fredag 30 maj 2008

Det är dags för Sthlm Marathon


18000 löpare
Start kl 1400
Lördag 31 maj 2008
Sol, värme, förberedelser i det lilla och i det större, vätska och många mil i benen.
Det närmar sig, med stormsteg.
Det som för en tid sedan, var gott om tid kvar - är nu här nära.

I gårdagens Norrtälje Tidning läste vi om en löpare, som för 30.e gången kommer till start. Han fick frågan vad tjusningen är - och sade att det inte finns någon.

Jo, visst finns det en tjusning. Tjusningen är utmaningen. Att så fräsch som möjlighet klara att springa 42195 m. Fyra mil. Återigen i hög värme. Fjolårets 28 grader, kanske blir några grader lägre. Men ändå en värme som tär.

Tjusningen är utmaningen - att komma runt, med tillräckliga förberedelser med sig i bagaget.

Tjusningen är att klara det, att efter 42195 meters löpning skära mållinjen på Sthlms stadion - inte med pina, utan med glädje och vilja till mer.

42195 m. Stockholms stad skall rundas, under två varv, av 18000 personer. Det kanske blir ett visst bortfall, men många kommer till start - och nästan lika många kommer i mål.

Jag hoppas innerligt att jag är en av dem som kommer i mål. Att inget gör att jag tvingas bryta. Att min kropp håller ihop och inte skadas av mängden slag i marken, eller att något fel uppkommer i förhållandet mellan värme, vätska, näring och aktiv aktivitet under en relativt lång tid. Det är bara på mig det beror. Ingen annan kan göra det åt mig.

Det är dags att springa. Först - äta rätt, sova rätt, dricka rätt, klä sig rätt, resa rätt, komma till start, värma upp. Och att springa. Rätt. På Sthlms gator. I värme och i glädje.

I fjol gick det bra. Det var svårt, men faktiskt riktigt skoj. Jag hoppas innerligt att det blir så i år igen - men gärna, gärna med några minuters kortare tid på banan.

Anette Grinde
2008-03-30

måndag 26 maj 2008

En fattig familjs hem tar bara fem minuter att riva...

En fattig familjs hem tar bara fem minuter att riva...
Livet i skuggan av konflikten
Pernilla Ahlsén
2006

Pernilla Ahlsén samtalar med kvinnor i Israel/Palestina, om situationen och deras vardagliga liv i Israel och Palestina. Ahlsén utforskar ord, tankar, kultur och en del av de underliggande skeendena i konflikten. Det är ett fortlöpande samtal med kvinnor, som tydligt visar människor, fostran och de led man vandrar i just där man lever och bor.

Boken visar en del av de civila människornas vardag, hur de kämpar och sliter. Hur de får smita, pussla och försöka allteftersom förutsättningarna blir svårare och svårare.

Ahlsén tar inte parti, även om hon på sitt sätt ändå tar parti genon att visa hur palestiniernas livsförutsättningar är. Jag upplever att hennes avsikt är att visa, som i att redogöra för, några av de olika sidorna och de olika uppfattningarna. Det är svårt att inte ta parti för den part som blir värst utsatt, eller att undra hur det kan vara - och förbli - som det är. Alla är utsatta i konflikten, och alla är påverkade av våldet och muren och de förutsättningar detta ger.

Men - man kan undra hur människorna - män, kvinnor och barn - kan leva i detta utan att ta till hat, stenkastning och försök att slå tillbaka. Man kan undra hur det någonsin skall kunna bli fred mellan människorna och hur de skall kunna leva sida vid sida i omsorg och kärlek. Så många års rädsla och hat. Så många års orättvisa mot mängder av människor - på båda sidor.

Man formas och fostras av det som utbildning, föräldrar och synsätt i samhället delar med sig av. Dag, för dag. Vecka, för vecka. År, efter år. Ju längre det vara, desto svårare är det att bryta.

Konfliken har nu varat nästan i evinnerlig tid. En serie händelser genom tidens gång, som bärs med och fylls på. Bärs med olika ton, hos var och en, men ändå bärs med. Hundratals, tusentals år av historia som spelar roll och inte förlåts, och som inte tas med som en positiv kraft för folket tillsammans.

Hur kan ett förlovat land bära så mycket sorg och våld?

Vad kan jag göra, för att bidra till ett bättre liv för dessa människor? Kanske kan jag uppmärksamma, kanske kan jag rekommendera, kanske kan jag se och besöka.

Det jag inte kan göra är att blunda och tyst titta bort.
Det är mitt ansvar att tala, liksom det är ditt, när vi ser och hör att något inte står rätt till. I detta, och i annat, där det inte står rätt till.

Här har Pernilla Ahlsén talat.
Berättat, att det inte står rätt till.
Inte på långa vägar.

Läs hennes ord.
De tillför en del frustration, men det är viktig kunskap.
Här, hittar du till hennes hemsida om boken

Anette Grinde
2008-05-26



Föredrag!
Pernilla Ahlsén talar om sin bok.
Kl 1900
Rodenkyrkan, Norrtälje
Väl mött!
Läs andra bloggar om; Pernilla Ahlsén, Israel/Palestina....

torsdag 8 maj 2008

Med motorcykel längs Sidenvägen


Silva Sköld 2005
Med motorcykel längs Sidenvägen
Genom Gobiöknen i sidvagn
Beställes genom; Books-on-Demand
http://www.books-on-demand.com/

Per motorcykel, i sidovagn, på tur genom Kina.
I arrangemang av Kinaresor, med specialtillstånd, och med service, färdig rutt, och melon serverad efter vägen.

Boken berättar, i dagboksform, om resan. Några dagar i juli, eller nästan hela juli, tillbringar några människor på motorcykel i ett färdigställt arrangemang som ändå innebär ett annorlunda äventyr.

Jag inser, när jag läser boken, att det är ett annorlunda äventyr, med trasiga motorcyklar, punkteringar, farlig trafik och svårigheter att finna drägliga toaletter. Ett äventyr, men ändå inte ett äventyr.

Boken är inte skriven, som att det är ett äventyr. Det ger inte riktigt den känslan. Det ger känslan att vara lite väl tillrättalagt, med buss till besöksmål och "lite väl" lyxiga hotell. Bekvämlighet i all ära, men....

Denna bok ger mig inte känslan att jag vill följa med på denna arrangerade tur. Tvärtom. Jag vill inte följa med på denna tur.

Den ger mig dock "vatten på kvarn" att jag i annan konstellation vill åka mc tvärs igenom Kina.

Tyvärr finner jag inte så många praktiska angelägenheter i boken. Kanske beror det på att författaren bara åkt med på turen, och inte funnit anledning att söka i den problematik som arrangörerna fått dyka i innan avfärd.

Anette Grinde
2008-05-08
Föredrag om resan i sidovagn genom Kina!
Välkommen
Den 5 november 2008
Kl 1900
Norrtälje


Väl mött!

onsdag 7 maj 2008

Maj! Våren är här!

Maj – våren är här! April är förbi, och kanske då också det nyckfulla aprilvädret som visat sig en del.
Kristi himmelfärds dag – för Kristi färd på nya äventyr, och för vår väntan på något nytt och spännande.
Vår!

Om man går ut tidigt på morgonen, så kvittrar det alldeles makalöst. Fåglarna är morgonpigga, och det är riktigt, riktigt njutbart att lyssna på dem. Det riktigt exploderar av ljud, särskilt sådär i tidig morgontid.

Och när man tittar sig runt i naturen, så ser man hur det växer. Man riktigt ser, och man nästan hör, hur det växer.
Det är grönt och gult, lite vitt och lite blått.

Jag ber dig blunda, njut av lukten, titta bort en liten, liten stund, och titta strax tillbaka igen. Då har det tagit ett kliv. Nya färger, nya blad och nya blomster. Det rör på sig med stormsteg i naturen, inte med små tassande steg, utan med riktiga kliv.

Naturen längtar efter att vakna efter vinterns vila. Den har försökt några gånger, men den har drabbats av några bakslag. Nu är den på gång, riktigt på gång.

Strax bortom tomtgränsen, nästan borta vid brevlådorna, ser vi ett bi ute på uppdrag. Det surrar, letar, hämtar och flyger snart tillbaka till sin kupa. Snart är det ute igen. En ny flitig runda, letar, hämtar och hastar vidare i sitt uppdrag. Flitens lampa lyser, på biets uppdrag, här i vårens tid.

Vi längtar efter värmen. Den som tinar våra frusna själar, efter vinterns mörka och kalla timmar. Den som tinar oss, som får oss att njuta och längta efter mer.

Våren är här.
Undrens tid, är ännu inte förbi.

Jag notera att arbetsbelastningen, och uppgifterna, ändras med vårens ankomst. Nya maskiner måste servas och tas i drift. De gamla får tas ur tjänst ett tag.

In med snöskyffeln, den som ändå inte använts så mycket. In också med vinterdäcken med dubb. De skall verkligen inte användas på ett tag.

Ut med gräsklipparen, tvättlinorna, krattorna och motorcykeln. Fast den sistnämnda fick tas in igen. Maskineriet ville inte riktigt rätt. Under tiden får gräset klippas, rabatten rensas och äppelträdet synas. Alltid är det något, som hamnar fel i tid. Eller som görs bättre av min bättre hälft.

Maskrosorna börjar synas. Penseerna har visat kraft en stor del av vintern.
En del gillas, och en del gillas inte. Så är det visst alltid.

Våren är här.
Sommaren står snart för dörren.
Med bad, ledighet och njutbar värme.
Må vi få en sydländsk sommar, och inte så där svensk som den är ibland.


Anette Grinde
2008-05-07