Mångfald. Vad är mångfald egentligen?

Mångfald.
Lika olika.
Olika lika.
Allas lika värde.
Delaktighet.
Tillsammans.
Fler människor som får plats.
Både du & jag kan verka tillsammans, lära tillsammans, fast vi är alldeles olika.

En variation av olika egenskaper hos individerna i en social grupp. (Wikipedia om mångfald)

Mångfald är ett ord som ofta syns tillsammans med integration, men behöver inte alls höra till integration. Det behöver inte vara (men kan vara) det yttre, eller varifrån vi kommer, utan kan lika gärna vara olika typer av intresseriktningar, kunskapsområden och faktiska egenskaper.

Vad är mångfald egentligen?

Vi talade om saken under helgen. Någon tittade sig runt om i rummet och sa; här ser jag ingen mångfald. En annan protesterade och sa; Jag ser massor av mångfald här.

Så. För att prata om mångfald måste vi först definiera vad mångfald är - i just det sammanhanget vi befinner oss i.

Så. Vad är mångfald egentligen?

A..

Skall jag tacka ja till styrelseuppdraget?

Om jag får en förfrågan till ett uppdrag i en föreningsstyrelse bör jag ställa mig frågor som varför, hur, när, med mera.

• Varför frågar de mig? Vad kan jag tillföra?
• Stämmer föreningens verksamhet och förhållningssätt med min etik och värdegrund?
• Hur ser föreningens ekonomiska situation ut? 
• Har föreningen fullgjort sina åtaganden och tidigare styrelser beviljats ansvarsfrihet? 
• Finns det god insyn i föreningsstyrelsens arbete?
• Vilka utmaningar står föreningen inför? 
• Förstår jag verksamheten?
• Har någon i styrelsen branscherfarenhet som tillför till verksamhet och styrning? Har jag det? 
• Har jag tillräckliga formella kunskaper?
• Vilket arvode kommer jag att få?  
• Vem är ordförande? Hur ser dennes ledarstil ut? 
• Hur agerar övriga ledamöter? 
• Finns styrelseförsäkring? Vad täcker den och var går gränser för mitt ansvar?
• Är jag införstådd med vilket ansvar uppdraget kräver? Vill jag ta på mig det ansvaret? 
• Hur kan jag påverka föreningen och dess framtid med min kompetens och mitt förhållningssätt i denna styrelse?
• Hur lång tid kommer uppdraget att ta?
• Med mera.

Om jag kan tillföra på ett bra sätt, om föreningen arbetar demokratiskt och nyttjar styrelsens kompetens på ett bra sätt, om jag gillar föreningens grundläggande värde, verksamhet, mm - ja, då kan jag närma mig frågan med ett ja. Men, om detta brister, bör jag absolut säga nej. Nej, skall jag också säga om tiden brister.

Fundera noga, innan du tackar ja - eller nej. Kliv ur, när det visar sig att ni inte vandrar i rätt riktning - och du har gjort allt som står i din makt för att ändra till rätt riktning.

Kom ihåg att föreningsliv är skoj - eller skall vara skoj.

Anette Grinde
Föreningsutbildare

Länkar. Knuff – Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Bloggportalen.se. Knuff om föreningskunskap – stadgarna - ansvar - Bloggare om konstituerande styrelsemöte  – utbildning - årsmöte  -  Blogger.com. Socialdemokraterna. Politometern. Folkuniversitetet. Företagshuset håller föreningskurser. Studiefrämjandet. STF Roslagen. 

Vem tar ansvar för vad jag gör?

Föreningsansvar är en lite lurig fråga. Men samtidigt rätt klar. Styrelsen och styrelseledamöterna är ansvariga. Punkt. Så på frågan om vem som tar ansvar för vad jag gör - i en styrelse - så gör jag det själv. Jag tar också ansvar för vad andra gör, i styrelsen och i föreningen. De andra i styrelsen tar också ansvar för det jag gör i styrelsen eller på styrelsens uppdrag. Eller när det kan antas att det jag gör är för styrelsens uppdrag.

Bortsett från detta kan man behöva diskutera vad man menar med ansvar. Och hur detta utkrävs. Och hur man förhåller sig till detta. Och om man kan övervältra detta på någon annan. Ja, alla frågor kan besvaras med - det beror på, eftersom omständigheterna och sakfrågorna ger olika svar.

Om sex föreningar samlas i en förening kring en gemensam fråga, där det t ex framgår att alla föreningarna måste vara överens kring politiska uttalanden, krävs att de (som då kan tolkas som föreningsstyrelserna eller en generalsekreterare med sådant mandat) är överens. Tas dessa beslut i styrelserummet för den samordnande föreningen eller tas de hos medlemsföreningarna, så påverkas också ansvaret. Det fördelas på fler, helt enkelt.

Vem är ansvarig i en förening? 
Styrelsen. Som består av styrelsens ledamöter, var för sig. Styrelsens ledamöter är solidariskt ansvariga för de beslut som fattas av styrelsen.

Men jag om är vald på en medlemsförenings uppdrag? Är jag ändå ansvarig?
Du sitter i styrelsen på ett personligt mandat. Ja, för någons räkning, men ändå på ett personligt mandat. Du är där skyldig att verka för föreningens bästa i alla beslut. I detta menas att du är ansvarig för den samordnande föreningens bästa i detta rum, inte medlemsföreningens bästa. Du är ansvarig för alla beslut föreningen har fattat, om du inte har markerat en avvikande mening (i protokollet) om att du inte står bakom beslutet. Du är ansvarig för allt vad föreningen gör. Den du är vald (d v s medlemsföreningen) för kan inte ansvara (i juridisk mening) för det den inte har varit med om att besluta. Den kan lotsa och leda dig i t ex etiska, moraliska, juridiska frågor, uttalandefrågor, mm, men den är inte med i beslutet. Du är alltid den som är med om det faktiska beslutet. Rör det sig om resurser och felbeslut kring detta kan de inte vara mer än moraliskt medansvariga. De kan stå vid din sida, men de är inte juridiskt ansvariga så att de kan ställas till svars.

Hur är medlemsföreningen ansvarig och hur står de bakom mig? 
De är inte juridiskt ansvariga för de beslut du har fattat i föreningen. Du sitter på ett personligt mandat. De är medlemmar, bara medlemmar. De står bakom dig med kunskap, argument, föreningens inställning, mm - men inte med juridik så tillvida att de kan (med utkrävande av ansvar) påverka i rummet. Du har möjlighet att kommunicera med dem om sakfrågorna (så länge du inte har tystnadsplikt utanför styrelserummet), men de kan inte påverka direkt i rummet. Därför kan de inte heller vara ansvariga för det du säger och gör för deras räkning. Det kan bara styrelseledamoten själv vara.

Om du sitter i en förening styrelse, så är du personligt ansvarig för de beslut fattas och åligganden som finns där. Om du sitter på en medlemsförenings mandat kan de stötta dig med kunskap, men de kan inte juridiskt ta över ditt ansvar. Ja, de kan stötta dig med pengar i en skadeståndsprocess, men det är snarast upp till ert avtal er emellan och en fråga om medlemsföreningens vilja och hur ni kommunicerar innan och under uppdragets gång. Om du inte talar med dem om vad de de facto står för i varje enskilt beslut, så torde du inte ha något att hämta därifrån i en krissituation. De kan inte ansvara, ur något perspektiv, för något de inte känner till.

I din roll som styrelseledamot är du ansvarig också för det du inte känner till - om du borde känt till det. Det ligger i ditt ansvarsområde att känna till. Att ta reda på, att fortsätta fråga om du inte får svar, att vara lyhörd för problemen och att ifrågasätta beslut - är viktigt för en styrelseledamot. Att inte vara på plats, är inte till din fördel. Att låtsas som att problem inte finns, är inte till din fördel. Att inte känna till, är inte din fördel. Att tro att någon annan upplyser dig om saker som är lite luriga, är naivt. Det är inte lämpligt att vara naiv i ett styrelserum.

Ja, man får fatta felaktiga och tokiga beslut i en styrelse - det är styrelsen som är övergripande ansvarig. Men, man (styrelsen och dess enskilda medlemmar) måste följa den arbetslagstiftning, medbestämmanderegler, skattelagstiftning, mm, som finns. Man måste känna till den. Man kan inte göra avsteg ifrån den.

Ja, i en ekonomisk/juridisk process tas pengar normalt sett först från föreningens tillgångar. I detta kan också ingå att de tas ifrån en försäkring, om försäkringsvillkoren stämmer med förutsättningarna i det enskilda fallet (notera det finstilta i försäkringsvillkoren). Annars riskerar beloppet att krävas från de enskilda ledamöterna i ett ansvarsutkrävande (en juridisk process). Om de inte gjort något brottsligt och skarpt oprofessionellt förstås, då kommer saken i ett annat läge. Då lär pengarna krävas av ledamoten/ledamöterna innan de krävs av föreningen.

Som sagt. Ansvar är en liten lurig fråga. Det är svårt att svara ja eller nej. Det beror helt enkelt på. Förutom det faktum att det är styrelsen och de enskilda ledamöterna som är ytterst ansvariga. Inte medlemmarna - utan styrelseledamöterna.

Har medlemmarna i en paraplyorganisation samma ansvar som medlemmarna i en idrottsförening? Ja, i princip. (Alltså, egentligen inget alls). Men ändå inte. (Eftersom själva andemeningen är gemensamt och tillsammans).

Vi har alla ett ansvar. Frågan är vad vi lägger i begreppet ansvar. Och hur det utdöms eller vad som händer när vi inte tar vårt ansvar.

Det beror, som sagt, på omständigheterna i det enskilda fallet. Men, det är styrelseledamöterna i styrelsen som har uppgiften att arbeta, i varje steg och i varje situation, ansvarsfullt och för föreningens bästa. Det är därmed också den som, juridiskt, kan ställas till svars. De är ansvariga, helt enkelt.

Solklart, eller hur?

Om en styrelse inte har tagit sitt ansvar kan de t ex tvingas att betala ur egen plånbok (efter en juridisk process), sitta i finkan (också detta efter en juridisk process) eller bli utsatt för nesan att inte få ansvarsfrihet eller bli avsatt från sin styrelsepost (av medlemmarna i årsmötet).

Anette Grinde
Föreningsutbildare

Klicka på bilden för mer information om huset

(ledigt fr. 1/1 2014).

Länkar. Knuff – Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Bloggportalen.se. Knuff om föreningskunskap – stadgarna - ansvar - Bloggare om konstituerande styrelsemöte  – utbildning - årsmöte  -  Blogger.com. Socialdemokraterna. Politometern. Folkuniversitetet. Företagshuset håller föreningskurser. Studiefrämjandet. STF Roslagen. Civilekonomen. 

Jag tänkte nog egentligen att jag skulle låta de andra göra jobbet...

Jag tänkte att jag skulle känna in ett tag. Ingen sa till mig att jag måste bidra eller vad jobbet innebar. Ingen gav mig någon uppgift, så jag behövde inte göra något. Jag hörde att det fanns en mängd uppgifter, men tänkte inte att jag måste ta något ansvar för att göra dem. För min tanke var ju att känna in.

Jag hörde att en annan av ledamöterna tänkte likadant, men reflekterade inte mer över innebörden. Jag såg och hörde, allteftersom, att det fanns en hel del uppgifter som skulle göras. Men tänkte inte på vem som gjorde dem. Uppgifterna blev ju gjorda. Tror jag, i varje fall.

Jag såg att det fanns en kurs som kunde lära mig mer, men tänkte att jag inte behövde, eftersom jag ju ändå bara skulle känna in och gärna gjorde något annat.

Jag tänkte nog egentligen att jag skulle låta de andra göra jobbet, eller borde i varje fall ha insett att det blev så.

- Ja, så lät det när jag talade med en av ledamöterna i en av de styrelser jag verkar i. När jag försöker få fram varför hen inte återkommer, svarar eller rapporterar. Eller tar ansvar för några av alla uppgifter. I styrelser är man ofta rätt få. Problem uppstår när fler tänker och agerar så, så att bara en eller två får väldigt mycket på sin lott.

Valberedningen informerar alltför sällan om uppdraget, ansvaret i en förening, vad vi vill göra, med mera. Och ledamöterna har inte förstått att det är hen, som vi var och en i styrelsen, som för föreningen framåt. Det ligger på vårt bord. Hens bord. Och mitt bord, när också jag är med.

Jag säger igen, som jag säger rätt ofta. - När du accepterar en plats i en styrelse måste du också ta ansvar för att du är fullt informerad. Och att du gör. Det faller på din lott att informera dig, göra och ta ton.

Du kan inte vänta på att någon annan skall göra det åt dig. Och du kan inte sitta i en styrelse för att känna in. Aldrig, aldrig, aldrig.

A..

Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Knuff bloggar - föreningsliv - ordförande - bloggar.se  - föreningsdemokrati - kassör - styrelsemöte - styrelsekurs - valberedning -  Föreningskunskap -  årsmöte - ansvarsfrihet - stadgar

Årsmötet i den ideella föreningen ...

En gång om året samlas vi till årsmöte i vår förening. Det gör vi för att rekapitulera, samla oss, rapportera vad vi har gjort, berätta vad vi vill göra och för att lyssna till vad medlemmarna vill inför kommande år. Det är ett mycket viktigt möte, där var och en bör vara väl förberedd för att veta vad och hur vi vill att framtiden skall se ut. Här har alla medlemmar en möjlighet att påverka. Handlingarna bör du ha sett till att ha fått din hand på, i god tid innan mötet. De handlingar du bör fånga (& nogsamt begrunda) är t ex;

 

* föreningens stadgar

* dagordning

* balans- och resultaträkning (bokslut för det gångna året)

* verksamhetsberättelse (för det gångna året)

* budget (för kommande år)

* verksamhetsplan (för kommande år)

* eventuella motioner (förslag från medlem/medlemmar till årsmötet, förbegrundade av styrelsen)
* eventuella propositioner (förslag från styrelsen till årsmötet)

* valberedningens förslag till representanter (t ex ledamöter, suppleanter, ordförande, revisorer, ny valberedning, representanter till möten, mm)

* föregående års årsmötesprotokoll

* revisorernas berättelse för året

Dagordningen framgår av våra stadgar. Gör den inte det, eller är otillräcklig, så bör stadgarna ändras. Det görs på ett årsmöte.

På årsmötet skall vi t ex;

* gå igenom det som har varit, d v s det gångna årets siffror och verksamhet, dvs balans- och resultaträkning och verksamhetsberättelsen. Här skall öppenhet och transparens råda, så att allt kan synas och granskas, ifrågasättas och bekräftas.

* lyssna till revisorns granskning och begrunda hens rekommendation (revisionsberättelse).

* godkänna det gångna årets siffror, verksamhet och ageranden, d v s styrelsens alla göranden? Tycker vi att de har fullgjort det uppdrag vi gav dem? Har de gjort allt som stått i deras makt för att driva föreningen på bästa sätt? Om vi tycker det och om revisorerna har förordat ansvarsfrihet bör vi ge styrelsen ansvarsfrihet för det gångna året. Om vi inte tycker det bör vi avstå. Det är en viktig fråga, som bör begrundas noga innan beslutet faller. Om vi har någon information om det gångna årets som spelar roll, så är det viktigt att vi tar till orda. Att ge en styrelse ansvarsfrihet, fast vi inte borde, är inte rätt väg att gå.

* gå igenom det kommande årets plan - både vad gäller siffror (budget) och den faktiska verksamheten. De båda skall gå hand i hand. Verksamhetsplanen och budgeten utgör den ram som vi ger styrelsen i uppdrag att arbeta inom, under det kommande året. Den är därför väldigt viktig att utforma och begrunda. Planen är utformad av den gamla styrelsen i tanke att en stor del av dem finns kvar till nästa år. Om alltför många avgår eller inte väljs om får den nya styrelsen med sig en plan som de själva inte medverkat i, med de problem och möjligheter detta skapar.

* välja en ny styrelse, eller åtminston del av en ny styrelse, och revisorer. Varje medlem kan föreslå nya ledamöter, men helst bör detta gå genom valberedningen och inte dyka upp på årsmötet. Valberedningen har en mycket viktig roll genom dess förslag till nya ledamöter, ordförande, revisor, m fl, i vår styrelse. De bör ta sitt uppdrag på mycket stort allvar. Årsmötet bör också se till att det finns en bra valberedningsinstruktion. De föreslagna representanterna (ordförande, ledamöter, suppleanter, revisorer) bör vara presenterade i god tid innan mötet (t ex på hemsida eller genom utskick) så att medlemmarna har kunnat begrunda sina val.

* välja en ny valberedning. Årsmötet skall välja valberedningen. Detta val skall vara förberett innan det kommer till årsmötet och skall inte förvisas till styrelsen. Styrelsen skall inte påverka valet av de som skall föreslå nya ledamöter.

* gå igenom och/eller besluta kring andra frågor som påtalats, anges i stadgarna eller på annat sätt visats viktiga att begrunda i föreningen. Det kan t ex kan vara val till möten (representanter), inkomna motioner, stadgeändringar, med mera.

Föreningens årsmöte syftar till att begrunda det som har varit och samla sig kring hur och vad som skall göras framledes. Det är medlemmarnas möjlighet att påverka. De är föreningens "ägare" och årsmötet är dess högsta beslutande organ. Årsmötet sätter ribban för föreningen och dess verksamhet. Mötet och frågorna skall tas på stort allvar.

Det är styrelsens ansvar att se till att det finns tillräckliga handlingar (i god tid) för varje punkt och att det finns representanter som gör de aktuella uppgifterna. De skall själva inte vara delaktiga i alla uppgifter, men det är deras samlade ansvar att se till att uppgifterna finns på bordet när vi möts.

Din roll som medlem är att vara insatt. Fråga, ifrågasätt, berätta, inspirera, ge förslag och var delaktig.

När alla medlemmar och representanter bidrar på bästa sätt - för föreningens bästa - skapas bättre möjligheter för vår gemensamma förening.

Häng gärna med på en kurs om föreningslivet och dess frågor, om du vill veta mer.

Anette Grinde

Föreningsaktiv föreningsutbildare

 

Jag håller kurs i närtid;

* Folkuniversitetet vår 2014

* Studiefrämjandet höst 2013

* Företagshuset, enligt din fråga

& beställning. Du bestämmer när, vad & hur.

* Företagshuset vår 2014

 

Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Knuff bloggar - föreningsliv - ordförande -bloggar.se  - föreningsdemokrati - kassör - styrelsemöte - styrelsekurs - valberedning -  Föreningskunskap - Mallar föreningar - årsmöte - ansvarsfrihet - stadgar

Ideella organisationer - vilket ansvar har styrelsen?

Vilket ansvar har styrelsen i en ideell förening? Ja, det är en fråga vi ställer oss från tid till annan och svaret får bli att det i princip är samma som i företagsvärldens styrelser. Du är ansvarig för allt som händer i föreningen och du har att se till att rätt saker händer. Och att fel saker inte händer.

Det finns inte direkt lagstiftning som har fokus kring ideella föreningar. Föreningsvärlden får istället snegla t ex på aktiebolagslagen, lag om ekonomiska föreningar, stiftelselagen, bostadsrättslagen och samfällighetslagen för att söka ledning i olika frågor.

I praktiken är det ändå relativt klart vad som gäller. Relativt - och inte helt säkert, eftersom det händer att föreningslivet och Skatteverket inte är överens. Då riskerar föreningslivet att dra det kortaste strået om man inte har "torrt på fötterna". I försöken att utröna vad som gäller utgår vi ifrån lagar och regler för andra organisationsformer, som t ex ekonomiska föreningar och aktiebolag där regleringen är tydlig. Vi utgår också ifrån praxis, god föreningssed, FRIIs instruktioner, Svensk Insamlingskontroll regler kring 90-konto och genom att hela tiden har föreningens bästa (gm dess syfte) för ögonen.

Medlemmarna är huvudmännen i en förening. De väljer ordförande och styrelsen på årsstämman. Ordföranden väljs normalt på ett år i taget, medan halva styrelsen väljs respektive år på två års mandattid. Stadgarna avgör dessa val. Framgår det inte där, bör de kanske ändras. Årsmötet är inte bundet av ett års val vid nästa årsmöte, även om valet skett på två år. De har möjlighet att välja om, om valen inte blev bra. En verksamhetschef utses normalt av styrelsen.

Ytterligare lagar som påverkar en styrelse kan vara bokföringslagen (BFL), skattelagarna (t ex 59 kap 12-14 §§ skatteförförfarandelagen, skattebrottslagen), konkurslagen, lag om anställningsskydd, arbetsmiljölagen, jämställdhetslagen, personuppgiftslagen (PUL), medbestämmandelagen (MBL), brottsbalken, skadeståndslagen och eventuell tillsynsmyndighet. Lagstiftningen gör här ingen skillnad på bolagsformen. Det är lika för bolag och föreningar. Misskötsel ger risk för ansvarsgenombrott, alltså där ansvar faller på styrelsen och/eller enskilda ledamöter. Misskötsel kring bokföring och skattefrågor faller (obönhörligen) tillbaka på styrelsen. Styrelsen kan inte hävda att man inte vet eller kan.

Några av styrelsens viktiga frågor är att ta tag i framtidsfrågorna i föreningen. Det är också att vara klar över föreningens ändamål och tillse att det är för just det syftet - portalparagrafen i stadgarna - föreningen verkar. Om medlemmarna vill gå i en annan riktning kanske stadgarna måste ändras. De måste gå hand i hand.

På styrelsens bord ligger också att se över vilka risker som finns i verksamheten. Risker kan finnas på många håll, och om det är möjligt behöver de förutses. Det är styrelsens ansvar att se till att tillräcklig kontroll finns i verksamheten. Lagar och regler måste följas, ordning och reda måste finnas. Det är viktigt att inte blunda för det besvärliga, eftersom det kan leda till skadestånd, viten och ansvarsutkrävanden. I ordning och reda ligger att styrelsen måste säkerställa att grundläggande formalia finns, såsom t ex instruktioner till verksamhetschef (arbetsbeskrivning), arbetsordning (vem gör vad, när), rapportinstruktioner (vilka rapporter vill styrelsen ha) och delegationsordning (vem får skriva under - besluta om - vad). Formalian är viktig. Det ger ett utökat ansvar för den som har tilldelats en uppgift, men fråntar inte styrelsen det övergripande ansvaret som ju också innebär att se till att alla gör just sin uppgift.

Föreningens anställda, medlemmar och styrelse måste alltid ha föreningens bästa för sina ögon. Inte de enskilda personerna, inte medlemmarna som fysiska eller juridiska personer - utan just föreningens bästa. En anställd representant i styrelsen kan inte ensidigt företräda personalsidan i styrelserummet, hen är där i en styrelseroll - och måste då byta rock, och agera för föreningens bästa. En styrelseledamot som har en plats i styrelsen för att hen är utsedd som representant för en annan organisation, byter roll i styrelserummet. Där sitter hen för just denna organisation. Inte för den hen representerar. Det är viktigt att se.

En fråga för styrelsen är att vid återkommande tillfällen begrunda föreningens stadgar. Är de utformade på ett bra sätt för föreningen? Är de tydliga? Innebär de trygghet för föreningen? Vet alla vem (årsmöte, styrelse, mm) som har olika uppgifter på sitt bord och vem som beslutar om vad? Framgår det hur en medlem gör för att gå med? Och för hur hen gör för att gå ur? Med mera. Stadgarna anger hur man ändrar stadgarna. Ibland görs det på ett årsmöte, och ibland krävs det två.

Generellt kan sägas att huvudansvaret i en föreningen ligger på den juridiska personen. När ett särskilt ansvar behöver utkrävas läggs detta dock på de enskilda representanterna. Hur, beror på hur de har agerat, var pengarna finns, vilken skada som har uppkommit, mm. En ledamot är inte ansvarig för det som har hänt innan hen klev in i styrelsen. Hen måste dock "städa" i sin organisation och ta ansvar för bättring, när felen uppmärksammats. Man kan då inte skylla på att fel har begåtts tidigare. Sanktioner kan utdömas vid felaktigheter, t ex i from av skadestånd, viten, entledigande och straffansvar (fängelse, böter, etc) - och i förutsättningar ligger uppsåtsresonemang och oaktsamhet (slarv, passivitet, underlåtenhet). Alltså, du behöver göra allt som ligger inom rimlighetens ram, för att undkomma ansvar. Du kan inte låtsas som om problemet inte finns.

En skadeståndstalan kan till exempel väckas av föreningen, medlemmarna, styrelsen, tredje man (leverantörer, finansiärer, mm) eller Skatteverket.

En föreningsstyrelse behöver alltid ha god kontroll över bokföring och betalning/redovisning av skatter & avgifter. Vid brist i kassan skall alltid detta göras först. Skatteverket skall alltid ha sina pengar först. Alla andra borgenärer måste behandlas lika. Ingen får sättas i en bättre sits än någon annan.

I regelsystemen om brott mot borgenärer (11 kap BrB), skattebrott och bokföringsbrott, liksom för miljöbrott, PUL, jämställdhet och arbetsmiljö finns ord om straffansvar mot styrelseledamöter. Det gäller att förhålla sig rätt till detta.

I styrelserummet och för de anställda är lojaliteten viktig. Ledamoten måste vara strikt lojal mot föreningen. I detta ingår, som tidigare nämnts, att arbeta för föreningens bästa. Sekretessfrågor är viktiga att hantera, för att inte skada föreningen. Föreningens protokoll är inte offentliga. En ledamot kan/får därför inte sprida dessa utan att det är särskilt överenskommet. Transparens är viktig dock. Föreningen (gm dess styrelse) bör därför upprätta en ordning för hur den delar med sig av sin information. Det behöver finnas en öppenhet, utan att lämna ut känsliga eller för många uppgifter.

• Arbetsordning.
• Delegationsordning.
• Rapportinstruktion.
• Attestregler.
• Tydliga rutiner.

- är några formaliafrågor som är mycket viktiga att se till att de finns. De tål att begrundas noga.

Okunnighet fritar inte från ansvar. Inte heller frånvaro eller passivitet på mötet. Fråga om du inte förstår. Reservera dig om du inte håller med om ett beslut, och skriv skälet till varför i protokollet.

Fråga igen om du inte förstår. Och igen om du inte får svar. Våga vara besvärlig. För din egen säkerhets skull. Och för föreningens bästa.

Ja, det finns en hel del att säga om föreningsarbete. Häng gärna med på en kurs, om du vill veta mer.

Anette Grinde

Föreningsaktiv föreningsutbildare

- Folkuniversitetet vår 2014

Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Knuff bloggar - föreningsliv - ordförande -bloggar.se  - föreningsdemokrati - kassör - styrelsemöte - styrelsekurs - valberedning - (Källa till inlägget; Grant Thornton, föreläsning 2013 10 23) - Föreningskunskap i denna blogg - Mallar föreningar - ...
 

Förslag till arbetsordning för valberedningen ...

En fungerande och aktiv valberedning är grunden för en bra och framgångsrik förening. De har ett stort ansvar i att rätt personer sitter i styrelen och kan därmed påverka föreningens riktning och utveckling. Förslagen som föreslås årsmötet skall vara den bästa möjliga styrelsen för föreningen och dess verksamhet. Valberedningen skall, i varje steg av sitt arbete, ha föreningens bästa i åtanke, kritiskt granska styrelsens ledamöter / revisorer liksom det arbete och engagemang de presterat under sin period i styrelse och förening. Valberedningen bör också vara väl förtrogen med föreningens stadgar. Valberedningen bör arbeta för att hitta lämpliga personer med nya perspektiv, kunskaper, tid och idéer till styrelsen, lika mycket som de skall verka för kontinuitet i föreningen.

Föreningens årsmöte bör besluta om en valberedningsinstruktion till stöd för arbetet, för att tydliggöra uppgiften och dess vikt för föreningen. I den mån instruktionen behöver ändras bör detta ske på det årsmöte som följer närmast efter att bristen uppmärksammats.

Valberedningen bör bestå av minst tre ledamöter som utses av årsmötet. Återförvisning av val eller uppgift bör inte ske till styrelsen, då styrelsen inte bör vara delaktig i processen kring val av sig själva eller sina efterträdare. En av ledamöterna i valberedningen bör utses till sammankallande, för att förhindra att ingen tar ansvar för uppgiften. Antal ledamöter i valberedningen och mandatperioden bör framgå av föreningens stadgar.

Valberedningens kontaktuppgifter bör finnas tydliga på föreningens hemsida, för att underlätta för föreningens medlemmar eller andra att föreslå nya ledamöter. Förslagen bör inte gå via föreningens sittande styrelse eller personal, då valberedningen skall stå fria från dessa.

Valberedningen har till uppgift att föreslå årsmötet val av t ex ordförande, styrelseledamöter, ersättare/suppleanter i styrelsen, revisorer samt deras ersättare/suppleanter. Vilka specifika val som skall ske vid respektive årsmöte framgår dels av föreningens stadgar och dels genom information om vilka val som gjorts vid närmast föregående årsmöte.

Valberedningens arbete bedrivs genom möten som sker personligen, via telefon, brev/mail eller på annat sätt. Valberedningen följer styrelsens arbete genom styrelseprotokoll, samtal med styrelsens ledamöter och samtal med eventuell personal hos föreningen. Huruvida ersättning utgår för valberedningens och styrelsens arbete beslutas i enlighet med föreningens stadgar (beslut via årsmöte).

Valberedningen skall, med tanke på att den har ett för föreningen mycket viktigt uppdrag, använda hela perioden mellan föreningens årsmöten till sitt arbete. Valberedningen har tystnadsplikt i alla (känsliga) frågor de får vetskap om i sin egenskap av valberedning.

Sammankallande i valberedningen kallar valberedningen till ett inledande möte strax efter årsmötet för klarlägganden av arbetsuppgifter, arbetsfördelning, återkoppling inom gruppen och sammanträdestidpunkter under perioden fram till kommande årsmöte. I detta ingår t ex att läsa samtliga styrelseprotokoll, följa styrelsens arbete och verksamhetsplaner, göra avstämningar med ledamöter, anställda och revisorer, se vilken kompetens som finns och vilken som saknas, undersöka intresse och engagemang för ledamöternas deltagande, mm. Med fördel deltar en eller flera ledamöter vid ett eller flera styrelsesammanträden som observatör, för att bilda sig en uppfattning kring hur styrelsen och dess arbete fungerar.

Under uppdragsperioden görs en översyn av den befintliga styrelsens sammansättning utifrån vilka mandat som går ut, behov av ersättning av kompetens inom olika sakområden, medlemsorganisationers representation, geografisk spridning, åldersfördelning, närvaro på styrelsemöten m.m. När en tid av årscykeln gått kontaktar valberedningen samtliga styrelseledamöter och samtalar om styrelsens arbete utifrån ett förberett frågeformulär. Detta sker genom personliga samtal (telefon eller ett personligt möte). Valberedningen i sin helhet möts därefter för diskussion och analys av resultatet av intervjuerna.

Medlemmarna eller övrigt intresserade har möjlighet att nominera personer till styrelsen. (Se stadgarna beträffande om medlemskap krävs för ledamöter, suppleanter, mm). Nomineringar skall vara valberedningen tillhanda i mycket god tid, innan det är tid för årsmöte.

Nomineringarna sänds antingen till en adress hos föreningen eller till valberedningens sammankallandes adress. Nomineringarna i sig bör inte gå via personal eller styrelsemedlemmar. Relevant adress bör vara tydliggjord på föreningens hemsida.

Nominering görs med fördel på särskild blankett. Till nomineringen bifogas en kort skriftlig presentation av den nominerade, inkluderande information om/om inte hen är tillfrågad, vilken kompetens hen har, vilken koppling hen har till sakfrågorna i föreningen, mm.

Valberedningen sammanställer inkomna nomineringar eller söker också själv efter kompetenta ledamöter i föreningens medlemsmatrikel, genom kontakt med medlemmarna, mm.

Valberedningen skall förvissa sig om att ledamöterna kan avsätta tillräckligt med tid för uppdraget, att de har kompentens nödvändig för uppdraget och att sammansättningen av ledamöterna är korrekt och lämplig med hänsyn t ex till ålder, kompetens, geografisk spridning, mm - och med hänsyn till föreningens behov.

Senast x veckor före årsmötet (se stadgarna) skall valberedningens förslag, inklusive en kort presentation av de av valberedningen förordade personerna, vara färdigställt. Valberedningens förslag skall finnas tillgängligt för medlemmarna på föreningens hemsida i god tid före årsmötet.

Presentationen bör innehålla;

* Personuppgifter som namn, ålder, adress, telefonnummer, e-postadress
* En kort beskrivning av den nominerades/kandidatens tidigare och nuvarande, för uppdraget relevanta erfarenheter, som t ex vilka tidigare och nuvarande arbeten och uppdrag den nominerade har samt vilka tidigare och nuvarande erfarenheter av föreningsarbete och styrelseuppdrag i en ideell förening den nominerade har.
* Vilken kompetens i sakfrågorna relevanta för föreningen, liksom vilka personliga styrkor den nominerade har.
* Den nominerades syn på viktiga och aktuella frågor att driva i föreningen, särskilt sådana frågor som hen själv kan bidra med kunskap och engagemang till.

Förslagen skall presenteras av valberedningen på årsmötet. I presentationen av de föreslagna ledamöterna bör även en presentation ske kring hur valberedningsarbetet har utförts.

Valberedningen ska i kontakter om nominering till styrelsen informera och säkerställa att ledamoten känner till och ställer sig bakom;  

* att allt arbete i en förening utgår alltid ifrån föreningens bästa
* att ledamoten förväntas kunna samarbete med befintlig styrelse och personal
* vad arbetet i styrelsen innebär (omfattning, tid, engagemang, ansvar, mm)
* att en styrelseledamot ska bidra till arbetet i styrelsen med sin specifika kompetens och sina generella erfarenheter, oavsett vilken arbetsroll hen tilldelas i föreningen
* vilket arbetsspråk föreningen har och om särskilda språkkunskaper erfordras
* att ledamoten förväntas delta i olika arbetsgrupper - med utgångspunkt från kompetens och intresse
* vilken tid och i vilken omfattning sammanträden sker
* att närvaro och engagemang i styrelsemöten, och dess riktning för föreningens bästa kommer att beaktas vid nominering (för de som tidigare varit aktiva i styrelse och förening)
* vikten av att inte hamna i jävsförhållanden genom t ex familjeband, släktskap eller egen vinning i enskilda situationer
* vikten av en god inblick i organisationens uppbyggnad och verksamhet
* övrigt av betydelse för uppdraget

Detta förslag till arbetsordning har utarbetats med utgångspunkt från information/texter från t ex SmåA, Sveriges Kvinnolobby, UN Women Sverige, Svenska Turistföreningen, Studiefrämjandet samt föreningslitteratur från t ex Grant Thornton, PWC och SISU Idrottsutbildarna. Därutöver har t ex material från RF (Riksidrottsförbundet), eget kursmaterial, mm använts.

Tider, unika förutsättningar, mm, kan behöva hanteras olika i olika föreningar med hänsyn till information i föreningens stadgar. En arbetsordning syftar till att tydliggöra uppgifterna och skapa en förståelse för det viktiga arbete en valberedning gör.

En fungerande och aktiv valberedning är, som sagt, grunden för en bra och framgångsrik förening. Denna uppgift skall inte sättas på undantag eller göras på en höft.

Anette Grinde
Föreningsaktiv föreningsutbildare



Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Knuff bloggar - föreningsliv - ordförande -bloggar.se  - föreningsdemokrati - kassör - styrelsemöte - styrelsekurs - Volontärbyrån - STF - Marathonsällskapet - valberedning - UN Women - SmåA - Sveriges Kvinnolobby  - Motion årsmöte STF Roslagen 2014  -

Föreningskurs; hur tänker vi kring avtalen?

Föreningskurs - i avsnittet där vi samtalar om hur vi tänker kring avtal, avsiktsförklaringar och samarbeten.

Vilka parter ingår i avtalet?
- rätt firmanamn, organisationsnummer, mm

Vad omfattar avtalet - övergripande?
- tex en föreläsning, genomförande av ett seminarium, en resa, etc
- beskriv i ett övergripande kortfattat format (vad, var, när och hur)

Vad omfattar avtalet - i detalj.
- Ansvarsområden för respektive part.
- Vem gör vad, var, när och hur?

Vilken tidsperiod gäller för uppdraget?

Vem bär den yttersta risken för genomförandet - vem är projektägare & övergripande ansvarig?
- genom vem går kostnaderna?
- vem bär ansvaret för vilka kostnader?
- vilka kostnader får vi betalt för när evenemanget inte kan genomföras?

Köparen ersätter säljaren för utförd tjänst,
- belopp inkluderande vad?
- genomförd när?
- betalning när?
(Den som bär ansvaret skall inte låta den andre parten ligga ute med pengar längre än nödvändigt - gör rimliga överväganden. Vi vill ha betalt i direkt anslutning till genomfört uppdrag.)

Vad händer om någon av parterna eller dennes närstående blir sjuk/skadad i anslutning till planering eller genomförande? Har organisationerna bara en person som kan genomföra uppdraget eller finns alternativ om någon av de tänkta personerna inte kan genomföra projektet? Vem betalar vad i denna situation?

Vad händer om säkerhetsläget i genomförandelandet ändras så att evenemanget inte kan genomföras? Finns det annan problematik som teoretiskt kan leda till att uppdraget inte kan genomföras? Vem betalar vad i denna situation?

Vilka kostnader behöver vi ha täckta när vi är uppdragstagare?
- arvode för förberedelser, genomförande och uppföljning beräknas utifrån faktumet att vi bär expertkunskap inom vårt ämnesområde
- försäkring
- resor, boende, traktamente
- material
- etc.

När vi är uppdragstagare lämnar vi gärna en offert i en klumpsumma, där vi informerar om vilka typer av kostnader som ingår. Enskilda kostnadsdetaljer ingår normalt inte i offerten. Det är viktigt att klargöra vilka kostnader som ingår i offerten och vilka som tillkommer när/om tingens förutsättningar ändras. Det är viktigt att det framgår vem som bär risken för ändringar i kostnadsmassan.

När vi är uppdragsgivare vill vi däremot gärna se vilka kostnader som ingår, för att bedöma relevansen i kostnadsposterna. Om vi inte kan få detta, behöver vi ändå bedöma storleken på respektive post för att kunna bedöma helheten.

Hur skall en tvist lösas? Skall vi gå till domstol, skiljemannainstitut eller kan vi lösa tvisten på annat sätt?

Avtal undertecknas av firmatecknare (datum, ort, namn, titel) eller enligt fullmakt (t ex ställföreträdarfullmakt). Beroende av avtalet omfattning (värde & uppdrag) skall styrelsen i föreningen vara väl informerad om avtalet och dess innehåll.

Utgångspunkten vid våra avtalsdiskussioner (och slutligt avtal) skall vara att båda parter skall vara nöjda med uppgörelsen, att båda parter upplever sig trygga med att trassel inte infinner sig under resans gång (dvs uppdragets planering, genomförande, uppföljning och betalning) och att arbetet sker i samförstånd.

Om vi inte kan enas kring ett avtal som är tryggt för alla inblandade parter ökar risken bör oenighet under uppdragets gång. Avsikten med våra uppdrag är att vi genomför dem tillsammans, där vi känner oss nöjda - lika nöjda som den andra parten. Vi skall, efter utfört uppdrag, känna att vi har gjort ett bra projekt tillsammans och att vi gärna samarbetar igen.

A..


Mer länkar & sånt;  Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Knuff bloggar - föreningsliv - avtal - missnöje - avtalsmall - bloggar.se  - demokrati - tvist - ordförande - styrelsemöte - styrelsekurs - avsiktsförklaring - styrelseledamot -  ...

Den som vill veta....

- Den som vill veta vad som händer behöver vara aktiv, sa hon. Därför är jag intresserad av att var med i styrelser och arbetsgrupper, fyller hon i.

Det har hon väldigt rätt i. Därtill är det tydligt att hon också sett sin engagerade roll som viktig. Det ger henne mer och det ger organisationen mer. Ja, det ger henne mer arbeten och också ofta ideella sådana, men det ger henne kunskap och det ger organisationerna stora mervärden.

När jag sitter i en styrelse eller i en arbetsgrupp kan jag påverka. Åtminstone om jag tar mig ton och ger uttryck för min önskan. Om jag inte gör det - alltså visar tillhörigheten eller tar mig ton - så är min önskan, min syn på saken, mina förslag och min kompetens i frågan inte känd. Då är det tveksamt om jag tillför.

Du som finns i en styrelse eller arbetsgrupp. Glöm inte att göra din röst hörd. Glöm inte att utmana, ställa frågor, visa att du vill & kan göra och att du vill vara engagerad. Ordföranden i gruppen må vara ansvarig för att frågor drivs framåt, men du/jag som inte är ordförande är ansvarig för att bistå, bidra och att vara engagerad. Glöm inte heller att uppmärksamma de övriga som gör. Se dem, gläds åt deras engagemang, inspirera dem och uppmuntra dem. Det skapar mer för dig, för gruppen och för dem.

Du påverkar gruppen och helheten bäst genom att bidra med glöd & engagemang - och genom att visa glädje & inspiration.

Anette Grinde

Att äta fil med händerna är tydligen skoj.

 









Marknadsföring - fokus ideell förening. Läs även andra bloggares åsikter om  marknadsföring  - styrelsearbete - valberedning - foreningsliv - ideella föreningar...  Politometern om styrelsearbete och valberedningsfrågor  * Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Nyligen.se. * Blogger.com.* Volontärbyrån - här kan du leta efter nya volontärkrafter till din förening. Det är en bra web-plats för ideella krafter. * STF Roslagskretsen - arrangerar STF-aktiviteter i Roslagen. * Företagshuset - arrangerar kurser för ideella föreningar.

Styrelse - i det lilla bolaget....

En styrelse har ett huvudansvar för bolaget. I väldigt många små företag sitter ägaren ensam i styrelsen, möjligen med sambo eller hustru/make vid sin sida. Det är i allmänhet en pappersstyrelse, en sådan som inte aktivt arbetar och diskuterar under resans gång.

Bolaget har att vinna på att utveckla sin styrelse och sitt styrelsearbete. De har att vinna på att ta in en utomstående person, att samtala med, att lyssna till och att få nya infallsvinklar ifrån.

Den externa styrelsepersonen kan hjälpa dig och ditt företag att växa t ex genom att ställa nya frågor, ställa krav på eftertanke och kalkyler och dela med sig av sin kompetens. Och lyfta fram företagarens kompetens.

Finns det plats för en utomstående styrelserepresentant i ditt företag eller driver du ditt styrelsearbete vid ditt köksbord?

Anette Grinde ...

Förslag på kandidater till förtroendeposter ...

Jag fick, i posten, ett brev från en förening/organisation där jag är medlem. Brevet var rubricerat "Begäran om förslag på kanditater till förtroendeposter...."

Till brevet - som var tydligt och noggrant med angivande av datum för senaste svar, och till vem, adress, mm - fanns också bifogat en lista på hur förtroendeposterna ser ut idag, vilka som avböjt omval och hur valberedningarna ser ut i de olika regionerna.

Det är ett mycket bra tilltag att sända information till medlemmarna på detta sätt. Mycket bra! Det förbättrar onekligen möjligheten för de demokratiska processerna. Detta bör andra föreningar ta efter.

Anette Grinde

Efterlyses; Kompetenta valberedare

Fönstret Nr 4 - 2009. Opinion/debatt. "Efterlyses; Kompetenta valberedare!" - läser jag som rubrik på en debattartikel. Artikeln är skriven av Helén Wolter och Lars Farago. Den sätter fingret på något viktigt.

Ja. Valberedningens arbete är riktigt viktigt. Det är ett samspel och ett byggnadsverk. Det är ett viktigt byggande av ett team. Ett team där olika kompetenser bygger en god enhet till föreningens bästa. Åtminstone om föreningen menar allvar med sin verksamhet och ser den som viktig för människor och samhälle.

Det krävs att valberedningens kompetenser överlappar och kompletterar varandra, för att kunna bygga en styrelse som också innehåller olika delar, med olika kompetenser. De delar som behövs för den aktuella föreningen.

Ledamöterna i styrelsen måste också informeras om innebörden av styrelseuppdraget. Precis som valberedningens ledamöter måste vara informerade om innebörden av sitt uppdrag.

Ledamöterna i styrelsen måste informeras om hur styrelsen i sin helhet ser ut, vilka olika kompetenser som finns och vilka som saknas. Och vilka konsekvenser detta kan medföra. Ledamöterna måste också veta vilket ansvar en styrelse har i föreningen. De måste helt enkelt tydligt få veta vilket uppdraget är.

Jag har suttit med i ett antal styrelser under årens lopp. I ingen av dessa har ansvarsfrågor och kompetensfrågor diskuterats på allvar. Vare sig via valberedningen eller i styrelsen självt.

Numera håller vi kurs på temat. Vi hälsar valberedningar och styrelser i ideella föreningar varmt välkomna. Där talar vi också om glöd och engagemang. Förutom om ansvar och allvar.

Wolter och Farago har helt rätt. Om detta bör vi tala. Och göra styrelse- och valberedningsuppdraget utvecklande. Utvecklande och kul.

Anette Grinde

Kurs; Varför sitter jag i denna styrelse? - eller Vilka skall/bör sitta i min styrelse?

Välkommen på kurs - för dig som sitter/skall sätta dig i en styrelse.

Kursen kan t ex ses som en introduktion för den nya styrelsen inför årets arbete - vad krävs och vad är innebörden, hur ser vi på styrelsen arbete och vad/hur måste jag göra för att det skall bli rätt?

Kursen kan också ses som en påminnelse och förnyad lärdom för en befintlig styrelse, eller för en större krets i organisationen om vad det innebär att sitta i en styrelse.

Målgrupp;
- Föreningen eller företaget som undrar om ansvar och möjligheter med styrelsens uppdrag
- Du sitter i en styrelse eller är på väg att bli invald - i ett litet eller medelstort företag, eller kanske i en ideell förening eller i en kyrka.

Vad talar t ex vi om;
Vad innebär det att sitta i just din styrelse!
Uppgifter och ansvar
Arbetsfördelning
Ekonomi
Arbetsgivaransvar
Glöd och engagemang
Vad måste jag göra - och vad vill jag göra när jag sitter i en styrelse.
Varför är just du tillfrågad för denna styrelse och varför har just du valt att tacka ja till att sitta i denna styrelse?
Vad gör valberedningen egentligen?

Kursen är relevant för såväl företag som för ideella föreningar.

Kursen ges till hela eller delar av just din styrelse, din valberedning och framtida styrelseledamöter - för en gemensam diskussion och insikt om vad uppdraget i styrelsen kräver.

Kurstid; en förmiddag, en eftermiddag eller en kväll. På plats hos er.

Info/förfrågan; info@foretagshuset.net

Företagshuset välkomnar till kurs.