27/4-26. Roslagsbro IF berättar om sina (snart) 100 år.

 

Vi klev in i Sockenstugan, belägen vid Roslagsbro kyrka. Den var i det närmaste fullsatt. Besökarna väntade sig en berättelse med gemensamma minnen, igenkänning. Många i rummet har själva varit engagerade, deltagit, spelat, hejat eller varit föräldrar till barn som gått i tidigare generationers spår. Ja, det fick de. Det blev många minnen, skratt och rungande applåder.  

Jonas Westberg, ordförande i vår hembygdsförening, St Eriks Gille - Roslagsbro hembygdsförening, hälsar välkommen. Kaffekoppar är framdukade. Hembakt kommer i pausen. Föreningen har verkat i bygden sedan 1960, då hembygdsföreningen bildades. Initiativtagare var kyrkoherde Karl Arvid Grandin. Hembygdsföreningen har alltid haft en koppling till kyrkan, även om den är helt fristående från kyrkan, och förstås också opolitisk. 

Kurt Pettersson står vid bordets kant, framför dator och projektor. Mikrofonen är påslagen. Han talar med en tydlig röst. 

Under måndagen (27/4-26) stod Roslagsbro IF på föreläsningsprogrammet. De firar snart (1929) hundra år och de har gjort stor skillnad för bygden, sammanhållningen, människorna och själva platsens utveckling. 

Kurt Pettersson har alltid varit engagerad i Roslagsbro, han vet vad han talar om när han berättar om händelser, pengar, föreningsutveckling, byggnationer av nya planer och hus, människor, vinster och förluster i matcher, vinster i husförsäljningar. Svenska kyrkan har spelat stor roll för föreningen, t ex genom arrende och köp av mark. Att kunna driva verksamhet på egen mark spelar roll. 

Fotboll, läger, gympa, boule, beachvolley, utegym och friidrott (löpning) är exempel som ofta står på programmet. Verksamheten bedrivs i olika sektioner, med olika driv som genererar verksamhet och liv på platsen. Det går inte att passera Drottningdal utan att förundras över livaktigheten. Under tidigare år har också funnits skidåkning och elljusspår. Elljusen har lämnat Drottningdal, bl a för Alfridas härjningar, mindre snö och för att golfbanan gjort det möjligt att lättare göra spår på plana ytor. Claes Holmström berättade om skidsektionens stordåd i sina tidiga år. 

Roslagsbroloppet gick av stapeln nyligen. Det återkommer varje april. Nya generationer ställer sig på startlinjen, både i loppet och i funktionärsstyrkan. Alla behövs och alla får plats. 

Roslagsbro IF är en imponerande samlande kraft i vår bygd. 

Vi tackar Kurt Pettersson för en fin redogörelse över föreningens driv och människors engagemang. Tack.

Vi uppskattar antal närvarande besökare i kvällens aktivitet till ca 70 personer. 

Tack till programgruppen. Tack till alla besökare. Tack till Kurt och Roslagsbro IF. Tack till fikafolket och de som ställde i ordning lokalen. Tack för att ni alla är en aktiv del av bygden. 

A..

Norrtelje tidning. (NT Web 14/5-26).

Nästa riktigt stora klimatdemonstration är den 22-23 augusti 2026

 

Om man omger sig med likasinnade kan ens flöde i sociala medier plötsligt bli väldigt, väldigt vackert. 

Den stora klimatmarschen vandrade genom Stockholm i kvällsljuset (16/4). Hela mitt flöde förbyttes till bilder av mängder av människor, glada och allvarliga, som gick sida vid sida och längs en lång, lång rad från Odenplan till Sergels torg. Vid framkomsten bjöds på tal, musik och gemenskap. Det var magi. 

Klimatmarschen gick för klimatet under många olika föreningars flagg. Fler än 80 föreningar hade samlats, de hade var och en samlat sina medlemmar och intresserade omkring sig. Det krävdes inte medlemskap, det krävde bara en vilja att bidra till uppmärksamheten runt klimatet. 

Media rapporterade svagt. TV4 och Aftonbladet var aktiva, andra kom långsamt efter. Några har inte reagerat ännu, men de kanske lyfter sina pennor snart. Media är en viktig part i vårt samhälle. Vi undrar ofta varför de inte står för den viktigaste informationskraften som finns: fakta bildar folket och hintar politikerna om riktningen. Bildning gör oss starkare.

Vi vet att vi är många som vill se handlingskraft i klimatfrågorna. 89% (globalt) vill se kvalificerade klimatbeslut nu, vi vet att det är bråttom. 

Flera tusen människor samlades och sände budskapet: vi vill ha en bättre klimatpolitik, den nuvarande räcker inte på långa vägar. Det är bråttom nu. 

Vi tackar alla, var och en, som gick sida vid sida genom Stockholm. För en bättre framtid, tillsammans: för oss, planeten och för kommande generationer.

Tack.

Nästa riktigt stora klimatdemonstration är den 22-23 augusti 2026 i Stockholm. Visst hänger vi på - tillsammans - då?

A..

Vad kan vi göra åt medias okunskap?

 Jag sprang genom ett vackert landskap. Grönskan är skön, det luktar avverkning efter storm-plockat virke längs Roslagsleden och jag sörjer de fallna träden. Jag förstår skogsägarens vånda när de fallna och brutna träden måste bort, istället för att stå kvar och växa sig stora och starka. Jag lider med skogen och vad stormarna gör med klimatet. 

Jag lyssnade på P1 - talkshow - 16/4-26. Två journalister talade med andra och varandra, de talade t ex om sopsortering. Den kvinnliga journalisten talade om sopsortering, dess vikt och den manliga förringade, på gränsen till hånade, klimatarbetet som något som var meningslöst. Hans ton och hans ord vittnade om en mycket stor okunskap om betydelsen av både mindre och större handlingar för klimatets väl. 

Under kvällen (16/4-26) samlades upp mot 6 000 människor för att demonstrera för klimatet och mot regeringens avsaknad av kvalificerad klimatpolitik. 89% (enligt en världsomspännande undersökning) vill ha konstruktiva klimatbeslut. SVT avstod rapportering. Vi är många som vill att regeringen tar frågan på allvar, skapar förutsättningar för sortering, återvinning, resor, mat, mm som bidrar till hälsa för människor och klimat. 

Offentlig media, t ex SR och SVT, tillsammans med tidningarna har ett mycket stort ansvar för att ge oss kvalificerad information som bygger på fakta. Vi vill lyssna till kunniga människor som hörsammat forskningen och inte förringar de viktiga budskapen. Johan Rockström, klimatforskare, har givit uttryck för att vi - privatpersoner - i varje handling också behöver tänka kring hur våra steg påverkar klimatet. Regeringsbeslut, ja, men miljontals människor gör skillnad tillsammans.

Vi är alla en del av utsläppen. När vi alla sopsorterar, slutar flyga, äter obesprutad och ekologisk mat, återbrukar varor, avstår mängdkonsumtionen och bistår i uppgiften att bilda varandra om fred och planetens hälsa, så kommer vi en längre bit på väg. 

Media har ett stort ansvar i hur man kommunicerar klimatkrisen. Hur kommer det sig att offentlig media inte ser sitt ansvar? Vad kan vi göra åt medias okunskap? 

A..

Kriget i Iran är förödande för klimatet.

 

Kriget i Iran är förödande för civilsamhället och för klimatet. Människor flyr, är rädda och kan göra väldigt lite för att påverka sin livssituation. De är i händerna på makten, som leker med människors liv och planetens överlevnad.

“Europa har omkring sex veckors flygbränsle kvar om transporterna genom Hormuzsundet fortsatt blockeras...” (DN 16/4-26).

Eftersom politikerna inte tar ansvar är civilsamhället viktigt. I torsdagens (16/4-26) klimatdemonstration såg vi många civilsamhällesorganisationers medverkan. Vi - 89% - vill ha kvalificerade klimatbeslut och regeringens ledarskap. 

Fossilbränslet måste fasas ut. Regeringen måste tala om det, inte bara att priserna går upp. Om “Europa har omkring sex veckors flygbränsle kvar” så behöver regeringen och EU reflektera över det nödvändiga i t ex privatflyg, semesterresor och andra flygresor som inte är helt livsnödvändiga (t ex ambulansflyg). Privatflyget behöver stanna på marken.

“– Det här är en av de saker vi tittar på i detalj just nu. Flygbränsle är det som ofta nämns som det tidigast kan bli problem med. Det kommer i första hand påverka priserna på flygbränsle naturligtvis …” 

Priserna må vara en sak som påverkar oss alla, men klimatet och vårt allas liv är viktigare än självklarheten att flyga. 

Jag hör inte regeringen berätta eller resonera kring, t ex:

• vad kriget gör med klimatet
• hur fossilbränslet skadar klimatet 
• att vi måste prioritera bränslet till absolut nödvändiga transporter för liv och säkerhet
• att privatflyget behöver ta ansvar genom att stanna på marken 

”...och Sverige har som alla vet betydande ekonomiska muskler att agera i ett sådant läge, säger Kristersson.”

Jag undrar varför regeringen inte använder Sveriges betydande ekonomiska muskler t ex till: 

• att skapa förutsättningar för att tåg och allmänna kommunikationer är det prioriterade ressättet
• att stoppa lyxflyg (privatjet)
• att berätta om hur stora företag och miljardärer kan bistå i klimat- och samhällskrisen t ex genom att avstå handlingar som genererar stora utsläpp
• att använda tillgängligt flygbränsle bara till absolut nödvändiga livräddande transporter, och kommunicera detta.

A..

#rebellmammornasverige #ulfkristersson #privatjet

2/4-26. Ligor rensar köttdisken...

Norrtelje tidning, 2/4-26.

Jag läser om ligor som rensar köttdisken i butiken. Jag läser om tjuvarnas uppfinningsrikedom och de horribla beloppen. Jag tänker på konsekvenserna för butiken, samhället och oss kunder. Konsekvenserna är t ex högre priser eftersom butikerna tvingas lägga mer pengar på övervakningssystem, dubbla inköp av varor och mer personal. Stölder i butiker påverkar dig och mig i allra högsta grad. Vi - du & jag - behöver vara en del av lösningen.

Kriminaliteten påverkar oss, varje dag. Något synligt, något på håll och något genom högre priser i vår vardag. Om Ica blir av med varor för 1 000 000 kr under ett år, så påverkar det dig och mig. Vi betalar detta. Vi betalar för kriminaliteten.

Vi behöver se och göra något, man kan alltid undra vad. Ja, de som stjäl behöver fångas och lagföras, förstås, självklart, men jag undrar hur vi förändrar förutsättningarna för människor som tycker att det är bättre att stjäla än att göra rätt för sig. Jag tänker på fattigdom, synsätt på varandra, tillit och tillgång till hjälp från samhälle och omgivning, moral och grundläggande värderingar. Jag tänker också på vår allas medverkan i samhället, att vara en vettig vuxen för unga som finns i vår närhet och alltid stå vid deras sida så att vi har en chans att upptäcka när något går snett.

När du ser någon stjäla, behöver också du agera, ja, lämpligen slå larm. Jag också. Samma förstås när någon far illa.

Om kriminalitet och utanförskap formas redan i 3-, 8- eller 12-årsåldrarna, så behöver vi vara där. När vi hör värdering luta utanför våra ramar, t ex lagarna, eller när hopplöshet dryftas, kanske vi är den som kan göra skillnad. Vi kanske kan vara den som lyfter någon från den ena sidan, tillbaka in i det gemensamma, där möjligheten till ett långt, friskt och gott liv är större än i den hårda kriminalitetens värld.

En orosanmälan, en stunds glassgemenskap på torget, prat och nya tankespår kan vara viktiga detaljer i människors liv. 

Frågan jag och vi alla behöver ställa till oss själva kanske är: Vad kan jag göra för någon i min närhet, utan att för den skull tro att allt ligger på mina axlar? 

A..

Norrtelje tidning: https://www.norrteljetidning.se/norrtalje/ligor-lansar-ica-flygfyren-pa-exklusiva-kottdetaljer

4/4-26. Overshoot day.

4 april 2026. 

Sveriges overshoot day (dagen då vi förbrukat vår del av jordens förnybara resurser för det här året) infaller den 4 april 2026. Det innebär att vi tar resurser från framtiden resten av året. Årets resurser borde räcka till den 31/12, helst längre än så. 

Sverige har en av världens högsta resursförbrukning per invånare. Vi använder kommande generationers resurser, hur tänker vi oss att deras värld ska se ut? Ja, kanske tänker vi att vi inte kan påverka våra barns framtid. Jag tror att vi kan. Just nu gör vi det - i destruktiv riktning. Jag vill tro att vi kan vända det spåret till en positiv riktning. 

Vad kan vi göra?

Låt oss tillsammans hjälpas åt att hitta nya spår, istället för att förbruka kommande generationers resurser.

Utgå ifrån den vackra kokboken som berättar om alla vegetariska rätter. Fyll din tallrik med mat från växtriket! Paul Svensson har gjort två väldigt användbara böcker, en om grönsaker och en om frukt & bär. Det finns många andra vegetariska kokböcker, förstås.

Att övergå till hållbara transporter är förstås lite svårare på vischan, men också skönt när man lärt sig. Att åka buss, tåg eller att samåka med en granne är bra grejer. Kanske kan man falla i samspråk med sina medpassagerare. Kanske kan vi dryfta något om naturen, barnen, maten eller cykelstråken? Vad är viktigt för dig? 

Cirkulär ekonomi är spännande, eller hur: att reparera, återbruka och köpa mer second hand istället för nytt kan skapa ny kreativitet. Bara det är utvecklande och roligt. Det bidrar också till minskad överkonsumtion som är en av vår tids stora gissel. Man kan se det som en utmaning, ja, att följa med i tiden, lära sig viktigt nytt. 

Att cykla istället för att ta bilen är en bra grej, att odla i vår egen eller vår grannes trädgård eller på balkongen och att bygga bihotell av naturens material och fågelholkar är också ett sätt att bidra lite mer till naturens och vårt allas allt. Har du hört talas om tillsammansodling? Ja, det finns mycket vi kan göra nu när vi fattar att vi inte ska flyga eller förbruka mer av kommande generationers resurser. 

Låt oss vara varsamma om planetens gränser, vi överutnyttjar så ohyggligt mycket och behöver verkligen sluta att göra det.

A..