Att följa sin dröm!Jag driver butik i Norrtälje. Jag följde en dröm. Jag - en livrems- och hängselmänniska (alltså, en sån som kräver full trygghet och full kunskap, jag är genomgående livrädd för att hamna på gatan eller i Kronofogdens grepp) - klev utanför min comfortzon. Jag kastade av mig tvångsoket och gick in i något helt annat. Jag gick från ekonomi- och skattebranschen till att driva butik, en bokhandel. Jag tog ett steg från fast mark till ny obruten mark - med rejält gungfly under fötterna.
Jag vågade.
Jag hade alltid drömt om det, att driva bokhandel - med en scen för aktiviteter och evenemang. Jag har gått in i varje bokhandel när vi rest eller när jag kommit till nya platser. (Ja, järnvägsstationer, stora och gamla skolor och kyrkor har också tilltalat, så de får jag väl köpa sen.) Jag har (nästan) alltid jobbat på kontor, utan särskilt många mänskliga möten. Jag har arbetat med paragrafer, regelsystem, avtal och siffror, inte människor. Att byta till att driva en butik - där mötet med människor är en stor del - var helt obruten mark för mig.
Oj, vilken skillnad! Oj, så glad jag är att jag gjorde det!
Sommaren 2017 cyklade jag och sambo Leif till Sundsvall och tillbaka. I Söderhamn, på uppvägen, mötte jag en man som satte griller i huvudet på mig - ett fem-minuters-möte i livet, en tillfällighet som gjorde skillnad. Konsekvensen av det blev att jag köpte den bokhandel som jag nu drivit sedan december 2017. Det är det bästa jag har gjort i hela mitt yrkesliv.
Att göra, att våga och att förändra är grejen man ska göra!
Det var beslutsmässigt svårt att kliva ur tryggheten i det jag visste och kunde - till osäkerheten i en helt ny bransch. För mig helt ny. Jag klurade, frågade och funderade. Jag tittade på de förra ägarnas resultaträkning och tänkte: så där gör inte jag, det där får stå för dem. Jag la bort den och tänkte i andra spår, hittade känslan och insikten om riktningen. Det är viktigt att komma ihåg - jag är inte du och du är inte jag. Vi är och gör olika. Någon behöver så mycket säkerhet att man inte någonsin kommer ur sin roll eller situation, förändringen kräver att man vågar hoppa. Andra hoppar helt utan fallskärm. Vi är olika.
Om du vill följa en dröm behöver du ansamla lite konstruktivt mod. Det är ofta att ge dig utanför sin comfortzon. Jag tror inte att du kan göra det med fullständig säkerhet och kontroll. Det är ju ett nytt spår, obruten mark att odla och lära sig. Om du kräver fullständiga garantier eller en helt klar kunskapsbild kommer du sannolikt inte till skott.
Tillräcklig kunskap räcker. Våga hoppa!
Jag önskar att den som har en dröm ansamlar mod att följa den. Jag önskar den mod att lyfta sig själv till andra nivåer, andra spår och andra riktningar. Ja, eftertanke och kunskap, vänner och stöd, men också mod att hoppa rakt ut i något man inte har 100% kunskap om.
Ibland är det bäst att vara själv när man hoppar. Ibland behöver man vara två eller flera. Ibland kan det räcka med att någon stöttar vid sidan om. En maka/make, sambo, bäste vän, far/mor eller dotter kan göra skillnad, kan ge lindring och stöd. De kan också vara hinder att passera på vägen. Och ja, kanske är det istället farmor, sonen eller barnbarnet som puttar dig över kanten till dina nya stordåd.
Tack - du som följer din dröm, du som vågar och gör stordåd för dig själv.
A..