Viktiga revisorer i föreningslivets famn ...

Exempel på saker som skall - kan - bör kontrolleras av en föreningsrevisor; 

Är det en eller flera som har tillgång till föreningens medel, t ex kassa eller bankkonton? Förvaras föreningens kontanta medel betryggande (brand- och stöldsäkert)?

Avstäms föreningens balanskonton och resultatkonton regelbundet av kassören? Hur ofta görs detta? Hur syns detta i redovisningen?

Hur tecknas föreningens firma? Finns detta angivet i styrelseprotokoll? Har dessa protokoll delgivits banken, så att ingen tidigare firmatecknare finns kvar i rullarna hos föreningens bank?

Vem finns angiven som ombud hos Skatteverket, för ingivande av skattedeklarationer och för möjlighet att kontrollera skattekontot? Har tidigare (avgående) ombud tagits bort som behöriga hos Skatteverket?

Har styrelsen utsett en eller flera som skall attestera fakturor, utbetalningar, mm? Finns det en instruktion/arbetsordning kring detta? Fungerar attestrutinerna som tänkt? Attesteras alla kostnads/utbetalningsverifikationer?

Får föreningen in pengar kontant? Kan dessa rutiner ändras så att kontanthanteringen minskas? Kontanthantering är alltid en källa till risk för felaktigheter och/eller oegentligheter, vilket reduceras om pengarna istället går direkt via banken.

Finns det bevakningsrutiner för obetalda medlemsavgifter och andra fordringar, t ex kundfordringar? Hur och när sker påminnelser?

Är bokföringsmaterialet ordnas så att bokförda verifikationer kan återfinnas? Finns en löpande numrering (verifikationsnummer) som stämmer mellan verifikationer och dagbok/verifikationslista? Finns konteringsanvisningar på verifikationerna? Finns det en eller flera bokföringsserier? Har bokföringen upprättats löpande?

Förvaras bokföringsmaterialet betryggande (brand- och stöldsäkert)?

Finns det en förteckning över föreningens tillgångar och värdehandlingar? Har granskning skett av förteckningen, för överensstämmelse med kvarvarande tillgångar också ställd i relation till bokföringen?

Hur ser föreningens bokslut ut? Är alla poster avstämda och åsatta ett korrekt värde? Finns dokumentation/underlag (kontoutdrag, inventeringslistor, specifikationer) till alla poster i balansräkningen? Är de kontrollerade? Har kontrolluppgifter och inkomstdeklaration ingivits? Har alla skatteregler följts?

Förs protokoll vid styrelsemötena? Är protokollen av sådan beskaffenhet att det framgår vilka beslut som har fattats, vilka som har varit närvarande, när besluten har fattats och vem/vilka (minst två) som har undertecknat protokollen. Är protokollen justerade?

Säger någon att vi skall tro på någons ord - istället för att kontrollera dokumentation, protokoll och aktiv handling?

Har protokollen granskats för att utröna vilka beslut som har fattats, om de stämmer med föreningens stadgar och årsmötets instruktioner (t ex budget/verksamhetsplan) och om besluten intre strider mot gällande lagstiftning, såsom t ex skattelagstiftning?

Revisorn bör också kontrollera föreningens arbetsordning för dess olika roller. Finns det sådana och efterlevs de?

Revisorn skall helt enkelt kontrollera att styrelsen gör sitt yttersta för föreningens väl och att bokföringen är upprättad enligt konstens alla regler.

Samma kunskap som en vald revisor måste ha - god ekonomikunskap och god kunskap om ledning, styrning och förvaltning av en organisation - måste också dess suppleant ha. Det är valberedningens roll att föreslå dessa funktionärer. Det är medlemmarnas roll att bistå valberedningen med goda kandidater. Det är årsmötets roll att besluta om valet. Årsmötet består av ansvarstagande medlemmar.

Revisorn skall fånga det som blivit tokigt i föreningen. För att klara detta måste hen har rätt sorts skinn på näsan och rätt kompetens i bagaget. Har hen det i din förening?

Anette Grinde




#Föreningsutbildning
#Föreningskunskap 
#Folkbildning 
#Föreningsrevisor
#Valberedning

PeaceWorks söker ideell revisor.

Viktiga revisorer i ett fantastiskt föreningsliv

Föreningslivet är vida spridd över vårt land. Hundratusentals föreningar driver olika slag av verksamhet och de allra flesta drivs med ideell kraft. Människor är delaktiga för att de är intresserade och för att de kan bidra till att göra en verksamhet möjlig för fler. Det finns många viktiga poster i en förenings styrelse, men ordföranden, sekreteraren och kassören bär särskilt viktiga poster. Ordförande har en ledande roll i styrelsen och är ofta ansiktet utåt. Sekreteraren ansvarar för protokollens väl och många gånger för andra uppgifter som är kopplade till text, arkiveringe, mm. Kassörens ansvarsområdet hör mer siffrorna till, där bokföring, pengahantering och ekonomisk rapportering ofta hör uppgiften till. Alla ledamöter i en styrelse har samma övergripande ansvar, men var och en har ändå ett specifikt ansvar för sina frågor.

Som föreningens kontrollfunktion finns t ex fullmakter, firmateckningsdiskussioner (där två i förening är säkrare än en ensam), attesträttigheter och styrelseinsyn. Där finns också en granskningsfunktionen, genom föreningens revisorer. Revisorerna kommer ofta sen, inte under tiden, vilket gör att de ofta sent ser egenheter eller oegentligheter. Bättre är att de engagerar sig löpande under året, ber om styrelseprotokoll, är med på något styrelsemöte, lyssnar med ledamöterna hur det går, mm. Revisorerna är ingen tystlåten siffergranskningsfunktion, det är ett mycket viktigt förtroendeuppdrag där integritet, kunskap och engagemang är mycket viktiga egenskaper.

Revisorerna skall granska det som varit och de skall berätta (särskilt för årsmötet) om det är i sin ordning. De skall granska siffrorna, verksamheten och besluten - kort och gott vilka frågor styrelsen har tagit i, talat om, beslutat och drivit. Och också vilka frågor de borde ha tagit i. De skall ifrågasätta, fråga och lägga sig i. Revisorerna har en granskande roll, men också en förebyggande, rådgivande och hjälpsam roll. De har en mycket viktig roll.

Revisorn/revisorerna är valda av årsmötet och rapporteringsskyldiga till årsmötet. Revisorn har en skyldighet att vara objektiv. Något jäv får inte förekomma i förhållande till den sittande styrelsen, vilket lätt kan uppkomma om t ex en avgående kassör väljs som revisor eller om någon har ett personligt (stort) engagemang i föreningen. Här krävs insikt i valet. Det är avsevärt svårare att objekt granska sina kamrater än att granska någon/några man har en mindre personlig relation till.

Revisorn är viktig för föreningen för att hen är medlemmarnas förlängda arm. Det är revisorn som
har möjligheten och skyldigheten att granska föreningens förehavanden, den har inte övriga medlemmar på samma sätt. Det är viktigt att revisorn gör just det. Granskar och ifrågasätter, frågar och diskuterar.

En revisor bör ha intresse för föreningens ändamål och faktiska verksamhet. Hen behöver också ha en positiv människosyn, hög personlig integritet och hög respekt för andras arbete. Det är också viktigt att personen kan hantera tystnadsplikten som är förenad med uppdraget. Hen bör också själv bära kunskap om bokföring, redovisningsregler, styrelseansvar, stadgefrågor och övergripande föreningskunskap.

Små fel är små fel. De behöver inte förstoras, men de kan behöva nämnas och diskuteras. De skall tas med den som har gjort felen och vidareföras t ex till styrelsen om det är nödvändigt för att rätt styrning av föreningens verksamhet skall kunna upprätthållas. Det är viktigt att vara varsam med människors engagemang. Det skall också ställas i relation till att var och ens förtroendepost utgår ifrån att man arbetar för föreningens bästa.

Det är valberedningens roll att hitta en eller flera bra revisorer till föreningen. Det är varje medlems (eller annan intresserad utomståendes) roll att bistå valberedningen med goda förslag. Har du ett bra förslag på en duktig och objektiv kompetent föreningsrevisor, så dra dig inte för att föreslå denna för föreningens valberedning.

Anette Grinde
Förenings- och ekonomiutbildare 
hos t ex Företagshuset, Studiefrämjandet och Folkuniversitetet.

#Föreningsutbildning
#Föreningskunskap
#Folkbildning
#Föreningsrevisor
#Valberedning

Det finns ingen som kan ta över...

- Det finns ingen som kan över Fredrik Reinfeldts eller Anders Borgs platser. - Det finns ingen som kan göra som de har gjort. Vi hör surret runt omkring oss om Reinfeldts och Borgs besked. Det är tid att gå och det är tid att göra något annat. - Ja, det stämmer att det inte finns någon som kan göra exakt det som de har gjort, men det finns människor som kan fylla rollerna.

- Det finns ingen som kan ta över ordförandeskapet i en förening eller det finns ingen som vi kan sätta på den eller den platsen, är ord som hörs alltför ofta.

Det är beklämmande ord, tycker jag. Det är ord som innebär att man inte har tittat runt omkring sig, att man har missat att se och att fråga vad människor kan och vill, att man inte har inbjudit till samtal och lyssnat till orden som visar vilka förmågor vi bär på. I varje förening finns det flera (ibland många) som kan många olika och bra saker. Vårt hårt inbyggda Jantesystem gör att man helst inte anmäler sig själv, att man måste tillfrågas av t ex en valberedning. Men, det gör då också att valberedningen måste fråga alla.

Hur ofta gör man det?
- Inte särskilt ofta.

Jag är mycket kritisk till ord som att det inte finns någon som kan ta den rollen. Det är vara beroende av att man är inskränkt, bara letar i sin lilla närmaste grupp eller inte tittar med öppna ögon och ett öppet sinne. Det kan också vara så att man faktiskt och aktivt fryst ut någon medlem. Någon som är mycket lämpad för en uppgift.

Det finns någon som kan ta över. Alltid. 

Både i den lilla föreningen och i den stora föreningen.

Medlemsmatrikeln och medlemsmöten är en källa till inspiration. Börja där. Så länge ni inte har tittat igenom och begrundat varje namn, är det ytterst vanskligt att säga att det inte finns någon till "den posten". Oavsett vilken den är.

A..



Länkar & sånt; Mina moderata karameller av Mary X Jensen (en engagerad politiker). Politometern. Kyrkans Tidning. Intressant? Valberedning. Svd. Svd. Sven skäms (& jag oxå, fast på ett annat sätt). 

Förslag till arbetsordning för valberedningen ...

En fungerande och aktiv valberedning är grunden för en bra och framgångsrik förening. De har ett stort ansvar i att rätt personer sitter i styrelen och kan därmed påverka föreningens riktning och utveckling. Förslagen som föreslås årsmötet skall vara den bästa möjliga styrelsen för föreningen och dess verksamhet. Valberedningen skall, i varje steg av sitt arbete, ha föreningens bästa i åtanke, kritiskt granska styrelsens ledamöter / revisorer liksom det arbete och engagemang de presterat under sin period i styrelse och förening. Valberedningen bör också vara väl förtrogen med föreningens stadgar. Valberedningen bör arbeta för att hitta lämpliga personer med nya perspektiv, kunskaper, tid och idéer till styrelsen, lika mycket som de skall verka för kontinuitet i föreningen.

Föreningens årsmöte bör besluta om en valberedningsinstruktion till stöd för arbetet, för att tydliggöra uppgiften och dess vikt för föreningen. I den mån instruktionen behöver ändras bör detta ske på det årsmöte som följer närmast efter att bristen uppmärksammats.

Valberedningen bör bestå av minst tre ledamöter som utses av årsmötet. Återförvisning av val eller uppgift bör inte ske till styrelsen, då styrelsen inte bör vara delaktig i processen kring val av sig själva eller sina efterträdare. En av ledamöterna i valberedningen bör utses till sammankallande, för att förhindra att ingen tar ansvar för uppgiften. Antal ledamöter i valberedningen och mandatperioden bör framgå av föreningens stadgar.

Valberedningens kontaktuppgifter bör finnas tydliga på föreningens hemsida, för att underlätta för föreningens medlemmar eller andra att föreslå nya ledamöter. Förslagen bör inte gå via föreningens sittande styrelse eller personal, då valberedningen skall stå fria från dessa.

Valberedningen har till uppgift att föreslå årsmötet val av t ex ordförande, styrelseledamöter, ersättare/suppleanter i styrelsen, revisorer samt deras ersättare/suppleanter. Vilka specifika val som skall ske vid respektive årsmöte framgår dels av föreningens stadgar och dels genom information om vilka val som gjorts vid närmast föregående årsmöte.

Valberedningens arbete bedrivs genom möten som sker personligen, via telefon, brev/mail eller på annat sätt. Valberedningen följer styrelsens arbete genom styrelseprotokoll, samtal med styrelsens ledamöter och samtal med eventuell personal hos föreningen. Huruvida ersättning utgår för valberedningens och styrelsens arbete beslutas i enlighet med föreningens stadgar (beslut via årsmöte).

Valberedningen skall, med tanke på att den har ett för föreningen mycket viktigt uppdrag, använda hela perioden mellan föreningens årsmöten till sitt arbete. Valberedningen har tystnadsplikt i alla (känsliga) frågor de får vetskap om i sin egenskap av valberedning.

Sammankallande i valberedningen kallar valberedningen till ett inledande möte strax efter årsmötet för klarlägganden av arbetsuppgifter, arbetsfördelning, återkoppling inom gruppen och sammanträdestidpunkter under perioden fram till kommande årsmöte. I detta ingår t ex att läsa samtliga styrelseprotokoll, följa styrelsens arbete och verksamhetsplaner, göra avstämningar med ledamöter, anställda och revisorer, se vilken kompetens som finns och vilken som saknas, undersöka intresse och engagemang för ledamöternas deltagande, mm. Med fördel deltar en eller flera ledamöter vid ett eller flera styrelsesammanträden som observatör, för att bilda sig en uppfattning kring hur styrelsen och dess arbete fungerar.

Under uppdragsperioden görs en översyn av den befintliga styrelsens sammansättning utifrån vilka mandat som går ut, behov av ersättning av kompetens inom olika sakområden, medlemsorganisationers representation, geografisk spridning, åldersfördelning, närvaro på styrelsemöten m.m. När en tid av årscykeln gått kontaktar valberedningen samtliga styrelseledamöter och samtalar om styrelsens arbete utifrån ett förberett frågeformulär. Detta sker genom personliga samtal (telefon eller ett personligt möte). Valberedningen i sin helhet möts därefter för diskussion och analys av resultatet av intervjuerna.

Medlemmarna eller övrigt intresserade har möjlighet att nominera personer till styrelsen. (Se stadgarna beträffande om medlemskap krävs för ledamöter, suppleanter, mm). Nomineringar skall vara valberedningen tillhanda i mycket god tid, innan det är tid för årsmöte.

Nomineringarna sänds antingen till en adress hos föreningen eller till valberedningens sammankallandes adress. Nomineringarna i sig bör inte gå via personal eller styrelsemedlemmar. Relevant adress bör vara tydliggjord på föreningens hemsida.

Nominering görs med fördel på särskild blankett. Till nomineringen bifogas en kort skriftlig presentation av den nominerade, inkluderande information om/om inte hen är tillfrågad, vilken kompetens hen har, vilken koppling hen har till sakfrågorna i föreningen, mm.

Valberedningen sammanställer inkomna nomineringar eller söker också själv efter kompetenta ledamöter i föreningens medlemsmatrikel, genom kontakt med medlemmarna, mm.

Valberedningen skall förvissa sig om att ledamöterna kan avsätta tillräckligt med tid för uppdraget, att de har kompentens nödvändig för uppdraget och att sammansättningen av ledamöterna är korrekt och lämplig med hänsyn t ex till ålder, kompetens, geografisk spridning, mm - och med hänsyn till föreningens behov.

Senast x veckor före årsmötet (se stadgarna) skall valberedningens förslag, inklusive en kort presentation av de av valberedningen förordade personerna, vara färdigställt. Valberedningens förslag skall finnas tillgängligt för medlemmarna på föreningens hemsida i god tid före årsmötet.

Presentationen bör innehålla;

* Personuppgifter som namn, ålder, adress, telefonnummer, e-postadress
* En kort beskrivning av den nominerades/kandidatens tidigare och nuvarande, för uppdraget relevanta erfarenheter, som t ex vilka tidigare och nuvarande arbeten och uppdrag den nominerade har samt vilka tidigare och nuvarande erfarenheter av föreningsarbete och styrelseuppdrag i en ideell förening den nominerade har.
* Vilken kompetens i sakfrågorna relevanta för föreningen, liksom vilka personliga styrkor den nominerade har.
* Den nominerades syn på viktiga och aktuella frågor att driva i föreningen, särskilt sådana frågor som hen själv kan bidra med kunskap och engagemang till.

Förslagen skall presenteras av valberedningen på årsmötet. I presentationen av de föreslagna ledamöterna bör även en presentation ske kring hur valberedningsarbetet har utförts.

Valberedningen ska i kontakter om nominering till styrelsen informera och säkerställa att ledamoten känner till och ställer sig bakom;  

* att allt arbete i en förening utgår alltid ifrån föreningens bästa
* att ledamoten förväntas kunna samarbete med befintlig styrelse och personal
* vad arbetet i styrelsen innebär (omfattning, tid, engagemang, ansvar, mm)
* att en styrelseledamot ska bidra till arbetet i styrelsen med sin specifika kompetens och sina generella erfarenheter, oavsett vilken arbetsroll hen tilldelas i föreningen
* vilket arbetsspråk föreningen har och om särskilda språkkunskaper erfordras
* att ledamoten förväntas delta i olika arbetsgrupper - med utgångspunkt från kompetens och intresse
* vilken tid och i vilken omfattning sammanträden sker
* att närvaro och engagemang i styrelsemöten, och dess riktning för föreningens bästa kommer att beaktas vid nominering (för de som tidigare varit aktiva i styrelse och förening)
* vikten av att inte hamna i jävsförhållanden genom t ex familjeband, släktskap eller egen vinning i enskilda situationer
* vikten av en god inblick i organisationens uppbyggnad och verksamhet
* övrigt av betydelse för uppdraget

Detta förslag till arbetsordning har utarbetats med utgångspunkt från information/texter från t ex SmåA, Sveriges Kvinnolobby, UN Women Sverige, Svenska Turistföreningen, Studiefrämjandet samt föreningslitteratur från t ex Grant Thornton, PWC och SISU Idrottsutbildarna. Därutöver har t ex material från RF (Riksidrottsförbundet), eget kursmaterial, mm använts.

Tider, unika förutsättningar, mm, kan behöva hanteras olika i olika föreningar med hänsyn till information i föreningens stadgar. En arbetsordning syftar till att tydliggöra uppgifterna och skapa en förståelse för det viktiga arbete en valberedning gör.

En fungerande och aktiv valberedning är, som sagt, grunden för en bra och framgångsrik förening. Denna uppgift skall inte sättas på undantag eller göras på en höft.

Anette Grinde
Föreningsaktiv föreningsutbildare



Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Knuff bloggar - föreningsliv - ordförande -bloggar.se  - föreningsdemokrati - kassör - styrelsemöte - styrelsekurs - Volontärbyrån - STF - Marathonsällskapet - valberedning - UN Women - SmåA - Sveriges Kvinnolobby  - Motion årsmöte STF Roslagen 2014  -

Nej tack! - säger hon med bestämdhet i rösten ...

Nej tack, säger hon med bestämdhet i rösten. Någon politiker på vår ordförandestol skall vi inte ha. Vi skall ha en rak person som förstår demokratins kraft och rättvisa, och inte ständigt bygger egna strategier. Vi vill ha en duktig ledare som kan inspirera oss till att göra vårt bästa. Och som kan representera oss, när vi inte själva kan. Just en sådan vill vi skall komma till oss, för att leda oss vidare i samtalen kring våra viktigaste uppgifter.

Var hittar vi hen, som också kan våra frågor, ekonomi, personaljuridik och hur man plockar fram det bästa ur oss alla? Finns hen?

Ja, hen finns. Hen står där, strax bakom nästa hörn. Bara vi tittar lite mer, än bara sitter tyst och stilla på vår valberedningsstol. Det finns mängder av inspirerade och inspirerande män och kvinnor som vill bidra, göra och inspirera. Det gäller bara att luska reda på dem. Det är valberedningens uppgift - att tänka rätt, att klura på vad som behövs, finna personen i fråga och övertyga årsmötet om att just detta är rätt.

Bortsett från hen, ordföranden, så måste vi också ställa oss frågan vad du, och jag, kan bidra med för föreningens väl. Föreningen blir vad du och jag, som i hela medlemsskaran och hela styrelsen, gör den till. Var för sig. Och tillsammans.

Det som görs - görs av oss som är där.
Vill vi att det skall förändras, så är det genom oss det skall göras.

Anette Grinde
Föreningsaktiv föreningsutbildare



Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Knuff bloggar - föreningsliv - ordförande -bloggar.se  - föreningsdemokrati - kassör - styrelsemöte - styrelsekurs - ... Volontärbyrån - STF - Marathonsällskapet -

Välkommen till årets styrelsedagar ...

Välkommen till årets styrelsedagar, hälsar en av föreningens funktionärer, när vi samlats för en av årets viktigaste uppgifter! Under dessa dagar lär vi oss vad vår förening är, vad den står för och i vilken riktning vi är på väg. Vi talar om vår värdegrund, om vad som är viktigt och hur vi förhåller oss till frågor som dyker upp på vår agenda.

Varje ord vi säger, varje handling vi gör skall ha en riktning i vår förening. Den skall alltid omslutas av en vänlig ton. Vid varje beslut, varje val och i varje handling bör vi ställa oss frågan; är detta för föreningens bästa eller finns det något annat skäl till beslutet? Vi skall alltid, i vår styrelse- och föreningsroll, ha föreningens bästa för ögonen. När vi inte har detta för ögonen bör vi lämna någon plats till någon som kan ha just det. Hos oss råder demokrati också i verkligheten, inte bara på pappret. Här beslutar vi - och ansvarar - tillsammans. Är det så i din förening? Om ja, ett stort grattis till dig och din förening. Om inte, varför? Vad är det som hindrar att föreningen drivs som tänkt?

Inför varje nytt år behöver styrelsen svetsas samman, påminnas eller informeras om sina uppgifter, planera året och se att man har förstått sin och föreningens uppgift på rätt sätt. Detta gör vi i ett inledande möte - styrelsedagarna - där ledamöterna samtalar om föreningens olika delar, uppgifter och ansvar.

De nya personer som kommer att behöver lära känna de som redan finns i organisationen, de gamla behöver maka på sig en aning för att släppa in de nya och de alla se hur de kan fungera väl tillsammans.

Styrelsen behöver sätta av två dagar för dessa uppgifter. De behöver mötas i en avskiljd miljö, där samtalsklimatet är vänligt, omsorgsfullt och öppet. I mötet behöver deltagarna informeras om föreningens historia, om hur vi tänkt och gjort. De behöver också informeras om vilka verksamhetspåverkande framtidsbeslut som fattats under de senaste åren, liksom om vilka möjligheter och risker vi står inför i framtiden. De behöver känna till en del av de sorgeämnen och glädjespår som föreningen gått i, för att kunna följa med in i framtiden tillsammans.

Dessa styrelsedagar bör utformas så att all viktig information kommer deltagarna till del. I en styrelse är alla ledamöter ansvariga tillsammans och det är då mycket viktigt att alla har samma information om föreningen och de beslut som fattats. Styrelsedagarna ger också ledamöterna en möjlighet att snabbt komma in i föreningens verksamhet och styrelsefrågor, vilket gör att de kan sig trygga i att delta i samtal och beslut redan vid föreningens inledande möten. Ett gott resultat kan då bli att föreningen inte har ledamöter som under 3-6 möten "känner in" föreningens anda, kunskap, mm. Under dagarna skall också finnas tid för att utröna ledamöternas specifika kompetens. Varje ledamot skall vara vald av specifika skäl, som t ex ekonomikompetens, personalfrågor, juridik, specifikt idrottsligt kunnande, etc. Under styrelsedagarna blir ledamöternas specifika kompetens synlig under ett tidigt skede, eftersom ett delmoment bör inkludera ledamöternas presentation av sin tanke kring vad den kan bidra med, sin kompetens. Detta ger trygghet till övriga ledamöter. Tystnad, hemliga allianser och okunskap om ansvar, mm, bidrar till söndring och stagnation. Kunskap och ett öppet samtalsklimat bidrar till en utvecklande förening.

Syftet med styrelsedagarna bottnar i samtalet som leder till ledamöternas bästa, styrelsens bästa och  medlemmarnas bästa. Inte var för sig, utan tillsammans.

Ledorden blir, återigen; Vi tillsammans - för föreningens bästa.

Väl mött.

Anette Grinde

Företagshuset - utbildar i föreningslivet.
Kontaktinformation;
anette.grinde (snabel-a) foretagshuset.net 
tfn 0708905731

　

Litteraturtips!

* Styrelsearbete i ideella organisationer (2013. Albanson, Dansell, Sen, Törning - Grant Thornton & Sanoma Utbildning)
* Ideella föreningar (BL Lundén & Jan Lindblad)
* Redovisning i ideella föreningar (Björn Lundén)



Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Knuff bloggar - föreningsliv -  yttrandefrihet - missnöje - lågt till tak - bloggar.se  - demokrati - valberedning - ordförande - styrelsemöte - styrelsekurs - årets styrelsedagar -  ...

Kurs; Styrelsearbete i ideella organisationer

Ideell verksamhet.
Vad är en ideell förening? Vem kan starta en sådan? Vad krävs?

Formalia.
Vi talar t ex om stadgar, föreningens bildande, registrering, firmatecknare och kring medlemmars anslutning, urstigning och uteslutning. Vi talar om vem som kan beslut om vad och hur det kan påverka övriga personer i en styrelse eller i en förening. Har en delegationsordning arbetats fram?

Förarbete skapar förutsättningar för rätt beslut.
Förberedelser inför möten är a och o. Utan dessa blir mötet inte rättvist och konstruktivt, eftersom man riskerar att någon inte hinner reagera eller möjlighet inte ges till att diskutera frågor tillräckligt. Kanske finns det fler frågeställningar än de som nämns på ett möte. Vi talar om möjligheter & krav kring frågan att kunna begrunda diskussions- och beslutsfrågor innan ett möte. Vem förbereder mötet och hur görs detta? Har alla möjlighet att foga ärenden till agendan eller är det bara någon enskild person som kan göra detta?

Styrelsens sammansättning.
Ordförande, sekreterare och kassör. Arbetsutskott. Vilka kompetenser är nödvändiga för en bra balans i styrelsen? Har föreningen anställda? Vem i styrelsen har personalfrågorna på sitt bord, där arbetsrätt, arbetsmiljö, lönesamtal, personaluppföljning, mm, ingår som delar i ansvaret. Varje individs kompetens är viktig i en styrelse - det är viktigt att den kommer till sin rätt, får möjlighet att blomstra och att alla ser/visar vad de kan bidra med.

Ett väl fungerande styrelsearbete.
Kallelser, dagordning, handlingar, styrelsemöten, protokoll. Anteckningar. Sker arbetet i en demokratisk ordning? Kan alla använda internet för att få del av handlingarna? Tar alla sin del av ansvaret för föreningens väl? Hur utbildas föreningens styrelse - i ansvarsfrågor, i ekonomi/skatt, i frågor kring föreningens värdegrund, mm?

Risker & kriser.
Etik & moral i styrelsearbetet - ledamotens integritet & hur ser det personaliga ansvarstagandet ut. Finns ett öppet samtalsklimat? Finns rätt frågor på agendan? Kan kassören använda pengar utan att det uppmärksammas av någon som slår larm? Betalas det ut pengar till enskilda ledamöter som resterande del av styrelsen inte känner till?

Verksamhetens framtidsfrågor.
Arbetar styrelsen med detaljer eller övergripande strategifrågor? Hur långsiktiga är diskussionerna? Vad skall vi göra nu och vad skall vi göra om tre år? Eller om fem år?

Bokföring & ekonomisk redovisning.
Ekonomi, budget, rapportering och långsiktighet i de finansiella frågorna. Är detta ett gemensamt ansvar eller det bara kassörens/ekonomens?

Rapportering & revision.
Vem granskar styrelsen och hur återrapporteras detta till styrelsen, medlemmarna och årsmötet? Vad granskar revisorn och hur väljs revisorn i föreningen?

Moms & skatt.
Skattedeklaration & inkomstdeklaration.

Ansvar, personalfrågor & juridik.
Styrelsens roll och ansvar. Arbetsordning för styrelsen och personalen. Ansvar & befogenheter för olika poster i styrelsen - vem får göra vad och hur skall detta återrapporteras.

Kontrollfunktioner i verksamheten.
Balansen mellan beslutsorganen. Återkoppling. Varningssignaler.

Årsstämman.
Hur går den till? Vilka handlingar behövs? Vem gör vad? Varför måste vi ha en årsstämma?

Utvärdering av styrelsen och verksamhetens ledning.
Återkommande utvärdering erfordras för en god verksamhet - av styrelsen, av valberedningen, av personalen och/eller av medlemmarnas intentioner. Gör föreningen det som är tänkt och på ett demokratiskt sätt? Kommer alla till tals? Nyttjar man ledamöternas kompetens på ett bra sätt?

Valberedning - det viktigaste av allt.
Utan en väl fungerande valberedning är det svårt att ha en väl fungerande styrelse. Detta är en mycket viktig funktion, som skall vara självständig och inte får gå i en styrelses ledband. Det är inte styrelsen som tillsätter valberedningen och det är inte styrelsen som inför årsmötet föreslår ledamöter till styrelsen. Detta är en krävande och mycket viktig funktion i en förening.

Utbildningen täcker en dag (8 tim) och lägger grunden för ett gott styrelseår. Utbildningen erbjuds t ex till hela styrelser i ideella organisationer (styrelseutbildningsdag) eller till grupper av enskilda personer som deltar i olika styrelser (ideella organisationer).

Kursen genomförs av Företagshuset - Anette Grinde


Länkar & sånt; BL-info. Adlibris. BL-info. Isbn 978-91-523-1990-1 (2013). Förlag Sanoma Utbildning. Adlibris. Föreningskurs.

Valberedningen - det viktigaste av allt...

Det fantastiska styrelsearbetet går mig på nerverna, säger hon, med indignation i rösten. Varför gör inte valberedningen sitt jobb? Varför har vi dessa människor i styrelsen? Jag är tveksam till att sitta kvar i denna styrelse om det inte går att vaska fram bra personer som förstår sin roll och om inte ordföranden låter oss verka i en demokratisk ordning. Vi får ju inte någon vettig information innan mötet, så att vi kan ta ställning i frågorna. Det blir bara ett märkligt lotteri. Min roll blir bara märklig.

Ja, så kan det vara, tänker jag, när jag hör henne berätta om den styrelse hon verkar i. Jag har mött det i olika former och det kan bero på olika saker. Det är lika, men ändå väldigt olika, eftersom det är helt olika människor, olika förutsättningar och olika spelregler. Trots att det egentligen borde vara detsamma. Styrelsen arbetar för föreningens bästa, gemensamt och i nyttjande av var och ens bästa egenskaper. I en demokratisk form där alla kommer till tals. Valberedningen ser till att rätt kompetens finns i styrelsen. Svårare än så är det inte. I teorin.

I praktiken består styrelsen av människor, som strävar efter olika saker. Som orkar olika. Som vill olika. Som vågar eller inte vågar. Och som lägger mängder av tid eller knappt någon alls. Det finns människor som sitter i styrelsen för att de finner det vara fruktansvärt roligt, det finns människor som tror att de kan bidra och det finns människor som tror att det är bra för deras cv. Ja, det finns fler skäl än så. Människor, de där fantastiska varelserna som är underbart roligt att arbeta med, umgås med, osv - men de är också oerhört besvärliga och påfrestande när vi inte hittar ihop tillsammans i samma riktning. När vi skall arbeta mot samma mål. Då blir teorin och praktiken helt olika. Vilket ibland blir till skada för organisationen.

Tonen, vänner, är viktig. Glädjen att arbeta tillsammans, är viktig. Insikten om att alla i styrelsen har viktiga roller, är viktig. De demokratiska formerna är oerhört viktiga. Möjligheten att kunna vara väl förberedd till styrelsemötet är också viktig. Liksom känslan att alla får tala och lyssnas på. Med mera. Det finns oerhört många viktiga demokratifrågor i en styrelse. Envåldshärskeri, manipulation eller att bygga strategier vid sidan om hör inte hemma där.

Sitter du i en styrelse där du kommer till din rätt? Om ja, hur gör du? Om nej, varför inte?

Har din förenings valberedning gjort jobbet rätt? Törs den föreslå att en ledamot eller ordförande avgår (avsätts) när den inte fungerar som den bör? Speglar styrelsen många olika kunskapsområden? Talar ni väl med varandra?

Hur fungerar det i din förening? Har du, som ledamot eller valberedare, full koll?

Om inte, när och hur tänker du skaffa dig den kollen? Du vet väl att det är ditt ansvar att arbeta för föreningens bästa? Gör du det?

Anette Grinde

Länkar på tema valberedning och styrelsearbete.

 

• Bok; Bättre styrelsearbete med rätt valberedning.

• Bilagor för hjälp i valberedningsarbetet.

• Valberedningens uppgifter.

• Föreningskunskap; Valberedningen.

• Vad gör valberedningen, egentligen?

• Efterlyses; Kompetenta valberedare.

Mer länkar & sånt;  Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Knuff bloggar. http://www.foretagshuset.net/  Adlibris. Bokus.

Uteslut inte...

Uteslut inte den som vill. Bjud in. Samla kompetensen och begrunda hur vi kan göra för att bilden skall bli större, tydligare och mer för oss alla. När vi utesluter människor förlorar vi den kompetens som de bär. Vi vet inte vad de kan bidra med om vi inte nogsamt lyssnar och lär.

Varje individ bär en enastående kompetens. Hen kan bidra. Lägga till - till det vi har. Skapa nya riktningar. Tillföra glädje och energi. Om vi låter hen göra just det.

Arbetet i STFs nomineringskommitté är obehagligt. Det blir mer och mer obehagligt, ju mer jag tänker på det. Där är vårt uppdrag att utesluta människor som vill vara engagerade. Det är vårt uppdrag att bedöma och gradera dem. Att ställa dem mot varandra. Sätta plus och minus, och välja bort. Genom ett enkelt penseldrag, ett ögonblicks verk, tar vi bort någon från gemenskapen och engagemanget. Vi kan därigenom skada någon som lagt oändligt mycket energi och glöd i vår rörelse. Någon som bidrar och gör, till skillnad från så många andra.

När jag bara bemöts med tystnad i mitt samtal eller mitt görande dalar min glöd. När jag bemöts med ord och handling som bär positiv kraft, stärks jag och kan prestera mer. När jag får ett nej, vänder jag mig om och går en annan väg. Ibland mot samma mål, men på en annan väg. Men ibland vänder jag mig mot ett helt annat mål. Då förlorar rörelsen – just den som har sagt nej - den kraft jag bär. Den kan inte ersättas av någon annans. Någon annan kan tillföra, ja. Nästan lika, men ändå helt olika. Eftersom vi alla bär helt olika kompetens, tankar och göranden kan vi inte ersättas för att få samma kraft.

Ibland ses vi som ersättbara. Det är vi inte. Inte jag, inte du och inte heller den som står vid din sida. Vi är helt unika. Var och en spelar roll.

Att då välja bort ter sig som ett ofantligt stort resursslöseri. Att välja bort skadar både rörelsen och individen. Låt oss avstå från att välja bort. Låt istället den som vill, vara med.

Nomineringskommittén arbetar med att välja bort. Detta görs trots att regelsystemet säger att var och en kan väljas. Det är tveksamt om det är rätt att de kan väljas om de inte nominerats (av sig själva eller av någon annan), även om det hävdas så. Men, de kan i varje fall väljas om de nominerats. För mig betyder det att de måste synas i valprocessen. De måste synas i tidningen och de måste synas på nätet. Tillsammans med alla de som kommittén inte har valt bort.

För mig ter sig regelsystemet kring nomineringarna märkliga. Å ena sidan skall det finnas ett visst antal valbara personer till röstning. Kommittén skall välja bort bland människor som visat kraft och energi. Sådana som vill. Å andra sidan kan var och en väljas. Kanske t o m även personer som inte har nominerats.

Låt oss hoppas att några utmanar systemet. Låt oss hoppas att någon skriver en motion kring detta, där tanke, handling och hjärta finns med. Och låt oss hoppas att någon ser till att välja några som inte finns med på nomineringskommitténs lista.

Människor som vill skall inte väljas bort. De skall få möjligheten att väljas in. De skall få möjligheten att visa att de kan och vill.

A..

Länkar & sån´t. *  Intressant. *  Bloggkartan Norrtälje. *  Nyligen.se. * NT-bloggar.

Vad händer i bygden?

Mer rörelse till folket!

Det bästa man kan göra är att röra på sig. Sist vi hördes (i Helg) skulle jag springa Stockholm Marathon, när andra tittade på motorcyklar i vår vackra park, njöt av skärgårdens vackra öar eller något annat i vårt vackra Roslagen. Det gör mig så glad när rörelse är involverat i aktiviteten. Och kanske också en liten utmaning att klara lite mer. Min mara fick duga. Jag var nöjd, hel och glad efter genomfört värv. Jag hörde sen om Linda som med lust och glädje stor genomför Tjejklassikern och att Henrik tränade aktivt för att kunna njuta av hela färden i Postrodden över ett blåsigt hav. Båda skapar mervärden för andra när de delar med sig av sina genomförda och kommande stordåd. De inspirerar. Jag vill också ro Postrodden, men känner tyvärr inte till något lag som saknar en roddare (som inte kan segla och lätt blir sjösjuk). Kanske gör jag rätt i att ansluta mig till Norrtälje Roddförening för övning, rörelse och rätt kontakter? Föreningslivet kan ju onekligen skapa mervärden.

I min roll som redaktör för tidningen Marathonlöparen läste jag en bok - Den ultimata löparguiden - som bekräftade vikten av helheten. Den inspirerar att variera sig och prova nya aktiviteter, som att det är bra att cykla, simma, paddla eller kanske promenera eller klättra på sina vilodagar. Då finns det hur mycket fantastisk rörelse som helt att utforska. Yoga, meditation, sjunga i kör och dansa tillhör detta område också, har jag förstått. Alltså sån´t som ger glädjeendorfiner och tillförande energi i ljuvlig mängd. Nästan allt detta kan göras av var och en för sig, men också tillsamman i någon av alla de aktivitetssjudande föreningar som finns Roslagen runt - tillsammans med likasinnade som lägger manken till för att det skall bli mer till fler.

Jag läste om cykelregnet i parken häromveckan, där 309 cyklar gick till riktiga vinnare. Vilken lycka! Tänk, 309 cyklar. - Att användas av människor för rörelse i vår vackra bygd. En morgontur, en sällskapstur, en handlingstur, en barnbarnstur, en njutningstur eller kanske en träningstur. Ja, det finns många bra saker att göra med en cykel, minsann. Att cykla är fantastiskt. Det har t ex cyklats i bygden i jakt på tipsfrågor den sista tiden. En lokal idrottsförening har stått för tipset och raggat in vinster. Ja, man har kunnat vinna mer än den egna rörelseglädjen, som t ex en cykel, finfina dagar i naturen och kanske några sommarstänk från ovan.

Hos mig finns nu både cykel, kajak och löpning inplanerat för den närmaste tiden. Delvis i föreningslivets famn.

Mer glädje och ljuvliga endorfiner följer av aktiv rörelse. Må du få dem i redig dos.

Njut av dagen!

Anette Grinde
Föreningsmänniska

(Krönikan är publicerad i Norrtälje Tidning - bilagan Helg 28 juni 2013)

• Redaktör Marathonlöparen & aktiv medlem i Svenska Marathonsällskapet.
• Aktiv medlem i Rånäs 4H (Friidrott)
• Passiv medlem i Naturskyddsföreningen - för de har en viktig agenda och glödande inspiratörer
• Nyfiken, men tämligen passiv medlem i den viktiga föreningen Skärgårdsstiftelsen.
• Ordförande STF Roslagen (Svenska Turistföreningen).
• Aktiv i föreningen Operation 1325 (för kvinnors medverkan och säkerhet i fredsprocesser) - peppar personalen till fysisk rörelse.
• Ej medlem i Hammarby Friidrott, men gläds över framgångarna (efter min tid som Projektledare för Midnattsloppet).
• Hejar med glädje på när jag ser att Roslagsbro IF gör mängder av aktiviteter för sina medlemmar.
• Norrtälje Roddförening - jag överväger medlemskap för mer rörelse.
• Blir glad när jag ser att Friluftsfrämjandet har fortsatt uteverksamhet i bygden.

 

Jag tycker inte om ...

Jag tycker inte om lojalitetsbrister och lojalitetskonflikter i föreningslivet. Jag tycker inte om att man som aktiv i en förening inte kan kritisera eftersom lojalitet erfordras. Ja, lojalitetskrav måste finnas, men en tolerans för kritik måste också finnas. Avvägningen är hårfin.

Jag tycker inte om kritik från personer som inte är engagerade mer än som aktiva kritiker, sådana som bara klagar och inte deltar med utvecklande engagemang i rörelsen. Avvägningen är också här hårfin.

Jag tycker inte om när kritiken bara ligger som ett besvärande damm och inte riktigt tar form. När det gnisslas i leden igen och igen och problemen inte löses.

Jag tycker inte om ordföranden i styrelser som inte lyssnar på konstruktiv kritik, utvecklingsmöjligheter eller som driver verksamheten utan att lyssna på sina medresenärer. Och jag tycker inte om valberedningar som inte vågar föreslå andra ordföranden eller ledamöter än de som suttit för länge eller de som driver i fel riktning. Jag tycker å andra sidan inte heller om ledamöter som bara åker med och inte aktivt tar sig ton där de bör och skall.

Det är lätt att kritisera när man står helt utanför, fast man då inte borde eftersom det är när man sitter i som man bör kunna påverka. Det är å andra sidan svårt att kritisera när man sitter mitt i, eftersom man då behöver vara lojal mot den styrelse och den verksamhet man verkar i. Det är också svårt att lyssna på den som inte lyssnar själv. Och svårt att kritisera den som är som en gås (alltså där allt bara rinner av).

Därutöver tycker jag att föreningslivet är fantastiskt.

A..

Valberedningens uppgifter...

Valberedningen är en mycket viktig funktion i en förening. Den bidrar mycket starkt till att forma styrelsen och därmed också verksamhetens väl. Den har att föreslå personer som är bra för verksamheten. Styrelsen har att driva verksamheten framåt, ibland av dem själva och ibland, när personal finns, av personalen. Styrelsens - som helhet - sammansättning och styrka påverkar verksamheten. När den arbetar väl tillsammans påverkar den verksamheten i positiv riktning. När var och en arbetar för sig utan samordning och gemensamt mål, påverkar den verksamheten i splittrande riktning. Även duktiga personer kan skada föreningens väl, när arbetet ingår går mot gemensamma mål.

Ordföranden skall vara en stark och drivande person, men inte egenmäktig. Demokratikänsla och lyssnande är viktiga egenskaper hos en ordförande. Hen bör också ha ett gott ekonomiskt sinne, d v s förstå vad kassören gör och rapporterar. Kassören och sekreteraren påverkar också föreningens väl, förutom ordföranden. Kassören genom en korrekt redovisning och rapportering. Sekreteraren genom en god dokumentation. Det spelar roll, för nu och för sen.

Valberedningens roll är att finna lämpliga kandidater för dessa uppgifter och för övriga poster i styrelsen.

Valberedningen bör väljas av årsmötet, inte tillsättas av styrelsen. Detta är en principiellt viktig fråga. Valberedningen skall stå objektiv i förhållande till styrelsen för att kunna föreslå relevanta förändringar. Mod, kan vara en viktig egenskap som valberedare - förutom ett gott kontaktnät.

Som valberedare krävs att arbetet pågår under hela året. De har att ta del av föreningens styrelseprotokoll, lyssna hur styrelsearbetet fungerar, lyssna hur styrelsen leder arbetet och vem som gör vad. Frågor som kompetens inom styrelsen, samarbetsgrad, arbetsfördelning, geografisk spridning, ålderfördelning, närvaro på styrelsemöten, mm, måste begrundas, liksom också frågan om hur respektive ledamot delar med sig av sin kompetens i styrelsens rum och för föreningen i stort.

Som valberedning måste du också informera nya ledamöter om vad arbetet innebär. En ledamot kan inte "känna in" läget mer än en kort stund. Den måste ta del och dela med sig av sin kompetens. Den måste därmed också informeras om vad som förväntas av den, när den får frågan om en plats i styrelsen.

Valberedningen skall t ex

• Följa styrelsens arbete under hela året
• Noggrant utröna styrelsens behov (kompetens, egenskaper, mm)
• Informera en presumtiv ledamot vad styrelsearbetet innebär
• Informera en presumtiv ledamot om krav på närvaro, engagemang och kunskapsdelande
• Informera sig om en presumtiv ledamots kompetens, egenskaper, föreningserfarenhet, personliga styrkor, mm och sammanställa denna information inför en nominering till årsmötet.

Det kan aldrig sägas för ofta. Valberedningens roll är oerhört viktig för föreningens väl. Jag när en önskan att den skall tas på större allvar än vad den oftast gör idag.

Anette Grinde


Mer om viktiga föreningsfrågor i denna blogg;

• Föreningskunskap
• Föreningsliv
• Valberedning

Länkar. Knuff – Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Bloggportalen.se. Knuff om föreningskunskap – valberedning - Bloggare om valberedning – utbildning - årsmöte - nomineringskommitte -  Blogger.com. Socialdemokraterna. Centerpartiet. Svenska Turistföreningen.

Det växer mycket ilska i orättvisan...

Det växer mycket ilska och frustration i orättvisan, tänker jag när jag ser hur kvinnor och män reagerar i olika situationer. Och hur jag själv reagerar. Det känns så oerhört onödigt.

Kvinnor och män som känner sig orättvist behandlade gör inte sitt bästa i retur. De använder en hel del av sin tid till att kanalisera sitt missnöje på olika sätt. Någon tar till våld, någon ordar högt, någon talar med andra utan att kunna påverka situationen - orättvisan och missnöjet gör att tid läggs på fel saker. Istället för att lägga tiden inom sitt fantastiska kompetensområde läggs tiden på frustrationsirritation, som också sprids till andra i omgivningen. Det tär. Det är naturligt, eftersom vi behöver bearbeta vårt missnöje och vår frustration. Det är naturligt, men det är ett oerhört slöseri på kompetens och energi.

Ideella föreningar är ett område, där det är svårt att hitta rätt mellan idealitet och professionalitet. Styrelsen i ideella föreningar utan anställda får ofta lägga oerhört mycket tid och engagemang i verksamheten. De är verksamheten. När en sådan organisation övergår till att också ha anställda krävs det god kännedom om företagsvärlden för att kunna släppa arbetsuppgifterna och låta de anställda göra sitt arbete. Föreningen är inget företag, men behöver i något mått betraktas som ett sådant. I det läget är det styrelsens uppdrag att skapa övergripande riktlinjer och strategier för verksamheten, men inte att grotta ner sig i de löpande detaljerna. Det ligger på personalens bord. Det är alltså väldigt viktigt att styrelsen och personalen ägnar sig åt rätt typ av uppgifter.

I de föreningar där det finns ett kansli till stöd för de ideella krafterna, de som är de verkliga utförarna, är det viktigt att kansliet är ett stöd - eller åtminstone berättar tydligt vilka förutsättningar som gäller. Om föreningen tror att det finns ett stöd och det visar sig att så inte sker, så blir besvikelsen stor och energin går åt fel håll. Det blir gnissel istället för fin verksamhet. Jag själv går ur min roll som ordförande senast vid nästa årsmöte, bland annat p g a kansliets förhållningssätt men också p g a alltför gamla tankar i föreningen i stort. Det är inte tillförande att verka i föreningen. Det saknas förutsättningar att utvecklas och jag tycker inte att det är roligt. Huvudföreningen är inte modern och den saknar tankar och förhållningssätt som tillför ny kraft till den lokala föreningen. Det leder, för mig, bl a till att jag blir styrd i en riktning där jag inte vill vara. Därför väljer jag att gå. Jag vill inte gå i negativa ledband. Jag tänker att det är allvarsamt för föreningen att det är som det är, eftersom det skadar föreningen i stort. Kanske är det en fråga för generalsekreteraren/Vd.n i "församlingen" - men jag ids nog inte lägga krut på att informera honom om det som händer och är eller med förslag om hur det borde vara. Det är å andra sidan människorna i organisationen och i föreningarna som gör det till vad det är - vi var och en - och det kan han kanske inte förändra. Eller också kan han det. Eftersom han har mandatet. Om han skulle vilja.

I andra föreningar finns jag som uppdragstagare, anställd, styrelseledamot, adjungerad ledamot till styrelsen eller i andra roller. Alla dessa roller är olika och ger olika erfarenhet och olika bild, men de ger mig också en helhetsbild över hur föreningar arbetar och hur människor fungerar i dessa sammanhang. Liksom hur jag gör och tänker i olika situationer. På något sätt blir det tragiskt, eftersom vi skulle kunna göra så mycket mer om vi lärde oss mer av och om varandra och lyssnade noggrant på hur vi skulle kunna förbättra vår organisation. Kanske är problemet bara att det inte finns tillräckligt många som orkar bry sig tillräckligt mycket om varandra - och organisationen. Men, om så vore, skulle det kunna bli riktigt bra.

Det skulle helt enkelt kunna bli så oerhört mycket mer.

A..


Länkar & sånt;  
Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Blogger.com.  Knuff bloggar.  Knuff om Föreningsliv -  Bloggare om  Svenska Turistföreningen - Svenska Marathonsällskapet -  ... 

Föreningskunskap; stadgarna

Ja, utan stadgar är föreningen ingen förening. Stadgarna är grundreglerna i föreningen. De berättar vilket ändamål föreningen har, hur många som skall finnas i styrelsen, hur besluten skall fattas och kanske också vem som skall göra vad eller hur.

När föreningens bildas skall föreningens stadgar vara skrivna. De skall vara tydliga, enkla, begripliga och väl genomtänkta. Stadgarna bör innehålla information om den beslutade funktionen (föreningsstämman), den verkställande funktionen (styrelsen) och den kontrollerande funktionen (revisorerna).

Exempel på punkter som bör finnas med är;

• föreningens firma, d v s dess namn
• dess hemort/säte
• föreningens ändamål, syfte eller målsättning
• bestämmelser om medlemskap, utträde och uteslutning
• bestämmelser om hur medlemsavgiften fastställs
• verksamhetsår/räkenskapsår

• beslutade organ (vem beslutar om vad)
• bestämmelser för kallelse till föreningsstämma/årsmöte
• vilka frågor som skall behandlas på föreningsstämman/årsmötet
• när föreningsstämman/årsmötet skall äga rum
• hur kallelse skall ske till föreningsstämman/årsmötet

• bestämmelser om rösträtt
• styrelsens sammansättning/antal, revisorernas sammansättning/antal
• hur styrelsen väljs
• bestämmelser för upplösning av föreningen och vad som skall göras med de kvarvarande tillgångarna

• föreningens valberedning, dess sammansättning och åligganden

Regler för ändring av stadgarna skall finnas med i stadgarna. Beslut om ändring av stadgarna skall normalt antingen göras genom två på varandra följande föreningsstämmor eller genom att minst två tredjedelar av de närvarande på föreningsstämman godkänner ändringen. Detta bör framgå av stadgarna.

Därutöver bör de olika rollernas arbetsuppgifter finnas beskrivna i föreningen. Det är dock inte nödvändigt att denna beskrivning finns i stadgarna, då förutsättningarna för uppgifter ändras med de människor som finns i föreningen.

De för föreningen viktigaste frågorna skall finnas reglerade i stadgarna. De frågor som kan beskrivas i andra termer och beslutas på andra nivåer (t ex av styrelsen) behöver ej specifikt anges i stadgarna. De kan beslutas separat, såtillvida de inte strider mot stadgarna.

En förening är ibland en del av en huvud/riksförening. Huvud- eller riksföreningen har ibland förslag (eller krav) på hur föreningens stadgar skall se ut. Så kan det vara inom politiken, idrotten eller andra typer av föreningar där det finns en riksorganisation för samma ändamål som den lokala föreningen. Då har man något att utgå ifrån, eller bara godta. Det är dock alltid viktigt att man är helt på det klara med innebörden i de regler man beslutar. Tydlighet skapar mindre diskussioner och/eller konflikter. Det skapar färre tillfällen till att tveksamhet och tolkningssvårigheter uppstår om en regels innebörd.

Anette Grinde  

• Kurs i föreningskunskap 13 november 2012
• Litteraturtips. Ideella föreningar, regler, redovisning & skatter (av Öhrlings Pricewaterhous Coopers) och Ideella föreningar (av BL info). 
• Kurs om valberedningen och dess uppgifter.
• Wikipedia om stadgar. 

• Exempel på föreningsstadgar
• STF 
• Riksidrottsförbundet (med mallar för föreningar)
• Ordfront

 

Länkar. Knuff – Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Bloggportalen.se. Knuff om föreningskunskap – stadgarna - Bloggare om konstituerande styrelsemöte  – utbildning - årsmöte - nomineringskommitte -  Blogger.com. Socialdemokraterna. Politometern.

Föreningskunskap; Valberedningen

Valberedningen är en oerhört viktig grupp i en förening. Gruppens uppgifter är att föreslå personer till de olika förtroendeposterna som finns föreningen, som t ex ordförande, styrelseledamöter, revisorer, mm. Valberedningen föreslår kompetenta företrädare som årsmötet väljer (om de inte har andra kandidater). Det är mycket vanligt att valberedningens förslag utgör de enda förslagen som årsmötet har att välja på, med det förekommer också att medlemmar föreslår andra kandidater. Det kan göras direkt i årsmötet eller till valberedningen under årets gång. Årsmötet har att ta ställning till alla förslag, där kandidaterna har tackat ja till uppdraget. Det är viktigt att det är utrett och klarlagt att de är kompetenta det uppdrag de föreslagits att utföra.

Valberedningen bör bestå av flera medlemmar. De bör vara aktiva i samhället och de bör vara sociala. De bör ha ett brett kontaktnät, tillhöra flera nätverk. Och de måste vara väl förtrogna med den aktuella styrelsens uppgifter. Valberedningen kan inte påbörja sitt arbete i nära anslutning till årsmötet utan måste vara aktiva i valberedningen och dess uppgifter under en stor del av året.

En väl fungerande valberedning besöker styrelsen under året för att se om/hur styrelsen fungerar, vilka styrelseposter och personligheter som finns och vilka som behöver kompletteras. Valberedningen behöver tidigt få veta om någon person inte bör, kan eller vill stanna kvar i styrelsen eller om den gärna vill bli omvald när mandatperioden går ut. Det är styrelsens ansvar att meddela valberedningen vilka poster som behöver tillsättas. Det är också valberedningens ansvar att ta reda på hur arbetet i styrelsen fungerar, vilka poster som behöver kompletteras och vilka uppgifter eller personliga egenskaper som behöver fångas. Valberedningen behöver alltså se hur det fungerar i den nuvarande styrelsen för att kunna komplettera med namn för en framtida väl fungerande styrelse.

Valberedningen kan tillfråga en kandidat när som helst under året, men valet sker vid ett årsmöte. Det är föreningens medlemmar som gör det faktiska valet. När valberedningen tillfrågar en kandidat om ett uppdrag skall personen informeras om vad uppdraget innebär, hur föreningen ser ut och arbetar, vem som gör vad, etc. Valberedningen behöver också försäkra sig om att kandidaten är villig att åta sig uppdraget, har intresse och möjlighet att sitta på förtroendeposten under hela mandatperioden, ta uppdraget på allvar och har den kompetens som styrelsen behöver. Valberedningen måste sålunda göra en bedömning av kandidatens/kandidaternas lämplighet. Det skall också ställas i relation till föreningens behov. Det är därmed också angeläget att valberedningen kommunicerar med den sittande styrelsen och dess medlemmar för att utröna föreningens behov och utveckling.

När valberedningen presenterar en kandidat för årsmötet bör en presentation av kandidatens bakgrund och kompetens lämnas. Bara ett namn hjälper inte alla att ta ställning för om denna person är bra för föreningens väl, som det ju innebär att välja en ny person till en viktig post i föreningen.

Valberedningen tillsätts i regel på ett årsmöte, efter förslag av styrelse eller medlemmar. Det är normalt inte valberedningens uppgift att föreslå medlemmar till den egna gruppen.

Valberedningen har en otroligt viktig roll att spela i en föreningen. Den kan skapa skillnad, när det genomför sitt uppdrag på det sätt det är tänkt.

Styrelsen behöver en ledare, ja, men denne har inte att bära hela bördan själv. Den skall leda och inspirera, socialisera och skapa mer, men det skall även de övriga göra. Det faller på allas lott att se till att föreningen fungerar som tänkt. Styrelsen behöver också någon som skriver protokoll och verksamhetsberättelser och därtill någon som håller ordning på siffrorna. Den behöver någon som kan juridiken, ekonomi/skatt, och någon som hanterar administrationen. En it/web-kunnig är också nödvändig i dagar som dessa. Styrelsen behöver också marknadsförare, sociala kitt, idésprutor och inspiratörer. Kanske behövs där också någon som är lite stoppklossig, som får de andra att stanna till och fundera över de idésprutornas fantastiska förslag. Därtill behöver det finnas någon eller några som är sociala, som gärna talar verksamhet i bygden. Några verksamhetsledare eller verksamhetsinspiratörer må där vara också. Med mera. Ja, ni ser - det behövs olika kompetens i uppgift, eldsjälsglöd, inspiration och personlighet. Det behövs många olika sidor för att det skall bli riktigt bra. Valberedningen har en oerhört viktig roll att fylla. De har att se till att rätt person hamnar på rätt plats.

Det ligger också på styrelseledamöternas uppgiftslista att känna till hur valberedningens uppgifter ser ut. De bör sålunda kommunicera om sina roller och informera om var läget ligger just nu. Igen och igen. Inte som en enskild företeelse utan som en återkommande sådan.

Styrelsen skall inte styra valberedningens arbete, men valberedningen måste informera sig om hur styrelsen arbetar och vad som saknas/behövs i den nuvarande styrelsen och i föreningen. De måste därmed lyssna väl på styrelsens ledamöter. De arbetar tillsammans - och var för sig - för föreningens väl. 

Anette Grinde  

• Kurs om Valberedningen och dess uppgifter.
• Kurs i föreningskunskap
• Litteraturtips. Ideella föreningar, regler, redovisning & skatter (Öhrlings Pricewaterhous Coopers) och Ideella föreningar av BL info.

Länkar. Knuff – Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Bloggportalen.se. Knuff om föreningskunskap – valberedning - Bloggare om valberedning – utbildning - årsmöte - nomineringskommitte -  Blogger.com. Socialdemokraterna.

Valberedningstider...

Nu duggar alla föreningsårsmöten tätt. Då har också alla föreningars valberedningsgrupper ett idogt arbete.  Slutspurten inför valen står här högt på agendan, även om arbetet bör ha pågått en tid.

Valberedningsarbetet skall pågå under en stor del av året, där diskussioner kring uppgifter, kunskap, behov, mm, står som viktiga frågor. Valberedningarnas arbete är högst avgörande för föreningarnas framtid. 

Jag vill ge en stor eloge till alla valberedare som arbetar aktivt och konstruktivt för att få ihop goda och väl arbetande styrelser.

A..

NaturNära Äventyr. Valberedningskurs. Svenska Turistföreningen.

Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Blogger.com.