Placeringspolicy - hur tänker vi kring risk, etik, mm

Vi talar om placeringspolicyn och därtill kopplade frågor. Fokus är ideell verksamhet och insamlingsverksamhet, som drivs t ex i en ideell förening och i en stiftelse. Värderingarna är viktiga, men ibland är det ändå svårt att enas om en konstruktiv och tydlig text som också är relevant och genomförbar att använda i föreningen/stiftelsen. Vad betyder vad - för oss och för andra? Vad är viktigt egentligen? 

I samtalet gör vi t ex återkommande genomgångar av principer kring t ex etik, risker och hur vi förhåller oss till vår omvärld. Hur tänker vi i vår organisation? Hur påverkar vi andra? Hur påverkar vi miljön, människors livsförutsättningar mm genom de val vi gör? Vi låter samtalet fortsätta, inte sätta punkt för att vi gång har formulerat en mening. Låt oss höja vår medvetenhet om hur vi påverkar vår omvärld. Låt oss se att vi själva är en del av detta, att våra val är viktiga. Ställningstaganden och principer kan vara svåra att fastställa, genomföra och följa upp, men är inte desto mindre väldigt viktiga för såväl organisationen som för dess påverkan av samhället och dess strukturer. 

Låt oss återkommande föra samtalet om hur vi bidrar till plusvärden istället för att dränera människor och natur i våra synsätt och i vårt handlande. Vår placering och vårt nyttjande av pengar och andra resurser spelar roll för vårt allas väl. 

Diskussioner inför frågan om en uppdaterad placeringspolicy

Att äga och förvalta kapital innebär ett ansvar. Hur kapitalet investeras får konsekvenser som går långt utöver de egna ekonomiska intressena. Pengar som investeras i olika fonder, aktier eller andra finansiella instrument påverkar en rad faktorer både i Sverige och utomlands.

Syftet med en god kapitalförvaltning är att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete i enlighet med föreningens syfte, men också för ett mer hållbart samhälle i framtiden. Det ena bör inte utesluta det andra.

Det är föreningens syfte tillsammans med det hållbara samhället som är målet, inte ekonomin i organisationen i sig. Vi ska därför inte, genom ekonomiska investeringar, bidra till verksamheter som motverkar dessa syften.

Ansvarsfullt förvaltade pengar kan också bidra till verksamheter som främjar en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling som arbetar för att bidra till att nå de globala målen.

Föreningen väljer därför att placera tillfälligt överskottskapital i verksamheter och organisationer som bidrar till samhällets utveckling och arbetar målmedvetet med frågor som rör t ex miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, barnarbete och fattigdomsbekämpning. Frågor som rör dessa organisationers styrning, där till exempel korruption, ersättningssystem och öppenhet behöver bedömas, är också viktiga faktorer som föreningen behöver se i sin placeringsplanering.

Föreningen placerar inte kapital i organisationer eller fonder som tillverkar, köper eller säljer varor
eller tjänster som t ex krigsmateriel, tobak, pornografi, alkohol/droger, olja eller guld/diamanter. Föreningen undviker aktivt varor/tjänster där människor och miljö riskerar att komma till skada. Föreningen placerar inte heller kapital i verksamheter som drivs på eller har koppling till ockuperat territorium, som t ex Västsahara eller Palestina där intäkterna inte kommer den västsahariska eller palestinska befolkningen till del.

I diskussioner om branscher som inte är etiskt försvarbara i organisationen kan vi konstatera att önskemålet är att undvika dem helt. Vi ser dock svårigheten i att sätta en absolut procentsats eller på annat sätt mätbar definition, eftersom detta är oerhört svårt att kontrollera. Begrepp som huvudsakligen definieras ibland som mer än 50% och ibland upp till eller mer än 80%. Om vi här säger att vi inte skall investera i organisationer som huvudsakligen arbetar med krigsmateriel, porr, droger, mm, eller andra branscher vi undviker, så kan det innebära att vi tillåter så mycket som upp till 49% av företagets omsättning i dessa branscher. Exakta belopp och svårdefinierbara ord försvårar ibland diskussionen, men vi behöver ändå förtydliga var vi står i frågan.

Om föreningens avsikt är att (helt) undvika de problematiska branscherna, krävs ett löpande samtal kring och löpande utvärderingar av gjorda och kommande placeringar. Samtalet och uppföljningen av principen är och blir då av stor vikt för organisationen. Om vi inte vågar ta ställning, kan vi då säga att vi tar ansvar för det vi gör? Vi måste våga och orka ta besväret att göra just detta, eller hur?

Mottagna medel

Gåvor, inklusive testamenten och liknande, i form av aktier, fonder eller andra placeringar som inte lever upp till föreningens placeringspolicy eller etiska principer skall säljas utan dröjsmål för att omplaceras i enlighet med föreningens ställningstaganden.

Om föreningen får en gåva som är ändamålsdestinerad på ett sätt som strider mot föreningens etiska riktlinjer eller dess möjlighet att uppfylla ändamålet på rimligt sätt, t ex med hänsyn till föreningens syfte, resurser, mm, kan gåvan komma att återbetalas till givaren.

Sprida riskerna

Föreningen sprider riskerna genom att inte samla allt kapital på samma ställe. Utöver de sparade medel som är ändamålsdestinerade, placeras övriga sparade pengar i externa instrument eller fonder som inte strider mot föreningens placeringspolicy. När det gäller risktagande kan föreningen var beredd att välja placeringsalternativ som går från medel till hög risk, men endast med en mindre del av föreningens totala kapital. Detta risktagande ska avgöras av styrelsen, efter en diskussion och utredning från placeringsspecialist, m fl relevanta personer, inom eller utanför föreningen, såväl vad avser val av placering som summa.

Redovisning och efterlevnad
Löpande under året och i samband med upprättandet av årsredovisningen skall en utvärdering göras av såväl lönsamhet som etiska ställningstaganden i de valda placeringarna. På föreningens hemsida redovisas fastställda riktlinjer liksom utvecklingen av dessa. Föreningens strävan är att lära mer och är därför också öppen för att lyssna till läsarens kunskap kring de etiska principerna.

Detta är en pågående diskussion om en placeringspolicy i en ideell förening som arbetar med frågor om hållbarhet, mänskliga rättigheter, mm. Föreningen arbetar på flera ställen i världen, i flera världsdelar, och har flera viktiga frågor på sin agenda.

Föreningen arbetar vidare med frågan om placering av medel utan att den genom placeringen bidrar till felaktiga strukturer, mer fattigdom, mindre hållbarhet, mm. Föreningen vrider och vänder på orden och funderar kring vad just deras handlingar betyder. Föreningen kommer längre en dag och backar nästa. Samtalet tar tid, får ta tid, men måste också gå framåt. Frågan känns viktig. 

Har du ett tips om hur föreningen skall tänka och varför, så tar de tacksamt emot detta och vänder och vrider också på det en liten stund. 

Föreningen vill naturligtvis gå plus, inte förlora på sina placeringar. De vill inte heller bidra till minus när de talar om globala mål, där rättvisa och hållbarhet är viktiga ledord. 

A..
(Detta inlägg kan komma att uppdateras allteftersom samtalet fortsätter).

Exempel - här specifikt i fråga om etiska regler!

• Min stora dag (Placeringar ska ske i enlighet med Banco Fonders etiska placeringsregler - länk saknas till hur dessa regler ser ut och information saknas från Min stora dag om hur de ser på saken).
• Röda korset (Motiv för etiska riktlinjer; Svenska Röda Korset har till ändamål att förhindra och lindra mänskligt lidande var och när det än förekommer, skydda liv och hälsa och säkerställa respekt för varje människas värde, särskilt under tider av väpnad konflikt och andra nödsituationer, arbeta med att förebygga sjukdom och främja hälsa och social välfärd, uppmuntra frivilliguppdrag, konstant beredskap att ge bistånd och en universell känsla av solidaritet gentemot alla som behöver rörelsens skydd och stöd. Svenska Röda Korsets kapitalförvaltning ska med sin avkastning bidra till att Svenska Röda Korset ges finansiella resurser för utföra sina övergripande uppgifter. En långsiktigt god avkastning på kapitalet ligger därför i linje med Svenska Röda Korsets strategiska planering. Men god avkastning, låga kostnader och välfungerande administration och kontrollsystem är inte tillräckligt. Det krävs att avkastningen skapas på ett sätt som inte står i strid med organisationens grundläggande värderingar. Därför behövs också etiska riktlinjer för kapitalplaceringarna. Principer för etiska hänsyn i placeringsverksamheten; Etiska ställningstagande är en central del av Röda Korsets värdegrund. Detta illustreras genom Röda Korsets grundprinciper, uppdrag i förhållande till mänskliga rättigheter och Genèvekonventionerna samt genom Röda Korsets fredsdefinition: ”Fred innebär inte bara frånvaro av krig utan snarare en dynamisk process av samarbete mellan olika stater och folk. Ett samarbete grundat på frihet, oberoende, nationell suveränitet, respekt för mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning av resurser för att tillgodose alla folks behov.” Mot denna bakgrund integrerar Svenska Röda Korset hållbar utveckling, innefattande miljö- hänsyn, socialt och ekonomiskt ansvar med god etik i investeringsprocessen och vill premiera kapitalförvaltare som tar vara på de affärsmässiga möjligheter som finns inom detta område. Med miljöhänsyn och socialt ansvar avses att företag utöver lagstiftning följer internationella normer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption samt ILO. De internationella normerna är uttryckta i FN:s deklarationer och konventioner och deras relevans för företag sammanfattas i t.ex. FN:s Global Compact. Svenska Röda Korset ska undvika att investera i företag som upprepat eller medvetet bryter mot dessa normer. Vidare ska även bolag som har mer än 5 % av sin verksamhet i produktion och försäljning av vapen och pornografi undvikas. Alla förvaltningsprodukter måste prövas mot de etiska riktlinjerna innan de får användas i kapitalförvaltningen.)

• Barncancerfonden (Barncancerföreningens medel skall placeras i enlighet med Banco Fonders etiska placeringsregler.)
• Erikshjälpen (Erikshjälpen väljer placeringar i börsnoterade företag och aktiefonder som arbetar på ett trovärdigt sätt med miljö och klimat, mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsvillkor och affärsetik. Vi väljer bort placeringar i verksamheter som kränker internationella normer och som har koppling till vapen, krigsmateriel, alkohol, tobak, spel och pornografi och fossila bränslen.)
• FairTrade (Den etiska aspekten ska jämte avkastning och risk alltid beaktas i Föreningen för Fairtrade i Sverige placeringsverksamhet. Vid denna bedömning ska både förvaltare och produkt (fond mm) bedömas. Grundregeln är att placering sker med vägledning av LOs och/eller Svenska Kyrkans riktlinjer för vad som är etiskt acceptabla placeringar. Vid urval av förvaltare ska alltid de etiska aspekterna utvärderas och utgöra ett nödvändigt kriterium för placering. Om misstanke om oetisk verksamhet hos förvaltare eller det värdepapper förvaltare placerar i ska sakförhållandena utan dröjsmål utredas. Om misstanken bekräftas ska förvaltaren påvisa att sakförhållandet avhjälps, om inte ska förvaltningsuppdraget eller investeringen snarast avvecklas)
• Hörselskadades Riksförbund (saknar etiska ställningstaganden i sin placeringspolicy)
• Diakonia (Diakonia har en policy för miljö, sociala och etiska hänsyn i sina investeringar. Den utgörs av sociala, miljömässiga och etiska kriterier som delats i två komplimenterande grupper. Den första gruppen avser påverkans kriterier som används för att identifiera förbättringsområden hos de företag som Diakonia investerar i via olika investeringsformer gällande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och korruption. Den andra gruppen avser uteslutningskriterier gällande verksamheter och eller produkter som Diakonia aktivt avstår från att investera i. Kriterierna bygger på ett antal av internationella riktlinjer avseende relevanta miljö, sociala och etiska aspekter; * FN: s förklaring om de Mänskliga Rättigheterna och de angränsande FN-konventionerna. * FN:s Global Compact * ILO: s åtta kärnkonventioner * OECD.s riktlinjer för multinationella företag Kriterierna samt den faktiska analysen som skall göras på Diakonias investeringar skall ta fasta på företagens agerande i anslutning till investeringar med avseende på: mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och korruption. )
• Kristna Freds (Kristna Fredsrörelsen finansierar sin verksamhet endast på sätt som överensstämmer med Kristna Fredsrörelsens värderingar. Kristna Fredsrörelsen inleder bara samarbeten med företag vars affärsverksamhet respekterar gällande nationella och internationella lagar och regler samt bedriver en verksamhet som är etiskt försvarbar. Detta innebär att Kristna Fredsrörelsen inte kan ta mot bidrag från givare/företag, eller placera kapital i fonder vars huvudsakliga verksamhet är hälsovådlig eller orsakar humanitärt lidande, som direkt eller indirekt bidrar till våld, konflikter eller katastrofer, som är involverat i oetisk, korrupt eller exploaterande verksamhet. Detta innebär att Kristna Fredsrörelsen inte kan acceptera bidrag från givare/företag vars huvudsakliga verksamhet ryms inom följande industrier: vapen, tobak, alkohol/droger, pornografi, olja/gas, diamanter eller guld.)
• Cancerfonden (etiska regler saknas?)
• Svenska Freds (Att äga och förvalta kapital innebär alltid ett ansvar. Hur kapitalet investeras får konsekvenser som går långt utöver de egna ekonomiska intressena. Pengar som investeras i näringslivet påverkar en rad faktorer både i Sverige och utomlands. Syftet med en god kapitalförvaltning är att skapa ekonomiska förutsättningar för ett effektivt fredspolitiskt arbete även i framtiden. Det är freden som är målet, inte ekonomin i sig. Svenska Freds ska därför inte genom ekonomiska investeringar bidra till verksamhet som motverkar föreningens syften. Ansvarsfullt förvaltade pengar kan också bidra till verksamheter som främjar fred, exempelvis ekonomisk och social utveckling, minskad fattigdom och en förbättrad miljö. Företagen ska bidra till samhällets utveckling och arbeta målmedvetet med frågor som rör miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning. Det gäller även frågor som rör bolagsstyrning, till exempel korruption, ersättningssystem och öppenhet. Därför väljer Svenska Freds att placera kapital i verksamhet som visar respekt för och hänsyn till miljö, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsförhållanden samt principer om god bolagsstyrning. Svenska Freds placerar inte kapital i företag eller företagsgrupper som tillverkar eller säljer krigsmateriel.) Delar av Svenska Freds inledande resonemang har påverkat vår text & tanke ovan. Vi tackar särskilt för detta.

• FRII - vägledning för utformning av placeringspolicy i insamlingsorganisationer
• FRII - övriga vägledningsdokument från FRII

Erikshjälpen....

Tidningen Erikshjälpen, nr 2 - 2011, når mig i posten. Den når mig för att jag någon gång för länge sedan bidragit med en slant. Jag har, genom årens lopp, bidragit med avsevärda belopp till denna typ av organisationer. Jag finner dem viktiga och ur många perspektiv beundransvärda. Jag ger dock inte längre några pengar till bistånds- eller hjälporganisationer. Oavsett hur beundransvärde de är. Jag ser dem dock fortfarande som väldigt viktiga. Skälet är helt enkelt att jag har sett sådant som gör att jag inte längre vill ge.

För mig är Erikshjälpen en positiv organisation. De bidrar till människor liv. De har en god second-hand-butik och de står för kristna värden. Jag mötte organisationens generalsekreterare Bengt Swerlander under min tid på biståndsorganisationen Diakonia, och han utstrålade då inte budskap som gav anledning för mig att ändra uppfattning om organsisationen.

Ja, i dag nåddes jag sålunda av Erikshjälpens tidning med samma namn.  Jag är glad att den når mig. Jag blir glad av det jag läser.

Tidningen berättar om Erikshjälpens verksamhet. Om second-hand-butiker, om verksamhet i Afrika, om vanliga människor här hemma som bidrar, och om människor som hjälps i olika situationer. Det är framgångsberättelser som glädjer. Det är vanliga människor som ger och som får, och som gläds från båda håll. När man läser om detta så ser man också tydligt att varje människa kan bidra till något viktigt för någon annan. Det är viktigt att se att det är just så. Varje människa kan bidra - med något viktigt för någon annan. Inget är för smått. Varje steg är viktigt.

Jag lämnar inte längre pengar till biståndsorganisationer, men jag lämnar gärna saker som jag inte längre har bruk av, som kan komma till nytta för någon annan. Erikshjälpen ligger, för mig, för långt bort, men Pingstkyrkan har en second-hand-butik i min stad. Därför lämnar jag något av mitt överskott dit. Jag vill inte slänga sådant som kan komma till nytta i någon annans hand och därtill generera en slant till en organisation som jag uppfattar som god.

Pengar och saker är ju egentligen samma sak. Det genererar medel till organisationer - som drivs av människor - som skall förvalta dem väl. Vi minns ju Röda Korset, som naturligvis drabbats orättfärdigt av en enskild individs bristande omdöme. Jag har dock sett andra organisationer på nära håll och hört deras inställning i omsorgen om de medel de har att förfoga. En inställning  och ett förhållningssätt som inte är i sin ordning.  Jag vill med denna kunskap i mitt bagage ändå tro att dessa organisationer vill världen väl. Att de faktiskt gör, i huvudsak, det som de utger sig för att göra.

Om en second-hand-butik får mina ting så vill jag inte att det skall landa i en enskild persons ficka. Någon måste driva butiken, ja. Hyra, relevanta löner, kassamaskiner, inventarier, skatter, arbetsgivaravgifter, mm måste betalas innan överskottet går till ändamålet. Men det får inte ske med överdåd, i något led. Om butiken drivs på det sättet, om det skapar arbetstillfällen och överskottet går till ett viktigt ändåmål - då är jag gärna med och bidrar. Så tror jag är fallet med Pingst i Norrtälje och med Erikshjälpen landet runt. Butikerna skapar också mervärden för andra. Arbetstillfällen, nyttjande av brukade varor genom återbruk och insikt hos medmänniskorna runt omkring i bygden att detta är värdefullt. Det glädjer mig stort att Erikshjälpen i denna tidning skrivit mycket om sina butiker landet runt. Det glädje stort.

I slutet av tidningen finner jag en annan glädjande uppgift. En revisor från PWC besöker projekt och utbildar ekonomihandläggarna på plats. Det är en viktig uppgift. En glädjande och viktig uppgift. Då känns det nästan som om jag kan bidra med en slant igen. Nästan, nästan, kanske jag snart är där igen.

Jag gläds åt tidningen. Även om jag förstår att den kostar. Jag gläds åt tidningen, som en synlig marknadsförings- och informationskanal. Hellre det, än stora annonser, tv-reklam, mm. Tidningen påminner mig om att Erikshjälpen finns, och är en sådan organisation som försöker, gör och försöker igen.

Erikshjälpen står för något gott. För mig är detta goda något av väldigt stor vikt. Det får aldrig missbrukas. Av någon alls.

Anette Grinde

Mer info om Erikshjälpen;

http://www.erikshjalpen.se/

Jag läste en ledare om bistånd....

Jag läste en ledare om bistånd i Norrtälje tidning den 5 oktober 2008, och blev beklämd.

Bistånd är så mycket mer än bara matransoner.

Kan verkligen de olika delarna i bistånd ställas emot varandra, som antingen eller? Eller är de egentligen nödvändiga delar i en helhet? Som olika stater, olika NGO.s (icke statliga organisationer) , FN, Eu, olika företag och privatpersoner bidrar till - med resurser som pengar, praktisk handling och kunskap.

Mat och rent vatten för dagen till barn och vuxna är en nödvändighet. En nödvändighet är också att ändra strukturer och förhållningssätt så att människor i utsatta situationer kan klara sin liv själva. Den som lever i ett överflöd kan bistå i detta. Vi, t ex, kan bistå med resurser som pengar, praktisk handling och kunskap.

Min väg korsas av Fredsnytt nr 3/2008 - en tidning från Kristna Fredsrörelsen. Däri finner jag Karin Haglinds ord om Fadi, som inte når sina marker för att ta hand om sina olivträd - d v s sin mark och sin försörjning. Den olagliga och mänskligt horribla muren hindrar hans försörjning. Däri finner jag också Paula Löfs ord om den israeliska kvinnoorganisationen som bevakar och rapporterar kring övergrepp vid murens vägspärrar. Det finns anledning att lyssna på dessa rapporter och att aktivt göra något för att ändra situationen - dess strukturer och förhållningssätt. Det finns många som gör, men fler behövs.

Erikshjälpens tidning nådde mig också. Där läser jag om ett koprojekt, som går ut på att förse fattiga och hårt utsatta familjer med en egen ko för att på så sätt skapa en början till självförsörjning. Jag läser också om MonaLisa som i sin butik i Munkedal samla pengar för att köpa en ko till projektet. En ko kan skapa en enorm skillnad för en familj som inget har. Den kan skapa skillnad nu, och oxå bidra till att skapa en bättre framtid. Det finns fantastiska engagemang, som bidrar med resurser och omsorg till människor som behöver.

I samma organisation möter jag Chann Cho Ko, en liten grabb från Kambodja. Han har fått en läslampa! Den skapar möjligheter att läsa läxor och därmed en möjlighet att skapa ett bättre liv för honom och hans familj genom kunskap om livet och dess möjligheter. Solen skapar kraft till familjens kvällsljus. Ett kvällsljus som kan förbättra deras möjlighet att försörja sig själva, och oxå skapa bättre förutsättningar för fler. De svenska tjejer som bidrog och gjorde en stor insats, skapar stor glädje och nya förutsättningar för många - oxå för den lille grabben i Kambodja.

14 åriga Sabina, i Norra Indien, utbrister; Jag vill inte gifta mig än. Hon har just fått veta att hennes pappa tänker gifta bort henne med en äldre man. Hur gör vi för att ändra strukturena i de gamla kulturerna ute i världen? Tillhör det barnets skyldighet att tvingas gifta sig när hon är 14 år - eller är det ett övertramp som heter duga?

I mina ögon måste bistånd vara så mycket, mycket mer än ett matpaket. Ja, mat och vatten är viktigt och nödvändigt. Men! Demokrati, mänskliga rättigheter, ekonomisk och social rättvisa, forsonings- & genusperspektiv är några områden som också starkt måste ingå i tanken och den faktiska aktiviteten. Just den handling som gör skillnad för människorna som har det särskilt svårt.

Inte som antingen eller, utan som både och.

För att människorna själva skall kunna skapa skillnad i sina liv - och leva dem med en annan ton än med rädsla och hunger som ständiga medvandrare.

Anette Grinde
2008-10-15