Jag vill ha dig här...

Hon var arg, först på den som sa si, sen på den som sa så. Hon var arg på kvinnorna, männen och vännerna. Hur skakade av ilska, blev skarp av sammandragna läppar. Linjerna i ansiktet skärptes, blicken blev svart. Jag lyssnade, ansträngde mig för att förstå, frågade och tänkte på henne med frid. 

Jag tycker om henne, men undrar vad det är. Varför är hon så arg? 

Nästa gång igen, med annat mål. Det är mig hon är arg på. Hon gav mig en tillsägelse, ett ord, hårdare och igen. Igen. En vän likaså, och ytterligare en annan, hon markerar, så får man inte säga, det argumentet får man inte ha. Den tonen och de orden får inte finnas där hon är. 

Jag tycker om henne, men undrar vad det är. Varför är hon så arg? 

Vi talar vidare, jag är rädd. Tystnar. Här vill jag nog inte vara, tänker jag, och inser att det är mitt rum. Jag kan inte gå. Vad händer i mina vänners inre rum? 

Hur ska det här gå, om det fortsätter - hårdheten mot mig, mina vänner, de som finns omkring oss. Kommer gruppen att gå sönder?

Vi är hos mig, jag har bjudit in människor till samtal. Jag vill inte att vi skadar eller skadas här.

Jag tycker om henne, men undrar vad det är. Varför är hon så arg? 

Jag tänker på dig med omsorg och värme. Jag vill dig här, vill ha dig i våra samtal. 

Jag vill ha dig här, med frid i ditt inre, och med en känsla av värme mot alla i rummet.

A..

Friden ligger över gården.

Friden ligger över gården. Färgerna är vackra. Stängslen är kontrollerade och justerade. Äppelresterna har grottat ner sig i jorden, blivit mat till maskarna. Vi ler åt det vackra, gläds att det finns. 

Jag sörjer frånvaron av snön och kylan. 

 Klimatfrågorna är viktiga, vi behöver dra i handbromsen, ändra vårt synsätt kring tillväxt och eftersträvansvärd konsumtion. Den gröna vintern är ett resultat av klimatet - det som människan förändrat i sin tro att de härskar över jorden. Vad blir kvar till kommande generationer?

Labacken, Övra Söderbyvägen 24, Roslagsbro, Norrtälje. 26/12-24. Annandag jul. 

A..

Jag vill veta mer om skogen, hur det i verkligheten är.

 

Vi hade ett fantastiskt samtal i höstas, där rummet var fyllt av folk från olika organisationer och intresseområden. Amalia, Hans och Rolf - små skogsägare - berättade om sina skogar. Det gav nya perspektiv. Jag tänker på samtalet som vackert och att bredden utgör en viktig del av samtalet, där förståelsen för varandras delar är av vikt. 

Någon vecka efter vårt möte kom en man in i butiken och frågade efter en specifik bok om skogen. Jag hade den i hyllan och vi kom i samspråk om skogen. Jag berättade om det vackra samtalet och han svarade att kalhyggena var förödande. Han talade som att hela vårt land var fyllt av dessa. Jag svarade att vi talade om dessa, att det finns skogsägare som tänker med omsorg, att vi behöver se var och ens varför för att lära oss mer. Vi lever tillsammans på jorden, behöver se och tala om varandras förutsättningar. Han stängde alla sina informationsvägar in och upprepade budskapet att alla skogsägare såg kalhyggen som det enda och att de inte såg några naturvärden alls. Det är inte min erfarenhet, säger och tänker jag igen. 

Jag är och förblir lycklig över samtalet där alla lyssnar på varandra. Jag blir deppig över de inskränkta svaren. För goda miljöhänsyn, rimliga klimattankar och framtidssyn behöver vi jämka samman alla delar i de ämnen vi talar om. Det är inte en sak som är värst eller bäst. Om vi alltid byter ämne och säger att något eller någon är värre missar vi samtalet om det vi vill avhandla. 

Skogen, svamparna, ägarna, insekterna, djuren, behoven, pengarna, efterfrågan, älgarna, lagstiftningen, vindarna, snön, kylan och värmen, bävrarna, bären, den importerade arbetskraften som ska plocka våra bär, vattendragen som torkar eller översvämmas, sjukdomarna och väderskadorna. Det finns miljontals detaljer, alla viktiga, olika viktiga för var och en, men ändå viktiga. 

Låt oss lyfta en eller få frågor i taget, se deras sammanhang i helheten, försöker jag säga, för att få ett svar på en fråga. Ibland fungerar det, ibland inte. 

Skogen spelar roll för klimatet. Hur ser du din roll - du som konsument - i hur mycket skog som behöver avverkas? Vilka varor väljer du, hur lever du ditt liv och vilket ansvar har du för att inte förbruka varor som kräver avverkning av skogen? 

Hur påverkar du klimatet genom din konsumtion av varor från skogen? 

Anette Grinde 

Annandag jul, 26 december 2024.

6/12-24. Hemmavid, fredag kväll.

8-10 vildsvin, 15 meter bort.

Jag promenerar hemåt från bussen. Pannlampan är hemma, mörkret kompakt. 

Jag hör något, stannar. Det låter som steg i snön. 

Jag ser ett grått pärlband i mörkret, de passerar strax framför mig. Jag känner mig obekväm, men kan inte påverka situationen.

De 8-10 vildsvinen hastar raskt vidare upp i skogen. Jag tar ett djupt andetag och går vidare hemåt. 

Hemmavid, fredag kväll, 6/12-24.