Visar inlägg med etikett Bistånd. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Bistånd. Visa alla inlägg

onsdag 27 augusti 2014

Nyfiken på; PMU (Pingstmissionens utvecklingssamarbete).

Jag är nyfiken på PMUs verksamhet och ger mig i kast med att läsa några av deras handlingar. Det gör mig glad. De bedriver, vad jag kan se, en viktig och god verksamhet med människan i fokus. Som vanligt är Jonas Gran (PWC) revisor, vilket också gör mig glad. Han kan de ideella föreningarnas värld, han är kompetens och seriös och han kan reglerna kring biståndet. Jag har träffat andra revisorer som granskar bidrag och bistånd och inte alls blivit nöjd med deras inställning och deras granskning. Samtalet där fokus ligger på sakfrågorna, känslan av korrekthet och hög kunskap står högt i kurs hos mig.

Under 2012 har Pingströrelsen drivit sin biståndsverksamhet i riksföreningen Pingst - Fria församlingar i samverkan. PMU InterLife har inte haft någon verksamhet i den årsredovisning som finns bifogad för 2012.

Mitt intresse har fokus på Pingströrelsens biståndsverksamhet, varför det är detta som jag lägger min granskning på. Vid läsningen av årsredovisningen konstaterar jag att administrationens arbete under 2012 har fokuserats på ekonomistyrning, effektivisering och kvalitetshöjande arbete liksom att varje verksamhet numera har en bättre överblick över sina kostnader. Det glädjer mig att läsa eftersom det är en grundläggande förutsättning för att kunna använda medlem på bästa möjliga sätt. Utan god kontroll och möjlighet att följa pengarna kan vi inte göra det bästa med dem. Det glädjer mig att Pingströrelsen ser detta.

Det som inte glädjer mig i denna läsning är att riksföreningens styrelse besår av 2 kvinnor och 9 män. Styrelsens sammansättning är oerhört viktig och präglar den verksamhet de bedriver. Jag ser att ordförandena i de olika styrelserna/styrgrupperna automatiskt är styrelseledamot i Riksföreningens styrelse, vilket naturligtvis ger en följdverkan på styrelsens sammansättning. Eftersom den här driver en mycket stor verksamhet är det av stor betydelse att sammansättningen är väl genomtänkt. Kvinnorna saknas. Det gör mig ont.

Den, här och nu och för mig, mest intressanta verksamheten är PMU (Pingstmissionens utvecklingssamarbete). Jag vill se hur organisationen arbetar och vilka som är dess grundläggande värden. PMUs uppdrag är att leda och utveckla svenska pingstförsamlingarnas gemensamma biståndsarbete. Det handlar där om såväl humanitära projekt som långsiktiga utvecklingsinsatser. Finansieringen sker t ex genom SIDA, ECHO (EUs humanitära avdelning), egna insamlingar och Radiohjälpen. Det jag ser nästan dagligen  av Pingstkyrkan och PMU ligger närmast i secondhandförsäljningen i Norrtälje. Där bedrivs en mycket glädjande och positiv verksamhet, som jag gärna ser, bidrar till och uppmärksammar. De bidrar t ex dels till positiva arbetstillfällen, dels till medel för bistånd genom t ex PMU och dels till lokala sociala projekt. Ja, de bidrar också till en positiv återanvändning av många materiella ting som annars skulle slängas och kräva nyköp istället för återanvändning av fungerande prylar. Jag ser secondhandbutikerna, vars överskott går till social verksamhet eller bistånd, som ett mycket viktigt och positivt samhällsengagemang.

I Riksföreningen Pingst - fria församlingar i samverkans årsredovisning för 2012 framgår att PMUs uppdrag är att bekämpa fattigdom och att vara en röst för de röstlösa. Uppdraget är också att generera resurser för att fördjupa engagemanget för rättvisa och upprättelse. Nyckelord i arbetet är respekt, öppenhet, kvalitet och engagemang. Det är viktiga ord, tänker jag, som ser detta arbete som väldigt viktigt.

Centrala resultatområden, för att genom ett stärkt civilsamhälle kunna bekämpa fattigdom, är alfabetisering, hiv och aids, folkbildning, jämställdhet och breda byutvecklingsinitiativ. Allt syftar till att ge människor redskap och möjligheter att själva ta sig ur fattigdom. Huvudprincipen har varit att stödja lokala samarbetspartners i den verksamhet de bedriver för att bekämpa fattigdom, men PMU har också drivit vissa insatser i egen regi.

Samma typ av information når mig i 2013 års årsredovisning. Det framgår här också att det av Sida tidigare initierade bedömningar (systemrevision, relevansstudie samt ramkriteriebedömning) finns behov av fortsatt utveckling, även om den till stora delar är god. PMU har under 2013 fortsatt arbeta med att förbättra sina system för intern styrning och kontroll liksom resultatredovisning. Revisorer och externa konsulter har bekräftat förbättringarna. Det är står tydligt för mig att PMU och Pingstorganisationen i stort står för en vilja att använda medlen på bästa möjliga sätt. Och att revisorerna bekräftar att så är fallet, alltså att så sker.

Jag läser också i deras projektmanual med tillhörande bilagor. Fattigdomsbekämpning, demokrati, miljö, jämställdhet, fred och försoning, mm, är viktiga frågor. Det gör mig varm i hjärtat när biståndsorganisationerna bidrar till människors väl, i syfte att de sedan skall skapa en bättre värld för sig själva. Det gör mig riktigt glad. Ja, det finns mycket att läsa och att begrunda. Värdet av det jag läser är mycket stort. Det visar att det finns hopp, glöd och engagemang i världen. Det tillför glädje till min dag.

A.. 



Knuff - Intressant. Bloggkartan Norrtälje.  Bloggportalen.se.  Knuff om bistånd - Bloggare om PMU. Dagen. Sida. Världen idag. Dagen. Kyrkans Tidning.



fredag 11 april 2014

Om alfabetisering. Eller kanske om någon som glöder för att lära, förändra och göra...

Alfabetisering.

Jag träffade Hélène Boëthius, grundare av ALEF (Adult Learning Empowerment Fund), häromdagen. Hon har sysselsatt min tanke en del sedan dess.

Hon har arbetar med att lära vuxna män och kvinnor i fattiga delar av världen att läsa, skriva och räkna. Hon gör det i en organisation som hon har startat själv, som har en aktiv styrelse som hjälper henne framåt och hon driver organisationen mycket starkt med egen kraft. Att det ligger helt andra värden än ekonomiska värden, för hennes personliga del, i arbetet är helt uppenbart. Värdet för de som får del av hennes kunskap kan dock tros vara stort. Ja, där torde det ekonomiska värdet och det livskvalitémässiga värdet vara mycket stort.

Ditt bidrag till organisationen, t ex genom att betala en medlemsavgift, kan förändra livet för en människa i ett annat land.  Ett litet steg för dig kan vara ett stort steg för någon annan.

Do it.

A..

Här hittar du hur du blir medlem i ALEF.

onsdag 2 april 2014

Var tog tiden vägen?

Morgonen är skön. Det är lite svalt, men ingen nederbörd. Jag når hotell Anglais tidigt, så att jag kan äta en god frukost i vänliga människors lag. Sen lyssnar jag till ett kort föredrag om och av en man, som är nöjd över det han har presterat i sitt liv. Han är nöjd, men inte klar. Han har en del kvar att utforska och göra.

Dagen går vidare och jag möter Helene kl 0900. Hon inleder med att berätta att hon hade bokat ett nytt möte kl 1130. Det skulle vi ju klara, tänkte vi båda.

Vi skall tala om den förening hon är aktiv i, den som arbetar med alfabetisering av fattiga människor eller snarare att fylla människor med en annan sorts kunskap än den de haft tidigare. Jag  häpnar och gläds när jag hör henne tala. Hon talar gärna. Hon berättar om metoden, om föreningen, om kunskapen, om enkelheten och om svårigheterna. Hon förklarar och fyller i. Hon berättar om kurslokaler, som ibland kan vara att man har kursen under ett skruttigt träd eller i en kyrka. Hon berättar om glädjen i gruppen när de förstår, när polletten ramlar ner. Hon berättar om följdverkningarna, som t ex att någon lärde sig städningens konst eller att barnen slapp många diarréer för att det ingick begriplig kunskap, inte bara enstaka ord, i lektionerna. Jag hör en liten ironi i tonen ibland, lite skratt här och där över tokigheter eller lyckostunder. Jag hör genomgående hennes inspiration och glädje. Hon älskar sitt Afrika och allt hon där kan göra. Hon brinner. Jag brinner med henne. Gläds.

När vi talat en stund, jag fyllt sida efter sida med kladdiga anteckningar om hennes modiga och viktiga glädjeämnen, försjunker jag en aning i tankar. Jag försöker smälta något hon sagt och formulera en ny fråga. Jag betraktar samtidigt den unga killen i baren, som servar en gäst. Glaset kyls med krossad is. Han mäter drycken noga, skakar sin shaker och häller så småningom upp drinken som toppas med ett vackert bär (eller kanske en oliv). Vi betraktar scenen stillsamt, lite förundrade, så där på morgonkvisten. Jag vänder mig till Helene och undrar, får man verkligen servera alkohol så här tidigt? Hon blir förskräckt.

- Men hjälp, säger hon, vad är klockan?
- 1138.
- Men, oj, jag måste gå. Hej.

Borta var hon, nästan på en sekund. Kvar var jag med glädjen av samtalet. Kvar var jag också med reflektionen över tid. Var tog tiden vägen? Och varför kopplade vi drinken så starkt till tiden? Hade hon gjort det, om hon suttit i Afrika?

A..  
Sthlm 1 april 2014






ALEF - läs om deras fantastiska projekt och göromål. Lär mer om

lördag 25 januari 2014

Second Hand - Pingstkyrkan Norrtälje. Med beröm godkänt.

Med beröm godkänt, tänker jag, när jag hör orden från företrädare (Joy & Lennart) från Pingstkyrkans second-hand  i Norrtälje.

Verksamheten hjälper ett stort antal människor till ett drägligare liv, i olika grad och på olika sätt. De bidrar med insatser i Norrtälje kommun, men också i andra länder. Förutom detta bidrar de till arbetstillfällen och praktikplatser. De ger också oss alla en möjlighet att återanvända prylar, möbler, kläder, hemtextil, mm, genom sin försäljningen och genom sina låga priser. Det i sig, tillgängligheten och de låga priserna, bidrar till ett bättre återanvändande av saker. Det bidrar därmed också till en bättre miljö, med mindre slutlig förbrukning (släng) av saker.

De betonar att överskottet inte går till kyrkans verksamhet, utan istället till deras sociala verksamhet.Jag förstår att betoningen är viktig, eftersom givandet kan reduceras och ifrågasättandet kan öka om man tror att överskottet bara går till kyrkans grundverksamhet. Utan givare av återanvändbara prylar kan verksamheten inte bedrivas. Verksamhet, som skapar plus för så många. Den gör mig varm långt in i mitt hjärta. Jag blir nästan gråtfärdig när jag hör om det väl den gör.

Verksamheten ger, som sagt, återanvändning av användbara prylar. Prylar som därmed får ett nytt liv, ger ny glädje, för någon annan. Verksamheten ger arbetstillfällen och praktikplatser. Den ger en meningsfull plats att idka ideellt engagemang på. Den ger ett mervärde genom vänlighet och omsorg - genom att vara en bra arbetsplats. Och den ger ett relativt stort överskott som kan lämnas vidare till flera goda biståndsprojekt, dels i egen form eller genom förmedlande genom andra kvalificerade organisationer och dels i samarbete med PMU (Pingstmissionens Utvecklingssamarbete).

En stor stjärna i kanten till Pingstkyrkan i Norrtälje, för den kraft och glädje de lägger i detta projekt.

Anette Grinde




måndag 23 april 2012

Plan Sverige? Plan? Vad är vad och vad gör de?

Jag ser att Plan Sverige har verksamhet i Indien och beställer deras landrapport för Indien, för några år tillbaka.

Plan arbetar, enligt deras hemsida, t ex med att möjliggöra att 56 miljoner barn och deras familjer i 58 000 samhällen själva kan påverka och förbättra sin livssituation. De har över 8000 anställda i hela världen.

I 2008 års landrapport om Indien skrivs t ex om utbildning. Det är en viktiga fråga i ett land där utbildningsfokus är för lågt för att försörjningsbördan är för hög eller arbetsmarknaden för dålig för att klara hela befolkningens väl. Utbildning är oerhört viktigt, så det är glädjande att Plan arbetar med utbildningsfrågorna. Men, rapporten är generellt sett, oerhört tunn och intetsägande. De borde ha oerhört mycket mer att säga till de 4135 svenska faddrarna som då fanns. I rapporten skrivs också om en fröbank i delstaten Orissa som ger delägarna bättre odlingsförutsättningar och ett vattenprojekt i delstaten Andhra Pradesh som resulterat i en hållbar utbyggnad av vatten- och sanitetssystemet i byn Dubba Thanda. Båda dessa projekt låter som goda och viktiga projekt, men informationen känns oerhört tunn.

I 2009 års landrapport om Indien skrivs t ex om projekt som arbetar för att flickor och unga kvinnor skall nå samma status i samhället som pojkar. Den ger också en indikation kring att arbete sker kring hygienfrågor och brist på rent vatten i skolor. Rapporten ger mig ingen eller mycket lite information om hur Plan arbetar i projekten eller hur de överlåts till andra, vilka resultat som har åstadkommits och hur de tänker sig framtiden. Övergripande och tunt. Vatten, toalett och hygienfrågorna är oerhört viktiga i Indien. Säkerhet, utbildning, sjukdomar, mm - särskilt för flickor & kvinnor - påverkas oerhört av tillgång till rent vatten och ordentliga (& rena) toaletter. De måste tas på stort allvar. Med skyndsamhet. Det hade varit värdefullt att se en tydligare rapport kring dessa frågor.  

2010 års landrapport om Indien berättar om utbildning för att minska mödra- och barnadödlighet, om utbildning för möjlighet till ett bättre liv och om att leva ett normalt liv som hiv-positiv. Om detta hade jag gärna läst mer, men informationen tar slut innan den ens har skapat nyfikenhet. Samma sak gäller för 2011 års landrapport om Indien, som talar lite flyktigt om barns rätt till skydd.

På ingen av rapporterna finns någon uppgift om organisationens fullständiga namn och inte heller deras organisationsnummer. På rapporterna finns inte heller någon adress eller andra kontaktuppgifter. Vem står egentligen bakom dem?  

Minus, säger jag om den rapportering som Plan - eller vad de nu heter - har tillsänt mig rörande deras verksamhet i Indien. Jag hoppas verkligen att de driver sin verksamhet bättre än det sätt de rapporterar om den.

Plan International Sverige Insamlingsstiftelse är godkänd gåvomottagare av Skatteverket, för privatpersoner att kunna få skattereduktion vid gåvor. Om detta finner jag ingen information på Plans hemsida. Varför, undrar jag. - Är Plan, Plan Sverige och Plan International Sverige Insamlingsstiftelse kanske inte samma organisation?

Biståndsorganisationerna har viktiga roller att fylla. De spelar roll för många barn, kvinnor, män och familjer världen över och den spelar roll för världsutvecklingen och världsförbättringen. Men, eftersom mitt synsätt har förändrats kring bistånd och organisationernas sätt att arbeta, efter min tid i en biståndsorganisation och i en "välgörenhetsorganisation", så vill jag tydligare se vad de gör innan jag bidrar med pengar. Plan ger mig inte den informationen. De gör säkert väl för många, men jag lägger mitt bidrag till kvinnor, barn, män eller familjer i Indien på annat sätt.

Någon säger att 90-kontot ger en garanti för att medlen används rätt och att det är tryggheten som behövs. Det har jag lärt mig, genom åren med bistånd och välgörenhet, att det absolut inte är rätt. Det ger inte en garanti för att medlen används på en konstruktivt och väl avvägt sätt, som ger de resultat som vi vill ha.

A..

Länkar; * Plan Sverige. * Politometern om  Plan Sverige. * Läs även andra bloggares åsikter om - fadderbarn - faddrar - Indien  - vatten - toaletter * Politometern.Intressant. *  Bloggkartan Norrtälje. *  Nyligen.se. *  Blogger.com  *  Instruktörerna Plan Sverige. * 90-konto är ingen garanti. * Plans landrapport om Indien  2008 - 2009 - 2010 - 2011.  * Insamlingskontroll (som granskar 90-konton) är en ideell förening som drivs av några av arbetsmarknadens parter (SAF/Svenskt Näringsliv, SACO, TCO, LO och FAR).

tisdag 1 mars 2011

Bristen på skolor ökar risken för krig...

GP.se finner jag idag en debattartikel om att bristen på skolor ökar risken för krig. Av artikeln, som är skriven av Johan Schaar (avdelningschef SIDA) och Mats Djurberg (generalsekreterare Svenska Unescorådet), framgår att allt fler barn i världens fattigaste länder går i skolan, men att det fortfarande är hela 42% av barnen i konfliktdrabbade områden som saknar möjligheter till skolgång. Denna siffra måste förändras med skyndsamhet!

Det sker fantastiska framgångar i världen, men vägen till mål är fortfarande lång att vandra. Det finns skäl att öka takten. Artikeln ger anledning till såväl glädje som oro. Medvetenhet är en viktig nyckel till framgång, även om det är praktisk handling som ger resultat.

Det finns oerhört många oroshärdar i världen. Utbildning för såväl flickor som för pojkar skapar skillnader för såväl barnen som för familjerna, liksom för samhället i stort, och det är oerhört viktigt att de är tillgängliga (& obligatoriska) för alla barn och att de kan hålla en god kvalité.

Utbildningsfrågornas och skolväsendets varande liksom dess kvalité måste prioriteras i oroshärdarna över världen - i dem alla. Detta bör uppmärksammas i biståndsdiskussionerna, i de ideella organisationerna som verkar i regionerna, i debatten generellt och särskilt i de svenska företag som finns i dessa länder ute i världen. Det bör uppmärksammans tillsammans med aktiv handling kring riktning, tillgång och skyddsvärde.

Bristen på skolor ökar risken för krig. Tillgången till skolor skapar skillnad. De åstadkommer storverk och kan skapa en oerhörd höjning av livskvalité - för många.

Hela världen måste enas kring uppgiften att barnens och ungdomarnas skolgång alltid måste prioriteras. Det skapar skillnad i evinnerlig tid.

Anette Grinde

måndag 19 oktober 2009

Röda korset dalar i förtroende...

kan vi läsa i DN och på andra ställen i media. Att det dalar beror i hög grad på att EN man har uppgivits ha skinnat dem på pengar. Inte på lite, utan på väldigt mycket pengar. Och att uppmärksamheten kring detta varit mycket stor. Hur det kan komma sig att han sägs ha lyckats med detta beror kanske på att man inte sett, vågat eller kunnat se igenom det han lagt framför sina kollegor för att signera. Eller på otydliga eller felaktiga attestrutiner. Oavsett vad och hur så har det skadat organisationen oerhört stort.

Men oavsett vad det beror på - att det kunna ske - så ser den nuvarande situationen ut att vara - från en utomståendes betraktares sida - en enskild mans verk. Om Röda Korset för övrigt har koll på sina pengar, där inget rinner i felaktiga spår, så känns det oerhört orättvist att världens folk skall drabbas för en enskild persons skull. Felaktiga spår kan t ex vara fantasilöner till ledningen, eller medel som inte följer det spår som alla de ideellt arbetande funktionärer i organisationen tänker sig att medlen skall gå till.

- Och då tänker jag på alla de fantastiska ideella krafterna som t ex säljer lotter till förmån för Röda Korset, de som stickar och virkar, de som står i Kupans försäljningslokaler och de som skramlar bössor på stan. Eller kanske de som leder kurser/utbildningar, håller läxläsningstillfällen för skolungdomar eller möter människor som har det tungt och ensamt i den senare delen av livet. De som lägger dag efter dag, kväll efter kväll på en organisation som de uppfattar vill världen väl.

Låt våra domstolar bedömma skuldfrågorna kring bedrägeriet. Se till att medlen kan återbördas till organisationen - när/om någon bedöms skyldig till brottet. Låt också ledningen tänka ett varv till om sina höga löner. Och uppmärksamma alla fantastiska ideella funktionärer som arbetar med kraft och engagemang. Minns vad Röda Korset gör. Och vad de har gjort. Hur många de hjälpt, och kommer att hjälpa även i framtiden.

Röda Korset har en fantastisk verksamhet - vilket inte på något sätt rättfärdigar att pengarna inte når dit de skall. Men - uppmärksamma den fantastiska verksamhet som finns. Och spänn ögonen i de som inte aktivt bidrar till att pengarna når dit de ska. Detta beror på ledning och på kultur. Detta beror på rutiner i organisationen. Detta beror på alla de som kan påverka. Vilket egentligen är alla som är med, mitt i. Spänn ögonen i dem, tala med dem - och se till så att de gör.
Det finns så oerhört många människor i världen som behöver stöd och hjälp. Låt inte all kraft och alla medel gå till spillo. Låt inte Röda Korset tappa fart. Låt de fortsätta hålla god takt, med rätt och värdighet för världens folk i sikte.

Mannen är dömd. Av organisationen och av folket. Men är han dömd av rättsväsendet? Visst minns vi alla att var och en är oskyldig, till dess han/hon befunnits skyldig i en objektiv bedömningsrunda av våra juridiska instanser?

Anette Grinde

torsdag 14 maj 2009

En eloge till Pingstkyrkan!

Perfekt.

Jag läser i dagens Norrtälje Tidning att Pingstkyrkan i Norrtälje startar en secondhandförsäljning i Görla, Norrtälje. De har nu funnit relevanta lokaler och har en god tanke. Mottagning och försäljning av möbler, kläder och husgeråd. Öppettiderna (lö 10-14) verkar lite snålt tilltagna för de 300 kvm butiksyta och 500 kvm butiksyta, men tid och övriga avvägningar och resurser spelar naturligtvis roll.

Att Pingstkyrkan nu öppnar detta - till gagn för utvecklingsarbete utomlands och för sociala projekt i Norrtälje, känns fantastiskt bra! De tar hand om överblivna tillgångar, som annars bara riskerar att slängas. De skapar arbetstillfällen. De skapar möjligheter till värde för andra.

Jag önskar dem varmt lycka till!

Anette Grinde

lördag 28 februari 2009

Våldtagen. Smittad. Utkastad.

Jag fick tidningen Barn, nr 1/2009, i min brevlåda. Jag har sålunda betalt medlemsavgiften till Rädda Barnen i år igen. De bedriver viktig verksamhet. Där finns fokus på rättvisa för barn, för omsorg om barn, för rätt till utbildning, sjukvård, mat för dagen, tak över huvudet, och allt annat som tillhör vårt livs självklarheter men som saknas för så många i vår värld. Det känns så oerhört viktigt att det är många som arbetar för barnens rätt. Jag är glad att det finns organisationer, som t ex Rädda Barnen, som arbetar för just barnens rätt.

I detta nummer skriver Rädda Barnen på tema; Att leva med HIV. I tidningen finns många artiklar på temat, och de sätter sig starkt i magen. Jag hukar mig, så ont gör det när jag läser. Livets olika förutsättningar för världens olika folk blir igen och igen så grymt orättvist. Det är bra att det synliggörs. Så att vi inte glömmer och tror att allt är väl, för det är det verkligen inte.

Våldtagen. Smittad. Utkastad.

Jag läser om barnens utsatthet, om unga kvinnor som utsätts för männens rädsla att smittas av sjukdomar och därigenom utsätter kvinnorna för extra stora risker. Jag läser om männens stora hänsynslöshet mot hela generationer unga kvinnor, som inte kan eller törs värja sig. Det är inte rättvist, och på intet sätt acceptabelt.

Vem bär makten över sin egen situation, är en fråga som man åter kan ställa sig? Hur mycket kan man egentligen påverka när livsrummet är så starkt påverkat av kultur och områdets livsförutsättningar?

När jag läser detta ser jag igen vårt ansvar. Vårt. Som i individernas, var och ens, som i biståndsorganisationernas, som i världens länders gemensamma ansvar att faktiskt åstadkomma en förändring i omsorgen om varandra.

Det krävs verkligen att vi tar vårt ansvar.
Var och en.
Du och jag.
Varje dag.

I detta kan ligga att bistå med medel och resurser, som i pengar, kraft och ord, till en organisation som kan göra och gör skillnad. Kort och gott att bidra med allt det just du/jag kan, för just det som är viktigt.
I detta kan ligga uppmärksamhet och ord, som utmanar och som påverkar människor att tänka till kring vad de själva gör. I detta kan ligga att skriva, tala eller på annat sätt göra. Till fördel för de som behöver vårt stöd.

Det finns organisationer och människor som tar stora steg för människor som har det tufft. Anslut dig. Aktivera dig. Tillsammans med andra.

Du kan göra skillnad.
Börja idag. Vänta inte till imorgon.

För visst bryr du dig om världens väl?

Anette Grinde

onsdag 15 oktober 2008

Jag läste en ledare om bistånd....

Jag läste en ledare om bistånd i Norrtälje tidning den 5 oktober 2008, och blev beklämd.

Bistånd är så mycket mer än bara matransoner.

Kan verkligen de olika delarna i bistånd ställas emot varandra, som antingen eller? Eller är de egentligen nödvändiga delar i en helhet? Som olika stater, olika NGO.s (icke statliga organisationer) , FN, Eu, olika företag och privatpersoner bidrar till - med resurser som pengar, praktisk handling och kunskap.

Mat och rent vatten för dagen till barn och vuxna är en nödvändighet. En nödvändighet är också att ändra strukturer och förhållningssätt så att människor i utsatta situationer kan klara sin liv själva. Den som lever i ett överflöd kan bistå i detta. Vi, t ex, kan bistå med resurser som pengar, praktisk handling och kunskap.

Min väg korsas av Fredsnytt nr 3/2008 - en tidning från Kristna Fredsrörelsen. Däri finner jag Karin Haglinds ord om Fadi, som inte når sina marker för att ta hand om sina olivträd - d v s sin mark och sin försörjning. Den olagliga och mänskligt horribla muren hindrar hans försörjning. Däri finner jag också Paula Löfs ord om den israeliska kvinnoorganisationen som bevakar och rapporterar kring övergrepp vid murens vägspärrar. Det finns anledning att lyssna på dessa rapporter och att aktivt göra något för att ändra situationen - dess strukturer och förhållningssätt. Det finns många som gör, men fler behövs.

Erikshjälpens tidning nådde mig också. Där läser jag om ett koprojekt, som går ut på att förse fattiga och hårt utsatta familjer med en egen ko för att på så sätt skapa en början till självförsörjning. Jag läser också om MonaLisa som i sin butik i Munkedal samla pengar för att köpa en ko till projektet. En ko kan skapa en enorm skillnad för en familj som inget har. Den kan skapa skillnad nu, och oxå bidra till att skapa en bättre framtid. Det finns fantastiska engagemang, som bidrar med resurser och omsorg till människor som behöver.

I samma organisation möter jag Chann Cho Ko, en liten grabb från Kambodja. Han har fått en läslampa! Den skapar möjligheter att läsa läxor och därmed en möjlighet att skapa ett bättre liv för honom och hans familj genom kunskap om livet och dess möjligheter. Solen skapar kraft till familjens kvällsljus. Ett kvällsljus som kan förbättra deras möjlighet att försörja sig själva, och oxå skapa bättre förutsättningar för fler. De svenska tjejer som bidrog och gjorde en stor insats, skapar stor glädje och nya förutsättningar för många - oxå för den lille grabben i Kambodja.

14 åriga Sabina, i Norra Indien, utbrister; Jag vill inte gifta mig än. Hon har just fått veta att hennes pappa tänker gifta bort henne med en äldre man. Hur gör vi för att ändra strukturena i de gamla kulturerna ute i världen? Tillhör det barnets skyldighet att tvingas gifta sig när hon är 14 år - eller är det ett övertramp som heter duga?

I mina ögon måste bistånd vara så mycket, mycket mer än ett matpaket. Ja, mat och vatten är viktigt och nödvändigt. Men! Demokrati, mänskliga rättigheter, ekonomisk och social rättvisa, forsonings- & genusperspektiv är några områden som också starkt måste ingå i tanken och den faktiska aktiviteten. Just den handling som gör skillnad för människorna som har det särskilt svårt.

Inte som antingen eller, utan som både och.

För att människorna själva skall kunna skapa skillnad i sina liv - och leva dem med en annan ton än med rädsla och hunger som ständiga medvandrare.

Anette Grinde
2008-10-15

tisdag 2 september 2008

I ett fattigt hörn, i ett färgstarkt land ...

I ett fattigt hörn, i ett färgstarkt land - bor människor som har förlorat allt.

Vattnet svämmar över floden Kosis vallar och söker nya vägar. Med sig tar den människornas allt - deras hus, deras tillhörigheter, deras möjlighet att försörja sig och skapa mat för dagen.

Delstaten Bihar, med Patna som huvudstad, är 99 200 kvadratkilometer stort. (Något större än Götaland). Här bor drygt 90 miljoner människor. Mer än 50% av invånarna är under 25 år. Den viktigaste näringen i delstaten är jordbruket.

Ett jordbruk i Indien bedrivs utan maskiner, med mankraft och med slitsam omsorg. När vattnet svämmar över sina breddar och vräker ner från himlen drabbas människorna oerhört hårt.

Våra självklarheter finns inte i deras värld. Kanske kan vi dela med oss någon lite mer? Kanske kan vi bidra till mediciner eller vatten att dricka. Kanske kan vi bidra till kvinnornas hälsa och ungarnas skolgång. Kanske kan vi lägga en bäck av resurser som kan gå till återuppbyggnaden av allt som förlorats.

Till de som fötts och lever på denna fattiga och utsatta plats på vår jord.

Anette Grinde

lördag 30 augusti 2008

Sommaren närmar sig sitt slut....

Sommaren närmar sig sitt slut. Hösten kryper allt närmare. Det har varit grått och regnigt en tid. Inte riktigt kallt, men ändå lite ruggigt.

Jag står, sedan en tid, i en vändningstid. Eller kanske snarare i en förändringstid. Barnen växer upp och är plötsligt alldeles självständiga. De är ute på egna äventyr. Pluggar, reser, partajar, dejtar och fnissar med nya erfarenheter. Ibland bryter tårarna fram. Både hos dem och hos mig.

Livet, brytningar och förändringar påverkar oss stort. Men skrattet och njutningen ligger lika nära. Dagarna ser onekligen olika ut, allteftersom vi gör, ändrar och lever våra liv.

En viktig och återkommande företeelse i mitt liv, förutom de fantastiska barnen, har varit de ideella organisationerna. Innehållet har ändrats något över tiden - men strävandet för att arbeta med, tillsammans med, och för andra människor blir allt starkare. Det måste finnas andra värden i våra strävanden än att maximera vinsten till ägarna, att minimera skatteuttaget och att alltid försöka slira på regelsystemen. Utifrån det perspektivet bär jag en stark längtan till något nytt som bär större och andra typer av värden.

Sådanan värden är t ex demokrati, mänskliga rättigheter, ekonomisk rättvisa, gender / jämställdhet liksom frågan om fred och försoning världen över, såväl långt borta som här nära.

I detta ligger t ex frågor kring världens fattigdom, utnyttjande och förtryck av flickor/kvinnor, skolgång, mat och tak över huvudet. Det ligger naturligtvis oerhört mycket mer i värdeorden som påverkar flera miljarder människor varje dag.

Just nu läser jag en bok om och av Diakonia. Den kan starkt rekommenderas. Den handlar om Diakonias historia och projekt, liksom om dess mandat och viktiga värden. Den handlar om en organisation som består av människor som vill förändra världen - tillsammans och till det bättre. De skapar skillnad, i mängder av projekt och länder värden över. De skapar skillnad - för mängder av människor som har det riktigt tufft.

Sveriges Ekumeniska Kvinnorråd (SEK) ligger nära, lokalmässigt. De har också beröringspunkter med Diakonia, men är inte alls en biståndsorganisation. Här finns ett oerhört starka engagemang för fredsarbete, innebärande något annat än krigsmaterial, prickskytte och tungt utrustade soldater. Siktet är istället inställt på insikten att vi vill ha en rättvis och fridfull värld. Tillsammans, sida vid sida. Utan det hårda, kalla maktspråket - utan istället med omsorg i tanken.

Människorna i detta berör. De arbetar starkt och målmedvetet för en bättre värld. Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd, och dess olika arbetsgrupper, rör sig bland kvinnorna för att väcka tankar om nya förhållningssätt. De visar, lär, väcker tankar, skrattar och upprörs - för att finna nya vägar till fred mellan kvinnor och män. Vägar utan våld och hårda strukturer. Samtalet, kvinnorna emellan, är fantastiskt att lyssna till - och fantastiskt att vara delaktig i.

En ny tid är här - med en annan ton, där nya tankar tar form. Som tillför. Som berör.

Förändringstid. Nya tankar skapar nya handlingar. Och nya fantastiska relationer.

Anette Grinde

torsdag 10 juli 2008

Bistånd är guld. Det gör verklig skillnad....

Revisorer prickas.
För bristande granskning.
Av SIDA.s biståndspengar.

SIDA drabbas av anmärkningar. Trovärdigheten faller. Regelsystemet skärps. Det går från min till max innan vi knappt hinner reagera. Afrika förstår ingenting alls. Kultur och kontrollsystem krockar. Bistånd och trovärdighet hamnar mitt emellan. Givarna och SIDA drar i bromsarna, misstro hörs i leden.

Så. Låt oss stanna en stund. Kontrollen är viktig. Trovärdigheten skall vara hög. Hål får inte finnas i fickorna. Alla skall göra rätt. Vi vill att det skall vara rätt.

Beslut. Rutiner. Kontroll. Regler. Information. Utbildning. Åt flera håll. Alla måste veta hur tanken ser ut. Alla måste veta var vi ska och hur vi gör. Målet måste vara att rätt, skall vara just rätt.

Rätt för dem som vi ska hjälpa. Utan personlig vinning till någon annan. Vinning i mening medel som inte hamnat där det ska, utan i någon annans ficka.

Rätt för de som ger, oavsett från var. Rätt för de som bidrar med kraft och resurser. Rätt för de som arbetar, försöker, påverkar, engagerar och vill. - Med ord, tanke och rapportering. Med meningsfullhet och information - i syfta att verka än mer. Rätt.

Bistånd är guld. Det gör verklig skillnad. För barn, kvinnor och män som får nya och förbättrade förutsättningar för goda liv. Frågor som sjukvård, utbildning, arbeten och tak över huvudet ligger högt på agendan. Där finns också demokratin, genus och mänsklig rätt. Omsorg och rättvisa, även för dem som lever i det svåraste svårt.

Låt oss göra det rätt - utan prick i något led.

Låt oss uppmärksamma det som är, det som görs - allt det som finns. Det är - just rätt. Det är utbildning, det är skolor, det är mat, det är uppdrag, det är sjukvård och det är arbete för mer och för rätt, för dem det berör.

Anette Grinde
Korpskog, 2008-07-04