Det är ingen fördel, så gör inte det...

Köksbordssamtal som också berättar om våra olika personligheter.

Hon;

- Jaha, hur ska jag tänka idag, för att inte bryta ihop och deppa sönder

Han;

- det är ingen fördel att göra, så gör inte det.

A..

Jag fattar inte...

Jag undrar över den där 70+karantänsregeln och vad Folkhälsomyndigheten egentligen säger. Jag undrar hur det tas emot eller vrids till på vägen. Jag tänker att de säger; var superförsiktig med dig själv och andra, håll dig på håll från all form smitta för vi ser ingen skillnad, smitta ingen annan vad du än dragit på dig, tvätta händerna stup i kvarten - ja, de säger massa mer också, förstås. Håll distans, t ex ja.

Men, det där med 70+ och stanna hemma - säger de verkligen att personerna måste vara inomhus, att de inte får gå ut det strålande vårvädret, promenera och röra sig utomhus. Är det verkligen tänkt att det enda sättet att undvika människors smitta är att stanna inomhus?

Det verkar vara många (både 70+ och andra) som faktiskt tror så. Är det så? Har det ordats som att viruset snurrar i luften alldeles av sig själv? Det sägs ju också - att vi ska hålla distans med 1-2 meter. På vischan eller i den lilla staden som är så tom på folk låter "stanna hemma"-tvångstanken så otroligt absurd när någon säger den. Jag förstår den helt enkelt inte. Ja, om det är en Stockholms-stads-människa med aktiviteter som inkluderar många och med trängsel, eller annan storstad med massor av folk, men här?

Två meter eller fem - utomhus - duger inte det som säkerhet? Vi kommer att få så himla många deppade människor när vi hindrar dem från att gå ut. Jag skulle önska att Folkhälsomyndigheten tydliggjorde att det är distans som är grejen, inte att helt avstå från ute, från möten med väldigt få personer och med distans, från aktiviteter med få personer och med distans, med mera.

Notera nu att jag undrar, för att det inte rimmar så himla bra - jag uppmana inte någon alls att gå emot sin egen kunskap, sin egen rädsla, sina egna hotande barn eller annat som hela tiden poppar upp i detta. Jag uppmanar inte heller någon att gå emot Folkhälsomyndighetens rekommendationer - men jag undrar vad de egentligen menar. Tänker de att Stockholms citys vanor och trängsel ser ut på lika sätt på andra platser i landet?

A..

De jobbar så ända in i vassen - NT 22/2 2010

Vi kan inte leva...

De kommer in i butiken, tittar runt och är aktiva med varorna. Drar, vrider och är tydligt oförsiktiga.

- Åhh, så mysigt.
- Har du tips på något bra?
- Ja, den, den och den. Eller kanske den eller den? Där finns det, och där finns det. Titta gärna också där uppe, där du hittar det och det. Vill du hellre ha sådant, så finns det här. Och det här.
- Tack, så fint.

Han ringer sin hustru.
- Ska jag köpa den?
- Jaha, det passar inte mig?
- Ok, jag ska inte ha något alltså, fast jag var sugen?

- Hur går det för dig, säger han till butiken?
- Kommer folk, handlar de?

Så.
Nej.
Han tar min tid, sliter kraftigt på varorna, ber om råd - men avstår från att handla.

- Nej, det går inte så bra när/om ni gör så. Då kommer butiken helt enkelt inte att överleva.

Vi kan inte leva på sådana "kunder".

A..

Lärarinnans sång - Vigdis Hjorth

Om någon vill göra en film - hur tänker den då på objektet, karaktären, huvudpersonen? Kan hen ta hänsyn till personens känslor eller är vad som helst tillåtet? Vad är rimligt? Varför ska någon vilja delta om/när en filmare/konstnär missbrukar förtroenden för sin egen sak?

Vad är att missbruka ett förtroende?

A..

Skriv, bara skriv

Hon tittar på högen som ligger på hallbordet. Hon ser medlemskort och inbetalningskort till Naturskyddsföreningen, Svenska Turistföreningen, Läkare utan gränser och Svenska FN-förbundet. Var säger det om henne? Vad är skälet till att hon är med i, eller bidrar till just dessa organisationer? Hur ser tankegångarna ut som har lett fram till dessa val? Har hon tänkt, analyserat? Vad gör de tankarna och handlingarna med henne som människa? Hur ser hon på sig själv?

Hon titta på högen, bläddrar och funderar. Hon har länge varit med i Naturskyddsföreningen, för att hon gillar det de står för och för att hon tror att hon bidrar, i det lilla, till deras fortsatta möjlighet att påverka i viktiga naturskyddsfrågor. Tidningen som kommer lite då och då bläddrar hon oftast förstrött i, läser några få artiklar, men hon blir alltid glad att den kommer. Samma sak gäller Svenska Turistföreningen, även om hon inte riktigt längre håller med i deras principer. De är för kommersiella sedan några år tillbaka. Hon gillar inte det. Hon gillade bättre när de var mer Friluftsfrämjaraktiga, mer naturnära. Friluftsfrämjandet lämnade hon när barnen inte längre var engagerade i Skogs-Mulle-verksamheten. Den var viktig, härligt och förhoppningsvis satte det några spår i barnens naturmedvetande. Hon minns Karin som en fantastiskt Mulle-ledare.

Hon tittar igen på inbetalningskortet till Svenska Turistföreningen och viker sen sakta ihop det längs den taggiga perforeringen. Det får nog vara bra med detta för nu, tänker hon, och lägger det i pappersinsamlingen. Var sak har sin tid.

Naturskyddsföreningen och Svenska FN-förbundet får vara kvar. Hon låter inbetalningskortet till Läkare utan gränser också vara kvar. Hon får fundera lite mer på hur hon tänker kring detta, men inte just nu. Nu vill hon ha en varm kopp te, sin röda, varma pläd och boken hon just köpt i bokhandeln.

A..

 

 

#skrivövning  

#medlemskap  #ideellaföreningar 

#jagbokhandlar helst i #roslagensbokhandel i #Norrtälje

Jag lider med människorna

Jag lyssnade på nyheterna igår, om Turkiet, Grekland och flyktingarna. Jag ser bilderna på människor som kommit från oroshärdar, som söker trygghet och bättre liv. Jag ser de små, små barnen i föräldrars famn. Jag ser styrka, rädsla, fasa, oro och sorg. Det gör ont.

Jag tänker på föräldrar som tvingas till fasansfulla val, barnen som tvingats följa med sina föräldrar i en flykt ut i ett ingenmansland där ingen vill släppa in dem. Där tårgas, vapen och hårda ord möter dem längs vägen. Vilken fasa de måste leva i, dessa människor - det går inte att föreställa sig, för vi har aldrig upplevt det.

Jag ber till högre makt att vi - du och jag - aldrig någonsin ska behöva drabbas av liknande förödelse i livet - och om det sker, att vi blir mottagna och inte behandlades som om vi vore ingenting. Ja, alla dessa människor som flyr - är någons barn, någons nära, någons guld. Det verkar som om de/vi som har det bättre inte minns det, som om vi tror att de är något annat än du och jag. Det gör ont i min själ.

När ska världens oroshärdar blir platser att leva på igen? Vad gör världens ledare och folk för att det ska vara drägligt för alla?

A..

Spring tills du stupar - februariutmaningen - dag 29

Tack, Leif, för pepp och markservice. Tack, för att du gör så att mat är klar när jag kommer hem efter dagens värv. Tack, för att du inte protesterar när jag får galenskap i hjärnan. Stillsamt pepp, och/eller att du ändå tror på det jag gör, är fint. Tack, väldigt mycket tack.

Tack, Mikael, för påhittet med utmaningen Spring Tills Du Stupar. Juli gick ju an, med reserver, sparande och så, men februari var ju bara vrickad, tänkte jag. Den är absurd, ren galenskap, men den visade sig ju vara genomförbar. Det trodde jag inte, verkligen inte, men jag hade fel där. Jag vände på´t i min hjärna och plötsligt var det omöjliga möjligt.

Kanske var det pratet om planen, den nödvändiga planen, som gjorde det genomförbart? Eller kanske var det pratet om uppdelningen av sträckorna, ömsom si och ömsom så? Kanske var det för att någon som skrev att han klev upp (omåttligt) tidigt för att få till en sträcka eller två, och jag tänkte, jasså, jasså? Eller också var det de fantastiska bilderna, de glada tillropen och alla fantastiska människor som försöker, vill och gör? Oavsett vad, så är det ändå fantastiskt, när omöjliga ting visar sig möjliga.

Tack, Sofie, som peppade igång mig i juliutmaningen i somras. (Ja, jag klarade den.) Tack, Sofie, för att du därmed också peppade igång mig nu i februari. Juli hade jag bara struntat i, om du inte deltagit och fått mig till start. Tack. Februari följde i spåren efter juli, ett juli som satt länge kvar i lyckohjärtat. Tänk, att jag kunde. Nu kunde jag också februari.

Tack, ni alla i gruppen, ni som peppar, hetsar, gläder, skapar möjligheter, visar mys, glädje, framåtglöd och höjer ribbor. Saltgurka, varierande rundor på galna tider, makabra löparbandsprestationer, onådigt eller ljuvligt väder, ostkaka, ljuvliga soluppgångar, mörker, semlor, godis, värre och värre löpartider på dygnet och mycket annat skapar nya tankar och nya möjligheter.

Kan du, så måste väl ändå också jag kunna (ja, inte länge på löpband och inte miles-omräkning)?

Och ja, tänk, det kunde jag.

Tack, för allt. Jag är i mål!

A..

Spring tills du stupar - februariutmaningen - dag 27

I går tänkte jag att jag har typ 90 km kvar (visst avrundningsfel) att springa av den lagom galna februariutmaning som jag är en del av. Jag tänkte att det är för lååångt. Sen sa någon att det bara var typ två maror kvar (27+28+29=84 km) - och någon annan att man hade 72 timmar på sig. Nu - efter frukost den 27/2 - har jag typ 29+28+9 kvar. Det är 66 km. Det är mindre än 1½ mara.

Målbild, målbild - ja, man ska ha rätt målbild, dela upp sträckan i delsträckor och inte göra pinor större än de är. Du ska också göra det du ska så tidigt som det är möjligt under dagen.

Du ska. Du kan.

A..

Albert Andersson - Söderby affär, Roslagsbro

Utdrag ur Födelse- och dopbok 1855 Roslags-bro

Födelse- och dopbok 1855 Roslags-bro 

Carl Petter föddes i Öfver Söderby, Roslagsbro, den 30 september 1855. Hans föräldrar var Skattebonden Anders Perhson och Anna Greta Pehsdotter. 

En skattebonde var i Sverige en hemmansägare och brukare av skattejord (skattehemman) som betalade årlig ränta (skatt) till kronan, det vill säga svenska staten. Skattebönderna ägde sin egen jord, till skillnad från kronobönderna som brukade jord som ägdes av kungamakten, och hade därför rättigheter kopplade till ägandet så som jakträtt.

Karlsdotter, Anna Lovisa

Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1880

Utlunda, Roslags-bro - Folkräkning 1880

Familj nr 1
Persson, Anders, f. 1830 i Roslags-Bro Stockholms län, Hemmansägare
Persdotter, Anna Greta, f. 1826 i Lohärad Stockholms län
Karl Petter, f. 1855 i Roslags-Bro Stockholms län
Gustaf, f. 1860 i Roslags-Bro Stockholms län Johan, f. 1863 i Roslags-Bro Stockholms län
August, f. 1867 i Roslags-Bro Stockholms län

Familj nr 2
Karlsdotter, Anna Lovisa, f. 1856 i Roslags-Bro Stockholms län, Piga

Karl Petter Andersson och Anna Lovisa Karlsdotter - son och piga på gården - hittar sedan ihop.

Albert Anderssons far Karl Petter Andersson är född 1855-09-30 Övre Söderby, Roslags-Bro och är död 1926-11-09 Inål, Roslags-Bro. Hans mor Anna Lovisa Karlsdotter är född 1856-07-25 Gryta, Roslags-Bro och död 1924-01-30 Inål, Roslags-Bro. (enligt personakt från Leif Eriksson - robro.se)

Persson, Anders, f. 1830 i Roslags-Bro - är född 14/4 1830 i Öfvre Söderby - av far Pehr Eriksson född 1791 26/3 och mor Brita Stina Jansdotter född 1795 23/3.

Från 1968 är Anders Persson bonde på Utlunda 1. Han har då - 1968 - sålt Övra Söderby till Kapten Karl Petter Eriksson, om jag tolkar sakernas ting korrekt. Övra Söderby har dessförinnan varit i familjens ägo och bruk sedan 1600-talet. Det är alltså i Karl Petter och Helenas hus Albert Anderssons tidigare släktled har huserat.

Leif Eriksson, Drottningdal, har släktforskat om Albert Anderssons anfäder ända ner till mitten av 1500-talet. Jag har tagit del av ett släktled, som omfattar 24 tätskrivna sidor. Det är en helt enorm forskning i kyrkoböcker, med klurig stil och magisk läsning. Att släktforska är fantastiskt, men också enormt tålamodsprövande och kräver goda ögon, god läskunskap och en smula fantasi. Jag imponeras mycket stort av den forskning som Leif Eriksson har gjort, det lilla jag nu har sett. Jag tänker mig att det finns ohyggligt mycket mer i hans egna gömmor.

Det kommer kanske mer, om forskning kring folk och platser vad tiden lider.

A..

Spring tills du stupar - februariutmaningen - dag 16

Färd till Sthlm för att träffa dotter, måg och barnbarn på Naturhistoriska museet.

Promenad 3,09 km; Danderyd - Naturhistoriska museet.
Promenad 4,59 km; Naturhistoriska museet - Universitetet - Danderyd.
Löpning 10,81; Rösa - Flygfältet - Campus Roslagen.

I mål för dagen i februariutmaningen - Spring tills du stupar - med dagens minimisträcka per egen fot = 16 km.

Regn och rusk. Ont i handen sedan mitt fall i går. Det är i varje fall bättre idag än det var inatt, när det gjorde redigt ont och förstörde nattsömnen. Jag får hoppas att det inte blir några efterverkningar för handen, utan att den läker raskt - vad nu skadan består i.

A..

Spring tills du stupar - februariutmaningen - dag 15

Februariutmaningen tuffar till sig. Idag ska vi klara 15 km per fot. Jag klagade häromveckan på att det inte går någon buss som passar, att jag måste ta bilen. Dottern sa då att jag kunde ta bilen halvvägs, parkera vid skolan eller kyrkan och springa resten. Och vice versa hemåt. Det var väl en smula irriterande att jag inte kom på den idén själv, särskilt som jag tänkt den tidigare men verkar ha helt glömt den. Förpassat den. Det är rent dumt att förpassa den tanken. Den behövs ju.

Jag är väldigt tacksam för att dotra väckte den tanken igen. Självklarheter tål att upprepas och förtydligas. Jag är också tacksam för att jag för sent upptäckte att det regnade. Jag hade tittat ut genom dörren tidigare, då var luften kylig och klar. När jag ombytt och redo klev ut genom dörren var det annat. Jag har ju fått för mig att jag inte behöver springa när det regnar, men nu vände jag inte i dörren. Jag skärpte mig, helt enkelt. Är det februariutmaning, så är det ju.

Jag fick en ljuvlig tur på frusna, hala vägar i ett stillsamt regn. Det blev en mycket bra start på dagen. Jag är tacksam för att jag kan, att kroppen är hel och att knoppen är med på noterna.

Jag är inte i mål för dagen, men jag måste ju hämta bilen och den står tillräckligt långt bort. Vare sig det regnar, snöar eller blåser småspik måste den ju hämtas. Så jag ska nog klara mig även idag.

Igår kväll hade vi en föreläsning om äventyrslöpning i bokhandeln. Det var glädjefyllt och inspirerande. Egna och andras utmaningar är viktiga. Det är roligt att lyssna till andra som gör, har gjort och ska göra. Det lyfter deras ribbor till nya höjder och peppar också mig. Kaffe är viktigt. Att gå och springa är bra, men det tär och bygger olika muskler. Ja, det lär man sig allteftersom. Vad som är långt är relativt och olika för oss alla. Jag tar också med mig orienterarens kommentar att man kan träna på att läsa karta och springa samtidigt - genom att läsa (inte lyssna på) en bok och springa samtidigt. Jag måste säga att det var ett magiskt uttalande i bokhandeln. Är det sant, gör orienterare så? Skador, ja, de verkar kunna bli färre ju längre du springer. Ja, kanske beror det på hur du utmanar kroppen, men det verkar stämma för rätt många.

Det är magiskt att lyssna på ord om andras bedrifter. Det höjer ribban också för mig. Måtta lagom (men inte för lågt), måtta långt (eller längre) och måtta hälsosamt (håll dig hel och frisk).

Pepp för fler steg och pepp för fantastiska möten.

A..

#springtillsdustupar  #bokhandlerskan  #jagharintestupatän 

#roslagsleden  #jagärlöpare  #Norrtälje  #rörelseglädjenorrtälje

Anteckning 16/2; Jag sprang från kyrkan till jobbet på lördagsmorgonen, och samma väg hemåt efter butiksstängning. 9,5 km i varje riktning. På morgonen var det kallt, regnigt och väldigt halt. Jag klarade mig då från att halka. På returfärden var det lite varmare, inget regn men halt av lera och vatten, särskilt på stigar och traktorspår. Jag halkade på en mycket hal klippa på Porshanksspåret och föll mot vänster sida, tog emot mig med vänster hand och lår. Handen måste ha fått en stukning eller lätt spricka av något slag, den har gjort väldigt ont hela natten. Handen är svag, gör ont, men är inte svullen. Jag stöp, som i föll, alltså. Jag har dock inte stupat i februariutmaningen - spring tills du stupar. Där klarar jag ännu distanserna. Pepp för att jag klarar det ännu ett tag.

Spring tills du stupar - februariutmaningen - dag 14

Minus åttakommafyra. Sträck på dig och bestäm dig. Det finns andra i utmaningsgruppen som har sprungit i minus tjugo graders kyla. Varför skulle inte du kunna springa i minus åtta? Du kommer att ångra dig om du inte gör det du har tänkt.

Klä dig. Gå ut. Spring. Njut.

Det är inte ens mörkt kl 0630, du behöver inte ens pannlampan längre. Du får se solen sakta stiga över kanten, njuta av ljuset som kommer. Du gör det för din egen skull. Inte för någon annan. Du gör det för att det är en endorfinkick som du kan leva på en stor del av dagen. Det är inspirerande. Du kan.

Så, ja, jag gjorde.

Himmeln var blå. Det var kallt och friskt. Det var en ljuvlig tur.

Jag hann drygt 15 km innan bussen kom denna friska morgon. Ungdomarna stod stillsamt och väntade på bussen, utan vantar och mössa. Ja, det såg en aning kallt ut för dem. Jag höll mig varm i rörelse. Jag föredrar att springa till bussen framför att stå och vänta i stillsamhet.

Jag är innerligt glad att jag klädde mig, klev ut över tröskeln och sprang till bussen denna ljuvligt vackra fredag den 14 februari 2020.

A..




#jagharintestupatän #springtillsdustupar #februariutmaningen #Norrtälje

Dags att betala årsavgiften för 2020 till St Eriks Gille!

Roslagsbro konsumtionsförening - protokoll nr 1 - och framåt (1917)

Protokoll Nr 1

Protokoll fördt vid Roslagsbro Konsumtionsförenings styrelse sammantrede den 2 januari 1917 då följande frågor komo till behandling

Parag 1 Protokoll öfver föregående styrelse sammantrede den 2 december 1916 upplästes och godkändes

Parag 2 Sammanträde beslöt Enhelligt att täckna sig bindande för 8 sty lampor för Electrisk belysning

Parag 3 Sammanträde beslöt att skicka xxxxserade räkningar enligt bokförda fordringar till de som stå i skuld till föreningen

Parag 4 Sammantrede beslöt att de som stå i skuld till föreningen ock har andelar skuld skall med andelar betalas

Parag 5 Sammanträde beslut att förslag till årssammantrede skall vara inlämnadt till styrelsen före den 21 januari detta år

Sunnbro som ofvan 
Henrik Carlsson
Seckreterare
justerat

.....  Anettes anteckning; 

Den där boken som talar om folks skulder och hur de regleras allteftersom vore lite intressant att begrunda, eller hur? Hur hades det egentligen här i denna tid? 

Sunnbro är beläget där affären ligger, alltså i "huvudkorsningen" i Nedra Söderby. 

.....
Protokoll Nr 2

Protokoll fördt vid Roslagsbro Konsumtionsförenings styrelse sammantrede den 20 februari 1917 då följande frågor kommo till behandling. 

Paragr 1 Protokollet öfver föregående styrelsesammantrede den 2 januari 1917 uplästes och godkändes

Paragr 2 Styrelse beslöt att årssammantrede skall hållas i Templar Lokalen Södagen den 11 Mars 1917 kl 2 efm

1) K Henriksson Bredsättra fick i updrag att yra Lokalen för nämda endamål
2) beslöts att sammantrede skall Kungöras minst 14 dagar före sammantrede med anslag i föreningens lokal
3) och ett vid Mejeriet
4) beslöts att brev afvsendes till Harö om Kungörande afv sammantrede

Paragr 3 nesta styrelsesammantrede skall hållas söndagen den 3 mars kl 7 efm

Sunnbro som ofvan
Henrik Carlsson Seckreterare
Justerat



Detta är Sunnbro, Söderby, Roslagsbro

------ Anettes anteckning; 

Vilka satt i denna styrelsen? - se protokoll 4, nedan
Vem var Henrik Carlsson? - Ja, kanske hittar jag det i protokollen allteftersom. Det framgår i varje fall var de bor (bynamn finns ofta efter namnet, vilket ju är en bra detalj) 
Vilken roll spelade denna förening i bygden?
Vilka butiker fanns i Roslagsbro i denna tid? Hur många fanns? Vilka och var?

------

Protokoll nr 3.

Protokoll fördt vid Roslagsbro Konsumtionsförenings styrelse sammantrede den 3 mars 1917 då följande frågor komma till behandling frånvarande voro O B Johansson 

Parag 1 Protokollet öfver föregående Styrelsesammantrede den 20 februari uplästes och godkändes

Parag 2 Styrelse beslöt att skaffa ny våg B Strömberg och fröken Elssa Ekman fick i updrag att med de snaraste skaffa ny våg

Afv fröken Elssa Ekman har begärdt om fem kronor i påök på månadslön vilket afv styrelsen beviljades det blir således 40 kronor i månaden räknadt från den 1 mars 1917. 

Sunnbro som Ofvan 
Henrik Carlsson Seckreterare
Justerat


------ Anettes anteckning; 

Vilka var B Strömberg och Elssa Ekman? Arbetade Elssa Ekman i butiken? Var där fler i butiken?

------

Protokoll nr 4

Protokoll fördt vid Roslagsbro Konsumtionsförenings styrelse sammantrede den 1 April 1917 då följande frågor kommo till behandling
frånvarande vore C P Pettersson Eklund 

Parag 2 Styrelsen konstituerar inom sig själv 
1) kassör och bokförare B Strömberg Söderby
2) vice kassör O B Johansson Söderby 
3) ordinarie ordförande G Andersson Söderby
4) vice ordförande O B Johansson
5) seckreterare Henrik Carlsson Söderby
6) vice seckreterare C P Petterson Eklund 
7) enhälligt valda firmatecknare B Strömberg Henrik Carlsson Söderby

Parag 3 Den från årsmötet till styrelsen enskjutna frågan om beviljande afv middagstimme för förestånderskan Fröken E Ekman uptogs till behandling och diskuterades lifvlig att stänga butiken en viss tid på dagen antogo gr som olempligt utan updrogs till fröken E Ekman att efterhöra hos Pettersson Eklund om de kunde lefverera ett mål mat om dagen och vilket pris, dels efterhöra hos Valborg vid mejeriet om hon kunde vara behjelplig någon timme om dagen.

Parag 4 En skrifvelse föredrogs till behandling till årsmötet med Stockholms distriktet afv Kopera xxxförbundet den 15 april 1917 beslöts att icke sända något ombud.

Parag 5 Motboken nr 86 J P Andersson här upsagd till betalning vilket afv Styrelsen beviljades att betala med de snarast

Parag 6 Ny medlem har anmelt sit till intrede i föreningen Skolläraren C Karlsson Noor vilket afv styrelsen beviljades intrede i föreningen under nr 49

Parag 7 Styrelsen beslöt att nästa styrelse sammantrede skall hållas den 1 maj kl 7 efm

Sunnbro som Ofvan
Henrik Carlsson seckreterare
Justerat

..... Anettes anteckning; 

(för den som inte är helt lokalt bevandrad, typ jag själv) - Eklund är beläget några hundra meter från affären, över ån/bron vid verkstaden i Nedra Söderby, och vid korsningen mot Bottna. 

.....

Protokoll nr 5.

Protokoll fördt vid Roslagsbro Konsumtionsförenings styrelse sammantrede den 1 maj 1917 då följande frågor kommo till behandling frånvararande varo C P Pettersson Eklund. 

Parag 1 Protokollet öfver föregående styrelse sammantrede den 1 april 1917 upplästes och godkändes. 

Parag 2 Styrelse föreslog att höja Brandförsäkringen å fastigheten till Åttatusen 8000 kronor i Ömsesidiga Brandförsäkrings förening Sammarbete

1) Warulagret till Tolfv Tusen 12000 kronor
2) Inventarierna till Ettusen 1000 kronor 

Sunnbro som Ofvan
Henrik Carlsson Seckreterare
Justerat

Protokoll nr 6

Protokoll fördt vid Roslagbro Konsumtions förening den 2 juni 1917 styrelsesammantrede frånvarande vara G Andersson och H Karlsson den senare på grund af skjukdom

Pg 1) Protokollet över föregående sammantrede upplestes och godkändes

Pg 2) Till den 18 Kongressen den 25-26 juni 1917 koperativ förbundet beslöt sammantrede att velja till ombud B Strömberg och till supleang A Jansson båda från Söderby. Resekostnader beviljades af sammantredet

Pg 3) B Strömmerg frågade om sammantredet godkjende att han hade lånat 1500 kronor av A Jansson i Ö Söderby för förenings räkning och det beviljades af sammantredet.

Pg 4) Sammantredet beslöt att föreningen skall stå för reverssen och styrelsen som borgen och de nervarande undertecknade sina namn.

Pg 5) Vekt fråga af B Strömberg angående om spikning och xx (smärning?) på taket på lokalen och den diskuterades och beslöts att göras med det snaraste tillfälle.

Pg 6) Förslag vekt af B Strömberg angående inventeringen och den diskuterades och beslöts att hållas den 30 juni 1917.

Sunnbro som åfvan
C P Pettersson vice sekreterare

Protokoll nr 7

Protokoll fördt vid Roslagsbro Konsumtions förenings Styrelse sammantrede den 1 juli 1917 då följande frågor kommo till behandling frånvarande vore G Andersson anmält förfall.

Pg 1 Protokollet öfver föregående sammantrede den 2 juni 1917 uplästes och godkändes.
Pg 2 Enhelligt afv styrelsen bevilljad semester åt Fröken Elsa Ekman å 14 dagar.
Pg 3 Till den 18 kongressen den 25-26 juni 1917 för Koperativa förbundet beslöt sammantredet bevilljades B Strömberg afv föreningen resebidrag
Resefördelningen 23 kr 60 öre
dagtraktamente    10 kr
kronor                  33 kr 60 öre
Pg 4 Styrelsen beslöt att nästa styrelsesammantrede skall hållas den 4 augusti kl 7 efm
Sunnbro som ofvan

Henrik Carlsson Seckreterare

.........   .........   fler protokoll finns häremellan - kompletterar här allteftersom  .........   .........

Protokoll
Pg 1 Fört vid Roslagsbro konsumtionsförening
Styrelsesammanträde den 30 juni 1928 företäddes inventeringslistor samt skulder och tillgångar. Framkom efter granskning däraf att ställningen var ohållbar och beslöts att begäras i konkurs omedelbart som böckerna blivet justerade.
Pg 2 Firmatecknarna Handelsföreståndaren Gösta Mattsson Söderby och Lantbrukaren G Mattsson Lillråda tillsattes att anmäla det till Landsfiskalen och lämna de upplysningar som fordras.

Sundbro som ovan
CP Pettersson
Sekreterare

Protokoll
Fört vid sammanträden med borgenärerna i Roslagsbro Konsumtionsförening den 23 augusti 1928

Pg 1 Inkommet anbud för fastigheten Sundbro å 11000 kr godkändes och beslutades enhälligt att antaga nämda anbud
Söderby den 23 augusti 1928

JT Jansson CA Olsson JA Mattsson AG Andersson Andersvedja G Mattsson EG Fredriksson Lillråda B Johansson GW karlsson Henrik Karlsson A Jansson JP Jansson AW Lindkvist CP Pettersson Söderby OF Malmkvist Bredsättra F Sundholm Welända



....

(xxx - betyder att jag inte klarar läsningen - fortsättning inom kort....)

Roslagsbro - Norrtälje

Noors herrgård, Roslagsbro, Norrtälje

Albert Anderssons affär, Nedra Söderby, Roslagsbro, Norrtälje
Ja, på den tiden fanns också en bensinpump i byn - syns till vänster i bild. Nu är det ca 2 mil till närmsta bensinmack.

Hon kommer in i butiken..

Kvinnan kommer in i butiken. Jag säger hej, hej. Hon säger hej.

En annan kund står vid sidan om, tittar, begrundar och talar med sin vän. Var och en funderar på sitt, om hen vill eller inte vill - och jag brukar försöka klargöra, efter en liten stund, om kunden önskar hjälp eller vill titta själv. Jag frågar, efter en stund, aldrig direkt eftersom var och en måste få en chans att fundera och lokalisera sig först.

Vi alla reagerar olika på olika ageranden. Någon blir arg, någon blir glad, någon är nöjd och någon är missnöjd. Någon behöver tid, någon behöver råd och någon vill inget alls.

- Hej, hej, säger jag.
- Hej, svarar den nyinkomna kunden.

En kort stunds tystnad.

- Talar ni inte med kunderna här, fy fan, vad dåligt.
Det säger slam, slam i dörren när hon, hårdhänt och argt, går.
Jag står chockad kvar. Den andra kunden tittar upp, skakar på huvudet.

- Jo, tänker jag, vi talar verkligen med kunderna här. Vi har ofta långa och fantastiska samtal, utforskar vad kunden önskar. Tipsar om fantastiska böcker, trollar fram än det ena och än det andra, lägger tid i mängd. Jag gör allt jag kan för att serva, för att ta hem, för att hjälpa, för att glädja, men jag måste också få en rimlig chans.

Du är välkommen till butiken, men jag ber dig att notera att jag inte är tankeläsare. Du behöver också vara kommunikativ, så att jag vet vad du söker, om du önskar hjälp eller om du vet bäst själv.

Du är varmt välkommen åter till butiken. Förstås.

A..

Startdag Spring tills du stupar - februariutmaningen!

Bokhandlerskan har inte stupat än. Hon började dagen på sitt löpband och tänkte att det var väldigt trist, men att hon ändå fick jobbet gjort. Och att det var bra, för att hon inte får stupa så himla tidigt som första dan. Bättre än så kan hon. (Hon klarade ju faktiskt hela utmaningen i juli och var mäkta stolt över det).

Rekommenderar Haruki Murakami - Vad jag pratar om när jag pratar om löpning - som läsning.

 Pepp!

A..

 #springtillsdustupar #bokhandlerskan #målbild = #ultravasan2020 

#jagharintestupatän #rörelseglädjeNorrtälje #springförfrihet  #3km  

Släktforskning Lundeberg (bilder)

August Lundeberg 9/1 1878  (1849-1944)



Kristian Wilhelm Lundeberg
(1866-1948)

Kristian & Mathilda Lundeberg

Brukspatron August Lundeberg (1929)
- finns i Geflegubbar - med penna och ritstift 
i vrångbild och nedskrift.

Utgiven 1929 av 
Gustaf Hedmans bokhandel AB - Gefle



 Brukspatron August  Lundeberg,(1849-1944)
Gävle Ockelbo Järnväg styrelsens ordförande 1911 - 1933.

VD 1907 - 1917, Gävle.(Fotograf Gösta Florman)

August Lundeberg, (1849-1944), den yngre. Oslättfors bruk. 

Fotograf; Ulrika Amanda Gussander (1840 - 1899)

Bryggeridisponent Gustafsbro bryggeri

Axel Lundeberg (1852-1900).

 

Knut Lundeberg, som ung. 

Årsboken - Sven Olov Karlsson

Miljömagasinet. Nr 4. 24 januari 2020.

Jag undrar..

Jag undrar hur människor tänker.

Kunden går in genom dörren.

Jag vill byta en vara, säger hon.

Ok, säger jag, vad säger kvittot? Vad är det för vara?

Inget kvitto. Rea-vara.

Nej, tack, säger jag. Inget byte på reavaror. Inget byte utan kvitto.

Det är ju en gammal bok, säger kunden. Den vill jag inte ha, jag har den redan.

Det är en nyutgåva. Den är prisnedsatt. Det är en klassiker. Du (eller någon) har köpt den.

Sur kund vänder, går ut genom dörren. Här ska jag aldrig mer handla, säger hon på väg ut. Det är ju en kraftigt oskälig reaktion, tänker jag, att aldrig mer handla i en butik för att man inte får byta en reavara.

Jag undrar - varje kund som får ett nej, oavsett skäl - skyller hela situationen, hela livets tristess eller sin egen situation, kunskap och närvaro på butiken - alltså på någon annan än sig själv. Den som gjort köpet, funderat över det och bestämt sig för att handla - lägger alltså ansvar på någon annan.

De blir regelmässigt sura, agerar förskräckligt och har ingen förståelse för bytesrättsfrågan eller hur det är att driva ett företag.

Jag undrar, ja, verkligen undrar jag, hur de tänker. Eller kanske om de tänker. Och jag undrar hur jag ska förhålla mig till och/eller bemöta kunder som säger så utan att jag hinner reagera eller veta vad jag ska säga innan de tvärsura är på väg ut genom dörren.

Jag kanske gör bäst i att hålla mig tyst, eller finns det andra alternativ?

A..

Hur går det?

Hur går det, frågar kunden.
Ups and downs, svarar jag.

Ja, men hur går det, insisterar han.

Vänta nu, kära kund. Förväntar du dig en ekonomisk rapport, en känslomässig sådan eller en rapport om samhällets eller kunders status här? Och hur tänker du kring att jag ska rapportera om den vid kassan i butiken?

Är det en rimlig fråga som ställs?

Det går fantastiskt bra OM du och alla andra i stan handlar i butikerna som finns i stadskärnan. Om ni avstår nätklickandet och ytterområdena och istället gynnar de butiker som finns i den lilla vackra stadskärnan. Då kommer det att gå bra. Vad händer annars? Ja kanske finns det då bara restauranger, frisörer och mäklare kvar bakom de stora skyltfönstret. Är det så det ska vara?

Vem har makten? Ja, kunden, förstås. Du som handlar avgör vad, hur och var. Glädje, vrede, kortsynthet, värme, omsorg, med mera, spelar stor roll. Det du och jag gör påverkar.

Jag gör så mycket jag bara kan för kunden. Begränsande faktorer är t ex ekonomi/kostnader, orimligheter, vrede/kortsynthet och arbete mer än 15 timmar per dygn.

A..

Så föll hon...

Jag föll. Igår igen. Det känns i handen, i knät och i ett revben idag.

Vinterkängorna hakar i varandra och jag faller. Nu hände det hemma, strax utanför huset.

Det är skosnören och hakarna på skorna som gör det rent livsfarligt. De hakar i varandra och jag faller helt handlöst. Alternativet just nu är hala gympaskor, vilket inte känns som ett bra vinteralternativ. Jag kan naturligtvis inte fortsätta att riskera att ramla som jag nu har gjort flera gånger.

Det är inte skoj att så ofta vara en del av fallstatistiken, det gör ont och riskerar att vara riktigt farligt.

Isch. Usch. Aj.

A..

För mig är miljön och tillgängliga resurser av vikt - att vårda med omsorg

Min bransch skapar en mycket stor natur- och miljöpåfrestning. Jag blir därmed en del av något jag inte vill vara en del av. Där finns en oerhört stor förbättringspotential, både hos leverantörer, samordningsorganisationer och branschorganisationen.

Sammantaget är det stora kostnader, stor miljöpåverkan, ett stort resursslöseri och en helt galen riktning.

Branschorganisationen har dessutom förhandlat fram något som de tvingar in mig i, och som tar tid, kraft, energi och kostnader för mig att slippa. Jag tänker att branschorganisationer ska stå för fördelar och möjligheter, inte tvångsmässiga nackdelar. Det har hänt förr, det lär möjligen hända igen - det är trist och förskräckligt.

Nu behöver jag begrunda vad plusset med branschorganisationen är, ställt i relation till detta förskräckliga minus. Just nu är deltagandet i organisationen en enda stor sorg.

A..

Musikhjälpen 2019 Norrtälje

Ser ni den här bilder i ert flöde i sociala medier? Har ni tänkt kring frågan? Alltså Musikhjälpen 2019 - och vad de skapar?

Musikhjälpen 2019 har temat för året: sex är inte ett vapen. En synnerligen viktig fråga. Makaber, men ohyggligt viktig. Den rör förstås också dig och mig.

Nästa lördag/söndag 14-15 december är det aktivitet i Societetsparken i Norrtälje för att uppmärksamma detta.  Ja, på andra ställen i Norrtälje också, t ex på Friskis & Svettis i Norrtälje. Det pågår förstås aktiviteter runt om i Sverige, så se, lyssna och där där du är, det du kan. Där och du, när du ser att det är viktigt.

I parken ska det springas under helgen och det verkar vara rätt många som ska vara med. Några ska springa ett helt dygn, några ordnar ett stafettlag och några gör något eget. Jag tänker att det är spännande, läckert, fantastiskt och inspirerande. Jag blir så glad över glöden och engagemanget. Det är ljuvligt fint.

Jag ser planeringsfolket skapa en fantastisk aktivitet, ett härligt engagemang för ett viktigt arrangemang. De gör stordåd i planeringen för att det ska bli bra, bättre och bäst.

Heja ni som dragit igång detta. Heja alla som deltar. Heja alla som hejar. Heja alla som sprider ordet. Heja alla som bidrar och sponsrar. Heja alla som skapar glädje och heja alla som får världen att förstå att sex inte är ett vapen.

Häng på, vetja. Bidra med det som just du kan och vill. Snack och medvetenhet gör faktiskt skillnad här, men också delningar, spring, pengar, sponsring av grejer, mat och sånt, liksom också pepp och glädje. Spring eller gå en stund i parken på lördag - och berätta varför.

Pepp och heja!

I facebook-gruppen Musikhjälpen 2019 Norrtälje hittar du hur du bidrar med pengar till insamlingen. Det kommer du förstås också att kunna hitta information om i parken på lördag.

Pengar är viktigt, men ord och handling (uppmärksamhet och samtal) spela också roll.

Här hittar du länken till insamlingen med anledning av Musikhjälpen 2019 Norrtälje!

A..

Vart går utvecklingen inom journalistiken?

Jag förfasas.

Nu blir språket och journalistiken sämre och sämre i tidningen. Jag reagerar på flera artiklar. Det känns som en väldigt trist utveckling. Ibland är texterna rena dumheterna, som t ex notisen om bilisten med ordningsboten i NT 5 december 2019.

Varför skriver man inte vad brottet är? En paragraf berättar inte vad vederbörande gjort sig skyldig till. Vi ska inte vara tvungna att slå i en lagbok för att kunna förstå texten. Varför lägger man ut en bild som måste bortförklara?

I dagens tidning finns dubbla artiklar om Knutbypastorn. Saknas det information om vad man tidigare har skrivit om eller är det ingen som har helhetsinformation över tidningen.

Det verkar som om korrekturläsning är borttagen ur tidningsvärlden. Är det så?

Det är en mycket trist utveckling i läsningen av tidningen, en kraftigt försämrad läsupplevelse.

Kanske är jag bara en kritisk gammal tant.

Jag imponeras också, ibland.

Det händer till och från att jag imponeras av kundtjänstpersonal. Vem står ut med sura och missnöjda kunder som bara är förbannade? Ja, kundtjänstfolket som förstår att det inte är personligt, att det beror på helt andra omständigheter och kan bemöta utan personligt agg. Jag imponeras av detta, vill ge dem en guldstjärna i kanten. Vi är alla människor, några har bättre egenskaper än andra. Pepp för er.

Förutom då kanske att ni ändå inte löser problemet som uppstår. Det imponerar förstås inte så stort på mig.


A..

Jag vill inte..

Jag vill inte möta människors aggressiva känslor, när de riktas mot mig. Jag vill att de ska se, när det beror på dem själva, sin situation - inte mig och mitt.

Jag vill att de ska lyssna, förstå. Att de ska stanna, stilla sig och begrunda den andra sidan.

I min butik kan jag inte ha hela världens utbud. Jag har flera tusen varor, mängder av nytt varje vecka. Jag servar så mycket jag kan, letar, försöker, frågar och gör. Jag kan lägga en hel del tid och vilja i mina ansträngningar, men jag vill inte lägga tid och pengar på hemtagning av speciella varor om din avsikt inte är att hämta varorna. Det skadar dig, andra kunder, mig och butiken.

Du som nyttjar andra människor med avsikt att sedan strunta i att göra rätt för dig skadar.

Det är sällsynt att det händer, men det är väldigt plågsamt när det sker.  Kanske är det orimligt att tro att man kan undvika sådant, kanske är det orimligt att tro på människan och dess vänligt sinnade rättskänsla?

Jag vill inte misstro de människor jag möter.

A..

Betrakta människor som rena...

Ondskan uppenbarar sig i många olika skepnader.

Ja, visst är det så. Ibland möter man den helt oförberedd, oförstående, tills man inser att vissa bara är sådana. Hen kommer bara att se sig själv och göra vad hen kan för att rädda sig. Hen kommer att vägra att se sin egen lögn.

Jag gråter, för det är gräsligt. Gräsligt ur många perspektiv. Jag säger till mig själv: Skaka av dig. Glöm att du mött en sån person, gå vidare. Och önska att du ska slippa möta sådana igen. Det kommer du förstås inte att slippa, men tro inte illa om folk du möter ändå.

Betrakta människor som rena i själen, tills de visar sig bära alltför skarp svärta i sin själ.

A..




Vit kränkt medelålders man spyr galla över mig - när eller för att jag hjälpt honom ta hem en vara och han har ångrat sig längs vägen. Varan är beställd i butiken, i rätt tid, meddelad ankommen i tid och påmind en vecka senare. Kunden vägrar hämta varan och jag hävdar förstås att han ska. Betalning ska förstås ske.

Jag undrar hur han tänker, på vilket sätt det kan vara mitt fel att han inte tar del av information att varan har kommit, att han inte förstår att beställd vara måste hämtas. Jag undrar hur han tänker när han tycker att den bara kan ignoreras - vad händer i en butik när varor beställs och sedan ignoreras? Vem ska stå för risken? Vem ska betala? Vilken lag gäller? Ja, jag vet, men kunden tror visst att det bara kan lämnas därhän. 

Jag undrar, sörjer och blir inte klok på människorna - men, ja, det händer bara ibland. Ibland, som ändå ganska sällan - för de flesta är alldeles fantastiska. Det här var ett absurt undantag, med förskräcklighet och sorg som konsekvens. Jag hoppas innerligt att det tar lång tid innan jag möter en sådan igen. Det gör ont, tär på fysiskt och psykiskt mående och går inte att förklara - vare sig för mig själv eller för andra. Det ligger helt enkelt för långt från min verklighet, från mitt sätt att tänka.

Jag undrar hur den vita, kränkta medelålders mannen tänker kring hederlighet? Kanske saknar han bara förmågan att se lite bredare? Då är det förstås väldigt synd om honom.

Hur möter jag dig? Hur möter du mig?

Hur möter jag dig? Hur möter du mig? Hur möter vi varandra? 

Min utgångspunkt i vårt möte är att du talar svenska, att du ser och förstår de svenska koderna. Eller kanske att du förstår mina koder. Min uppmärksamhet i början av ett samtal måste ligga i riktning mot att jag måste klarlägga för mig själv att mottagaren förstår vad jag säger. Jag måste bekräfta för mig själv att rätt blir rätt, med utgångspunkt från min önskan att nå fram med ett budskap och mottagarens möjligheter att förstå vad jag säger. Ja, vem kan förstå den som inte talar begripligt, den som talar som man tänker, med tvära kast utan tydlig punkt.

Jag vet med mig att jag saknar humor, ibland är jag överdrivet känslig och från tid till annan använder jag ironi. Andra uppfattar detta och mig på andra sätt än jag själv. Jag uppfattar andra utifrån min världsbild, precis som andra uppfattatr mig utifrån sin. Bilden är antagligen alltid olika. Färgen är skimrande vacker hos någon och fasansfull hos någon annan. Vår mänskliga kemi, oss emellan, spelar roll. 

Jag ser hur människor (ja, kanske också jag) dömer andra för små, små steg, hur oförsonligheten ligger nära. Jag tänker på den, vrider den i mig, låter rädslan möta kärleken och vända tanken på nytt. Hur kan jag göra för att inte dras med i oförsonligheten och istället ta ansvar för mina tankar, min syn på människor, mina handlingar och min inställning i livet och situationen? Hur kan jag stå ut med mig själv som människa om jag inte också ser till andras väl? 

Inte bara andra, nej, ständigt både du och jag. Var för sig och tillsammans. 

A.. 

Kassaräkning 1974 - 1975 (St Eriks Gille)

"Kassaräkning för Sankt Eriks Gille, Roslagsbro 1974" - står det nogsamt antecknat i kassaboken som samlar 1960- och 1970-talets siffror för föreningen. Strikt, enkelt och fint.

Det gäller att inte spilla kaffe på den här fina boken som jag fått låna av St Eriks Gille för stillsamt begrundande. Siffror är vackert, eller hur? Det är vackert när vi kan fundera vad de faktiskt har gjort i föreningen under de år som boken omsluter. Berättar de - siffrorna, bokstäverna och människorna - allt? Eller bara lite, lite? Var finner vi resten av pusslet kring allt det som människorna i föreningen har gjort? De har gjort, var för sig och tillsammans. Tänkt, språkat, kommit på kant med någon eller någon annan (som vi ju gör emellanåt) men också skapat mycket värde för bygden tillsammans. Det är roligt att se dessa böcker och att fundera över vad som gjorts. Tack, till föreningen, för att ni sparat och tack för att jag får låna dessa en stund.

Siffrorna för 1974 har granskats och godkänts den 27/4 1975 av Tore Andersson och Sigfrid Andersson, som sig bör. För att de var engagerade och kunniga inom just detta område - och därför valda för granskningssysslan.

Under året har intäkterna bestått av 195 kr i medlemsavgifter för 1974 och ränta å sparkasseräkning med 86,93. Med 1827,83 från föregående år summeras plussidan till 2109,76. Detta matchas mot utgifter för utlägg (30 kr + 175 kr + 35 kr), kaffe (40 kr), annonsering i Norrtälje Tidning (54 kr + 70,6), porton och kuvert (16 kr) för att resterande belopp (1689,16) ska kunna gå vidare till kommande år.

Samma sak händer förstås under 1975. Under det året uppgår medlemsavgifterna till 200 kr och räntan till 91,95. Utgifterna är sparsamma och består av annonsering 72,05, kuvert 7 kr samt porton 21,60. Vidare till kommande år går 1880,46. Sigfrid Andersson och Tore Andersson har granskat och godkänt räkenskaperna den 17/5 1976.

Så fint. Så fint.

A..