12/6-26. Idag ska jag simma!

 

Idag ska jag simma. Vi får se hur det går. Jag borde köpa en våtdräkt, men kommer inte till skott. Någon sa att det är 20 grader i vattnet, så då kanske det går bra ändå. En ny baddräkt kanske behövs, den gamla har jag haft i typ snart 40 år. Nymodigheter och shopping verkar inte vara något för mig. 

Samma med cykel. Cykelhandlare Liljegren säger att jag är svår att hitta en bra cykel till, jag är för kort. Jamen, hur ska det då gå? Just nu använder jag cykeln som jag köpte till 80/90-talets Vätternrundor. Jag lär väl komma sist om jag använder den i nutidens tävlingar. Å andra sidan siktar jag inte på höga resultat, mer genomförande efter egna förutsättningar. Livet är svårt ibland, men, ja, andra har det avsevärt värre. 

Därutöver läste jag om Klimatklubbens förslag om att låta ungdomarna ingå i ett strukturerat klimatsamtal i kommunerna landet runt, att göra skolungdomar delaktiga genom ett elevborgarråd för klimatet! En verkligt bra tanke. Jag hoppas att Norrtälje kommun fångar tanken att engagera ungdomarna, men också vuxna - föreningsliv, företag och privatpersoner - att vara delaktiga i samtal om klimat och hållbarhet för djur, natur, kommande generationer och människor överallt. 

Jag såg att ett gäng “vettiga vuxna” kvällsvandrade igår - i Norrtälje och i Hallstavik - och höll lite koll på och pratade med skolavslutningsungdomarna i bygden, så att de inte spårade ur, skadade sig eller fick härja fritt. Jag tackar var och en som gjorde detta. Jag ska försöka ordna så att jag kan delta i det nästa gång. Det är viktigt och behövs.

Jag ser att den fantastiska föreningen: Hjälp från Norrtälje till Ukraina ”Norrtäljehjälpen” - fortsätter att köra viktigt material, t ex bilar och prylar - till Ukraina. Det är en fantastisk - ideell verksamhet - som skapar mycket för Ukraina, men också för var och en som bidrar. De som kör står för väldigt mycket själva och hela grejen visar hur ideell kraft gör skillnad i ett samhälle. För dig som ännu inte sett, swishat, bidragit eller kanske vill köra, sök på Norrtäljehjälpen, läs in dig på deras verksamhet. De gör verkligen imponerande stordåd för andra.  

Under dagens springtur runt skogen lyssnade jag på “förmiddag i P1” (12/6-26), som talade om barns rörelse. Forskning säger att barn ska leka, springa, hoppas och skutta - pulshöjande - minst 60 minuter per dag. Programmet var tankeväckande, oroande, inspirerande - och med en hel del förbättringspotential för den hälsodrivande politiken. 

Solen skiner. Nu dags för glass! 

A..

11/6-26. Hembygdsdräkt är vackert.

 

Jag sprang en sväng runt skogen. Inga djur i sikte. Jag lyssnade på “förmiddag i P1” där de talade om folkdräkt, hembygdsdräkt och festdräkt - ja, andra dräkter också. De talade om regler och frihet, historia och utveckling. Jag blir glad av folkdräkterna, att intresset finns och växer.

Dräktverksamhet är vackert och jag arrangerade några föreläsningar och folkdräktsvädring i och vid bokhandeln häromåret. Det var inspirerande och vackert. Söderby-Karl, Rådmansö och uppåt Hallstavik/Häverö finns folk - ofta i hembygdsföreningar - som jobbar med tyg, dräkt och aktiviteter kopplat till detta. Vi är fler som vill, förstås. I hembygds- och folkmusikrörelsen finns en hel del sånt.

I slutet av augusti (29/8-26) ska vi samla veteranbilar på hembygdsgården i Roslagsbro. För att det inte bara ska vara gubbs som intresserar sig för händelsen ber vi fordonsfolket klä sig i kläder passande för bilens tid. Tidstypiskt. Vi välkomnar samtidigt också kvinns, unga och andra med dräktintresse för att det inte bara ska vara att “sparka däck” och prat om gamla delar och originalskick.

Folkdräkt, festdräkt, hembygdsdräkt, Sverigedräkt eller en finfin dräkt av annan sort eller kanske en dräkt från annat land. Om intresse finns kanske vi kan arrangera ett bord eller tält där köp/sälj-intresse av folkdräkter kan utbytas. Ja, vi får se.

Hembygdsdräkt är vackert. En vacker dag kanske jag skaffar en själv. Ja, vi får se, vad tiden lider.

A...

(Bild från folkdräktsvädring på Lilla torget i Norrtälje häromåret.)

Vilka fler frågor finns att begrunda när vi talar om vildsvinen?

Vi talar ofta om vildsvin hemma vid vårt köksbord. Jag möter dem i skymningen när jag springer. De korsar min väg, dyker upp från skogskanten och agerar som att de vare sig ser eller hör. De flyter, lätt grymtande, som ett pärlband över vägen. Jag känner ett lätt obehag eftersom jag inte vill överraska dem, men ingen av dem har hittills brytt sig om mig. Jag har kanske inte befunnit mig i deras doftriktning.

Det finns många vildsvin i markerna, de gömmer sig väl. Jakträtt, rätt hund och tid, kunskap om djurets beteende, slaktkunskap, farlighet eller inte, djuren som mat, markeras utsatthet, svinpest och ett stort tålamod är delmängder i samtalen. Ibland ordnas större jakter, då krävs samordning av stora mått. Är det regler om slakt och försäljning som hindrar användning av köttet? Är det frånvaron av närliggande slakterier som är ett skäl till att det inte är möjligt att skapa bättre förutsättningar för artens balans?

Det finns många jägare som vill jaga, men djuren är inte helt lättjagade och det finns inget lätt sätt att hantera kött i mängd: provtagning, urtagning, hängning och slakt kräver stor kunskap om hantering och hygien. Vad händer om de skjuter 30 djur på ett bräde?

Vi talar om vikten av att:

• ha ett slakteri - för vildsvin - nära, i kommunen.
• ha (fortsatt) gratis trikinprov. (Sedan den 1 juli 2021 gäller statliga subventioner för trikinanalys på vildsvinskött som ska konsumeras inom det egna privata hushållet. Provet är normalt gratis.)
• använda köttet i t ex skolor, sjukvård, hemtjänst, äldreboenden m fl offentliga enheter samt även för försäljning till restauranger eller matbutiker.

Det närliggande slakteriet, för trygg hantering, och möjligheten att sälja köttet är förstås en nyckel för att använda resursen och samtidigt hålla stammen på en lämplig nivå.

Samtalet om vildsvin är t ex en fråga om:

• jakträtt, vapen, jakthundar, kunskap, provtagning (regler och kostnader) och jakttider
• vikten av ett närliggande slakteri och vem driver slakteriet
• naturvård
• djurrätt och omsorg om en djurstam
• tillvaratagande av naturens resurser
• matsäkerhet, trygg hantering av mat
• försäljningsrättigheter
• servering i kommunala, regionala eller statliga miljöer
• beredskap

Ja, vi talar om solidaritet och ansvar runt frågor om:

• djur, natur och det ekologiska systemet,
• kommande generationer och
• människorna runt omkring oss.

Hur skapar vi förutsättningar för en vettig vildsvinsstam och hur använder vi resursen (maten) på bästa sätt?

Vilka fler frågor finns att begrunda när vi talar om vildsvinen?

A..



Mer att läsa:

https://www.jaktojagare.se/kunskapskategorier/forvaltning/

Trikiner:

https://www.sva.se/djurhaelsa/djursjukdomar-a-oe/sjukdomar/trikiner-hos-vildsvin-och-andra-svenska-djur/

Artificiell intelligens (AI).

 

Jag tänker på AI som en fara. Jag målar fan på väggen. Jag känner inte att jag gjorde det när internet och datorer klev in i vår värld under 80-talet. Jag var i och för sig ung då, kanske såg jag världen ur en annan synvinkel då? AI känns farligt, men jag förstår att du och jag inte kan stoppa bollen som är satt i rullning. Det händer att jag känner mig motvalls, inte vill det någon kallar “utveckling”. AI är en sån grej.

För mig känns det oerhört viktigt att det finns tydliga regler runt AI och att det finns ett demokratiskt (gemensamt) ansvar och en medveten tillsyn. För mig betyder det vettiga regelverk, mänsklighetens omsorg och gemensamt ansvar. Det känns svårt med tanke på hur världens ledarskap och desinformationsnivåerna ser ut redan idag. För mig känns det också viktigt att vi tänker kring upphovsrätt innan AI äter upp alla kreativa verk. Demokrati och upphovsrätt känns nästan som detaljfrågor, med tanke på hur starka de stora och väldigt drivna företagen tillåts vara i vår tid. 

Ja, kanske kommer AI att ta många jobb i framtiden, men min oro ligger snarare i den skada AI kommer att göra genom t ex kommersialismens styrka, desinformationsnivån, kriminaliteten och många staters vilja att kontrollera sina medborgarna. 

AI kräver mycket energi och riskerar att öka utsläppen. Jag såg en bild av föroreningar av vatten i ett närområde till ett datacenter häromdagen. Det känns viktigt att vi ser över klimat- och miljökonsekvenserna och inspirerar på att energin är förnybar. Med tanke på fake news och internet-troll behöver vi också se över vår bildning, medborgarnas kritiska tänkande och vilka instanser i samhället som hjälper oss med korrekt information. Vi behöver fortsatt utbildning i kritiskt tänkande efter avslutad skolgång, ja, hela livet. Tekniken och samhällets uppfinningsrikedom rusar oerhört snabbt. 

Vi behöver ställa krav på transparens kring träning av AI-verktygen och se hur AI påverkar oss. Vi, som medborgare i världen som utvecklas i många olika spår, behöver hänga med. Vi behöver se att hanteringen och regelsystemen gör det också.

Det finns mycket som är viktigt. Rättvisa. Hänsyn till planetens konstitution. Frihet. Uppfinningsrikedom. Demokrati. Juridik och konsten att mota bort missbruk. Ansvarsfullt näringsliv. Klimat. Biologisk mångfald. Giftfri mat. Kemikaliefri natur. Och, att vi stannar i livets korridor. Att människor, djur och natur går före kommersialismen. Med mera. 

AI känns, för mig, farligt - kanske mest för att världen just nu har så många maktdrivna politiska ledare och näringsidkare. 

Jag behöver tröst. Eller inse att jag måste ställa om mig själv till att känna hopp. Hur ska det annars gå? 

A..

25/5-26. St Eriks Gille, Roslagsbro hembygdsförening.

St Eriks Gille, Roslagsbro hembygdsförening, har hembygdsgården Labacken i sin vård. Det ska målas, snickras, plockas, städas, prylar ska sorteras, gräset klippas, fönster putsas och målas och alltet ska fejas för att hålla gården i skick. Vi gör allt detta med ideell kraft. Intresserade människor i bygden lägger tid, kraft och kunskap på gården och dess byggnader, vi gör det tillsammans. Vi spar, vi klurar hur vi bevarar, men försöker också använda nya metoder. 

Hur ser vi både det gamla och det nya? Hur når vi alla åldrar? Vi muttrar, skrattar och fikar tillsammans. 

Just idag tackar vi för gräsklippningen, när gräset växer så det knakar. Vi säger tack till Kalle för att han har koll på gräset, längden, klipparen och tar sig tid för detta. Det är värdefullt för gården, föreningen och vår historia. 

Utan de ideella krafterna är inget möjligt. Ja, vi - folket i bygden - driver gården och hembygdsföreningen tillsammans.

A..

Plats: Labacken, Roslagsbro, Övra Söderbyvägen 24, 761 75 Norrtälje.

#steriksgille #roslagsbrohembygdsförening #roslagsbro #labacken #norrtälje 

23/5-26. Backyard Ultra Vänge.

 

I lördags (23/5-26) sprang jag en - för mig - ny sorts tävling. Backyard innebär att man springer en bana som är 6706 meter lång och att det är en ny start varje hel timme. Man springer så länge man vill eller orkar - eller tills man är ensam kvar. För mig var det första gången, så jag skulle se och lära, testa hur jag fungerade i sammanhanget. Det var en intressant upplevelse - som jag avser göra igen.

Banan gick i skog och mark. Det var ytterst lite asfalt. Grus, terrängstig (med snubbelrötter!) och elljusspårsslinga gjorde underlaget varierat. Det gällde bara att följa pilarna. Jag sprang bara dagtid, så jag behövde inte oroa mig för mörkret och pannlampelöpning. Den som sprang längst sprang 28 timmar. Jag nöjde mig med 7 timmar. Jag får försöka någon timme mer nästa gång.

Man har alltså en timme på sig att springa ca 6,7 km, om man ska hinna till nästa start. Bra är om man hinner med vila, toa och energiintag under tiden också, innan nästa timme slår hel och rundan ska hanteras igen. Man får förhålla sig rätt där. Hinner man inte, så är man ute ur leken.

Folk promenerade i uppförsbackarna. Ja, då gjorde jag det också. Det är energibesparande om man ska springa långt och länge, förstås. Ibland, beroende av vilka du hade omkring dig i spåret, var det helt tyst. Bara steg och andning, väldigt lite flåsande. Alltså lugn fart, ja, pratfart. Ibland, när andra fanns i närheten, var det ett ständigt prat. Det var roligt, ja, också vilsamt, både att lyssna, delta i samtalet eller lyssna på naturens stillsamma ljud. Samtalet rörde sig nästan uteslutande runt samma ämne: ultralopp, marathon, tips på nya backyard eller ultror och målsättning under detta och andra lopp. Det fanns många imponerande bedrifter och flera (som jag) nybörjare i just den här tävlingsformen. Det dök upp nya spårkompisar under nästa varv, men ämnena var i princip detsamma. Ingens familj, arbetsförhållanden, världspolitik eller krigsvånda diskuterades. Livet utanför var inte del av dagens uppgift. Det var skönt och förundrande vackert.

Jag tackar mig själv för helgens bedrift, det finns (gott om) utrymme för höjning av insatsen. Jag gläds över det. Jag gratulerar alla deltagare till deras personliga bragder. Jag tackar Backyard Ultra Vänge för ett väldigt fint arrangemang - och säger: på återseende. Jag önskar varje löpare - som springer en mil eller mer, lite halvofta - det personligt inneboende peppet att testa en backyard. Jag kan inte annat än rekommendera konceptet.

Jag känner mig glad över att ha förmågan att springa. Nu är tid för mig att - också - simma och cykla. Vi får se hur min mentala vilja samverkar med mig i det.

A..


Ps. 

* Världsrekordet innehas av polacken Łukasz Wróbel med 116 varv (777 km). 

* Alla deltagare ska varje timme klara av att springa ett varv på 6 706 meter. Sträckan är bestämd för att 24 varv ska motsvara 100 miles (161 kilometer), vilket anses vara en drömgräns för ultralöpare. 

18/5-26. Årsmöte, St Eriks Gille (Roslagsbro hembygdsförening).

Vi har haft årsmöte (18/5-26) i St Eriks Gille (Roslagsbro hembygdsförening). Vi samlades i Roslagsbro kyrka, med alla dess vackra målningar, träfigurer och allt som sitter i väggarna alltsedan 1200-talet. Tänk om väggar kunde tala.

Jonas Westberg inledde, kantor Peter Dahlberg spelade och sjöng, och församlingsherde Fredrik Ekström talade bl a om föreningens förebild Erik den helige i sina ord om veckans text, den kommande pingsten och vår förening. Efter andakten vandrade vi på ett stillsamt led till vår vackra Sockenstuga, belägen strax intill kyrkan. 

Erik den helige, Erik Jedvardsson, föddes omkring 1125 och dog den 18 maj 1160. Han räknas som kung av Sverige omkring 1156–1160. Erik den helige är svenskt nationalhelgon, Stockholms och också vår förenings skyddshelgon.

I årsmötet valdes en ny ordförande (Anette Grinde), en ny ledamot (Pär Eriksson) och en ny suppleant (Micke Hagström). 

Jonas Westberg (ordförande), Eva Eriksson (sekreterare) och Anders Piscator (suppleant) tackade för sig i styrelsen. Vi tackar dem för allt arbete de bidragit med till föreningen. Tack! Ja, vi hoppas att vi har dem kvar i föreningens fortsatta arbete för bygdens väl. 

Inalles består styrelsen nu av ordinarie ledamöter: Anette Grinde (ordförande), Carl Petter Eriksson (vice ordförande), Gun Olsson (kassör), Thomas Niklasson, Monika Ekstrand, Peter Dahlberg och Pär Eriksson. Som suppleanter deltar: Micke Hagström, Ylva Sundström och Östen Runelind. Det konstituerande mötet beslutade att firman tecknas ensam av föreningens ordförande och den gemensamma ekonomin av föreningens ordförande och kassör i förening (tvåhandsfattning). 

Årsmötet godkände också den föreslagna stadgeändringen, vilken ger en ändrad årsmötesdag framöver (att fortsättningsvis genomförs under perioden januari-mars). Vi påminns om föreningens förhållande till den 18/5 (Erik-dagen) och dess koppling till vårt skyddshelgon. Vi behöver göra Erik-dagen till en fortsatt viktig dag för föreningens verksamhet. Hur, får framtiden utvisa, men styrelsen tar gärna emot förslag från medlemmarna i föreningen.

Vi tackar årsmötets ordförande (tillika avgående ordförande för styrelsen) Jonas Westberg för ett tydligt och strukturerat årsmöte och - hela föreningen - går tillsammans vidare till nya gemenskapsfyllda dagar i föreningslivets famn. Vi fortsätter bygga föreningen tillsammans, i och för vår gemensamma bygd.

Claes och Birgitta Holmström, som under många år gjort stordåd, tilldelades hedersmedlemskap i föreningen. Det är de drivna, intresserade och kunniga människorna som driver oss framåt. Claes och Birgitta tillhör verkligen den kretsen och vi ser med glädje fram emot deras fortsatta engagemang, tillsammans med alla oss andra i föreningen.

Visst ses vi på måndag 25/5-26, kl 1800? Då är det arbetskväll på Labacken. Monika Ekstrand har lovat att ordna fika. 

Anette Grinde 

Ordförande St Eriks Gille, Roslagsbro hembygdsförening.

Tfn 0708 905 731. 

“Oberoende” skriver om kollektivtrafiken i Norrtelje tidning

“Oberoende” skriver i Norrtelje tidning (NT web 14/5-26) om kollektivtrafiken och skatterna, med en önskan om att få veta hur kostnadssänkningen för trafikanterna ska betalas. 

Själv undrar jag mest hur planeten ska överleva utan att vi tar krafttag för att få ner fossilutsläppen, övergå till ett avsevärt större kollektivtrafiksnyttjande och när hela politiken ska ta ansvar för att det sker. 

Ja, kollektivtrafiken ska betalas. En hel regionbudget, med alla dess olika delar, behöver klarlägga det. Det behöver också kommas överens över partigränser, kanske t o m blockgränser, för att kommas i mål. Det vore en dröm för vår landsbygd, stad, huvudstaden, regionen och landet om ledningen i regionen tillsammans såg värdet för människor, natur och vårt allas klimat. Det vore förödande om de inte förmår detta. 

Kollektivtrafiken påverkar människors liv, både i tillgänglighet och klimathänseende. Det påverkar landsbygd och stad, möjlighet att komma till skola, jobb, sjukhus och nöjen. Dess prisnivå behöver sättas för tillgänglighet för alla åldrar, liksom för de flestas hälsosituation och ekonomiska förutsättningar. Tillgänglighet till kollektivtrafiken är i förlängningen en rättvisefråga för oss alla. 

Klimatanpassningar är billigare att göra idag, än när den stora förödelsen nått oss. Det vi inte gör idag, blir avsevärt dyrare i framtiden. Att “få ekonomi” i kollektivtrafiken är avsevärt mer än bara pengar i regionens budget för just det.

A..

12/5-26. Repression mot aktivister och engagerade tjänstepersoner – hur tar den sig uttryck, vilka risker innebär den och hur kan den bemötas?

 

Jag lyssnade (12/5-26) på ett seminarium om aktivism: Repression mot aktivister och engagerade tjänstepersoner – hur tar den sig uttryck, vilka risker innebär den och hur kan den bemötas?

* Anna Olovsdotter Lööv, lektor och studierektor i genusvetenskap på Mittuniversitetet, ledde samtalet med professor Jan Olsson och klimataktivist Björn Paxling.

* Jan Olsson, professor vid Örebro universitet, med en forskningsinriktning mot policy- och implementering med betoning på förändrings- och förnyelsetendenser som utmanar traditionella politisk-demokratiska värden och institutioner.

* Björn Paxling, leg psykolog, PhD (doktorsexamen) och klimataktivist. 

De talade t ex om repression, aktivism på myndigheter (av anställda eller av utomstående) och ärenden kopplade till statliga anställningar. Ärendet med Energimyndigheten har rättegångsdatum planerat till kommande vecka, där fackförbundet ST stämmer staten för en uppsägning som bottnar i den anställdes deltagande i en fredlig och ickevåldslig aktivistgrupp. Det ärendet har skapat många samtal på många olika nivåer i samhället, t ex hos aktivister eller på annat sätt politiskt aktiva människor, hos HR-personer i företag och på andra myndigheter, hos ledning och anställda (oavsett arbetsgivare) och hos en bred allmänhet. 

De talade också om Folkhälsomyndigheten, där utomstående aktivister besökte myndigheten för information och bildning, och också för att lyfta frågan om myndighetens förhållningssätt till klimatfrågorna, som ju är av vikt för mänsklighetens överlevnad. Vilket är Folkhälsomyndighetens förhållningssätt till engagerade människor inom myndigheten? Vilken kunskap har myndigheten om folkhälsan i klimatförändringarnas spår?

De talade om vikten av högt i tak inom myndigheter, att det är väldigt viktigt med ständiga öppna samtal. De talade om att statsanställda måste ta ansvar för att vi följer forskning och beprövad vetenskap. Anställda måste våga ta samtalen om t ex ministerstyre, orimlig politikerpåverkan eller lagstiftning som ger orimliga konsekvenser. När människor tystas, med t ex hot om uppsägning, hotas demokratin. 

De talade om hur arbetsplatser blir bättre, kunnigare och drar till sig mer kompetens när det finns kunniga, engagerade och motiverade medarbetare på en arbetsplats. Att tysta människor skapar istället dränerade arbetsplatser. Det kan också skapa arbetsplatser där det bubblar under ytan, där man tyst följer ledningens order, bidar sin tid och förbereder aktivism på andra sätt. 

När myndigheter kritiseras riskerar de att reagera akut, ja, alltför kraftfullt för att försöka skydda sig själva. Det i sig kan leda till att de agerar i strid med grundlagen, t ex byter mot yttranderättsskyddet för anställda. De borde istället efterlysa engagemanget och skapa öppna samtal inom myndigheten.

Jag tackar Anna Olovsdotter Lööv, Mittuniversitetet, som samlat till ett viktigt seminarium. Aktivism, öppen dialog och bildning för oss alla är viktiga delmängder i en demokrati. Vi behöver förstå människors varför och hur deras ärenden påverkar oss alla. Aktivism och engagerade anställda är guld för vårt samhälle. Jag är tacksam över att de placerat sig framför mina ögon. 

Tack.

A..

7/5-26. Jag springer till skogs. Telefonen ringer..

Solen skiner.

Jag får en avbokning av en viktig föreläsare kort inpå en föreläsning. Jag bryter ihop, ser pengarna för bokningar och mängden tid fladdra iväg och ber sinnesrobönen, igen. Jag gråter inombords, rycker upp mig och funderar kring alternativ. Vilken är den bästa natur/djurbonden i Roslagen? Läget löst, ja. En naturvårdare med kärlek till djur och natur välkomnas. Välkommen, du som vill veta mer om mat & klimat. Bibblan i Norrtälje, 7/5-26, kl 1800. Föranmälan, ja.

Jag skriver ett protokoll. Jag gläds över värmen och välkomnandet i gruppen där öppna samtal råder och varje medlem bjuds in igen och igen. Vad vill du, vad är du bäst på och hur matchar vi det med föreningens behov? Ja, det är bra frågor. Jag gläds åt öppenheten som skapar möjligheter.

Jag läser om forskar-aktivisterna som påtalats, dömts och frikänts och jag känner hopp för demokratin. Jag känner glädje för att det finns så mycket kunnigt folk som tar sig ton på olika sätt, t ex genom civil olydnad, demonstrationer och andra aktiviteter som möjligen stör andra. Jag gläds åt aktivisterna - som vänligt och bestämt agerar för klimatet och utvisningarna. Det är vackert.

Jag springer till skogs. Telefonen ringer, en bokning till ett samtal görs och jag påminns om det viktiga samtalet om värderingar vi ska mötas i, inom kort. I vilken mylla står jag och vad står jag för, är frågor att lyfta inom oss själva - och kanske tillsammans med andra. Samtal på riktigt, är grejen. Det finns plats kvar. Välkommen. (12/5-26, kl 1500. Norrtälje. Föranmälan till mig, ja.)

A..

7/5-26. Välkommen, du som intresserar dig för mat & klimat.

 

I den vackraste solen vandrar jag genom landskapet. Jag parkerar vid kyrkan, den med Sockenstugan som är tillgänglig för bygden, där barnen sjunger och de årsrika skrattar åt sina gemensamma idrottsminnen. Jag tycker om när kyrkan är öppen och tillgänglig. Flaggan vajar fridfullt. 

Det går ingen buss, så jag går längs Roslagsleden. Leden och sträckningen genom Roslagens vackra natur är bra för min hälsa. Att gå, cykla eller springa är gott för kropp och själ. Kommunen ansvarar för vården av leden inom våra gränser, någon säger att de önskar att Norrtälje kommun vore ansvarig för hela leden. Det är ett gott betyg: de åtgärdar träd och fällen när man felanmäler. Så låt oss fortsätta felanmäla när fel uppstår, hur ska de annars veta var eller hur träden lagt sig som plockepinn i stormen. Naturen doftar ljuvligt, men var är insekterna?

Efter containertömningarna ser vi sopor i våra diken. Paulina, en av våra stjärnor i bygden, vandrar eller cyklar med en påse med skräp. Snart en till, och sen en till. Hon samlar enträget. Jag skriver till kommunens renhållningsinstans, som svarar som att de inte förstått. Jag och andra skriver igen. Och sen igen. Bilutkastat skräp är en sak och av sophanteringen tappat är en annan. Vi behöver åtgärda båda, ja, på olika sätt. Den ena är moral och den andra entreprenörernas funktion, ja, kanske en upphandlad fråga. Jag fortsätter samla vintervägpinnar, som entreprenören inte plockat när hen for omkring i sin specialanpassade maskin. Jag ska felanmäla också det igen, ja. Vi vill ha ren natur, inte plast och skräp i våra diken, eller hur? Hur kan vi mer hjälpas åt?

Jag är hel och frisk, anstränger mig för fler steg i naturen. Jag behöver bussen, den är bättre för klimatet, för mig, rörligheten, hälsan och för alla åldrar i bygden. Jag älskar vårt vinkområde, som är en fantastisk bussregel på vischan: jag kan gå eller springa bussen till mötes. Den stannar när jag vinkar. Chaufförerna som känner till mig har ännu inte riktigt klurat ut var jag bor. Bussen är frihet. Jag önskar mer och billigare kollektivtrafik, tillgänglig för alla åldrar, var och ens tidsmässiga- och ekonomiska förutsättningar, så att bilen kan parkeras hemma. 

Välkommen, du nya dag. Idag ska jag tänka mer på frågan om mat och klimat. Kommer du på torsdag, när vi ska klura kring och lära oss mer om sambandens olika spår? Välkommen, ska du vara.

En forskare, en riksdagsledamot, en författare och en trädgårdsmästare möts för att samtala om mat och klimat den 7/5-26, kl 1800-1930 i Norrtälje. 

Välkommen, du som intresserar dig för mat & klimat.

A..

1/5-26. Jag tackar för vårens ankomst.

Det snöade häromdagen, men nu är våren här. Det är varmt och skönt, vi ser människor sitta på stadens torg och runt husknuten i lä. Det är en tid när vi vänder ansiktet mot solen, lapar den sköna värmen som strålar mot oss. Det är gudomligt skönt, eller hur? Välkommen, våren.

Carl XVI Gustaf fyllde 80 år. Det är en aktningsvärd ålder. Visst är det fantastiskt att medelåldern och friskheten i befolkningen har ökat så markant under hans och vår livstid. Vetenskapen har utvecklats, vi har lärt oss så mycket och väldigt många har fått så väldigt mycket bättre, friskare, liv. Det är en fröjd att vi använder vetenskapens resultat till positiv utveckling, eller hur?

Forskarna säger att klimatkrisen är här, att vi måste agera. Vi vet att temperaturen stiger, stormarna och nederbörden blir hårdare. Några politiker säger att det är en åsikt, ja, både lokalt och nationellt. Vi har så otroligt många kunniga forskare, så mycket forskning att läsa och bry oss om, ja, ha vid bordet när beslut fattas. Att säga att forskning är en åsikt blir makabert, särskilt när vi också ser de faktiska konsekvenserna runt omkring oss. Människor dör, djur utrotas, stormarna viner, naturen förstörs och vi inser att framtiden för våra barn kommer att bli djupt problematisk.

Vi föreslog i ett medborgarförslag häromåret att politiker och tjänstemän i kommunen skulle ges utbildning allteftersom om den forskning om klimatförändringarna som finns. Den kvalificerade kunskapen behöver finnas vid beslutsbordet. Kommunens företrädare (politiker) svarade att det inte kunde behandlas som ett medborgarförslag, för att de ansåg frågan vara en åsikt. Det gör ont i själen när företrädare för alla oss medborgare säger att vetenskap - fakta - är en åsikt.

Sista april var dagen för båtbyggarbus och lek i Uppsala. De firar med att bygga båtar i cellplast, frigolit. Det är förbrukningsmaterial, lättbrutet, som sedan sprids i naturen, vattnet och hamnar i näringskedjan och i våra kroppar. Plast. Lek. Bus. Skoj. Tänker arrangörerna fortfarande, trots att vi vet plastens förödande vägar, att det är rätt väg att gå att bygga leksaker av frigolit som så tydligt hamnar i naturen? Ja, visst är traditioner roligt och viktigt, men hur rättfärdigar man plasten - frigolit - i naturen, år efter år?

Jag tackar för solen och värmen. Jag tackar för vetenskapens nya upptäckter. Jag tackar var och en som ser på planeten som vår gemensamma plats att vårda, som våra barns och framtida generationers liv i fred, god hälsa och frihet. Jag tackar var och en som lever med vetenskapen, fakta och kunskap i sitt dagliga liv, låter kunskapen - fakta - färga dagens alla handlingar.

Jag tackar för vårens ankomst.

A..

27/4-26. Roslagsbro IF berättar om sina (snart) 100 år.

 

Vi klev in i Sockenstugan, belägen vid Roslagsbro kyrka. Den var i det närmaste fullsatt. Besökarna väntade sig en berättelse med gemensamma minnen, igenkänning. Många i rummet har själva varit engagerade, deltagit, spelat, hejat eller varit föräldrar till barn som gått i tidigare generationers spår. Ja, det fick de. Det blev många minnen, skratt och rungande applåder.  

Jonas Westberg, ordförande i vår hembygdsförening, St Eriks Gille - Roslagsbro hembygdsförening, hälsar välkommen. Kaffekoppar är framdukade. Hembakt kommer i pausen. Föreningen har verkat i bygden sedan 1960, då hembygdsföreningen bildades. Initiativtagare var kyrkoherde Karl Arvid Grandin. Hembygdsföreningen har alltid haft en koppling till kyrkan, även om den är helt fristående från kyrkan, och förstås också opolitisk. 

Kurt Pettersson står vid bordets kant, framför dator och projektor. Mikrofonen är påslagen. Han talar med en tydlig röst. 

Under måndagen (27/4-26) stod Roslagsbro IF på föreläsningsprogrammet. De firar snart (1929) hundra år och de har gjort stor skillnad för bygden, sammanhållningen, människorna och själva platsens utveckling. 

Kurt Pettersson har alltid varit engagerad i Roslagsbro, han vet vad han talar om när han berättar om händelser, pengar, föreningsutveckling, byggnationer av nya planer och hus, människor, vinster och förluster i matcher, vinster i husförsäljningar. Svenska kyrkan har spelat stor roll för föreningen, t ex genom arrende och köp av mark. Att kunna driva verksamhet på egen mark spelar roll. 

Fotboll, läger, gympa, boule, beachvolley, utegym och friidrott (löpning) är exempel som ofta står på programmet. Verksamheten bedrivs i olika sektioner, med olika driv som genererar verksamhet och liv på platsen. Det går inte att passera Drottningdal utan att förundras över livaktigheten. Under tidigare år har också funnits skidåkning och elljusspår. Elljusen har lämnat Drottningdal, bl a för Alfridas härjningar, mindre snö och för att golfbanan gjort det möjligt att lättare göra spår på plana ytor. Claes Holmström berättade om skidsektionens stordåd i sina tidiga år. 

Roslagsbroloppet gick av stapeln nyligen. Det återkommer varje april. Nya generationer ställer sig på startlinjen, både i loppet och i funktionärsstyrkan. Alla behövs och alla får plats. 

Roslagsbro IF är en imponerande samlande kraft i vår bygd. 

Vi tackar Kurt Pettersson för en fin redogörelse över föreningens driv och människors engagemang. Tack.

Vi uppskattar antal närvarande besökare i kvällens aktivitet till ca 70 personer. 

Tack till programgruppen. Tack till alla besökare. Tack till Kurt och Roslagsbro IF. Tack till fikafolket och de som ställde i ordning lokalen. Tack för att ni alla är en aktiv del av bygden. 

A..

Norrtelje tidning. (NT Web 14/5-26).

Nästa riktigt stora klimatdemonstration är den 22-23 augusti 2026

 

Om man omger sig med likasinnade kan ens flöde i sociala medier plötsligt bli väldigt, väldigt vackert. 

Den stora klimatmarschen vandrade genom Stockholm i kvällsljuset (16/4). Hela mitt flöde förbyttes till bilder av mängder av människor, glada och allvarliga, som gick sida vid sida och längs en lång, lång rad från Odenplan till Sergels torg. Vid framkomsten bjöds på tal, musik och gemenskap. Det var magi. 

Klimatmarschen gick för klimatet under många olika föreningars flagg. Fler än 80 föreningar hade samlats, de hade var och en samlat sina medlemmar och intresserade omkring sig. Det krävdes inte medlemskap, det krävde bara en vilja att bidra till uppmärksamheten runt klimatet. 

Media rapporterade svagt. TV4 och Aftonbladet var aktiva, andra kom långsamt efter. Några har inte reagerat ännu, men de kanske lyfter sina pennor snart. Media är en viktig part i vårt samhälle. Vi undrar ofta varför de inte står för den viktigaste informationskraften som finns: fakta bildar folket och hintar politikerna om riktningen. Bildning gör oss starkare.

Vi vet att vi är många som vill se handlingskraft i klimatfrågorna. 89% (globalt) vill se kvalificerade klimatbeslut nu, vi vet att det är bråttom. 

Flera tusen människor samlades och sände budskapet: vi vill ha en bättre klimatpolitik, den nuvarande räcker inte på långa vägar. Det är bråttom nu. 

Vi tackar alla, var och en, som gick sida vid sida genom Stockholm. För en bättre framtid, tillsammans: för oss, planeten och för kommande generationer.

Tack.

Nästa riktigt stora klimatdemonstration är den 22-23 augusti 2026 i Stockholm. Visst hänger vi på - tillsammans - då?

A..

Vad kan vi göra åt medias okunskap?

 Jag sprang genom ett vackert landskap. Grönskan är skön, det luktar avverkning efter storm-plockat virke längs Roslagsleden och jag sörjer de fallna träden. Jag förstår skogsägarens vånda när de fallna och brutna träden måste bort, istället för att stå kvar och växa sig stora och starka. Jag lider med skogen och vad stormarna gör med klimatet. 

Jag lyssnade på P1 - talkshow - 16/4-26. Två journalister talade med andra och varandra, de talade t ex om sopsortering. Den kvinnliga journalisten talade om sopsortering, dess vikt och den manliga förringade, på gränsen till hånade, klimatarbetet som något som var meningslöst. Hans ton och hans ord vittnade om en mycket stor okunskap om betydelsen av både mindre och större handlingar för klimatets väl. 

Under kvällen (16/4-26) samlades upp mot 6 000 människor för att demonstrera för klimatet och mot regeringens avsaknad av kvalificerad klimatpolitik. 89% (enligt en världsomspännande undersökning) vill ha konstruktiva klimatbeslut. SVT avstod rapportering. Vi är många som vill att regeringen tar frågan på allvar, skapar förutsättningar för sortering, återvinning, resor, mat, mm som bidrar till hälsa för människor och klimat. 

Offentlig media, t ex SR och SVT, tillsammans med tidningarna har ett mycket stort ansvar för att ge oss kvalificerad information som bygger på fakta. Vi vill lyssna till kunniga människor som hörsammat forskningen och inte förringar de viktiga budskapen. Johan Rockström, klimatforskare, har givit uttryck för att vi - privatpersoner - i varje handling också behöver tänka kring hur våra steg påverkar klimatet. Regeringsbeslut, ja, men miljontals människor gör skillnad tillsammans.

Vi är alla en del av utsläppen. När vi alla sopsorterar, slutar flyga, äter obesprutad och ekologisk mat, återbrukar varor, avstår mängdkonsumtionen och bistår i uppgiften att bilda varandra om fred och planetens hälsa, så kommer vi en längre bit på väg. 

Media har ett stort ansvar i hur man kommunicerar klimatkrisen. Hur kommer det sig att offentlig media inte ser sitt ansvar? Vad kan vi göra åt medias okunskap? 

A..

Kriget i Iran är förödande för klimatet.

 

Kriget i Iran är förödande för civilsamhället och för klimatet. Människor flyr, är rädda och kan göra väldigt lite för att påverka sin livssituation. De är i händerna på makten, som leker med människors liv och planetens överlevnad.

“Europa har omkring sex veckors flygbränsle kvar om transporterna genom Hormuzsundet fortsatt blockeras...” (DN 16/4-26).

Eftersom politikerna inte tar ansvar är civilsamhället viktigt. I torsdagens (16/4-26) klimatdemonstration såg vi många civilsamhällesorganisationers medverkan. Vi - 89% - vill ha kvalificerade klimatbeslut och regeringens ledarskap. 

Fossilbränslet måste fasas ut. Regeringen måste tala om det, inte bara att priserna går upp. Om “Europa har omkring sex veckors flygbränsle kvar” så behöver regeringen och EU reflektera över det nödvändiga i t ex privatflyg, semesterresor och andra flygresor som inte är helt livsnödvändiga (t ex ambulansflyg). Privatflyget behöver stanna på marken.

“– Det här är en av de saker vi tittar på i detalj just nu. Flygbränsle är det som ofta nämns som det tidigast kan bli problem med. Det kommer i första hand påverka priserna på flygbränsle naturligtvis …” 

Priserna må vara en sak som påverkar oss alla, men klimatet och vårt allas liv är viktigare än självklarheten att flyga. 

Jag hör inte regeringen berätta eller resonera kring, t ex:

• vad kriget gör med klimatet
• hur fossilbränslet skadar klimatet 
• att vi måste prioritera bränslet till absolut nödvändiga transporter för liv och säkerhet
• att privatflyget behöver ta ansvar genom att stanna på marken 

”...och Sverige har som alla vet betydande ekonomiska muskler att agera i ett sådant läge, säger Kristersson.”

Jag undrar varför regeringen inte använder Sveriges betydande ekonomiska muskler t ex till: 

• att skapa förutsättningar för att tåg och allmänna kommunikationer är det prioriterade ressättet
• att stoppa lyxflyg (privatjet)
• att berätta om hur stora företag och miljardärer kan bistå i klimat- och samhällskrisen t ex genom att avstå handlingar som genererar stora utsläpp
• att använda tillgängligt flygbränsle bara till absolut nödvändiga livräddande transporter, och kommunicera detta.

A..

#rebellmammornasverige #ulfkristersson #privatjet

2/4-26. Ligor rensar köttdisken...

Norrtelje tidning, 2/4-26.

Jag läser om ligor som rensar köttdisken i butiken. Jag läser om tjuvarnas uppfinningsrikedom och de horribla beloppen. Jag tänker på konsekvenserna för butiken, samhället och oss kunder. Konsekvenserna är t ex högre priser eftersom butikerna tvingas lägga mer pengar på övervakningssystem, dubbla inköp av varor och mer personal. Stölder i butiker påverkar dig och mig i allra högsta grad. Vi - du & jag - behöver vara en del av lösningen.

Kriminaliteten påverkar oss, varje dag. Något synligt, något på håll och något genom högre priser i vår vardag. Om Ica blir av med varor för 1 000 000 kr under ett år, så påverkar det dig och mig. Vi betalar detta. Vi betalar för kriminaliteten.

Vi behöver se och göra något, man kan alltid undra vad. Ja, de som stjäl behöver fångas och lagföras, förstås, självklart, men jag undrar hur vi förändrar förutsättningarna för människor som tycker att det är bättre att stjäla än att göra rätt för sig. Jag tänker på fattigdom, synsätt på varandra, tillit och tillgång till hjälp från samhälle och omgivning, moral och grundläggande värderingar. Jag tänker också på vår allas medverkan i samhället, att vara en vettig vuxen för unga som finns i vår närhet och alltid stå vid deras sida så att vi har en chans att upptäcka när något går snett.

När du ser någon stjäla, behöver också du agera, ja, lämpligen slå larm. Jag också. Samma förstås när någon far illa.

Om kriminalitet och utanförskap formas redan i 3-, 8- eller 12-årsåldrarna, så behöver vi vara där. När vi hör värdering luta utanför våra ramar, t ex lagarna, eller när hopplöshet dryftas, kanske vi är den som kan göra skillnad. Vi kanske kan vara den som lyfter någon från den ena sidan, tillbaka in i det gemensamma, där möjligheten till ett långt, friskt och gott liv är större än i den hårda kriminalitetens värld.

En orosanmälan, en stunds glassgemenskap på torget, prat och nya tankespår kan vara viktiga detaljer i människors liv. 

Frågan jag och vi alla behöver ställa till oss själva kanske är: Vad kan jag göra för någon i min närhet, utan att för den skull tro att allt ligger på mina axlar? 

A..

Norrtelje tidning: https://www.norrteljetidning.se/norrtalje/ligor-lansar-ica-flygfyren-pa-exklusiva-kottdetaljer

4/4-26. Overshoot day.

4 april 2026. 

Sveriges overshoot day (dagen då vi förbrukat vår del av jordens förnybara resurser för det här året) infaller den 4 april 2026. Det innebär att vi tar resurser från framtiden resten av året. Årets resurser borde räcka till den 31/12, helst längre än så. 

Sverige har en av världens högsta resursförbrukning per invånare. Vi använder kommande generationers resurser, hur tänker vi oss att deras värld ska se ut? Ja, kanske tänker vi att vi inte kan påverka våra barns framtid. Jag tror att vi kan. Just nu gör vi det - i destruktiv riktning. Jag vill tro att vi kan vända det spåret till en positiv riktning. 

Vad kan vi göra?

Låt oss tillsammans hjälpas åt att hitta nya spår, istället för att förbruka kommande generationers resurser.

Utgå ifrån den vackra kokboken som berättar om alla vegetariska rätter. Fyll din tallrik med mat från växtriket! Paul Svensson har gjort två väldigt användbara böcker, en om grönsaker och en om frukt & bär. Det finns många andra vegetariska kokböcker, förstås.

Att övergå till hållbara transporter är förstås lite svårare på vischan, men också skönt när man lärt sig. Att åka buss, tåg eller att samåka med en granne är bra grejer. Kanske kan man falla i samspråk med sina medpassagerare. Kanske kan vi dryfta något om naturen, barnen, maten eller cykelstråken? Vad är viktigt för dig? 

Cirkulär ekonomi är spännande, eller hur: att reparera, återbruka och köpa mer second hand istället för nytt kan skapa ny kreativitet. Bara det är utvecklande och roligt. Det bidrar också till minskad överkonsumtion som är en av vår tids stora gissel. Man kan se det som en utmaning, ja, att följa med i tiden, lära sig viktigt nytt. 

Att cykla istället för att ta bilen är en bra grej, att odla i vår egen eller vår grannes trädgård eller på balkongen och att bygga bihotell av naturens material och fågelholkar är också ett sätt att bidra lite mer till naturens och vårt allas allt. Har du hört talas om tillsammansodling? Ja, det finns mycket vi kan göra nu när vi fattar att vi inte ska flyga eller förbruka mer av kommande generationers resurser. 

Låt oss vara varsamma om planetens gränser, vi överutnyttjar så ohyggligt mycket och behöver verkligen sluta att göra det.

A..

När uppstår nöd? Vem ansvarar för att nödläget upphör?

Klimataktivister upprepar idogt att vi inte ska flyga. Flyget är ohörsamt, de fortsätter att använda fossila bränslen och skapar ohyggliga utsläpp. Människor som nyttjar flygindustrins tjänster likaså, det skapar förutsättningarna för kommersen i flygbolagen. Man måste inte flyga, man kan ta bussen eller tåget istället. 

Fredliga rebeller besökte Bromma flygplats 2021. De gjorde det för att uppmärksamma klimatkrisen och påtala flygets skadliga inverkan. Två tog sig in på flygplatsen över ett staket och två via ordinarie entréer.  

Domstolen konstaterade att det inte rörde sig om juridikens sabotage. Sabotage är större, samhällsviktigare, än ett eller några enskilda flyg. 

Vi andra kan konstatera att flyg- och fossilindustrin utövar just det - sabotage - genom en världsomspännande förstörelse av livets förutsättningar. Det är samhällsförstörande. 

Vi måste tåla några enskilda störningar i vår vardag, en timme eller två är inte hela världen, ingen katastrof. Det är däremot klimatet. Flyget och fossilindustrin har ett stort ansvar på sina axlar, de saboterar klimatet varje dag. 

Åtalspunkten “obehörigt tillträde till skyddsobjekt” innebär att man kliver in på flygplatsen utan tillstånd. Den som gick genom entrén var behörig. Den som tog en stege över staketet var obehörig - hen borde ha förstått. De förstod nöden, agerade. 

Har obehörighetsregeln ingen ventil? När man måste, så måste man. När nöden kräver aktion, så måste vi agera. 

Nöd är inget skäl, säger domstolen. Det är lagstiftaren uppgift: “Nöd i straffrättslig mening föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat att rättsordningen skyddat intresse.” Men, vad gör vi, vad kan vi göra när domstolen och lagstiftaren inte förstår den nöd vi befinner oss i? 

Nöden hotar allas liv, hälsa, egendom och vårt samhälles hela existens. Klimatkrisen är nöd. De planetära gränserna (7 av 9) är överskridna, forskare varnar om matkris, stormar, värme och bränder. 

När uppstår nöd? Vem ansvarar för att nödläget upphör? Vad ska allmänheten göra när lagstiftaren och domstolen inte förstår nödläget?

A..

 

Ljusföroreningar, ja. Trevligt vore om vi släcker ljuset .....

Jag vandrade runt skogen hemmavid. Jag tog pumpstavarna för lite extra stuns i steget. Solen sken, vinden var blid och tranorna vrålade över nejden. Det var ljuvligt. 

Jag lyssnade på Naturmorgon under promenaden. De talade t ex om nyvakna spindlar, deras åtta ben och åtta ögon och om fladdermöss. Någon pratade också om ljusföroreningar och allvaret i det, vad det gör med djurens livsförhållanden. 

Det som skadar djuren, insekterna, skadar hela den biologiska mångfalden och därmed också oss. När någon av de planetära gränserna överskrids, riskerar planetens alla system att falla. 

Ljusföroreningar, ja. Trevligt vore om vi släcker ljuset och låter insekter och djur leva i naturens egna förutsättningar. 

Tacksam för en ljuvlig promenad i skönt vårväder. 

A..

#ljusföroreningar #biologiskmångfald #naturmorgon #norrtälje

Vad händer...

 

Vad händer om vi ser att vi kommer att vilja rösta på ett visst parti - och samtidigt bestämmer oss för att gå med i den föreningen. Alltså gå med i ett parti genom att betala medlemsavgift i den föreningen. 

Du kan vara stöttande medlem eller en aktiv medlem. Du kan vara en aktiv medlem, delta i debatten, skriva till och samtala med politiska företrädare och du kan delta i samtalet hur man driver politiken.  Du kan också vara passiv, men är ändå stöttande om du är medlem i föreningen. 

Kanske är det ett bra sätt att påverka politiken. 

A..

Vi är fossilberoende.

Vi är fossilberoende. Det har vi vetat länge och de senaste veckornas krig mot Iran förstärker oron. Oro, rädsla och ord om kris. Vi ser forskningens varningar varje dag, men vi agerar inte tillräckligt på forskningens budskap: varför är vi inte bättre på att agera för att få bort de fossila bränslena?

Just nu gör krig att priserna stiger. Medborgarna oroar sig, finansmarknaden förfasas och per-fat-priserna skapar prishöjningar inom andra områden än privatbilism och transporter. Kostnadsökningarna slår över hela samhället. Utsläppen leder oss till fasans brant. Hur blir vi bättre på att prata om utfasningen av det fossila?

De krigstörstiga ledarna skapar ofantliga utsläpp genom sina krig. Hur ska vi klara oss framöver, är en fråga vi ställer oss dagligen. Det rör dagliga kostnader, oro för vår säkerhet och hela vår framtid. Hur får vi fler att förstå hur mycket kriget förstör klimat och hälsa - även för oss - och agera på det?

Krigens våld hindrar oss från att fokusera på omsorgen om planetens alla liv. Den gröna rörelsen, politiken och civilsamhället, påtalar igen och igen att vi måste komma bort från vårt fossilberoende. Vi behöver lyssna och agera på det. Utsläppen måste ner. Hur kan vi prata mer om det idag?

Det viktiga alternativet i transportfrågan just nu är kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är en viktig del av lösningen. Den behöver vara fossilfri, förstås, men den måste också vara tillgänglig i tid och rum, finnas på många platser och många tider, vara tillgänglig för alla åldersgrupper och individers rörelseförmåga. Hur kan vi peppa oss själva för att få alla i politiken att agera för att vi parkerar bilen hemma och istället använder kollektivtrafiken? 

Kollektivtrafiken är en viktig fråga ur många perspektiv och det är en fråga för politiken. Ja, vi som lever och bor i tätorter t ex inom SL-området, har möjlighet att börja omedelbart, men politiken behöver också skapa incitament för oss att nyttja allt det goda som finns. Det vore fint om bilen parkeras och resandet med allmänna kommunikationer ses som en självklarhet, eller hur? Hur förändrar vi narrativet inom politiken vi så att pris och tillgänglighet i kollektivtrafiken blir högprioriterat?  

Mänskligheten behöver kollektivtrafiken, ja. Vi behöver också avslutade krig, ett skarpt lyssnande på forskningen, nedlagda flyglinjer och ett raskt avslut av fossila transporter av folk och prylar. Ja, jag vill också att vi talar om hur vi kan underlätta för cyklister, men det tar vi en annan dag. 

A..

Ljusföroreningar.

Den biologiska mångfalden är en viktig del av klimatarbetet, däri ingår ju t ex våra djurs och växters välmående och livsförutsättningar. Där vi förstör, för att vi tror att vi har bättre rätt, behöver vi tänka om. Ja, vi kan t o m behöva sanera. 

Vi talade om vikten att minska ljusföroreningar genom att anpassa belysning runt om i bygden. Onödigt ljus stör nattaktiva djur och hotar den biologiska mångfalden, det är märkbart både i städerna och på landsbygden.

Vi talade om de ekologiska konsekvenserna av det uteblivna mörkret, som t ex utdöende skymnings- och nattdjur, insekter som inte pollinerar blommor och flyttande djur som inte hittar vägen när stjärnhimlen inte längre syns. Ljuset, lamporna, förstör alltså livet för växter och djur. Vi behöver, förutom den globala uppvärmningen, avskogningen och andra miljöproblem också hantera det tilltagande ljuset, låta naturens ljus vara vår ledstjärna istället för LED-lamporna. 

Det talas ofta om säkerhet, brottslighet och att platser måste vara upplysta. Kanske är det rätt för någon, trygghet är ju en personlig känsla, men det är fel för djur, växter och naturens cykler, och därmed också för oss. Hur gör vi för att hitta balansen mellan alltet och människorna? Kan vi förändra våra egna känslor, bygga tryggheten genom en annan sorts kunskap? Ja, människorna är ju inte allt, även om vi tycks tro det, vi behöver se naturen som vår första prioritet. 

Vi kan inte leva på den här planeten om inte djur och natur också mår bra, biologisk mångfald är en förutsättning för liv på jorden. Vi kan inte fortsätta att agera som om vi själva är alltet, som om vi har företräde framför djur och natur i allt. Vi behöver respektera planetens alla gränser.

Vilka kommuner arbetar med frågan om ljusföroreningar? Det glädjer mig om det är många. Vilka fler gör det? Vilka partier? Vilka städer? Vilka föreningar? Gör de klimatengagerade civilsamhället det, t ex Naturskyddsföreningen, klimatgrupper land och rike runt eller Klimatriksdagen? 

Vi kan t ex behöva: 

• minska belysta områden - både i tid och i omfattning, 
• ändra typen av ljus (färg),
• ändra styrkan i ljuset, 
• särskilt anpassa (eller utesluta) ljuset i de områden djur- och natur behöver skyddas.
• tänka till: behöver verkligen den där vägen, skogen eller parken vara belyst under kvällar och nätter? Hur påverkas insekterna, fåglarna och alla de andra djuren om vi släcker? 

Jag lägger boken Mörkermanifestet som förslag till läsning och lyfter ljusföroreningar som ett förslag till kommande samtal. Om vi ska prata om kunskap vid bordet - för att lära oss mer: vem har forskat på ljusföroreningar? Vem eller vilka har expertkunskap runt ljusföroreningar? Vem ska jag sätta span på eller prata med, lyssna till och fråga - om jag vill lära mig mer om ljusföroreningar? 

Alltså, vem kan jag fråga om hen vill berätta för oss (i en föreläsning) varför och hur det är viktigt, och vad vi kan göra för att sanera och lyfta frågan om ljusföroreningar? 

A..

Andra länkar, artiklar, böcker, sidor:

Darksky.org

Mp Katrineholm, motion.

Göteborg

Mörkermanifestet: https://bokbloggerskan.blogspot.com/search/label/ljusf%C3%B6roreningar

Länsstyrelsen: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.230c6413184b3f2010d2220d/1670415454356/Folder%20Ljusf%C3%B6roreningar.pdf

Motverkande av ljusföroreningar: Motion 2025/26:2614 av Rickard Nordin (C):  https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/motverkande-av-ljusfororeningar_hd022614/

Trafikverket: https://bransch.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/vag/Utformning-av-vagar-och-gator/vagutrustning/belysning/ljusfororeningar/

Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/pollinering/vilda-pollinatorer-och-pollinering/pollineringen-ar-hotad/

Natursidan: https://www.natursidan.se/nyheter/ny-studie-nattbelysning-stor-anledning-till-insektsdoden/

Forskning och framsteg: https://fof.se/artikel/natthimlen-blir-allt-ljusare/

Light pollution map: https://www.lightpollutionmap.info

Stad utan ljusföroreningar! https://fof.se/artikel/stad-utan-ljusfororeningar

Forskning om nattlig belysning, Gävle högskola: 

https://www.hig.se/artiklar/nyheter/nyhetsarkiv/2023-06-16-ny-forskning-nattlig-belysning-mycket-storre-ekologiskt-hot-an-vi-forstatt

Rätt ljus drar färre insekter:

https://www.euronews.com/2026/02/10/from-denmark-to-the-uk-why-european-cities-are-installing-red-street-lighting

https://bioclockconsortium.org/en/news/why-artificial-light-at-night-is-a-problem-for-insects-and-what-we-can-do-about-it/