torsdag 31 oktober 2013

Vi mot dem...

Vi mot dem leder aldrig till oss, eller till någon form av enhet.

Så, kan vi enas nu?

När samtalet är enande och vi ser ett gemensamt mål, där vägen framåt är kantad av gemensamma utmaningar, känner vi glädje i uppgiften. När samtalet ständigt medför motgångar, och vi måste bygga lojaliteter åt olika håll i varje uppgift, så ställer jag mig frågan om någon eller några i gruppen är på fel plats.

När vi inte tror på varandra eller på uppdragets genomförande, så är klockan slagen. Då är det tid för någon att lämna. Frågan är vem. Eller vilka.

Är det de som är bäst lämpade för uppdraget som blir kvar eller går?

A..

Personliga rekordens tävling (Växjö - december 2013)

Nu har Personliga rekordens tävling, som går av stapeln i luciatid i Växjö, en egen hemsida/blogg. Titta in här, om du är intresserad av en springtävling där den raska farten inte är grejen. Grejen är istället att orka hålla på en stund. Och inte bara en liten stund.

Här hittar du inbjudan till årets evenemang.

A..

tisdag 29 oktober 2013

Asylrätt. Hur står det till med rätten egentligen?

Jag besöker ett seminarium i syfte att lära mig mer. För arrangemanget står FARR (Flyktinggruppernas Riksråd) och Studieförbundet Sensus.

Salen är fylld av människor. Det stora flertalet är unga (max 30 år) och de flesta är tjejer. Ja, det finns också äldre än så och det finns också män. Jag hör att det är människor som månar om sina medmänniskor, och särskilt om de som har råkat illa ut i sina hemländer och i de processer som föregår ett beslut om att få stanna - eller inte - i ett land som kan ge skydd.

Informationstillfället inleds med ord om grundläggande juridik. Jag upplever Sanna från FARR som kunnig och engagerad, även om jag inte helt gillar att hon tydliggör att orden är för dummies. Det får mig att känna att jag vill lämna lokalen. Jag väljer dock att stanna eftersom jag är där för att lära mer. Hon talar om juridik men hon glider också över till exempel och en smula brandtal. Ibland känns skärpan i hennes ton lite skarpare. Det känns att hon månar om människorna och frustreras över situationen.

Det som (igen) noteras i mitt sinne är misstanken om systemfel som skadar såväl människorna som processen. Jag undrar om processen är rättvis? Om det inkluderar människornas möjlighet att berätta hela sin historia? Och om myndigheten fattar beslut från rätt perspektiv?

Det noteras t ex;
  1. Det finns inte ett bra stöd för de sökande människorna i form av relevant antal tolkar och advokater. Det är svårt att välja själv och det är än svårare att ändra när det visat sig vara en person som inte fungerar för individen.
  2. Många ger inte tillfälle att ge sin egen bild av situationen. Sanna berättar om en kvinna som har varit i Sverige i tre år, men inte givits tillfälle till mer än 20 minuter (där hennes lilla barn var med och störde situationen) för samtal med Migrationsverket.
  3. Det är svårt att få rätt när något blivit fel från början. Sagda ord är sagda ord – och kan svårligen ändras om det visar sig vara felaktiga. Ej sagda ord är ej sagda ord – och läggs dig till last.
Efter föreläsningen följer en paneldebatt där Disa från FARR ställer frågor till företrädare för ”Dessa mina minsta”, Asylgruppen i Malmö och ”Aktion mot depression”.

Dessa mina minsta är ett kristet nätverk som vill se de kristna värderingarna i tanken kring människornas väl. Företrädaren har inte mycket att orda om. Han sitter oftast tyst eller yttrar ett fåtal ord när man till slut måste.

Företrädaren för Asylgruppen i Malmö (Ylva Sjölin) upplever jag som intresserad, engagerad och kunnig. Hon talar varmt och engagerat. Hon ger uttryck för sin och/eller gruppens ståndpunkt och betonar att det inte i alla led behöver vara detsamma som alla medlemmars uppfattning i Asylgruppen i Malmös. Det förefaller som om de har ett öpppet och engagerat samtal i gruppen, men också en tillåtande attityd i de frågor de (ännu) inte kunnat enas i.

I Aktion mot depression är fokus lagt på de som fått ett beslut om avvisning. De söker hjälpa de som fått avslag och skall utvisas. De propagerar emot och engagerar sig så mycket det går för just dessa personer genom t ex mat/kläder men också opinionsbildning för att synliggöra politikens baksida.

FARR och Asylgruppen i Malmö får mina plus i denna tillställning. De ger mig engagerande kunskap. De visar att de kan och tar frågorna på allvar. De övriga lämnar jag därhän.

På framsidan av tidningen Artikel 14; Tema Handlingsutrymme står det;

Varje fyrkant har sina egna ramar att förhålla sig till.
Vilket utrymme finns, innanför och bortanför dem?”

Ja, det är onekligen en relevant kommentar; varje fyrkant har verkligen sina egna ramar att förhålla sig till.

Vad rör det sig om här, mån tro? Ja, kanske rätt rätt. Som i juridik. Rätt utgångspunkt. Som i mänskliga rättigheter. Och rätt tro. Som i tron på människors lika värde. Och kanske handlar det också människors rätt till skydd när läget hemma ter sig helt omöjligt. Skulle inte vi, du och jag, vilja ha den rätten om vi råkade vara födda i ett land där trygghet inte står på agendan?

A..


FARR
Tidningen Artikel 14
artikel13 (snabel-a) farr.se
www.farr.se

 

söndag 27 oktober 2013

En halv sanning är också en lögn - Hanne Kjöller

Hanne Kjöller
En halv sanning är också en lögn.
Brombergs Förlag
Isbn 978-91-7337-498-9
2013
www.brombergs.se

Det blev verkligen ett herrans liv när boken publicerades för inte så länge sedan. Debatten som de frågor som finns i boken föreföll utebli helt och hållet och istället var utgångspunkten Hanne Kjöllers eventuella fel.

Jag har länge tyckt att Hanne Kjöller skrivit bra. Hon är en duktig skribent, som ofta sätter fingret på en bra poäng. Jag läser gärna hennes texter. Det tycker jag att hon gör i denna bok också, så jag blir verkligt förundrad när jag tänker tillbaka på det oväsen boken åstadkom. Men kanske är det så att hon gav sig på en yrkeskår, som var känslig för kritik. Huruvida det faktiskt förekommer fler faktafel än det hon själv rättat (hyresrätt/bostadsrätt), saknar jag kunskap om i nuläget. Det är naturligtvis en viktig fråga, och skall inte förringas. - Men jag ser ändå gärna hennes grundfrågor i boken som intressanta.

Ja, det är läge att rätt ofta ställa sig frågan om vi, som läsare, har fått all information när vi läser en artikel i en tidning eller hör nyheterna i radio eller tv. För visst är det så att vi borde förstå att det saknas en del information och att vi borde klura på just det? Vad ville vem med just den artikeln? Vilken information fanns och vilken fanns inte - och på vilket sätt var det avgörande för historien? Är historien korrekt?

Jag minns min tid hos Skatteverket när det var lagregeln och de faktiska omständigheterna som var huvudpoängen, inte människan eller surret runt omkring. Jag tänker att det är detsamma hos Försäkringskassa, Migrationsverket, socialtjänst och domstolarna landet runt. Så när journaliser kritiserar eller ifrågasätter samhällets olika beslut, kan det kanske vara relevant att ställa sig frågan - hur ser de faktiska omständigheterna egentligen ut?

Jag vill nog ändå hålla med Hanne Kjöller. Det krävs en helhet, för att reportagen skall bli rätt. Ja, kanske är det så att de då faller och inget finns kvar i frågan att skriva om. Ja, men då får det vara läge att hitta något annat. Något som faktiskt spelar roll.

Ja, jag fortsätter gärna att läsa Kjöllers artiklar i DN. Ja, jag tycker att hon skriver bra.

A..

Mer länkar & sånt;  
Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar -  -   -  -  -  Adlibris - Bokus - Brombergs - Dn -

lördag 26 oktober 2013

Jag tänkte att jag skulle göra lite reklam ...

Jag tänkte att jag skulle göra lite reklam för en jysst organisation, som också din förening kan ha nytta av. Jag har, genom årens lopp, använt mig av Volontärbyrån rätt många gånger. Där samlas föreningar och volontärer, i syfte att hitta varandra. Föreningarna berättar vad de behöver för typ av funktionärer, som t ex styrelseledamöter, ledare, hemsidefolk eller skribenter. Volontärerna letar bland erbjudandena och nappar (ansöker) när och där de hittar rätt uppgift för sig. Det är en fantastisk matchningssida, som jag gärna slår ett slag för.

Jag har använt den på sistone i syfte att finna funktionärer STF Roslagen, men där ofta hänvisat volontärerna vidare till t ex STF Stockholm då de inte har verkat eller bott i Roslagen. Jag hoppas och tror att de i STF Stockholm har tagits om hand och givits en konstruktiv uppgift utifrån sitt intresse och kunnande.

Så, när du behöver en ny ledare eller funktionär i någon form till din ideella förening - annonsera gratis hos Volontärbyrån. Det gäller för varje (registrerad) förening och i varje del av vårt land, men kanske är vissa delar lättare än andra. Hos Volontärbyrån botaniserar ideell kraft efter nya uppdrag.

Det är väl värt ett försök. Kanske hittar ni rätt tillsammans.

www.volontarbyran.org/

A..

Jag tänkte nog egentligen att jag skulle låta de andra göra jobbet...

Jag tänkte att jag skulle känna in ett tag. Ingen sa till mig att jag måste bidra eller vad jobbet innebar. Ingen gav mig någon uppgift, så jag behövde inte göra något. Jag hörde att det fanns en mängd uppgifter, men tänkte inte att jag måste ta något ansvar för att göra dem. För min tanke var ju att känna in.

Jag hörde att en annan av ledamöterna tänkte likadant, men reflekterade inte mer över innebörden. Jag såg och hörde, allteftersom, att det fanns en hel del uppgifter som skulle göras. Men tänkte inte på vem som gjorde dem. Uppgifterna blev ju gjorda. Tror jag, i varje fall.

Jag såg att det fanns en kurs som kunde lära mig mer, men tänkte att jag inte behövde, eftersom jag ju ändå bara skulle känna in och gärna gjorde något annat.

Jag tänkte nog egentligen att jag skulle låta de andra göra jobbet, eller borde i varje fall ha insett att det blev så.

- Ja, så lät det när jag talade med en av ledamöterna i en av de styrelser jag verkar i. När jag försöker få fram varför hen inte återkommer, svarar eller rapporterar. Eller tar ansvar för några av alla uppgifter. I styrelser är man ofta rätt få. Problem uppstår när fler tänker och agerar så, så att bara en eller två får väldigt mycket på sin lott.

Valberedningen informerar alltför sällan om uppdraget, ansvaret i en förening, vad vi vill göra, med mera. Och ledamöterna har inte förstått att det är hen, som vi var och en i styrelsen, som för föreningen framåt. Det ligger på vårt bord. Hens bord. Och mitt bord, när också jag är med.

Jag säger igen, som jag säger rätt ofta. - När du accepterar en plats i en styrelse måste du också ta ansvar för att du är fullt informerad. Och att du gör. Det faller på din lott att informera dig, göra och ta ton.

Du kan inte vänta på att någon annan skall göra det åt dig. Och du kan inte sitta i en styrelse för att känna in. Aldrig, aldrig, aldrig.

A..




fredag 25 oktober 2013

Mäklaren ringde ...

Vi tittade på ett hus häromsistens. Det var rätt stort och rätt gammalt, men rätt charmigt. Och intressant. Så vi klurar och räknar. Så där som man gör, när man är intresserad men ändå lite realist. Vi, en ekonom som inte vill ta sig vatten över huvudet och en snickare som inte vill ge sig i kast med ett för stort projekt. Vi är kanske lite (för) eftertänksamma, så det tar en stund att komma till beslut. Men vi är intresserade och jag räknar ännu.

Mäklaren ringde idag.

- Hej, säljaren undrar hur det går, säger han.
- Jo vars, säger jag, jag räknar och räknar. Vi är intresserade, fyller jag i.
- Bra, säger han.
- Problemet är, säger jag, att vi är en ekonom och en snickare som skall enas i detta.
- Ja, säger han. (Det låter som om han ler). - Det kan vara ett problem i detta fall. Du får väl frisera siffrorna en aning.

Hur tänkte han nu, egentligen, undrar jag stillsamt.

A..

Din glöd ger mig energi.

Så där, ja. Nu skall alla medlemmar i Svenska Marathonsällskapet ha fått sin tidning (ML nr 4/2013) i brevlådan. Vi hoppas att ni är nöjda med läsningen och inspireras till nya stordåd. Nu vill jag påminna om att det är hög tid att sända in bilder och artiklar från höstens maraton/ultralopp. Har du sprungit långt eller längre - och vill skriva, så gör det och sänd artikel/bild skyndsamt till;  marathonloparen (snabel-a) marathonsallskapet.se

Det är särskilt roligt när nya skribenter ger sig till känna, men alla ni "gamla" är också mycket välkomna med fler artiklar.

Jag tycker att det är en riktig fröjd att läsa om all glädje, vånda och energi som finns i deltagande i loppen. Det är ju inte helt plättlätt att genomföra dessa bedrifter. Heja, heja, välkommen till start - och till mål - säger jag till er alla som springer - och likaså till alla er som också vill skriva (& fota).
Jag får ofta frågor om tider för manusstopp och jag vill svara på detta genom att säga; sänd din artikel till mig inom 14 dagar från det att du har genomfört ditt lopp. Vi gör tidningen kontinuerligt, försöker ha en kronologisk ordning kring loppen och konstaterar att det blir bättre och lättare när artiklarna faktiskt kommer in.

Så. Spring, skriv, fota, snacka, träna, tävla & dela med dig av din glädje. Glöm för allt i världen inte att njuta av alla fantastiska stunder detta kan ge dig själv och andra.

Din glöd ger mig energi.

Anette Grinde
Redaktör Marathonlöparen
Svenska Marathonsällskapet

Dela gärna detta inlägg t ex via Facebook, Google eller Twitter! Genom att synas ofta blir vi fler. Marathonsällskapet och dess tidning har då en möjlighet att få större spridning och bli ännu bättre, genom att det dyker upp fler människor som vill ge av sin tid, sin glöd och sin kunskap. Ditt bidrag är värdefullt.

Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar -   - 
Marathonlöparen -
 

Det måste få kosta...

Det sägs att saker måste få kosta. Som att vi måste låta barnen kosta. Eller vården. Eller skolan.

Ja, visst är det så.

Men jag undrar om man verkligen kan säga så, om man inte har resurser att lägga på just det.

Om jag har 100 kr, så känns det ju lite fel att säga att jag skall lägga 200 kr på det jag vill prioritera.

Ibland kan det ju vara så att jag prioriterar fel, förstås. - Men om jag bara har 100 kr, så har jag ju bara det. Då kan det ju inte få kosta så mycket mer än så.

Rätta mig, om jag har fel.

A..

Det är rätt svårt att vara förälder...

Det är rätt svårt att vara förälder, men det är fantastiskt när det går väl.

I Svd (23 oktober 2013) läser jag om hemstudierna som räddade pilotdrömmen. Anna Lagerström har skrivit om en man - Mattias - som studerat till pilot och fått världen som arbetsplats. Artikeln gör mig tårögd. Mattias har haft tur. Han tilldelades fantastiska föräldrar som lyckade få honom att studera hemifrån när det inte fungerade i skolans lokaler. Det inte ha varit lätt, eftersom grabben då gick i klasserna 7-9. Det gick bra för Mattias. Det gör mig glad.

Ja, skolan och föräldrarna tillsammans (& var för sig) har ett ansvar för att ungdomarna skall ta sig ut på den andra sidan utan förluster. Ungdomstiden är svår. För några är den extra svår. Då är det oerhört viktigt att människorna omkring fångar upp dem som inte ryms i den vanliga mallen. Här finns mycket kvar att göra, både i våra egna sinnen och engagemang, och på samhällets uppgiftslista.

Att en enda unge skall hamna utanför kan vi inte tillåta oss. Alla måste få möjligheten att komma ut - hel - på den andra sidan av den besvärliga tiden, (när än i livet den behagar dyka upp).

Ja, jag blir glad när jag hör om Mattias och jag önskar att det vore så för alla som hamnar på kant med livet. Att de har någon som ser och hör. Som förstår. Och som aktivt bistår för att göra det bästa utifrån det som händer. Just där och just då.

Anette


Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar -  -  -   - svd - drömmar - Anna Lagerström - skolautanförskap - föräldrar-

torsdag 24 oktober 2013

Årsmötet i den ideella föreningen ...


En gång om året samlas vi till årsmöte i vår förening. Det gör vi för att rekapitulera, samla oss, rapportera vad vi har gjort, berätta vad vi vill göra och för att lyssna till vad medlemmarna vill inför kommande år. Det är ett mycket viktigt möte, där var och en bör vara väl förberedd för att veta vad och hur vi vill att framtiden skall se ut. Här har alla medlemmar en möjlighet att påverka. Handlingarna bör du ha sett till att ha fått din hand på, i god tid innan mötet. De handlingar du bör fånga (& nogsamt begrunda) är t ex;
 
* föreningens stadgar
* dagordning
* balans- och resultaträkning (bokslut för det gångna året)
* verksamhetsberättelse (för det gångna året)
* budget (för kommande år)
* verksamhetsplan (för kommande år)
* eventuella motioner (förslag från medlem/medlemmar till årsmötet, förbegrundade av styrelsen)
* eventuella propositioner (förslag från styrelsen till årsmötet)
* valberedningens förslag till representanter (t ex ledamöter, suppleanter, ordförande, revisorer, ny valberedning, representanter till möten, mm)
* föregående års årsmötesprotokoll
* revisorernas berättelse för året

Dagordningen framgår av våra stadgar. Gör den inte det, eller är otillräcklig, så bör stadgarna ändras. Det görs på ett årsmöte.

På årsmötet skall vi t ex;

* gå igenom det som har varit, d v s det gångna årets siffror och verksamhet, dvs balans- och resultaträkning och verksamhetsberättelsen. Här skall öppenhet och transparens råda, så att allt kan synas och granskas, ifrågasättas och bekräftas.

* lyssna till revisorns granskning och begrunda hens rekommendation (revisionsberättelse).

godkänna det gångna årets siffror, verksamhet och ageranden, d v s styrelsens alla göranden? Tycker vi att de har fullgjort det uppdrag vi gav dem? Har de gjort allt som stått i deras makt för att driva föreningen på bästa sätt? Om vi tycker det och om revisorerna har förordat ansvarsfrihet bör vi ge styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året. Om vi inte tycker det bör vi avstå. Det är en viktig fråga, som bör begrundas noga innan beslutet faller. Om vi har någon information om det gångna årets som spelar roll, så är det viktigt att vi tar till orda. Att ge en styrelse ansvarsfrihet, fast vi inte borde, är inte rätt väg att gå.

* gå igenom det kommande årets plan - både vad gäller siffror (budget) och den faktiska verksamheten. De båda skall gå hand i hand. Verksamhetsplanen och budgeten utgör den ram som vi ger styrelsen i uppdrag att arbeta inom, under det kommande året. Den är därför väldigt viktig att utforma och begrunda. Planen är utformad av den gamla styrelsen i tanke att en stor del av dem finns kvar till nästa år. Om alltför många avgår eller inte väljs om får den nya styrelsen med sig en plan som de själva inte medverkat i, med de problem och möjligheter detta skapar.

* välja en ny styrelse, eller åtminston del av en ny styrelse, och revisorer. Varje medlem kan föreslå nya ledamöter, men helst bör detta gå genom valberedningen och inte dyka upp på årsmötet. Valberedningen har en mycket viktig roll genom dess förslag till nya ledamöter, ordförande, revisor, m fl, i vår styrelse. De bör ta sitt uppdrag på mycket stort allvar. Årsmötet bör också se till att det finns en bra valberedningsinstruktion. De föreslagna representanterna (ordförande, ledamöter, suppleanter, revisorer) bör vara presenterade i god tid innan mötet (t ex på hemsida eller genom utskick) så att medlemmarna har kunnat begrunda sina val.

* välja en ny valberedning. Årsmötet skall välja valberedningen. Detta val skall vara förberett innan det kommer till årsmötet och skall inte förvisas till styrelsen. Styrelsen skall inte påverka valet av de som skall föreslå nya ledamöter.

* gå igenom och/eller besluta kring andra frågor som påtalats, anges i stadgarna eller på annat sätt visats viktiga att begrunda i föreningen. Det kan t ex kan vara val till möten (representanter), inkomna motioner, stadgeändringar, med mera.

Föreningens årsmöte syftar till att begrunda det som har varit och samla sig kring hur och vad som skall göras framledes. Det är medlemmarnas möjlighet att påverka. De är föreningens "ägare" och årsmötet är dess högsta beslutande organ. Årsmötet sätter ribban för föreningen och dess verksamhet. Mötet och frågorna skall tas på stort allvar.

Det är styrelsens ansvar att se till att det finns tillräckliga handlingar (i god tid) för varje punkt och att det finns representanter som gör de aktuella uppgifterna. De skall själva inte vara delaktiga i alla uppgifter, men det är deras samlade ansvar att se till att uppgifterna finns på bordet när vi möts.

Din roll som medlem är att vara insatt. Fråga, ifrågasätt, berätta, inspirera, ge förslag och var delaktig.

När alla medlemmar och representanter bidrar på bästa sätt - för föreningens bästa - skapas bättre möjligheter för vår gemensamma förening.

Häng gärna med på en kurs om föreningslivet och dess frågor, om du vill veta mer.

Anette Grinde
Föreningsaktiv föreningsutbildare




 
Jag håller kurs i närtid;
* Folkuniversitetet vår 2014
* Studiefrämjandet höst 2013
* Företagshuset, enligt din fråga
& beställning. Du bestämmer när, vad & hur.
* Företagshuset vår 2014
 


Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar -  -  -  - föreningsdemokrati - kassör - styrelsemöte - styrelsekursvalberedning Föreningskunskap - Mallar föreningar - årsmöte - ansvarsfrihet - stadgar

onsdag 23 oktober 2013

Ideella organisationer - vilket ansvar har styrelsen?

Vilket ansvar har styrelsen i en ideell förening? Ja, det är en fråga vi ställer oss från tid till annan och svaret får bli att det i princip är samma som i företagsvärldens styrelser. Du är ansvarig för allt som händer i föreningen och du har att se till att rätt saker händer. Och att fel saker inte händer.

Det finns inte direkt lagstiftning som har fokus kring ideella föreningar. Föreningsvärlden får istället snegla t ex på aktiebolagslagen, lag om ekonomiska föreningar, stiftelselagen, bostadsrättslagen och samfällighetslagen för att söka ledning i olika frågor.

I praktiken är det ändå relativt klart vad som gäller. Relativt - och inte helt säkert, eftersom det händer att föreningslivet och Skatteverket inte är överens. Då riskerar föreningslivet att dra det kortaste strået om man inte har "torrt på fötterna". I försöken att utröna vad som gäller utgår vi ifrån lagar och regler för andra organisationsformer, som t ex ekonomiska föreningar och aktiebolag där regleringen är tydlig. Vi utgår också ifrån praxis, god föreningssed, FRIIs instruktioner, Svensk Insamlingskontroll regler kring 90-konto och genom att hela tiden har föreningens bästa (gm dess syfte) för ögonen.

Medlemmarna är huvudmännen i en förening. De väljer ordförande och styrelsen på årsstämman. Ordföranden väljs normalt på ett år i taget, medan halva styrelsen väljs respektive år på två års mandattid. Stadgarna avgör dessa val. Framgår det inte där, bör de kanske ändras. Årsmötet är inte bundet av ett års val vid nästa årsmöte, även om valet skett på två år. De har möjlighet att välja om, om valen inte blev bra. En verksamhetschef utses normalt av styrelsen.

Ytterligare lagar som påverkar en styrelse kan vara bokföringslagen (BFL), skattelagarna (t ex 59 kap 12-14 §§ skatteförförfarandelagen, skattebrottslagen), konkurslagen, lag om anställningsskydd, arbetsmiljölagen, jämställdhetslagen, personuppgiftslagen (PUL), medbestämmandelagen (MBL), brottsbalken, skadeståndslagen och eventuell tillsynsmyndighet. Lagstiftningen gör här ingen skillnad på bolagsformen. Det är lika för bolag och föreningar. Misskötsel ger risk för ansvarsgenombrott, alltså där ansvar faller på styrelsen och/eller enskilda ledamöter. Misskötsel kring bokföring och skattefrågor faller (obönhörligen) tillbaka på styrelsen. Styrelsen kan inte hävda att man inte vet eller kan.

Några av styrelsens viktiga frågor är att ta tag i framtidsfrågorna i föreningen. Det är också att vara klar över föreningens ändamål och tillse att det är för just det syftet - portalparagrafen i stadgarna - föreningen verkar. Om medlemmarna vill gå i en annan riktning kanske stadgarna måste ändras. De måste gå hand i hand.

På styrelsens bord ligger också att se över vilka risker som finns i verksamheten. Risker kan finnas på många håll, och om det är möjligt behöver de förutses. Det är styrelsens ansvar att se till att tillräcklig kontroll finns i verksamheten. Lagar och regler måste följas, ordning och reda måste finnas. Det är viktigt att inte blunda för det besvärliga, eftersom det kan leda till skadestånd, viten och ansvarsutkrävanden. I ordning och reda ligger att styrelsen måste säkerställa att grundläggande formalia finns, såsom t ex instruktioner till verksamhetschef (arbetsbeskrivning), arbetsordning (vem gör vad, när), rapportinstruktioner (vilka rapporter vill styrelsen ha) och delegationsordning (vem får skriva under - besluta om - vad). Formalian är viktig. Det ger ett utökat ansvar för den som har tilldelats en uppgift, men fråntar inte styrelsen det övergripande ansvaret som ju också innebär att se till att alla gör just sin uppgift.

Föreningens anställda, medlemmar och styrelse måste alltid ha föreningens bästa för sina ögon. Inte de enskilda personerna, inte medlemmarna som fysiska eller juridiska personer - utan just föreningens bästa. En anställd representant i styrelsen kan inte ensidigt företräda personalsidan i styrelserummet, hen är där i en styrelseroll - och måste då byta rock, och agera för föreningens bästa. En styrelseledamot som har en plats i styrelsen för att hen är utsedd som representant för en annan organisation, byter roll i styrelserummet. Där sitter hen för just denna organisation. Inte för den hen representerar. Det är viktigt att se.

En fråga för styrelsen är att vid återkommande tillfällen begrunda föreningens stadgar. Är de utformade på ett bra sätt för föreningen? Är de tydliga? Innebär de trygghet för föreningen? Vet alla vem (årsmöte, styrelse, mm) som har olika uppgifter på sitt bord och vem som beslutar om vad? Framgår det hur en medlem gör för att gå med? Och för hur hen gör för att gå ur? Med mera. Stadgarna anger hur man ändrar stadgarna. Ibland görs det på ett årsmöte, och ibland krävs det två.

Generellt kan sägas att huvudansvaret i en föreningen ligger på den juridiska personen. När ett särskilt ansvar behöver utkrävas läggs detta dock på de enskilda representanterna. Hur, beror på hur de har agerat, var pengarna finns, vilken skada som har uppkommit, mm. En ledamot är inte ansvarig för det som har hänt innan hen klev in i styrelsen. Hen måste dock "städa" i sin organisation och ta ansvar för bättring, när felen uppmärksammats. Man kan då inte skylla på att fel har begåtts tidigare. Sanktioner kan utdömas vid felaktigheter, t ex i from av skadestånd, viten, entledigande och straffansvar (fängelse, böter, etc) - och i förutsättningar ligger uppsåtsresonemang och oaktsamhet (slarv, passivitet, underlåtenhet). Alltså, du behöver göra allt som ligger inom rimlighetens ram, för att undkomma ansvar. Du kan inte låtsas som om problemet inte finns.

En skadeståndstalan kan till exempel väckas av föreningen, medlemmarna, styrelsen, tredje man (leverantörer, finansiärer, mm) eller Skatteverket.

En föreningsstyrelse behöver alltid ha god kontroll över bokföring och betalning/redovisning av skatter & avgifter. Vid brist i kassan skall alltid detta göras först. Skatteverket skall alltid ha sina pengar först. Alla andra borgenärer måste behandlas lika. Ingen får sättas i en bättre sits än någon annan.

I regelsystemen om brott mot borgenärer (11 kap BrB), skattebrott och bokföringsbrott, liksom för miljöbrott, PUL, jämställdhet och arbetsmiljö finns ord om straffansvar mot styrelseledamöter. Det gäller att förhålla sig rätt till detta.

I styrelserummet och för de anställda är lojaliteten viktig. Ledamoten måste vara strikt lojal mot föreningen. I detta ingår, som tidigare nämnts, att arbeta för föreningens bästa. Sekretessfrågor är viktiga att hantera, för att inte skada föreningen. Föreningens protokoll är inte offentliga. En ledamot kan/får därför inte sprida dessa utan att det är särskilt överenskommet. Transparens är viktig dock. Föreningen (gm dess styrelse) bör därför upprätta en ordning för hur den delar med sig av sin information. Det behöver finnas en öppenhet, utan att lämna ut känsliga eller för många uppgifter.

  • Arbetsordning.
  • Delegationsordning.
  • Rapportinstruktion.
  • Attestregler.
  • Tydliga rutiner.
- är några formaliafrågor som är mycket viktiga att se till att de finns. De tål att begrundas noga.

Okunnighet fritar inte från ansvar. Inte heller frånvaro eller passivitet på mötet. Fråga om du inte förstår. Reservera dig om du inte håller med om ett beslut, och skriv skälet till varför i protokollet.

Fråga igen om du inte förstår. Och igen om du inte får svar. Våga vara besvärlig. För din egen säkerhets skull. Och för föreningens bästa.

Ja, det finns en hel del att säga om föreningsarbete. Häng gärna med på en kurs, om du vill veta mer.

Anette Grinde
Föreningsaktiv föreningsutbildare





Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar -  -  -  - föreningsdemokrati - kassör - styrelsemöte - styrelsekursvalberedning - (Källa till inlägget; Grant Thornton, föreläsning 2013 10 23) - Föreningskunskap i denna blogg - Mallar föreningar - ...
 

måndag 21 oktober 2013

Amsterdam Marathon 20 oktober 2013

Amsterdam Marathon kan göras bättre. Både av arrangören och av mig.

De (och jag) har god förbättringspotential i flera avseenden. Vi har nu en del att jämföra med.

Starten gick inne på Olympiastadion. Alla på en gång. Det känns bättre med olika starttider kopplat till olika fållor. Det blir mindre trängsel då.

Inne på stadion fanns alldeles för få toaletter, vilket kan te sig frustrerande för den som skall springa 42 km i en stad. Det finns inte så mycket natur att nyttja mellan husen.

Det fanns gott om km-markeringar längs banan. I Reykjavik var det kort emellan dem. Här var varje km omåttligt lång. Ja, detta berodde sannolikt på min dagsform och inte på arrangören.

Sportdrycken (AA-drink) föll mig inte i smaken, även om jag drack en hel del av den under loppet. Reykjaviks Powerade var däremot god. Bananer och energigel är bra. De tackar vi för. Vi saknade dock energikakor, dextrosol, saltgurka, buljong, cola och kaffe som Sthlm brukar ha under sitt lopp.

Logistiken innan loppet var meckig. Tävlingsområdet var för trångt, ställt i relation till mängden löpare och åskådare. De hade kanske vuxit ur kostymen. Efter målgång var det än värre. Efter loppet bjöds vatten, sportdryck, en klyfta apelsin och en halv banan. Att jämföras med Sthlms fantastiska kanelbullar, öl, korv, kaffe, yoghurt, bananer, med mera. Ja, de borde besöka Sthlm Marathon i studiesyfte. De slår Amsterdam med hästlängder på praktiskt taget varje punkt. Där finns verkligen oerhört mycket mer.

Loppet som sådant, alltså känslan som ligger bara i mig själv, var inte alls bra. Jag hade ingen ork, ingen löparglädje och ingen inspiration. Mitt lopp blev därefter. 42 km blir rätt långt när kropp & knopp inte är i takt. Det var mitt jobbigaste maraton hittills. För att springa ett maraton måste kropp & knopp vara i en positiv ton. Och gärna i samma ton och i samma takt. Till nästa gång skall jag öva in det positiva. Och orken förstås. Ja, hela mitt jag skall sjunga i samma takt. Inte i moll utan bara i dur.

Att besöka olika städer och springa maraton är trivsamt och inspirerande. Det är glädjande att vi kan göra detta tillsammans, min sambo & jag, att vi gillar detta lika. Trots Amsterdam Marathons stora förbättringspotential och min bristande dagsform är jag ändå nöjd över att ha plockat hem min 17.e mara (16 maror + 1 ultra). 17 maror är ändå inte fy skam.

Och fler skall det bli.

Härnäst på schemat står Istanbul.
Och sen blir det Växjö efter det.

A..
 

  • There is one simple rule for success that we need to learn - Just try one more time in a different way before you decide to quit       



Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar -  -   -  -  Nederländernakanaler - Amstel - EasyHotel - ...



 

Redaktören ordar (ML nr 4/2013)

Ja, så var det dags för ett nytt nummer av Marathonlöparen igen. Detta nummer är fullspäckat av löparäventyr, där våra medlemmar delar med sig av sina äventyr. Det är glädjande & fantastiskt att läsa om allt de företar sig och att kunna vara en del av detta. Det gör mig riktigt glad.

Det talas om skador ibland. Jag försöker undvika dem och har klarat mig väl de sista åren. Både jag och min sambo har också klarat oss väl från sjukdomar. Det är glädje att känna att hälsan och kroppen hänger med, så bra som den gör. Jysst mat och rätt dos träning i kombination med livet övriga ingredienser känns viktiga att få till.

När mina benhinnor krånglade häromåret bytte jag från jympaskor till högklackat. Benhinnorna blev ok på bara några dagar av detta skoval. När jag talar med snickaren om korta och onda hälsenor skrattar han bara. Rådet är att göra som snickarna, de med de långa hälsenorna. De promenerar på branta tak och får därigenom långa och fina hälsenor. Därtill får de en otrolig styrka genom att samtidigt plocka tegelpannor, med lyft och bärande upp och ner längs taket. Ja, med tunga lyft på stegar och med langande av ställningar och virke bygger de också en hel del kraft. De behöver inte gå på gym, har vi förstått. De får sin dos direkt i jobbet. Det är annat för oss kontorsråttor. Vi får inget gratis i jobbet.

Min sommar har varit njutbar. Den har badat i rätt mycket sol & ljuvlig värme. Jag har sprungit Sthlm Marathon (ok, det regnade där), Ölands Marathon (väldigt varmt), cyklat Cykelvasan (95 km - fruktansvärt roligt och på gränsen till livsfarligt) och sprungit maraton i ett regnigt Reykjavik. Någon motorcykeltur har vi tyvärr inte hunnit med, men en hel del rörelse. Det är ljuvligt och det får ändå förlåta bristen i mc-njutandet. Vi får hoppas att vi har några år till på oss, att njuta av allt det goda i detta livet.

Jag har också sett andra njuta och sprida glädje omkring sig. De fyra tjejerna i Skåne som anmälde sig till Ironman i Kalmar och gjorde var sin fantastisk bedrift. Jan-Erik Ramström som sprang helt fantastiskt i Skövde 48H och Kristina & Carina som gjorde en underbar resa genom mängder av länder. De är mina nya idoler. De som höjer sin ribba och gör det med ett leende på läpparna. De tillför glädjekraft till mig och många andra. Mer sådant vill jag gärna se.

Det finns verkligen gott om maraton & ultralopp landet runt att njuta av i närtid, trots att hösten nu är här. Vad sägs om Sörmland Ultra, Umemaran, Göteborgs Marathon, Växjö Marathon, Bromölla Marathon, Vintermarathon (som vi i Marathonsällskapet tillägnar Jan Linds Minne), Borås 6H, Luciamarathon i Bovallstrand eller Personliga rekordens tävling i Växjö? Anmäl dig i tid, så du inte blir utan plats. Skriv sedan om din bedrift och glädje, och be någon hänga med och coacha och fotografera under loppets gång.

Min önskan är som vanligt - mer rörelse och mer äventyr åt folket! Och att vi/ni låter andra ta del av äventyrsglädjen som går i rörelsens spår.

Anette Grinde
Redaktör Marathonlöparen
marathonloparen (at) marathonsallskapet.se
www.marathonsallskapet.se


Dela gärna detta inlägg t ex via Facebook, Google eller Twitter! Genom att synas ofta blir vi fler. Marathonsällskapet och dess tidning har då en möjlighet att få större spridning och bli ännu bättre, genom att det dyker upp fler människor som vill ge av sin tid, sin glöd och sin kunskap. Ditt bidrag är värdefullt.

Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar -   -  - Luciamarathon - SUM (Sörmland Ultra Marathon) - Göteborgs Marathon - Marathonlöparen - Tjejmarathon -


 

Amsterdam ...

Amsterdam.
En mycket trevlig stad.
Kanalen Amstel skär genom staden. Liksom många andra kanaler som går kors och tvärs.
Platt.
Väldigt många cyklar.
Cyklisterna är lite farliga, eftersom de är så många och kommer så tyst.
Många små affärer.
Fint.

EasyHotel.com. (Amsterdam City Centre South). Typ Ryan Air-stuk. Fast för hotell. Bara det nödvändigaste ingår och övrigt får du köpa till. Det är väldigt små rum. Här ryms en dubbelsäng (160 cm), en dusch/toakabin (ca 2 kvm), en ”hall” (ca 2 kvm) och inget mer. Minimalistiskt. Varje tillägg kostar mer. Som t ex TV, handduk, internet eller städning. Mer yta går inte att få. 8 kvm får vara nog. Inte går det heller att få ett bord, något att hänga kläderna på (krokar/hängare saknas) eller ett tandborstglas. Nja, lite väl minimalistiskt kanske man kan tycka att detta är.

Cykelparkeringen vid centralstationen får oss att le. En evinnerlig mängd. Det är definitivt inte läge att glömma var man har ställt sin cykel. Man måste absolut veta exakt position.

Jag gillar järnvägsstationer. Särskilt de stora. Detta var en sådan. Ett mycket stort och mycket beständigt hus i form av en stor tegelbyggnad, avsedd att rymma många tåg, många människor och stå i evig tid. Det är vackert, tycker jag.

Husen är roliga här. De är ofta smala. De lutar ut mot gatan eller kanalen. Överst hänger en krok. Lutning och krok ger en god möjlighet att hissa upp gods till övre våningen. Det ser rätt intressant ut med de olika lutningarna på husen, men det lär finnas en byggnadsstadga som ange den maximala lutningen på husen. Tur är väl det, annars skulle de säkert luta mycket, mycket mer. Hus bredvid varandra lutar olika mycket. Det ser smått oroväckande ut ibland. Fast också rätt skoj.

Magere Brug, är en känd bro i stan. Den är mager, som i smal, och fin. I staden finns det ca 1600 broar, vilket ter sig begripligt med den mängd kanaler som skär genom stan och att det alltid finns en bro strax intill var man än går. Broarna är de enda uppförsbackarna som bjuds.

En fantastisk mängd kanaler skär hela tiden vår väg. Broar och smala gator, många turister och väldigt många cyklister samsas i staden. I kanalerna ligger väldigt många husbåtar, pråmar och småbåtar. Det ger en härlig stadsbild. Cyklisterna plingar frenetiskt när turisterna samlas vid någon alltför smal bro. Ja, det är verkligen en stad för cyklister. Platt och fin som den är. En kajakist paddlar raskt förbi när vi tittar på 100-tals hängslås som hänger på en kätting till en bro. Hänglåssamlingar verkar finnas i varje stad. Att paddla kajak i kanalerna verkar inte vara så vanligt i denna årstid, men jag finner idén sympatiskt. Det kanske är ett fint sätt att utforska staden och landet på. Kanske skall jag prova att göra det?

Vid blomstermarknaden säljs många lökar och frön. Den är välbesökt. Många botaniserar runt och undrar hur de ser ut när de blomstrar därhemma. Kanske som i butiken, där någon har gröna fingrar, eller kanske på sitt egna blomstersätt i en annan miljö.

Vi får en fin småstadskänsla trots att staden ändå är ganska stor. Den är rätt så låg och gatorna/gränderna är smala. Det är mer cyklar än bilar i de centrala delarna av stan. Vi har svårt att finna någon större matvaruaffär, men det finns gott om små delikatessbutiker lite här och lite där.

Albert Cuyp Straat ligger rätt nära vårt hotell. Det är en lång, lång marknadsgata. Trivsam. När vi gick här under förmiddagen var här full kommers. När vi vandrade åter efter kl 1800 var det stängt. De plockade ner ställningarna, städade och ställde i ordning när vi passerade. När vi frågade visade det sig att marknaden var öppen sex dagar i veckan, inte söndagar, och att man tog ner alla försäljningsstånd och ställningar varje kväll och ställde upp dem igen varje morgon. Snyggt, städat och prydligt. Ordentligt skall det vara.

Ost verkar tilltala holländarna. Vi ser många små ostbutiker med många sorters ost. Pestoosten blev en favorit hos oss, när vi provsmakar några olika sorter. Kanske kan man inte äta så mycket av den, men gott var det i varje fall.

Ibland är det lite trickigt att gå. Vägarbeten, spårvagnsspår, cyklister, bilar och ganska många människor gör att man får se sig för en aning när man storögt turistar i staden. Här är trevligt att vara. Jag blir glad av de smala och lutande husen (alla i sten – det är förbjudet att bygga i trä i staden) och av alla cyklister. Jag blir glad av att se så många olika sorters cyklar, där barnen ibland sitter bak och ibland fram. Ibland sitter i korgar och ibland i stora lådor, men aldrig med någon hjälm på huvudet. Det gör mig förstås inte så glad. Kanalerna gör mig dock glad. De är fina. Här är riktigt fint.

Än är vi inte klara här, men hit åker jag gärna igen.

A..
Amsterdam 18 oktober 2013

Vi är här 17-21/10 2013. Amsterdam Marathon går den 20/10 2013.

Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar -  -   -  -  Nederländernakanaler - Amstel - EasyHotel - ...




onsdag 16 oktober 2013

UNICEF hälsar att de behöver ditt stöd.

Varje dag tvingas barn över hela världen att fly från förföljelse, förtryck, krig, fattigdom, våld och övergrepp. Tusentals av dessa barn kommer varje år till Sverige. Väl i Sverige ser vi dagligen exempel på att dessa barn får sina rättigheter kränkta. Med detta inlägg vill jag hjälpa UNICEF att rikta ljuset mot dessa kränkningar och ge barn på flykt en röst.

Barnkonventionen är en samling mänskliga rättigheter för barn. Den slår fast att barn har egna rättigheter och ett människovärde som måste respekteras, samtidigt som barn har speciella behov av skydd och stöd. Sverige skrev under barnkonventionen redan 1990, men den gäller ännu inte som svensk lag.

Om barnkonventionen gällde som svensk lag skulle beslutsfattare tvingas ta barnets rättigheter på större allvar och kunskaperna om barnets rättigheter skulle öka. Barn på flykt måste få sina rättigheter tillgodosedda.

Skriv under för att göra barnkonventionen till svensk lag -  http://unicef.se/flykten-slutar-har


UNICEF hälsar att de behöver ditt stöd. Eller att ungarna gör det. Jag har skrivit under, för att jag tycker att ungarna är viktiga och har rätt till trygghet. Jag hoppas att du gör det också.

A..


Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar -  -   -  -  IckevåldUNICEF - barnkonventionen - flyktingar - ...

Jamen, varför är dom här?

Jamen, varför är dom här? Kan dom inte stanna där dom är?

Han talade med en smärre brytning. Typ så att jag måste skärpa mig för att lyssna. Han var journalist från Eritrea, arbetade på arbetsförmedlingen och var aktiv i en invandrarförening i Sverige. Han talar lågmält och krasst, men jag blir rätt upprörd inombords. Okej, men varför gör vi inte samhället enklare för alla genom att visa vägen till vikten av att tala sanning oavsett hur den ser ut? Varför visar vi inte vägen till mänskliga rättigheter, begripligt språk och människor som förmår bygga jyssta broar mellan regler och folk? 

Varför är dom här? Ja, antagligen för att dom inte kan vara kvar i ett liv av förtryck, fattigdom, krig och allt annat som gör livet fruktansvärt svårt att leva.

Skulle du ha stannat om du vore i deras situation? Eller skulle du ha försökt skapa ett helare liv någon annanstans?

Få till allt det här nu. Låt de som behöver skydd, får det skydd som krävs. Få till det nu, för allt i världen.

Om du vill ha det jysst och rättvist för dig och dina barn, måste det väl få finnas någon liten rättvisa också för alla andra. Eller?

Jag hör att en felunderrättad tolk kan skapa rätt mycket orättvisa för många. Förstöra. Eller en enskild advokat med så många ärenden att det är uppenbart att det inte går att göra dem rättvisa. Liksom rykten, absurda myter och felaktiga fakta.

Lätt rätt är det knappast, men mer rätt än nu kan det säkert bli.

Anette Grinde



Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seKnuff bloggar -  -   -  -  Ickevåldfrihet - asyl - flyktingar -