Leif säger: Vi skulle ha haft plasthandskar med oss - för att ha när vi sätter på oss strumporna. Det är en relevant kommentar.
God frukost. Bori med grönsaker. Vatten och kaffe. (68 rup). Iväg före 0900. Vår väckning står nästan alltid på 0600, se det tar en stund att vakna, packa och frukosta. Men vad gör det, när vi har det så bra.
Vi åker igenom en lång gulflaggedekorerad by. De lyfter också belysning över vägen - kanske är det förberedelser för nyår.
Vi har klarat oss bra från sjukdomar, åkommor och skador. Försiktigheten med vatten känns viktig, liksom tanken om att matserveringarna skall ha mycket folk. I Kerala är det lättare än vad det var i Tamil Nadu, men det slirar ibland har också.
Plötsligt missar jag några byar. Jag försvinner i svindlande äventyrstankar en stund. Jag inser att jag rest för lite i mina dagar och att denna resa är början till något nytt. Det är ljuvligt att resa.
Jag ser fram emot nyår i detta land och hoppas att vi finner ett fint boende.
Treipunithuura
En lite välordnad stad före Ernakulam. Staden såg ren och mindre stökig ut än många andra platser. Känslan av kaos återkom strax på den stora vägen till och från Ernakulam. Man förundras en aning över trafiken ordning.
Varapuzha - Hochal - Valluvally - Cheriappilly - Papavur
Vi ser en "beach"skylt och drar väst. Vi stannar till på en bro och ser åter de kinesiska stora fiskenäten (Fort Cochin 13/12). Trafiken är intensiv. Det är aldrig särskilt stora luckor i trafiken. Det finns alltid en lastbil, taxi, buss eller moppe som fyller ut.
Cherai Beach - på uppändan av ön väst om Paravur.
En lång och vacker sandstrand. Här finns hotell tillgängliga, vilket kan vara bra att veta om vi återvänder hit. Hotelletning är nog vårt storsta problem, när vi förlikat oss med restaurangnivån. Det är ibland svårt att hitta boende för kvällen.
Vi hittar en liten färja för färd från ön. För 8 rupier tog vi oss över vattnet i en skönare takt än den som trafiken ger. Vattnet var riktigt strömt.
Azhicode (norr om ön)
Vi byter så distrikt igen. Vi är nu i Thrissur och fortfarande i Kerala.
Vi passerar en kraftigt demolerad buss och en lastbil. Det måste ha skapat allvarliga personskador på flera människor.
Vi tar en liten byväg norrut. Det är trivsammare än de större vägarna. Vi njuter av landskap, vackra hus och glada människor - blandat med lukten av den svarta dieselröken.
Vi gör en avstickare till stranden och finner ett fiskeläger. Mängder av fiskare, nät och båtar. Fångsten såg ut att ha varit god. Havet och stranden och båtarna är en ljuvlig syn.
Hungriga styr vi upp på väg 17 vid Koprakalam.
Chendrappinni.
1330. Lunch. Ris och grönsaker. Fanta. Kaffe. 121 rup.
Blinkers är inte helt nödvandigt i trafiken. Händer för riktning verkar tillförlitligare. Utan signalhorn kan man inte köra i den indiska trafiken.
Thirippayar - Vadanappally
59.18 rup/liter. 300 rup = 5.07 liter. (kl 1445)
Orumanayoor - Chavakkad (norra Thrissur distriktet)
Vi åker förbi en stor moské och jag undrar hur islam begraver sina döda. En stor kyrkogård med många gravstenar sågs utanför moskén. Detta må jag utreda när jag kommer hem.
Ponnani.
Kuststad. Lagom indiskt oredig. Ganska stor. Inga hotell funna, så ett Touristhome igen. 350 rup. Jag hoppas verkligen att vi hittar ett bra hotell till imorgon. Touristhome eller Lodge är som ett vandrarhem, som aldrig städats. Vi har fått nog av dessa nu.
Målgångswhiskey ca kl 1615.
Det bästa idag var stränderna, vyerna från broarna, havet, färjan och fiskebåtarna - och resan allteftersom.
Jag undrar varför mina barn inte är här. Med dem vill jag också resa.
Efter promenad genom staden finner vi en fiskemarknad. Försäljarna ropar glatt och uppfordrande på oss. De vill att vi skall handla. De nästan omringade oss med frågor och hälsningar. Närganget i mängd skapar olust och jag tassar ut från hopen.
Leif får här många hälsningar och flera slängkyssar från grabbarna i staden. Många insistera på att få ta Leif i handen.
KMK Touristhome 350 rup - var det 3.e sämsta hittills.
A..