktiga vinnare. Vilken lycka! Tänk, 309 cyklar. - Att användas av människor för rörelse i vår vackra bygd. En morgontur, en sällskapstur, en handlingstur, en barnbarnstur, en njutningstur eller kanske en träningstur. Ja, det finns många bra saker att göra med en cykel, minsann. Att cykla är fantastiskt. Det har t ex cyklats i bygden i jakt på tipsfrågor den sista tiden. En lokal idrottsförening har stått för tipset och raggat in vinster. Ja, man har kunnat vinna mer än den egna rörelseglädjen, som t ex en cykel, finfina dagar i naturen och kanske några sommarstänk från ovan.

Hos mig finns nu både cykel, kajak och löpning inplanerat för den närmaste tiden. Delvis i föreningslivets famn.

Mer glädje och ljuvliga endorfiner följer av aktiv rörelse. Må du få dem i redig dos.

Njut av dagen!

Anette Grinde
Föreningsmänniska

(Krönikan är publicerad i Norrtälje Tidning - bilagan Helg 28 juni 2013)

• Redaktör Marathonlöparen & aktiv medlem i Svenska Marathonsällskapet.
• Aktiv medlem i Rånäs 4H (Friidrott)
• Passiv medlem i Naturskyddsföreningen - för de har en viktig agenda och glödande inspiratörer
• Nyfiken, men tämligen passiv medlem i den viktiga föreningen Skärgårdsstiftelsen.
• Ordförande STF Roslagen (Svenska Turistföreningen).
• Aktiv i föreningen Operation 1325 (för kvinnors medverkan och säkerhet i fredsprocesser) - peppar personalen till fysisk rörelse.
• Ej medlem i Hammarby Friidrott, men gläds över framgångarna (efter min tid som Projektledare för Midnattsloppet).
• Hejar med glädje på när jag ser att Roslagsbro IF gör mängder av aktiviteter för sina medlemmar.
• Norrtälje Roddförening - jag överväger medlemskap för mer rörelse.
• Blir glad när jag ser att Friluftsfrämjandet har fortsatt uteverksamhet i bygden.

 

Vad händer i bygden?

Custom Bike Show, marknadsafton, nationaldagsfirande i Norrtälje och mattskurning i Östhammar står för dörren. I trakten finns också loppis med fantastiska fynd och öppna hembygdsgårdar med engagerade människor som lägger sin själ i det gamla. Det gamla som ligger som grund för vår tid nu och sen. Det bjuds nu, i vår fantastiska försommartid, också på vandringar, fågel- och växtexkursioner, prova-på-paddling och bågskytteaktiviteter. Ja, nog finns det aktiviteter så det räcker om man vill. I vår bygd finns det hundratals olika föreningar som driver aktiv verksamhet. Det är underbart inspirerande att se den mängd av aktiviteter som erbjuds - och veta att det står en enastående mängd ideell kraft bakom. Ibland är det så mycket, så man knappt vet vad man skall välja.

Ja, om man gillar motorcyklar bör man uppmärksamma lördagens Custom Bike Show i Norrtälje. Jag tror säkert ni har märkt att den är på gång. Det mullrar så där sommarteckenskönt runt hörnet. I år är också sol beställd. Om man gillar långlöpning kan jag rekommendera Stockholm Marathon. Är man inte anmäld för att stå på startlinjen, så behöver löparna allt stöd de kan få. Glada hejarop uppskattas. En annan fantastisk aktivitet är kajakpaddling. Vi har en underbart ljuvlig skärgård runt knuten som verkligen bör upplevas. Att göra det från kajaken är en fantastisk upplevelse. Det finns många som erbjuder turer med kompetenta ledare och färdiga paket, både i företags- och i föreningsregi. Det är som att gå till ett dukat bord där någon har ansträngt sig för att göra det måltiden god, såväl för smaklökarna som för ögat. Det är enkelt och väldigt njutbart.

För dig som vill njuta av naturen blommar de fantastiska maskrosorna just nu. De lyser som fantastiska solar och skapar ett underbart färgsprakeri tillsammans med de blommande gullvivorna, liljekonvaljerna och den ljuvliga grönskan. Denna årstid - maskrosblomningstiden - är så vacker, så att det nästan gör ont i min själ. När den dessutom badar i sol och värme, blir jag riktigt glad.

Själv skall jag springa på lördag, vila i grönskan på söndag och titta på Blodomloppet tisdag, fira min fantastiska dotter på onsdag innan det är dags för nationaldagsfirande på torsdag.

Med flaggan i topp, stuns i steget och med glädje i sinnet önskar jag er en fantastisk helg.

Anette Grinde
Artikeln är publicerad i
Norrtälje tidning bilaga "Helg" den 31 maj 2013

• Hembygdsgårdar
• Custom Bike Show
• Stockholm Marathon
• Mattskurning Östhammar
• Helg - Norrtälje

 

Dagen idag....

Idag läser jag i tidningen (NT) om att staden fått en ny centrumledare. Jag blir lite avundsjuk eftersom det är ett jobb jag skulle vilja ha. Fast jag har förstås inte sökt det, så då är det ju lite svårt att få´t.

Nåväl. Jag hoppas att han lyckas få vårt centrala Norrtälje att blir med attraktivt för företagare & butiksinnehavare. Jag hoppas att han får politikerna att förstå vikten av att inte ha så hiskeligt många stora köpcentrum utanför stan. Jag hoppas att han får gehör för fler parkeringar nära centrum. Jag hoppas att han hittar en sammanhållen form så att det blir lätt för nya människor som söker butiker att finna rätt bland lediga lokaler och andra nödvändiga förutsättningar. Norrtälje är en charmig stad. Det vore verkligen synd om dess kärna dör.

Jag läser i NT också om en nyhet som jag läste i DN igår. En fruktansvärd våldtäktshistoria i Indien, där en kvinna blev våldtagen på en buss av flera berusade män. Hon blev kraftigt misshandlad och kämpar för sitt liv. Det är fasansfullt att våldtäkter kan ske. Det är fruktansvärt att det finns män som gör sådant, oavsett vilket skäl de har till att göra detta. Det är obegripligt att flera män kan göra detta tillsammans. Utan att hindra sin vän (sina vänner), utan istället delta. Det är helt obegripligt och fruktansvärt hemskt.

En märklig historia i NT är den om namnstriden i den ny/ombildade församlingen. Kyrkorådets ordförande har beslutat sig för att lämna sitt uppdrag - för att namnet är för långt. Han undrar om de som bor i Tomta i Grisslehamn skall säga att de tillhör Väddö och Björkö-Arholma församling och inte bara Väddö församling. Gäller då inte samma sak för Arholma-borna, tänker jag. Och, om en församlingsmedlem tycker att namnet är för långt - så kommer det säkert att förkortas i medlemmens dagliga tal. Det formella namnet känns ju annars helt rätt, eftersom det är dessa områden som är med i församlingen och det finns församlingsmedlemmar som tillhör just det området. Vi själva tillhör Roslagsbro-Vätö församling. Själv nämner jag den nog bara vid församlingen eller vid den kyrka jag tänker kring - och skriver jag till dem så tycker jag nog inte att det är så svårt att formulera hela namnet för formens skull. Nja, säger jag om denna strid som nu pågått ett tag. Nog borde de väl ha viktigare frågor att hantera.

Det ser ut som om vi får en vit jul. Idag är det några grader kallt. Det är en skön temperatur, som jag uppskattar. Det snöar lätt, som om vi inte har nog med snö. Kanske skall jag springa i dagsljus idag - så att jag inte ramlar omkring i dikena (eller kanske snarare krockar med snövallarna som finns där) som jag gjorde igår?

En fantastisk dag önskar jag dig.

Det är nu skattedeklarationsdags för mig. En kund behöver få den gjord på studs. 

Anette Grinde

Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Blogger.com.  Knuff bloggar.  Knuff om DN - Norrtelje Tidning - övergrepp - Bloggare om centrumledare - parkeringsplatser   ...  

Fantastiska ungar...

Knattar. Som fnattar runt som små skott. Deras ben går som trumpinnar, ansträngningen syns genom de små förvridna ansiktena, håret spretar i vindbruset och skrattet och gråten ligger nära varandra. Det är tävling, fast ändå bara lek. Jag hoppas att leken för alltid får behålla sin plats i deras liv, men kanske är det någon som genom gårdagskvällens eller liknande arrangemang finner att just löpning är något som skall stå på deras agenda i något eller några perioder av deras liv. Vi hoppas att många av dessa finner löpningen värdefull – för hälsa, glädje och inspiration.

Gruppen med alla de fantastiska knattetjejerna (födda 2002-och tidigare), där 64 härliga ungar kom i mål, vanns av Linnéa Ericsson-Bäckvall (Spånga), tätt följd av Elsa Eriksson (Gottsunda IF) och Fanny Måhl (Vallentuna FK). För grabbarna, i motsvarande klass, var det Gustaf Harning (Ununge IF), Zakaria Holmén (Rånäs 4H) och Felix Kahlert (Rånäs 4H) som krep de första platserna. I den gruppen var det 71 knattar som kom i mål. Man blir riktigt glad, när så många knattade sig runt på 800-metersbanan i Socitetsparken i Norrtälje denna kväll. Man blir riktigt, riktigt glad.

Tack, Rånäs 4H, för arrangemang av spring under RoslagsNatta - Sparbanksloppet, Flygfyrenloppet och NT-loppet gör alla åldrar välkomna till detta arrangemang.

Anette Grinde 
F ö r e t a g s h u s e t

Jag sätter kaffet i vrångstupen

Jag sätter kaffet i vrångstupen när jag läser dagens Norrtelje Tidning. Kjell Jansson (M) säger; "Sjöfyllerilagen slår helt fel och måste omprövas." Han menar, enligt artikeln, att lagen påverkar turistnäringen och att många drar sig för att åka ut till skärgårdskrogarna. Han säger vidare; "...lagen har gett en nedgång för skärgårdskrogarna och båtåkandet har minskat kraftigt."

Jag kan bara beklaga att vårt kommunalråd uttalar sig på detta vis. Jag blir beklämd när jag ser att ett kommunalråd indirekt uppmuntrar alkohol och båtfärder, med risk för människors hälsa och liv, till fördel för vinster i turistnäringen.

Nej, Kjell Jansson (M), sjöfyllerilagen är inte onödig. Den månar om människors väl. Det borde du inse.

Anette Grinde

Svenska Turistföreningen paddlar kajak...

Svenska Turistföreningen paddlar till Ängsö Nationalpark på lördag 18 juni. Detta är en ny aktivitet i Roslagskretsen och vi hoppas att Roslagsinvånare- och Roslagsbesökare  (både medlemmar och icke medlemmar i föreningen) finner detta lockande. Detta är årets första kajaktur, men vi hoppas kunna fresta med fler turer under sommaren.

Vad händer under turen i helgen/hur fungerar det?

Vi startar under tidig förmiddag och paddlar i lugn takt ner mot Ängsö Nationalpark.

Detta är relativt lugna inomskärsvatten, förutsatt naturligtvis att vädret är vänligt.

Deltagarna skall ha paddlat kajak tidigare för att följa med på denna tur. Det är ingen nybörjartur. Deltagarna behöver också ha med sig en egen kajak för turen. Flytväst, extrakläder om de mot förmodan skulle tippa, fika, vätska, kläder efter väder, mm skall de naturligtvis också ha med sig. De skall kort och gott ha med sig relevant utrustning för en finfin dagstur, som kan innehålla rusk och busväder eller strålande finfint, fika och kanske en blomster/fågelbok om intresse finns. STF kan ordna hyreskajaker om någon av deltagarna inte har en egen kajak.

Hur går man tillväga för att följa med?

Man anmäler sig via mail till roslagskretsen@stfturist.se eller slår en signal till mig (0708 905 731). Då får man också reda på lite mer kring när, var och hur kring t ex utrustning, kostnad, vana för turen, alternativa turer, medlemsskap, mm.

Vart ska ni paddla och hur länge?

Vi skall paddla till Ängsö Nationalpark. Vi paddlar i lugn takt ner till Ängsö. Där tar vi sedan rast för fika och någon kanske vill ta en promenad. Vi har inte någon särskild Ängsöguide med oss på denna tur, så vi får betrakta naturum, blomster, fåglar och nationalpark utifrån våra egna perspektiv. Vi startar under tidig förmiddag och räknar med att vara tillbaka på startplatsen framåt eftermiddagen. En kort heldagstur, kanske man kan säga.

Varför är kajakpaddling så häääärligt?

Kajak är en enkel och fantastisk "farkost". Den drivs bara med din egen kraft, eller kanske snarare med din egna teknik. Ju bättre teknik du har, desto mindra kraft, kanske man kan säga. Det krävs helt enkelt inte så mycket styrka, när du väl har lärt dig tekniken. Lite balans och en aning känsla för det naturnära, så kommer du långt. Med lite övning, så har du snart lärt dig det du behöver för att känna att detta är fantastiskt härligt.

Kajaken gör att du kommer nära naturen. Du sitter så nära vattnet. Vi rundar kobbar och skär precis alldeles där de är, och behöver inte ta stora omvägar för att det är grunt eller stenigt. Man kan få en egen ö, om man vill stanna, eftersom man kommer in där segelbåtar eller andra inte kan ta sig in. Man är väldigt mycket "mitt i naturen". Naturen och skärgården luktar, låter och är så mycket - och sittande i den enkla kajaken känns den så oerhört mycket mer. Man blir ett - tillsammans - med naturen. Det är helt enkelt rent fantastiskt att paddla kajak. Att vi därtill har en underbar skärgård så nära som vi har här i Roslagen, är riktig lyx.

Kajak paddlar man gärna tillsammans med andra, men gärna också i tystnad. Lyssnande och njutande av naturen och dess fantastiska kraft.

Håller ni i fler aktiviteter i sommar, vilka?
Ja, men absolut gör vi det! Vi arrangerar ytterligare kajakturer i juli och i augsti. Någon av dessa kommer att vara som denna, d v s att du har paddlat förr. Någon eller några kommer också att vara "prova-på-turer" där nybörjare får prova på under några timmar.

I slutet av sommaren kommer vi också att arrangera en vandring på Roslagsleden och vi hoppas också kunna arrangera ytterligare en motorcykeltur på våra fantastiska roslagsvägar under denna sommar. Vi arrangerade en motorcykeltur, för första gången i STF Roslagskretsens regi & tillsammans med mc-klubben Snöflingan, i slutet av maj. Det gör vi alltså gärna igen. Datum för detta är inte fastlagt, men långt framskridna planer finns för fler motorcykelturer. Håll gärna utkik på Svenska Turistföreningens hemsida. Roslagskretsen tänker vara ute i sommar. Alla intresserade är välkomna att hänga med!

Allt Gott

Anette Grinde 

Ordförande STF Roslagskretsen

Ord till Helg från STF inför artikel i Helg

Intervjun införd i Helg 18 juni 2011