Vad är civilkurage för dig? Är det viktigt?

Jag läser i Fredsnytt nr 1/2017, Kristna Freds medlemstidning. Det talas civilkurage - om att stå upp när det blåser. I artikeln om Katharina Stark, en av Kristna Fredsrörelsens ickevåldstränare, talas om olika sätt och skäl att vara ickevåldsaktiv och att göra skillnad genom civilkurage. Det finns många sätt, små som stora. Det fina med ickevåld är att var och en kan göra sitt. Man kan ställa sig bredvid den som är utsatt, visa sitt stöd. Man kan uppmärksamma bristerna. Man kan bryta riktningen för den som utsätter, fråga om vägen eller tiden. Man kan vara flera som uppmärksammar och ser, runda och omringa, ta bort från situationen och att bryta hatet genom att se människan, få den att göra annat.

Ja, det är förstås inte lätt att göra rätt i en het situation, men tänk ofta på ickevåld, tala ofta om ickevåld och tala ofta om olika sätt att agera på när/om en situation uppstår. Sprid orden, igen och igen - civilkurage & ickevåld - för dig själv och andra - så kanske det landar rätt när situationen uppkommer. Lär oss att någonannanismen inte är en så smart företeelse.

Vad är civilkurage för dig? Är det viktigt? Varför är det viktigt?

För mig är det viktigt för att jag är en del av världen och därmed också har ansvar för den. Vi, som finns i världen, kan göra den bättre.

A..

Placeringspolicy - hur tänker vi kring risk, etik, mm

Vi talar om placeringspolicyn och därtill kopplade frågor. Fokus är ideell verksamhet och insamlingsverksamhet, som drivs t ex i en ideell förening och i en stiftelse. Värderingarna är viktiga, men ibland är det ändå svårt att enas om en konstruktiv och tydlig text som också är relevant och genomförbar att använda i föreningen/stiftelsen. Vad betyder vad - för oss och för andra? Vad är viktigt egentligen? 

I samtalet gör vi t ex återkommande genomgångar av principer kring t ex etik, risker och hur vi förhåller oss till vår omvärld. Hur tänker vi i vår organisation? Hur påverkar vi andra? Hur påverkar vi miljön, människors livsförutsättningar mm genom de val vi gör? Vi låter samtalet fortsätta, inte sätta punkt för att vi gång har formulerat en mening. Låt oss höja vår medvetenhet om hur vi påverkar vår omvärld. Låt oss se att vi själva är en del av detta, att våra val är viktiga. Ställningstaganden och principer kan vara svåra att fastställa, genomföra och följa upp, men är inte desto mindre väldigt viktiga för såväl organisationen som för dess påverkan av samhället och dess strukturer. 

Låt oss återkommande föra samtalet om hur vi bidrar till plusvärden istället för att dränera människor och natur i våra synsätt och i vårt handlande. Vår placering och vårt nyttjande av pengar och andra resurser spelar roll för vårt allas väl. 

Diskussioner inför frågan om en uppdaterad placeringspolicy

Att äga och förvalta kapital innebär ett ansvar. Hur kapitalet investeras får konsekvenser som går långt utöver de egna ekonomiska intressena. Pengar som investeras i olika fonder, aktier eller andra finansiella instrument påverkar en rad faktorer både i Sverige och utomlands.

Syftet med en god kapitalförvaltning är att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete i enlighet med föreningens syfte, men också för ett mer hållbart samhälle i framtiden. Det ena bör inte utesluta det andra.

Det är föreningens syfte tillsammans med det hållbara samhället som är målet, inte ekonomin i organisationen i sig. Vi ska därför inte, genom ekonomiska investeringar, bidra till verksamheter som motverkar dessa syften.

Ansvarsfullt förvaltade pengar kan också bidra till verksamheter som främjar en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling som arbetar för att bidra till att nå de globala målen.

Föreningen väljer därför att placera tillfälligt överskottskapital i verksamheter och organisationer som bidrar till samhällets utveckling och arbetar målmedvetet med frågor som rör t ex miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, barnarbete och fattigdomsbekämpning. Frågor som rör dessa organisationers styrning, där till exempel korruption, ersättningssystem och öppenhet behöver bedömas, är också viktiga faktorer som föreningen behöver se i sin placeringsplanering.

Föreningen placerar inte kapital i organisationer eller fonder som tillverkar, köper eller säljer varor
eller tjänster som t ex krigsmateriel, tobak, pornografi, alkohol/droger, olja eller guld/diamanter. Föreningen undviker aktivt varor/tjänster där människor och miljö riskerar att komma till skada. Föreningen placerar inte heller kapital i verksamheter som drivs på eller har koppling till ockuperat territorium, som t ex Västsahara eller Palestina där intäkterna inte kommer den västsahariska eller palestinska befolkningen till del.

I diskussioner om branscher som inte är etiskt försvarbara i organisationen kan vi konstatera att önskemålet är att undvika dem helt. Vi ser dock svårigheten i att sätta en absolut procentsats eller på annat sätt mätbar definition, eftersom detta är oerhört svårt att kontrollera. Begrepp som huvudsakligen definieras ibland som mer än 50% och ibland upp till eller mer än 80%. Om vi här säger att vi inte skall investera i organisationer som huvudsakligen arbetar med krigsmateriel, porr, droger, mm, eller andra branscher vi undviker, så kan det innebära att vi tillåter så mycket som upp till 49% av företagets omsättning i dessa branscher. Exakta belopp och svårdefinierbara ord försvårar ibland diskussionen, men vi behöver ändå förtydliga var vi står i frågan.

Om föreningens avsikt är att (helt) undvika de problematiska branscherna, krävs ett löpande samtal kring och löpande utvärderingar av gjorda och kommande placeringar. Samtalet och uppföljningen av principen är och blir då av stor vikt för organisationen. Om vi inte vågar ta ställning, kan vi då säga att vi tar ansvar för det vi gör? Vi måste våga och orka ta besväret att göra just detta, eller hur?

Mottagna medel

Gåvor, inklusive testamenten och liknande, i form av aktier, fonder eller andra placeringar som inte lever upp till föreningens placeringspolicy eller etiska principer skall säljas utan dröjsmål för att omplaceras i enlighet med föreningens ställningstaganden.

Om föreningen får en gåva som är ändamålsdestinerad på ett sätt som strider mot föreningens etiska riktlinjer eller dess möjlighet att uppfylla ändamålet på rimligt sätt, t ex med hänsyn till föreningens syfte, resurser, mm, kan gåvan komma att återbetalas till givaren.

Sprida riskerna

Föreningen sprider riskerna genom att inte samla allt kapital på samma ställe. Utöver de sparade medel som är ändamålsdestinerade, placeras övriga sparade pengar i externa instrument eller fonder som inte strider mot föreningens placeringspolicy. När det gäller risktagande kan föreningen var beredd att välja placeringsalternativ som går från medel till hög risk, men endast med en mindre del av föreningens totala kapital. Detta risktagande ska avgöras av styrelsen, efter en diskussion och utredning från placeringsspecialist, m fl relevanta personer, inom eller utanför föreningen, såväl vad avser val av placering som summa.

Redovisning och efterlevnad
Löpande under året och i samband med upprättandet av årsredovisningen skall en utvärdering göras av såväl lönsamhet som etiska ställningstaganden i de valda placeringarna. På föreningens hemsida redovisas fastställda riktlinjer liksom utvecklingen av dessa. Föreningens strävan är att lära mer och är därför också öppen för att lyssna till läsarens kunskap kring de etiska principerna.

Detta är en pågående diskussion om en placeringspolicy i en ideell förening som arbetar med frågor om hållbarhet, mänskliga rättigheter, mm. Föreningen arbetar på flera ställen i världen, i flera världsdelar, och har flera viktiga frågor på sin agenda.

Föreningen arbetar vidare med frågan om placering av medel utan att den genom placeringen bidrar till felaktiga strukturer, mer fattigdom, mindre hållbarhet, mm. Föreningen vrider och vänder på orden och funderar kring vad just deras handlingar betyder. Föreningen kommer längre en dag och backar nästa. Samtalet tar tid, får ta tid, men måste också gå framåt. Frågan känns viktig. 

Har du ett tips om hur föreningen skall tänka och varför, så tar de tacksamt emot detta och vänder och vrider också på det en liten stund. 

Föreningen vill naturligtvis gå plus, inte förlora på sina placeringar. De vill inte heller bidra till minus när de talar om globala mål, där rättvisa och hållbarhet är viktiga ledord. 

A..
(Detta inlägg kan komma att uppdateras allteftersom samtalet fortsätter).

Exempel - här specifikt i fråga om etiska regler!

• Min stora dag (Placeringar ska ske i enlighet med Banco Fonders etiska placeringsregler - länk saknas till hur dessa regler ser ut och information saknas från Min stora dag om hur de ser på saken).
• Röda korset (Motiv för etiska riktlinjer; Svenska Röda Korset har till ändamål att förhindra och lindra mänskligt lidande var och när det än förekommer, skydda liv och hälsa och säkerställa respekt för varje människas värde, särskilt under tider av väpnad konflikt och andra nödsituationer, arbeta med att förebygga sjukdom och främja hälsa och social välfärd, uppmuntra frivilliguppdrag, konstant beredskap att ge bistånd och en universell känsla av solidaritet gentemot alla som behöver rörelsens skydd och stöd. Svenska Röda Korsets kapitalförvaltning ska med sin avkastning bidra till att Svenska Röda Korset ges finansiella resurser för utföra sina övergripande uppgifter. En långsiktigt god avkastning på kapitalet ligger därför i linje med Svenska Röda Korsets strategiska planering. Men god avkastning, låga kostnader och välfungerande administration och kontrollsystem är inte tillräckligt. Det krävs att avkastningen skapas på ett sätt som inte står i strid med organisationens grundläggande värderingar. Därför behövs också etiska riktlinjer för kapitalplaceringarna. Principer för etiska hänsyn i placeringsverksamheten; Etiska ställningstagande är en central del av Röda Korsets värdegrund. Detta illustreras genom Röda Korsets grundprinciper, uppdrag i förhållande till mänskliga rättigheter och Genèvekonventionerna samt genom Röda Korsets fredsdefinition: ”Fred innebär inte bara frånvaro av krig utan snarare en dynamisk process av samarbete mellan olika stater och folk. Ett samarbete grundat på frihet, oberoende, nationell suveränitet, respekt för mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning av resurser för att tillgodose alla folks behov.” Mot denna bakgrund integrerar Svenska Röda Korset hållbar utveckling, innefattande miljö- hänsyn, socialt och ekonomiskt ansvar med god etik i investeringsprocessen och vill premiera kapitalförvaltare som tar vara på de affärsmässiga möjligheter som finns inom detta område. Med miljöhänsyn och socialt ansvar avses att företag utöver lagstiftning följer internationella normer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption samt ILO. De internationella normerna är uttryckta i FN:s deklarationer och konventioner och deras relevans för företag sammanfattas i t.ex. FN:s Global Compact. Svenska Röda Korset ska undvika att investera i företag som upprepat eller medvetet bryter mot dessa normer. Vidare ska även bolag som har mer än 5 % av sin verksamhet i produktion och försäljning av vapen och pornografi undvikas. Alla förvaltningsprodukter måste prövas mot de etiska riktlinjerna innan de får användas i kapitalförvaltningen.)

• Barncancerfonden (Barncancerföreningens medel skall placeras i enlighet med Banco Fonders etiska placeringsregler.)
• Erikshjälpen (Erikshjälpen väljer placeringar i börsnoterade företag och aktiefonder som arbetar på ett trovärdigt sätt med miljö och klimat, mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsvillkor och affärsetik. Vi väljer bort placeringar i verksamheter som kränker internationella normer och som har koppling till vapen, krigsmateriel, alkohol, tobak, spel och pornografi och fossila bränslen.)
• FairTrade (Den etiska aspekten ska jämte avkastning och risk alltid beaktas i Föreningen för Fairtrade i Sverige placeringsverksamhet. Vid denna bedömning ska både förvaltare och produkt (fond mm) bedömas. Grundregeln är att placering sker med vägledning av LOs och/eller Svenska Kyrkans riktlinjer för vad som är etiskt acceptabla placeringar. Vid urval av förvaltare ska alltid de etiska aspekterna utvärderas och utgöra ett nödvändigt kriterium för placering. Om misstanke om oetisk verksamhet hos förvaltare eller det värdepapper förvaltare placerar i ska sakförhållandena utan dröjsmål utredas. Om misstanken bekräftas ska förvaltaren påvisa att sakförhållandet avhjälps, om inte ska förvaltningsuppdraget eller investeringen snarast avvecklas)
• Hörselskadades Riksförbund (saknar etiska ställningstaganden i sin placeringspolicy)
• Diakonia (Diakonia har en policy för miljö, sociala och etiska hänsyn i sina investeringar. Den utgörs av sociala, miljömässiga och etiska kriterier som delats i två komplimenterande grupper. Den första gruppen avser påverkans kriterier som används för att identifiera förbättringsområden hos de företag som Diakonia investerar i via olika investeringsformer gällande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och korruption. Den andra gruppen avser uteslutningskriterier gällande verksamheter och eller produkter som Diakonia aktivt avstår från att investera i. Kriterierna bygger på ett antal av internationella riktlinjer avseende relevanta miljö, sociala och etiska aspekter; * FN: s förklaring om de Mänskliga Rättigheterna och de angränsande FN-konventionerna. * FN:s Global Compact * ILO: s åtta kärnkonventioner * OECD.s riktlinjer för multinationella företag Kriterierna samt den faktiska analysen som skall göras på Diakonias investeringar skall ta fasta på företagens agerande i anslutning till investeringar med avseende på: mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och korruption. )
• Kristna Freds (Kristna Fredsrörelsen finansierar sin verksamhet endast på sätt som överensstämmer med Kristna Fredsrörelsens värderingar. Kristna Fredsrörelsen inleder bara samarbeten med företag vars affärsverksamhet respekterar gällande nationella och internationella lagar och regler samt bedriver en verksamhet som är etiskt försvarbar. Detta innebär att Kristna Fredsrörelsen inte kan ta mot bidrag från givare/företag, eller placera kapital i fonder vars huvudsakliga verksamhet är hälsovådlig eller orsakar humanitärt lidande, som direkt eller indirekt bidrar till våld, konflikter eller katastrofer, som är involverat i oetisk, korrupt eller exploaterande verksamhet. Detta innebär att Kristna Fredsrörelsen inte kan acceptera bidrag från givare/företag vars huvudsakliga verksamhet ryms inom följande industrier: vapen, tobak, alkohol/droger, pornografi, olja/gas, diamanter eller guld.)
• Cancerfonden (etiska regler saknas?)
• Svenska Freds (Att äga och förvalta kapital innebär alltid ett ansvar. Hur kapitalet investeras får konsekvenser som går långt utöver de egna ekonomiska intressena. Pengar som investeras i näringslivet påverkar en rad faktorer både i Sverige och utomlands. Syftet med en god kapitalförvaltning är att skapa ekonomiska förutsättningar för ett effektivt fredspolitiskt arbete även i framtiden. Det är freden som är målet, inte ekonomin i sig. Svenska Freds ska därför inte genom ekonomiska investeringar bidra till verksamhet som motverkar föreningens syften. Ansvarsfullt förvaltade pengar kan också bidra till verksamheter som främjar fred, exempelvis ekonomisk och social utveckling, minskad fattigdom och en förbättrad miljö. Företagen ska bidra till samhällets utveckling och arbeta målmedvetet med frågor som rör miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning. Det gäller även frågor som rör bolagsstyrning, till exempel korruption, ersättningssystem och öppenhet. Därför väljer Svenska Freds att placera kapital i verksamhet som visar respekt för och hänsyn till miljö, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsförhållanden samt principer om god bolagsstyrning. Svenska Freds placerar inte kapital i företag eller företagsgrupper som tillverkar eller säljer krigsmateriel.) Delar av Svenska Freds inledande resonemang har påverkat vår text & tanke ovan. Vi tackar särskilt för detta.

• FRII - vägledning för utformning av placeringspolicy i insamlingsorganisationer
• FRII - övriga vägledningsdokument från FRII

Tidningen Västsahara - nr 1/2017

Föreningen Västsahara, som ger ut tidningen Västsahara, har bytt namn till Svenska Västsaharakommittén. Tidningen utkommer med fyra nummer per år och sätter fokus på just Västsahara, västsaharierna och de frågor som är kopplade till ockupationen.

Västsaharierna lever under svåra omständigheter och världen tittar stillatigande på. Ockupationsmakten har en stark röst i många sammanhang och omvärlden förmår inte övertyga dem om vad som är riktigt. Världen betraktar stillatigande det som händer. Det är därför också väldigt många människor, hos oss och i andra länder, som inte vet vad som sker eller ens att det sker. Många vet väldigt lite, ingen vet allt, men några vet ganska mycket.

Västsaharaföreningarna i Sverige (flera olika) har fokus här. De syns inte så mycket, och svarar knappt om man frågar, men de finns och de arbetar med frågorna. Western Sahara Resource Watch spejar från världens alla hörn. Från Sverige håller t ex Emmaus Stockholm, Emmaus Björkå och Kristna Freds blicken riktad på frågorna. Ja, det finns flera organisationer som gör, som stödjer och som arbetar aktivt med opinion och stöd. Det är viktigt.

Hösten 2015 inbjöds till ett seminarium i Sveriges riksdag, där frågan uppmärksammades och diskuterades. Det var en fröjd att se att många ser, gör och uppmärksammar, men samtidigt en stor sorg att inse att det är alldeles för tyst och en för låg aktivitetsgrad. Det var en sådan enorm besvikelse ur många perspektiv när nuvarande regering valde att gå på det tysta och handlingsförlamade FN-spåret istället för ett erkännande av Västsahara. Det tassas alltför tyst i korridorerna.

I tidningen Västsahara nr 1/2017 står att läsa att Västsahara till 2/3 är ockuperat av Marocko sedan 1975. Ockupationen har alltså varat i 41 år och vi ser inte särskilda tecken på ljusning där. Den är långvarig, kostsam i mänskligt lidande och en skam för världen som inte bistår och medlar till fred och försoning. Pengar styr i världens konflikter. Människor hamnar i kläm för att några vill ha mer. Det är en omåttlig sorg att se, att det är just så. Det är en outhärdlig tanke att pengar går före människor, mänskliga rättigheter och omsorgen om varandra.

2/3 av Västsahara är ockuperat av Marocko
sedan 1975. Många västsaharier
bor i flyktingläger i Algeriet. 

Jag läser också att Marocko, alltså ockupationsmakten, är en av EUs största mottagare av ekonomiskt stöd. Det gör förstås att EU föder Marockos möjlighet att bibehålla ockupationen. Vi som medlemmar i EU bidrar alltså till förtrycket. Det är en outhärdlig tanke.

Min rekommendation till dig är förstås att du beställer en prenumeration av tidningen - för en schyst möjlighet att hålla koll på sakfrågan.

A..



Mer om Västsahara i denna blogg hittar du här!

Ickevåld är en bra grej.

Ett fantastiskt - men för oss ovant - plagg. Praktiskt, när man ser hur det används, hur väl det skyddar mot sol och hur lätt det är att klä sig utan symaskin, mm. Ja, ett rätt bra plagg. 

I höstas besökte jag ett västsahariskt flyktingläger i Algeriet. Det var en särskild upplevelse. Jag är glad och tacksam att jag fick åka, se och lära mig mer. Människor tvingas bo i lägren i mängder av år, kanske hela sina liv. I mer än 40 år har lägret funnits. Barn föds, växer upp och formas där. De passerar sin tonårstid, studerar, spelar fotboll, springer, sköter djuren, gifter sig och väntar på sin frihet. De lever sina liv så gott det går. Människorna lever under svåra omständigheter och hos många sinar hoppet.

Det finns också människor som vägrar släppa hoppet om att friheten är möjlig och att det skymtar bättre tider strax bortom hörnet. De blir glada när de ser att att andra långt bort och nära bryr sig om deras situation. De blir glada när de ser att vi bryr oss om rättvisa och orättvisa i världen, tar oss åtminstone lite ton för deras sak. Några gör det mer och några i varje fall lite smått. Även det lilla är positivt här, tänker jag.

Vårt möte med ickevåldsorganisationer i lägret var verkligen tillförande. Så glad jag blev över glädjen där, trots den svåra situationen som råder. De finns kvar i mitt huvud, känns i min kropp. Jag tänker ofta på dem och önskar att jag fann vägar att göra mer. Mer än det lilla.

Vill du bidra i västsahariernas sak, så rekommenderar jag t ex kontakt med Emmaus Stockholm eller Kristna Fredsrörelsen - som båda arbetar aktivt för att stödja västsaharierna. Ickevåldsligt. Vill du ha en specifik kontaktperson, så säg till, så lotsar jag dig vidare.

Ickevåld är en bra grej. I det kan t ex ingå att skicka ett vykort till någon eller några i regeringen. Fråga vad de gör för att bistå de som har det tufft, t ex det västsahariska folket.

Eller varför inte boka en föreläsning med någon av oss som var med på plats? Vi kan berätta något av det vi själva såg, kände och upplevde. De flesta av oss vill gärna tala mer om det vi har varit med om. Vi finns spridda landet runt, så någon av oss kanske rent av finns i ditt hörn eller nära din organisation. Hojta om du vill, så försöker vi peppa någon att komma!

A..

• Mer om Västsahara i denna blogg här!
• Vill du gå en ickevåldsutbildning på Härnösands Folkhögskola höst 2017, så titta in här!
• Västsaharakommitténs fb-sida hittar du här!
• Tidskriften Västsaharas hemsida hittar du här!
• AFAPREDESA, som vi besökte i lägret, står för Association of the Families of Saharawi Prisoners and Disappeared 
• NOVA står för Non Violent Action

Vår chaufför i lägret skrattade gott åt oss när vi ville fotografera de vackra kamelerna - eller rätt är kanske dromedarer, för det är väl de som har en puckel - som korsade vår väg. Jag tänkte att vi betedde oss som turisterna hemma som så gärna vill fotografera renar eller andra exotiska djur som finns i vårt eget land. Vi ler åt dem och här ler lokalfolket åt oss. Det vanliga för någon är exotiskt för någon annan. Både hemma och borta. 

Att ses. Att äta & tala tillsammans. Att höra om skillnader & likheter. Att skapa nya vänskapsband. Det är viktigt. 

Nova & Kristna Freds,

• 
  

Agerar aktivistiskt och ickevåldsligt = postar vykort till Margot Wallström

Jag upplever mig själv inte så särskilt aktivistisk, men känner mig ändå lite glad när någon kallar mig aktivist. Ja, jag kanske är mer aktivistisk än många andra men avsevärt mindre än de som riktigt är. Allt är relativt, förstås.

Den där Västsaharakonflikten - alltså ockupationen som pågått alltför länge utan att någon i Sveriges regering tagit i ordentligt - skaver. Just därför tar jag idag ett av Kristna Freds nya vykort (där jag fotograferat en vägg i det västsahariska flyktinglägret i Algeriet) och postar till Margot Wallström.

För dig som vill bistå i detta, att uppmärksamma och peppa Margot Wallström att fundera över nya lösningar kring ockupationen av Västsahara, finns detta vykort att beställa från Kristna Freds. Kontakta Kerstin Bergeå (som är ickevåldsproffs) eller någon annan på kansliet så postar hon/de säkert några sådana åt dig.

Just det, att posta ett vykort till Margot Wallström kan vara just det som gör skillnad.

A..

Katarinauppropet - samtalsserie om att svensk vapenexport måste upphöra

De reser sig, en efter en. De ställer sig bakom upphörandet av den svenska vapenexporten. De talar lugnt, men med ord som gör att vi förstår att de när en längtan efter fred. En talar om kyrkans strukturer och att det är i sin ordning att tycka om ett parti eller en plats även om vi inte håller med i alla delar - vi kan tycka om kyrkan fast de inte - hittills - vågat uttala att de är emot svensk vapenexport. Säkert kommer snart en tid när det vågar detta. En talar om återkommande ovettiga sakfrågor som hänt i vårt samhälle. En talar om rädsla. En talar om mod. Och en låter oss fundera över viktiga frågor - själva, alldeles tyst inom oss själva. Det är svårt nog, utan att behöva formulera oss utåt.

En grupp i Katarina församling (tillsammans med Kristna Freds) har ropat, stillsamt men bestämt, till oss som vandrar med ett öra lyssnande åt det hållet. De har genom små ord här och små ord där uppmärksammat mig och andra på att de har något på gång. I förhållande till mig har det gjorts genom att jag har lyssnat till de små orden här och där, de små orden som sipprat igenom det dagliga bruset. Sipprat igenom, och därför nått mig - för att jag har lyssnat i den riktningen.

De har hållit seminarium, hela fyra, och jag lyckades komma till det fjärde. Det var som om det till slut var ett måste att lyssna. De små stegens tyranni, fast i rätt och vänlig riktning, förde mig till slut till "the tipping point" och jag skruvade upp min insikt så att jag hörde den; - det är dig, alltså mig, de talar till. Du, alltså jag, måste därför lyssna.

Ja, jag hör er. Ja, jag lyssnar. Ja, jag håller med er. Ja, om detta behöver vi tala.

Katarinauppropet handlar om omsorg om varandra, tänker jag. Det handlar om att inte döda varandra. Det handlar om att vi inte skall bidra till våldet genom att exportera vapen. Vi klarar oss utan dessa vapen och utan de pengar de drar in till statskassan. Liv och omsorg om liv måste går före våld och pengar från vapenindustrin.

Låt oss nu, du och jag och alla andra, ansluta till detta upprop. Svensk vapenexport måste upphöra - vi skall inte bidra till världens krig och förtvivlan. Vi skall istället bidra till hållbarhet - hållbarhet för människor, djur och världens natur. Vårt allas väl, alltså.

Så, ja, till aktiv handlingskraft som leder till att svensk vapenexport upphör. Det är tid för det nu.

A..

• Kristna Freds. 
• Katarinauppropet.

• Katarina församling.
• Katarinauppropet. 

Kristna Freds möter en västsaharisk ickevåldsgrupp (NOVA)

Kristna Freds besöker ett västsahariskt flyktingläger 8-17/11 2016 och träffar en västsaharisk ickevåldsgrupp (NOVA). Vi lär oss om deras kultur, om deras levnadssätt och om deras ickevåldskamp. Vi har helt klart mycket att lära från dessa människor.

Vi lär oss förstås också lite om hur de bor och lever, i en väntan på frihet - en väntan som nu har varat i 40 år.

• AFAPREDESA står för Association of the Families of Saharawi Prisoners and Disappeared 
• NOVA står för Non Violent Action

Läs här om ....

• stulen sand.
• Västsahara i denna blogg
• Greenwashing - om företagens försök att rättfärdiga sin närvaro i ockuperat område.
• The Saharawi woice

• Utbilda dig i ickevåld - anmälan i december, kursstart i januari 2017 och resa till detta område i mars 2017.  
• NOVA.

Fantastiska tält att bo och leva i. Här tål också att begrunda frågan om staket runt våra bostäder. Att markera sitt område verkar vara en känsla som finns nästan överallt. Också här.

Nya vänner, från olika länder och olika världsdelar. Båda i längtan efter fred och frihet - med ickevåld som strategi att nå dithän.

En vattenkudde. Just nu tom. 

Glada vänner i ny klädsel - inte helt lätt att få på rätt och inte helt lätt att få att hålla sig lätt och rätt kvar. Fem meter tyg - utan en enda söm - är ett mycket bra och lättklätt plagg, för den som kan. Praktiskt och bra, helt enkelt. 

Glada vänner i främmande land!

Det är folkomröstning som är strävan - en folkomröstning för ett beslut om självbestämmande. 

Vi besökte NOVA - som är "dotter" till AFAPREDESA. Dessa är NGO.s - fristående civilsamhälles-organisationer i lägret. Nova arbetar med ickevåld. 

På väggen hos Afapredesa & Nova fanns vackra väggmålningar. De kan betraktas en stund, så ser man nya ting. 

Stenformation i öknen.

Kristna Freds (SWEFOR) och NOVA - en svensk och en västsaharisk ickevåldsgrupp som utbyter erfarenheter. Vi har verkligen olika bagage - lika, fast olika. Så mycket vi har att lära!

Himlen här intill är från lägret. Den hade förstås lika gärna kunnat vara fotograferad hemma. På en blå himmel ser vi ingen skillnad, även om skillnaden i livsförutsättningar för människorna i lägret jämfört med våra förutsättningar hemma är otroligt stor. 

Vatten. Det kommer en tankbil ibland och fyller på behållarna som finns i lägret. Ibland är det en cistern, ibland en kudde och ibland både och. Den kommer då och då, kanske en gång var 14e dag eller en gång per månad. 

På vissa ställen i lägren finns en större cistern som det kan dras slangar ifrån. En slang, tejpad och lagad, ligger på vår "gård". 

Vi får dricksvatten genom vattenflaskorna, inte genom slag- och cisternsystemet. Vatten är en stor bristvara i detta ökenlandskap. Det är förundrande att det är möjligt att leva här. Morgonduschen (min) sker genom en halv hink vatten, ibland lyxar jag med en hel hink. Det känns slösigt. Jag öser vattnet över mig med en kapad vattenflaska. Iskallt, men vad gör man inte för att få en morgondusch.

Vatten. Där borta syns en blå kudde och de gråa mindre cisternerna på rad. Någon har bara en, andra har fler. De är fyllda med vatten, fylls när det är möjligt.

Avlopp. De bygger små egna hus för toaletten. Avloppet går i ett rör, från toan ut i en täckt grop. Den håller i några år innan de får flytta toan och/eller avloppet i en annan riktning. Som vårt avlopp, men utan lager på lager i dräneringen och utan en två- eller trekammarbrunn. Naturen får ta hand om de mänskliga resterna. Just detta borde förstås sen kunna användas som material för grödor att växa i, kan man tycka. Inget sådan förekommer dock här. Ingen växtlighet alls.

Vackra färger!

Det finns företag som rättfärdigar sitt utnyttjande av västsahariska naturresurser genom att hävda att de är naturmedvetna. Det blir förstås inte mindre stöld för det. 

Innergården vid det hus där vi bor. Köket till vänster, vårt bo till höger, toan rakt fram. Solcellen driver batteriet som ger oss ljus i rummet. Vattenslangen ger oss vatten till morgonduschen - en hink får räcka mer än väl till detta ändamål. Vatten finns inte i överflöd här. 

Vattenslangen, lagad med tejp, ligger här på gården. Solcellen går till bilbatteriet, vilket ger oss lyset på toan och i huset. I köket får ficklampan nyttjas, för där finns ingen ljuskälla installerad. En elcentral finns monterad på väggen på utsidan av huset, så elen är nog på gång även till detta hus. En elledning är dragen strax intill, så det är nog bara en kortare tidsfråga innan också detta hus får tillgång till el (vill jag tro). Grannhuset (där den nära släkten bor) har el indragen i sitt hus. Där fick vi också låna internet (= nödvändig livslyx).

Medlem i Nova.

Vy över Smara - det västsahariska flyktinglägret i Algeriet, nära gränsen mot Västsahara. Kontrolleras av Polisario. I lånat land - sedan 40 år.

Två västsahariska män, ivrigt diskuterande några av Gene Sharps ickevåldsmetoder.

Vad har vi gjort här? Vilka ickevåldsmetoder har vi använt i vår kamp för frihet? 

Redovisning av diskussionerna om ickevåldsmetoder - där några av Gene Sharps metoder legat som grund för samtalet. 

Öken - sand och sten - så långt ögat når. Några träd och buskar skymtar i fjärran, annars bara sten och grus, sten och grus.

Det är vackert, men samtidigt absurt. Här, inte långt härifrån, bor människor. I detta hårda landskap lever de sina liv, i en lånad del av ett främmande land - i väntan på att få återvända till sitt eget land, strax intill.

Mariell - Swefor-aktiv ickeåvåldsutbildare..

Maria - Swefor-aktiv ickevåldsutbildare.

Nova står för ickevåld. Vi lär oss av varandra. Här lär vi också barnen en stund.

Maria & Pée trivs här. De båda är aktiva Swefor-ickevåldsutbildare.

Plåthus förekommer också ibland. Man taget vad man haver råder förstås här. När husen regnar bort får man bygga ett nytt. När avloppet är fullt får man också bygga ett nytt toahus eller flytta avloppsröret till ett nytt ställe. De gräver en stor täckt grop för avloppet, röret från toan går ner i gropen för egen dränering. Bör inte detta kunna användas för växtlighet blir min tanke. Här finns verkligen inget att växa i. Här är sand, sand, sand - så långt ögat når. 

Det oranga området - som inkluderar värdefulla resurser som kusten med fisket, sanden som exporteras till t ex kanarieöarna och fosfatfälten som exporteras till världen och når också oss - är ockuperat av Marocko och kontrolleras av Marocko. 

Det gula området är fritt Västsahariskt land - befriat område - som kontrolleras av Polisario. Fritt - är ett relativt begrepp eftersom det är svårt att leva också där. 

Jag befinner mig i ett västsahariskt flyktingläger i Algeriet, nära Tindouf. Här har människor levt i 40 år. Det är verkligen absurt - att leva i flyktingläger, att konflikten inte kan lösas och att alla vi i andra länder inte kan bistå bättre för de som har det svårt.

En klädsel avpassad för skarp sol och vinande sand. Den heltäckta klädsel syftar till att hålla klimatförutsättningarna ute.Vantar och skydd för alla kroppsdelar är viktigt för kvinnorna här. Någon säger också att de vill ha vår ljusa hy, inte den solbrända och mörka hyn som de får i solen här. Heltäckt skyddar. 

Detta är vårt hus här i flyktinglägret i Smara (västsahariskt flyktingläger i Algeriet). Vi är oerhört väl och vänligt mottagna, bor hos en familj som verkligen månar om vårt väl. Det värmer i hjärtat att se och känna vänligheten.

Här är varmt om dagen och svalt om natten. Barnen är blyga tills spänningen lossnar, då leker de fritt, sjunger och dansar precis som också våra barn gör. Jag har nu varit här i ca en vecka. Jag åker hem om några dagar. Jag har mött alldeles fantastiska människor som skapat skillnad i mitt liv. För dig som vill veta mer om min vistelse här, berättar jag förstås gärna när vi ses.

Tält - för några dagar. Hus - för andra. De varvar bostad beroende av värme och väder. Ja, kanske också beroende av om de faktiskt har tillgång till ett tält, förstås. Tälten är vackra och trevliga.

Regn och vind förstör husen, förstås. Då är det läge att bygga nya. Tälttyget får de som bistånd av FN - sy får de göra själva. Tidigare, fram till bara för några år sedan, har de sytt sina tält för hand. Nu finns det maskiner som klarar uppgiften.

Plåttak - utan skruv och spik. Stenar läggs på taken för att hindra att de flyger bort i vinden.

Anna på resande fot i främmande land - engagerad och glad. Swefor-aktiv ickevåldsutbildare.

Maria

Lotta Sjöström Becker - generalsekreterare Kristna Freds

Getterna äter vad de kommer åt. De letar i soporna, äter på kartongerna. Under dagen går de ofta lösa och på kvällen stängs de in i sina små hagar, gjorda av det som finns att tillgå. Papper och kartong är säkert mer lättsmält än plasten.

medlem i NOVA

Soluppgång i ett västsahariskt flyktingläger - Smara, nära Tindouf, Algeriet

På väggen i lokalen finns solidaritetsnamn. Många, många - också svenska från t ex Olof Palmes internationella center, socialdemokraterna, vänsterpartiet och folkpartiet. Vi undrar om dessa besökare fortfarande är solidariska med det västsahariska folkets frihetssträvanden och vad de gör för att bistå.

Läs här om ....

• stulen sand.

Abida är huvudansvarig (president) i Nova.

Mahmoud & Ali är aktiva i gruppen.
Mohamed var en duktig konstnär och översättare i lägret.
Lotta är generalsekreterare i Kristna Freds. 
Kerstin är ickevåldssekreterare i Kristna Freds - hon en sån som gör skillnad.