Midsommar Labacken (2017)

I ladan hos St Eriks Gille finns en omfattande utställning av gamla prylar

Till midsommarfirandet kommer traktorer med lövade skrindor fulla med
sommarfirande människor.

I år fanns det många blommor i markerna runt omkring. Såväl blått som gult
syns bland de vackra blomster som finns i stången. 

Det är blå himmel, svalt i skuggan men varmt i solen. Folkmängden var stor.
Det var ett fint arrangemang med många aktiviteter.

Mer om Labacken & St Eriks Gille i denna blogg hittar du här.

Text & bild; Anette Grinde

Känsliga personligheter är svårt

Känsliga personligheter är svårt. Människor är svåra, när de gör sakfrågor till något personligt. Det blir omöjligt att samtala om frågorna, lösa problematiken. Jag möter personer som hotar och hotar, för att - när - vi vill se och tala om siffrorna. En lön skall ändras och lönebyrån hotar att säga upp sig. En balans- och resultaträkning behöver begrundas av en kunnig medlem, med resultatet att kassören hotar att säga upp sig. Ett fotografi skall ändras och någon höjer rösten för att hen känner sig trampad på tårna. Ja, vi blir alla upprörda på olika sätt, några högre och några med lägre ton. Ofta är det den med starkaste röstresurserna och som hotar mest, som går vinnande ur striden. Frågan är om det är bäst, ger det bästa resultatet. Frågan är hur vi löser problematiken för organisationens bästa och hur det sätter sig i oss. Varför gör vi som vi gör och varför läggs det på andra, med konsekvenser som skadar både varandra och organisationerna.Varför är det så svårt att skilja på sak och person?

Om vi skall finnas på en arbetsplats eller ett forum tillsammans behöver vi lära oss att förhålla oss till varandra, lyssna och lösa problematiken. Vi behöver respektera varandras kunskap och roller och vi behöver lyssna på varandra.

Ekonomifunktionen behöver fungera tillsammans, någon behöver vara spindel och se den från ovan. Denne någon måste tillåtas göra. Samma sak gäller t ex kommunikationsavdelningen, insamlingsfrågorna, hr-frågorna och resten. Vi måste, var och en fungera både tillsammans och i våra uppgifter. Respekt för varandras roller, återkoppling och återkommande samtal är viktigt. Vi måste också skilja på sak och person. Det är oerhört viktigt att se att vi talar om en sakfråga som är bra för företaget, inte den person som utför frågan. Det kan ge, eller ger, många tråkiga konsekvenser, när vi inte löser detta på bra och schysta sätt. Både för enskilda människor och för organisationernas väl.

Det finns förbättringspotential här. Vi, alla, har förbättringspotential här.

A..

Vi söker en ekonom/ekonomiassistent för en tjänst om ca 80 - 100%

För kunds räkning söker vi en ekonom/ekonomiassistent för en tjänst om ca 80 - 100%, med start i månadsskiftet juli/augusti eller strax senare.

Löpande bokföring i fyra enheter.
Fakturering/påminnelser
Registrering/betalning av leverantörsfakturor
Sammanställning av löneunderlag (ej löneberäkning)
Utbetalning av löner
Kassahantering
Kvitton/kortfakturor
Övriga ekonomigöromål

Arbetet avser löpande ekonomiuppgifter såsom bokföring, hantering av fakturor, betalningar, påminnelsehantering och liknande.

Du är minst gymnasieekonom och har gärna gått påbyggnadskurser inom ekonomi/bokföring under ditt arbetsliv. Du har tidigare erfarenhet från löpande bokföring, projektbokföring- och projektredovisning, bokföring av löner, skatter, moms, mm. Du har arbetat med avstämning av konton och förstår hur bokföringens olika delar hänger ihop. I organisationen finns många små delprojekt, varför projektförståelse också är viktigt. Du är prestigelös, strukturerad, stresstålig och har skinn på näsan.

Organisationen har fyra enheter, där företagsformerna aktiebolag, förening och stiftelse finns representerade. Ekonomiavdelningen består av en ekonom/ekonomiassistent och en ekonomichef. Lönerna görs av en fristående konsult. Organisationerna använder Hogia Ekonomi, som bokföringssystem. Vi tänker att du har arbetat i systemet innan och alltså kan det redan från start.

Organisationerna sitter centralt i Stockholm och arbetar för kvinnors hälsa, har många olika aktiviteter och projekt samt är medlem i FRII och Svensk insamlingskontroll. Frågor som medlemsavgifter, medlemsaktiviteter, projektbidrag, opinionsbildning, sponsorer, juridiska och skattemässiga spörsmål, föreläsningar, seminarier mm över hela landet landar hela tiden på våra bord. Det är viktigt att kunna ha många bollar i luften samtidigt.

Din ansökan tas emot på adressen; anette.grinde☺foretagshuset.net

Senaste dag för ansökan 20170630 - vi intervjuar löpande, så dröj inte med din ansökan. 

#Nyttjobb 

Tryserums fattigstuga

Tryserums fattigstuga & ålderdomshem - nu hembygdsgård. Mer om bakgrunden till besöket här.

Fotograferad av Anette Grinde i juni 2017. Förevisad av Bråkenhielm, som är engagerad i hembygdsföreningen.

Vad gör ett musteri?

Vad gör ett musteri? Katarina Holmberg berättar om Norrtälje musteriets verksamhet hos Rotary Norrtälje (15/6 2017).

Hon startade ett äppelmusteri, för att hon ville göra något annat än vara på Säpo eller avdelningschef hos kommunen. Så hon tog reda på vad det skulle innebära och bestämde sig för att starta. Det hände nu för ungefär ett år sedan. Hennes lokaler finns på Storsten, Vingelbacke på väg ut från stan. Där har hon sitt musteri och sin butik.

Äppelmust är ren pressad äppelmust, utan några tillsatser. Hon gör must bara på svenska äpplen. Hon köper äpplen från Skåne, där man kan köpa fina äpplen året runt. Det är stor skillnad på äpplen som man plockar på hösten och äpplen hon köper från Skåne nu. Det smakar annorlunda, ju längre de lagrats desto sötare när de lagrats. De ändrar också smak beroende av väder, var de växt, mm.

Äpplena tvättas, krossas och pressas i Katarinas musteri. Hon gör hela processen själv. Hon samlar musten i stora tankar och kan använda den då direkt, men då är den inte särskilt hållbar. Råmusten kan drickas direkt eller frysas in. Alternativet är att pastörisera den, vilket hon gör. Hon värmer den då till 80 grader, fyller den på flaskor och bag-in-box - som sedan har en rätt lång hållbarhet så länge förpackningen inte har öppnats.

Även de som är allergiska mot äpplen kan oftast dricka pastöriserad äppelmust. Det gäller i regel också äppelmos. I värmebehandlingen bryts de proteinerna ner, som man är allergisk emot.

Hon köper kryddor från Krulliga hästen i Småland, som mal kryddorna själva och har ekologiska varor.

Katarina har en butik, där hon säljer must, honung från lokala handlare, kläder, mm. Müsli och choklad finns i lokalen också. Välkomna dit. Hon finns på Estunavägen 63, norr om Norrtälje. Titta gärna också in på hennes instagram- och facebooksida som hon försöker uppdatera löpande.

Man är välkommen att komma med sina egna äpplen. Ju större mängd, desto bättre. Hon behöver ca 70 kg för att kunna fylla pressen, så för att få egna äpplen behöver man ha en hyfsad mängd.

När Katarina berättat om sin verksamhet, som inspirerar och glädjer, får gruppen provsmaka av tre olika sorter. De smakar ljuvligt gott, olika, men gott. Berättelsen och provsmakning ger onekligen anledning till ett besök hos musteriet. Jag tänker mig att många kommer att besöka musteriet, och att vi också kommer att tala vidare om detta i positiva termer.

Musteri är ett svenskt mathantverk, långt ifrån storskalig industriell verksamhet.

Hon talar också om äppelmojsen - restprodukten. Hon får numera hjälp att bli av med allt detta. Ankor, höns, vilda djur och kompost mår bra av denna restprodukt. Hon lämnar gärna detta ifrån sig, det enda kravet hon har är att de hämtar det själva hos henne.

Tack, Katarina Holmberg, för ett fint föredrag, fantastiskt provsmakning. Föreläsaren får, som tack, ett Rotogram som innebär att vi har skänkt en slant till Rotarys läkarbank. Rotarys läkarbank gör skillnad för människor som normalt sett inte nås av läkarvård.

Vårt nästa möte hålls i matsalen hos Norrtälje kommun, då s/s Norrtelje håller personalutbildning den torsdagen. Den sista torsdagen i juni är vi åter på båten.

Under mötet fick vi också besök av Elizabeth Löchting, som var fördragshållare förra veckan. Hon hade med sig lotterivinster från de som aktivt hade registrerat sig i Hitta Ut-systemet och engagerat er för orienteringsprojektet i stan. Gammelgårdens besökare drog högvinsterna.

Tack, till er alla, för dagens möte.

Anette Grinde
vid pennan vid Rotarymöte vid möte nr 40 den 15/6 2017 - under Rotaryåret 2016/2017. 

Professionellt, ideellt & vem står för fiolerna?

Om jag säger att vi måste arbeta professionellt, även i det ideella, så kan någon ge uttryck för - eller kanske t o m känna - att det är ett påhopp. Det är det inte. Det är möjligen en tankeväckare om vad som är vad. Det jag ger uttryck för bottnar i något, det du ger uttryck för - eller känner - bottnar i annat eller kanske i samma, men på något annat sätt. Uttrycket - professionalitet - betyder att vi kan behöva begrunda förhållningssätt och hur vi agerar i vår roll. Vi kan alltid, eller oftast, höja ribban. Gör det lite, lite bättre. Någon uttryckte det som förbättringspotential, och ja, det är ett rätt bra uttryck.

Att arbeta professionellt innebär, för mig, tanke om människor, miljö och pengar - tillgängliga resurser. De är inte oändliga, ingen av dem. Människor vill och orkar till en viss gräns, pengar tar slut och vi är en stor del av miljöförstöringen. Vi behöver se och inse detta, se vår del i detta. Det innebär också att vi agerar så väl vi bara kan i varje enskild stund, med vårt syfte/ändamål för ögonen och verksamhetens bästa.

Jag hörde någon säga att anställda & volontärer i sin dagliga verksamhet alltid, som i varje dag och i varje enskild uppgift, behöver tänka tanken om detta är rätt spår för att gå i den riktning syftet och ändamålet för oss, vilket är i riktning mot uppfyllandet av visionen. Visionen är det som nästan är ouppnåeligt, men det är ändå i den riktningen vi rör oss. Vi behöver tänka kring detta, vi alla som finns i organisationen. Någon är anställd, någon är konsult och någon är volontär och ideell. Vi alla behöver förhålla oss till visionen, gå i den riktningen - annars går vi inte i rätt riktning.

Vad är vår vision?

Jag arbetar ofta med ekonomi. I det ingår händelser innan vi kommer till själva fakturan, bokföringen och rapporteringen. Någon har beställt en offert, tänkt och följt upp. Någon har beställt en vara eller en tjänst, för att den ingår i ett koncept som vi tänker oss att genomföra, t ex ett evenemang. Vi behöver vårda resurserna. Bland resurserna ingår du. Där ingår också jag. Och alla andra som finns i och i närheten av organisationen. Vi har inte en utgångspunkt, vi har många. Vi behöver se detta.

I min - ekonomiavdelningens - roll ingår t ex att placera alla fakturor i rätt enhet, alltså i rätt organisation. Där ingår också att se vilket projekt det tillhör, vilket datum & var evenemanget var liksom också vilken sorts kostnad som avses. Det är ett evigt pyssel med detta. Jag måste också fundera kring de skattefrågor som finns. Skattelagstiftningen, liksom momslagstiftningen, är något vi måste förhålla oss till. Det förändras inte för att vi kallar saker något annat eller för att en kund inte vill betala just detta. Vi kan inte bryta mot lagstiftning för att någon inte har lust att följa den.

Det finns t ex regler om moms, om förmånsbeskattning, om avdragsrätt eller inte, om arbetsgivaravgifter och mycket annat som vi måste förhålla oss till. När någon säger att de inte är momspliktiga, så påverkar inte det vår fakturering. Om vi säljer en momspliktig tjänst, så är det moms som gäller på fakturan. Om vi har kommit överens om en motprestation som ingår i den skattepliktiga sfären, så är det moms som gäller på fakturan. Vi kan inte välja att avstå från detta. Det är så det är, helt enkelt. En gåva är inte momspliktig - men en gåva innehåller inte heller en motprestation. Skillnaderna och inslagen är viktiga att se.

Någon säger att vi är ideella och resonemanget låter ibland som att vi inte skall - eller kan - vara professionella om vi är ideella. Det rimmar inte, i mina öron. Vi måste kunna vara båda.

I alla organisationer måste vi måna om pengarna. Vi har vanligtvis inte omåttliga mängder pengar. Vi måste därför göra en budget. Vi måste se hur intäkterna ser ut i förhållande till kostnaderna, när pengarna kommer in och hur de skall användas. Budgeten måste hålla ihop, och det måste bli en slatt över till övriga kostnader i organisationen. Varje projekt måste i något mått utgå ifrån att det skall täcka också något annat. Det är viktigt att se.

Ett vanligt uttryck är - det måste få kosta. Jag ställer mig alltid frågande till begreppet. Motfrågan måste bli, vem står för fiolerna? Ingenting alls får kosta om vi inte vet att vi har pengar till just det som får kosta. Vi måste också klarlägga vad - hur mycket - det får kosta. Vi har ingen obegränsad källa att plocka slantarna ur.

Ja, saker måste få kosta för att de skall kunna genomföras. Det är sant. Men, vi måste också ha täckning för kostnaderna för att vi skall kunna leva vidare och skapa mervärden på lång sikt. Det vill vi, eftersom det vi gör är viktigt.

A..

Vad gör vi av vår rädsla?

En kvinna kom in på kontoret. Hon talade om nationaldagsfirandet. Hon förfasade sig över hur dålig kontrollen hade varit, att man hade släppt in människor utan att noga kontrollera dem. Det hade kunnat hända vad som helst, var hennes budskap. Ja, visst är det så. Visst kan det alltid hända vad som helst, men vi kan ändå inte utgå ifrån att det står en terrorist bakom hörnet eller mitt i gruppen. Vi kan inte leva så. Vi måste stanna fria, också i tanken.

Den som vill oss ont kommer att lyckas med det när hen vill det tillräckligt mycket. Hen kommer att göra den hen vill, om inte samhället stoppar innan det gått så långt. Det måste vi hjälpas åt med, men inte genom rädslan. Med en tillräcklig dos av ihärdighet eller klokskap formar vi våra liv. Ibland gör vi det med rädslan som grund, ibland med glädjen och ibland med andra spår. Hon, kvinnan på kontoret, var rädd. Jag känner mig tillfreds med att jag inte är rädd på det sättet. Jag är rädd för helt andra saker, vilket är sorgligt och dumt, men jag är tacksam för att jag inte oroar mig för terror när jag går ute på stan.

A.

Delaktighet är rättvisa

I tanken kring kvinnors hälsa ligger rättvisefrågor, frisk sjukvård, skolgång, mänskliga rättigheter, miljöfrågor, rätten till den egna kroppen, möjlighet till ett schyst arbetsliv, m m. Allas lika rätt, oavsett kön, sexuell läggning eller ursprung. I rättvisebegreppet ligger väldigt många frågor som alltid behöver samtalas om och hållas kvar i fokus, som i riktning framåt.

Kvinnor & män har, som alltid, samma rättigheter. Det är odiskutabelt att rättigheterna och skyldigheterna är lika, men det är inte odiskutabelt att lika ibland är olika. Vi har olika fysiska möjligheter, vi har olika personliga egenskaper och vi passar till olika saker. Ibland för att vi är män och kvinnor och ibland för att vi är olika personligheter. Ibland också för att vi helt enkelt är ointresserade av frågan. Rättigheterna utgår ifrån att vi skall ha rimliga möjligheter att konkurrera om plats och uppgift. Det har vi förstås inte om kravnivåerna sätts utifrån orimliga ribbor. Då blir laguppställningen felaktig. 

Var det den nationella insatsstyrkan som inte hade kvinnor med i truppen för att de fysiskt inte klarade antagningskraven? Är det så att man sätter de fysiska kraven utifrån manliga perspektiv, utan hänsyn till vad kroppen faktiskt klarar? Är det så att en man kan bära 40 kg i en viss situation, men normalt inte en kvinna med samma träningsnivå? Ja, då måste naturligtvis viktkraven förändras utifrån acceptabla fysiska förutsättningar. Packningen måste anpassas, helt enkelt. Med dagens otroligt fina tekniska utveckling inom alla områden kan detta inte vara klämskon som hindrar jämställdheten och nyttjandet av båda könens kompetenser. Hälften av befolkningen kan inte lämnas utanför denna uppgift. Det ter sig absurt.

Delaktighet tillhör rättvisebegreppet. Allas delaktighet. Även kvinnors. Nationella insatsstyrkan arbetar t ex med gisslansituationer, terror, förhandlingar, bevakningar, mm. Fredsfrågor, alltså. Inte krig, utan fred och förhandling om fred. Det är viktigt att alla är med där, även kvinnorna. 

A..

Instagram - #kvinnorshälsa

Svalorna söker en ny verksamhetsledare

Svalorna söker en ny verksamhetsledare för att samordna sitt arbete i Sverige, Indien och Bangladesh, läser jag på ideellajobb.se. Jag klurar över viktiga jobb i den branschen, så jag läser och funderar kring annonserna när jag ser organisationer som driver frågor om t ex opinion/påverkan, miljö, rättvisa, mänskliga rättigheter, jämställdhet, mm söka folk till viktiga & påverkanstjänster. De är viktiga. Intresserar.

Arbetet kräver ett demokratiskt men tydligt och inspirerande ledarskap, erfarenheter från civilsamhälle och föreningsliv, kunskaper om internationellt utvecklingssamarbete och hållbarhetsfrågor i vid bemärkelse. 

Jag tänker på Svalorna som en viktig organisation som arbetar med viktiga frågor. Mänskliga rättigheter står högt i kurs hos mig. Den rättvisa världen, utan fattigdom och där vi själva kan påverka våra liv i acceptabel utsträckning är viktig. Utrotandet av fattigdom, byggnationen av skolor och rättigheten till skolgång, den viktiga frågan hälsa, frånvaro av våld/terror och närvaron rättvisa är viktiga spår. Jag tänker att den viktiga miljöfrågan också hör hemma där och att allt detta är något vi hela tiden måste adressera. Miljöfrågorna är helt enkelt en mycket viktig rättvisefråga, precis som arbetsmiljöfrågorna är. Allt hänger ihop och tillhör de viktiga spåret i riktning mot mänskliga rättigheter och rättvisa. Det är så viktigt att vi verkligen gör, hela tiden. Uppmärksammar, skapar skav, utvecklar, ser - gör, tillsammans och var för sig.

Jag vill så gärna att vår värld blir bättre - vår här, där och vår allas tillsammans. För att vi har det bra här, kan vi inte släppa vårt ansvar för andra platser där det är så mycket sämre. Vi kan heller inte släppa frågorna här, för de riskerar att gå bakåt om vi inte håller fast dem i rätt riktning.

Verksamhetsledare är en viktig post. Som också alla andra poster i en organisation är. Ekonomer, programansvariga, kommunikatörer, assistenter, insamlingsgrupper, styrelseledamöter, mm. Ja, alla måste gå i samma riktning. Vi måste tala om detta - riktningen - tillsammans, vad som är vårt egentliga uppdrag. Vi måste lyssna till varandra och ledningen måste leda grupperna dit. Det är så oerhört viktigt att vi alla hjälps åt för att helheten skall bli bra. Bara en kan inte, vi gör det tillsammans. Vi måste - tillsammans - veta vart vi är på väg, se samma bild, liksom.

Hos Svalorna ser jag att verksamhetsledaren har ansvaret för den långsiktiga hållbarheten i föreningens ekonomi i vilket ingår återbruks- och second hand-verksamhet. Det är glädjande att man också har det siktet. Det är viktiga frågor. Verksamhetsledare behöver ofta vara pålästa och engagerade, beroende av hur ledningen (styrelse & ordförande) ser ut. Ibland hindras ledaren och ibland höjs den, skapar nya möjligheter. Det är så viktigt & fint när styrelse/ordförande och kansliledning höjer varandra och går på samma spår, ser och känner - och håller med om - riktningen i organisationen. Det är så fint när det är så, och så sorgligt när det inte är. Teamet tillsammans, är hela grejen. Konkurrens och hinder, när människor tillsammans inte nyttjar - kan nyttja - hela sin kapacitet i sin roll är bara sorgligt. Låt oss hoppas att det inte är så hos Svalorna, utan fyllt av lustfyllda och meningsfulla möjligheter, där samtalet är gott och människorna peppar varandra tillsammans.

Lyckligt påverkansarbete, glöd, opinionsbildning, samtal med personal för att finna deras lust och glädje - ja, det är finfint ledningsarbete, det.

Varmt lycka till, till dig som söker och får tjänsten som verksamhetsledare hos Svalorna. Pepp för tjänst, organisation och alla individer som ingår i team och volontärskrets. Pepp för ett schyst team, helt enkelt, som gör schysta saker.

A..

Grönska

Detaljerna är ljuvliga, men ibland omöjliga.

Varför samlas sniglarna just på den där vägsträckan men inte strax innan eller efter? 30 meters god snigelväg & sen ogod. Varför?

Kanske har det med grönskan att göra?

A..

Instagram

Att vilja tillsammans....

Jag läste hennes blogg förut, för flera år sedan, när hon skrev om att hennes hjärtevän inte ville gifta sig med henne. Hon hade ett äktenskap bakom sig, men ville kliva in i det nya för att hon ville det. Det var viktigt för henne. Han ville inte.

Jag hörde en annan kvinna sitta i samma sits häromsistens, kände problematiken igen. Han ville inte.

Jag tänker ofta på situationer där vi inte vill samma/lika tillsammans och hur det påverkar relationerna. Hennes relation tog slut. Det som var viktigt för den ena var också viktigt för den andre, men på tvärtom vis. De stod för långt ifrån varandra i frågan, som skadade relationen. Den ena kunde inte förhålla sig till den andre, de kunde inte enas i känslan. Det är sorgligt när det sker. Det är sorgligt när - att - sådana frågor dödar relationerna. 

Äktenskap slår olika hos olika personer, eller klingar om vi ska använda mjukare ord. För någon är det ett fängsel, ett besvär och ett hinder. För andra är det i stället kopplat till ren och djup kärlek. Det är också ett viktigt och stort stycke juridik, både för nu och för sen. I liv och vid död. Dessutom ingår frågan om tillhörighet och omsorg, att visa världen och sig själv att man hör ihop och att man anstränger sig sådär lite extra för just det. Man lovar att vårda varandra, stötta i såväl glädje som i sorg. Ja, det ligger mycket av vikt i äktenskapets famn.

Samma - omsorg och stöttning - gäller förstås utan äktenskapet om relationen skall vara fungerande. Juridiken måste då ordnas på annat sätt. Juridik under tiden, omsorg om den andre och ett avtal om vad som händer när saker går fel. Fel kan t ex vara skilsmässa och dödsfall, där juridiken avgör hur framtiden ser ut. Det kräver att parterna juridiskt formaliserar sina relationer, säger vad och hur tingens beskaffenhet skall förhålla sig i händelse av fel och ändrade förutsättningar. Däri finns också barnen, ja, inte som fel, men väl som ändrade förutsättningar. Hur ändras livet och juridiken med egna - gemensamma - barn och med andras - var & ens - ungar? Ja, äktenskapets lagar styr på ett sätt. Vill vi ha det på annats sätt får vi ordna det själva. Är vi tillsammans, så är det bra att tänka och ordna detta tillsammans. Det tål att ses över, säger jag till den som klurar över frågan. 

Gör slag i saken. Gift er eller kontakta en jurist för att se över vad som händer och sker i olika situationer. Särskilt om ni har barn. Ja, även om ni gifter er behöver ni se och inse vad det betyder i juridiken, förstås. 

Vad händer om ni drabbas av skilsmässa? Ett barn dör eller skadas? En förälder dör eller skadas? Du dör? Din sambo eller make dör? Med mera, med mera. Olika saker händer om familjen drabbas av en olycka och ett barn dör före en förälder eller tvärtom. Olika saker händer också i skilsmässor eller i delade hem där äktenskapsjuridiken saknas. Hur ser de olika scenarierna ut och vad händer i de olika situationerna - ställt i relation till hur/vad du vill skall hända i de olika situationerna?

Gör slag i saken. Gör.

A..

Förfall eller glädje?

Ja, en situation är oftast olika beroende av vem som tänker eller frågar. Detta gamla jaktpass hör historien till. Jag hör berättelserna om lyckan i svunna tiders aktiviteter där ung & gammal njutit av skogens & kamraternas gemenskap tillsammans.

Jag hör glädjen i hans minne.

- Det är bra att passet rasat så att ingen får för sig att klättra i't.
- Där finns en kontorsstol som vi kan fundera på om vi ska ta hem & sanera/renovera.

Ja, det som kan se ut som ett ömkligt förfall i någons ögon, kanske inte är det i någons annans.

A..

Instagram

Tidskriften Västsahara - nr 2 ute nu.

Nytt nr ute nu. 

Har du beställt din prenumeration? 

Please do. 

Tidskriften Västsahara behöver förstås vårt stöd. 

A..

Tack, Daniel Hansson från Friskt jobbat!

Tack, Daniel Hansson från Friskt jobbat, för den fina föreläsningen hos Rotary Norrtälje i torsdags (1/6 2017).

Daniel berättade om sina ergonomiutbildningar och han berättade om sitt arbete med de inspirerande 90-plussarna. Igenkännande skratt fyller rummet när Daniel talar om polisernas och andra yrkesgruppers kroppshållning, liksom även om frågor som rör 90-plussarna.

Det finns gott om forskning som stärker tesen att träning är bra. Ja, träning är bra, för i princip alla. Åldern är verkligen inte ett hinder. Det är aldrig för sent att börja träna, säger Daniel, som arbetar med styrketräning, mm, i en 90-plusgrupp. Träningen gör skillnad för hur länge vi lever och hur kvalitén i livet ser ut. Ja, träningen gör verkligen skillnad.

Åldringarna lär sig att lägga sig ner på marken och ta sig upp igen. Det finns inte så många som tycker att det är en enkelt procedur. Det tränar de på i 90-plusträningen. De tränar också att sätta sig  eller att kliva upp på en låg pall och att kliva upp från golvet själva. Det gör skillnad sen i lust och mod att kunna gå utanför dörren och ta en promenad. Det kan tyckas vara enkla frågor, men gör stor skillnad i livet. Skador förhindras, dödligheten hamnar längre bort på åldersskalan, sjukdomarna förhindras och åldringsvården i normala termer reduceras högst avsevärt. Framförallt höjs livskvalitén och livsglädjen hos många. Träningen ger riktigt och relevant plus i många kassor.

Är man rädd för att ramla, för att man inte tror att man tar sig upp, så vågar man inte gå ut. Då sitter man vid köksfönstret istället. Det skadar hälsan. Statistiken talar här sitt tydliga språk, den går inte i positiv riktning. Träningen är värdefull, ja, det är tydligt.

10 meter snabbgång med flygande start är en av övningarna gruppen arbetar med. Det är viktigt att klara uppgiften under 14 sekunder. Om man inte klarar det riskerar världen att bli ganska liten, för då kan man t ex inte gå över ett övergångsställe på grön gubbe. Det övas, höjer ribban, gör människor modigare och skapar mervärden.

Lyckan är stor hos 90-plussarna när de klarar övningarna. Glädjen sitter i en hel vecka och de är superinspirerade att öva mer. De skapar en attityd till rörelse i gruppen, det gör skillnad. Flera av 90-plussarna får hjälp av sina barn att ta sig till träningen. Ungarna är ju ofta pensionärer, så de har tid. Det ger dem också roliga samtalsämnen när de sen träffas i andra sammanhang. Träningen är ofta ett sätt att bryta ensamheten. Också det gör skillnad.

Daniel talar också om depression där han påminner om att träningen är ett gott sätt att minska risken för depression. Styrketräning mot depression är effektivare än många andra sätt, som t ex KBT.

Rörelse och träning är grejen.

Hade styrketräning varit ett läkemedel, så hade Nobelpriset varit en grej för de som utvecklat detta. Det verkar som om det aldrig är för sent att börja träna. Det är fantastiskt att börja i god tid - det förbättrar verkligen livsförutsättningarna.

Tack, Daniel Hansson från Friskt jobbat, för en bra och inspirerande föreläsning. Stort tack.

Idag var vi 21 personer i rummet. Ett ljuvligt och glatt samtalssorl hördes i rummet. Solen sken utanför vårt fönster på vackra s/s Norrtelje. Vi serverades fantastiskt god mat, ja, ljuvligt gott. Vi tillbringar våra möten i en fantastisk miljö, det gläds jag verkligen år. Jag, som ledde mötet, gladdes också över den fina klockan som gav mig ordet utan att behöva ta någon annan till hjälp för att bryta det fantastiska sorlet i lokalen när det var föreläsningstid. Tack, ni fantastiska människor, för torsdagens möte.

På fredag kväll (2/6) åker vår medlem Gösta Björck till Stockholm Sergel Rks 40-årsfest. Klubben bildades (chartrades) i juni 1977. Charterpresident var Gösta Björck, nu (sedan många år) aktiv och engagerad medlem i Norrtälje Rotaryklubb. Från Norrtälje Rk gläds vi över deras firande, önskar dem allt gott och hedrar dem genom ett särskilt bidrag till Rotarys Läkarbank som Gösta Björck för vår klubbs räkning får framföra till Sthlm Sergel Rk.

Dagens vinlotteri inbringade 400 kr till Rotarys Läkarbank och vinsten gick till en glad gäst.

Tack, för idag.

Anette Grinde
Norrtälje Rotaryklubb
1 juni 2017


Fotografer i dagens möte var Kerstin Sandh och Marianne Staaf. Tack, till er.

Föreläsare Daniel Hansson

Fotograf Marianne Staaf fotograferar
fotograf Kerstin Sandh som fotograferar annat motiv. 

Dagens president delar ut ett tack till
föredragshållaren efter föredraget.

Länkar; 

• Norrtälje Rotaryklubbs hemsida.
• Norrtälje Rotaryklubbs fb-sida.
• Rotarys Läkarbank.

En helt vanlig kohage

Nästan hemma. Pratade i luren så jag missade min milsten. Det får bli en kobild istället, eller kanske snarare över landskapet där korna vandrar. De har det ändå ganska bra där de går & filurar i hagen, även om jag annars är rätt oförtjust i hur vi hanterar djuren för vår egen saks skull. Gillar verkligen det vegetariska bättre.

A..

instagram

Forsbacka - bruk i förvandling

Forsbacka - bruk i förvandling berättar om bruket sedan 1500-tal. Gubbar, eller kanske vanliga män som gör så gott de kan, ömsom drivna och ömsom värdelösa gör sitt ytterliga för sin verksamhet. Kvinnorna föder mängder av barn, bidrar med pengar för makarnas framfart och dör i hiskeligt unga år. Namn, årtal, släktskap, ungar, ingiften, dödsfall, byggnationer, tidens förutsättningar, fattigdom och andra beskrivningar av tidens förutsättningar är dokumenterade under flera århundradens tid. Det är ett otroligt viktigt och spännande Forsbackadokument.

Mer om denna inom kort. Jag är ännu alldeles i början, där finns namn, gårdar, ungar, livsförutsättningar, mm. Om något hundra år kommer mina gamla släktingar in. Hur kom det sig egentligen att de valde järnet och bruken som sitt arbetsområde? Hur kom de sig att deras erfarenheter, pengar, mm för dem till dessa spår? Det tål att forskas på. Vi får se om det finns i boken, eller om det får forskas om på annat håll. Denna talar ju ända bara om Forsbacka och inte om Lundebergarnas liv vid sidan om.

Ja, vilken forskning han måste haft för sig - Per Forsell - för att ha fått fram all denna fantastiska information. Jag tackar för hans ihärdighet.

Jag fortsätter att läsa i stillsam takt.

A..

Boken kan beställas via; 

Forsbacka - bruk i förvandling

Per Forsell

Forsbacka hembygdsförening

2016

isbn 978-92-639-2181-0

Mors dag 20117

Det är en alldeles fantastisk doft i naturen. Det växer så det knakar. Sommarvärme, klarblå himmel & strålande sol. Ljuvligt. Det blir fint med en mc-tur idag, eller hur? En av finungarna bjuder på lunch i Uppsala denna vackra morsdag.

Är lång klänning schyst klädsel för en mc-tur? Ja, det gick bra i varje fall, att snyggt och bekvämt pussla in klänningen under jackan vid färd. Man kunde ju undra, förstås, när man såg mig innan detta blev gjort.

Det blev en fin tur till Uppsala, där vi bjöds på god lunch och glad samvaro av Sofie, hennes OA och hans mor.

A..

Fler bilder på Instagram, förstås. 

Välkommen dit.

Labacken - Roslagsbro Hembygdsförening

Roslagsbro hembygdsförenings vackra hembygdsgård i Övra Söderby, Labacken, badar i sol idag.

Text & bild om Labacken och dess hembydsförening -
i olika tid och skepnad - hittar du här!

Foto; Anette Grinde
27 maj 2017

Husvagn, husbil eller en liten frigga?

Husvagn, husbil eller en liten frigga? 

Så himla praktiskt att ha sitt hus
med sig på vandringsturen.

Det går inte så fort när de 

vandrar över vägen, 

men här är inte så 

supertrafikerat 

så det kanske 

går bra ändå. 

Vi håller tummarna
för att det går väl på 

vandringen& att hen
hittar en fin glänta för kvällen.

A..

Välkommen till instagram 
- här -               

en telefonbild & en
kort text om ett glädjespår,
eller kanske ett drag av skav
eller undran. Ja, det kan bara bli 

vad det blir, både idag och nästa. 

Titta gärna in och följ - säg hej och

 dela med dig av din glädje.

Allt gott.

A..

Dörrar ska tjäras och lador ska rödfärgas

#fastighetsvård
Dörrar ska tjäras & lador ska rödfärgas.
Har tjärburken tagit slut eller var det rabarberpaj
& glass som kom i vägen för uppgiften?
Var sak har sin tid, förstås.

Välkommen till instagram - här - en telefonbild & 

en kort text om ett glädjespår, eller kanske ett drag av 

skav eller undran. Det blir vad det blir. Förstås.

A..

Teknik, it & el...

Teknik, it & el. 

Utvecklingen går i en rasande fart.

 Det är alldeles förundrande att se även 

om man som vanlig lekman (eller kvinna) 

inte vet allt. 

Någon sa att om fem år kommer solceller 

att vara standard i alla villor. Allt kommer 

att drivas & styras med enkla appar. 

Robotar är verklighet nu. Lösa armar där 

bäraren har känsel i fingrar & kan 

bära massor av kilon på ett finger eller 

skriva ut en bil som kan köras. Eller mat 

som kan ätas. Var står vi nu & om fem år. 

Utvecklingen är enorm. Är det fantastiskt? 

Absurt? Skrämmande? Spännande? 

Ja, kanske lite av allt.

A..

Välkommen till instagram - här - en telefonbild &
en kort text om ett glädjespår, eller kanske ett drag av
skav eller undran.

Ja, det kan bara bli vad det blir, både idag och nästa.
Titta gärna in och följ - säg hej och dela med dig av din glädje.
Hugg och agg klarar vi oss utan.

Allt gott.

A..

Placeringspolicy - hur tänker vi kring risk, etik, mm

Vi talar om placeringspolicyn och därtill kopplade frågor. Fokus är ideell verksamhet och insamlingsverksamhet, som drivs t ex i en ideell förening och i en stiftelse. Värderingarna är viktiga, men ibland är det ändå svårt att enas om en konstruktiv och tydlig text som också är relevant och genomförbar att använda i föreningen/stiftelsen. Vad betyder vad - för oss och för andra? Vad är viktigt egentligen? 

I samtalet gör vi t ex återkommande genomgångar av principer kring t ex etik, risker och hur vi förhåller oss till vår omvärld. Hur tänker vi i vår organisation? Hur påverkar vi andra? Hur påverkar vi miljön, människors livsförutsättningar mm genom de val vi gör? Vi låter samtalet fortsätta, inte sätta punkt för att vi gång har formulerat en mening. Låt oss höja vår medvetenhet om hur vi påverkar vår omvärld. Låt oss se att vi själva är en del av detta, att våra val är viktiga. Ställningstaganden och principer kan vara svåra att fastställa, genomföra och följa upp, men är inte desto mindre väldigt viktiga för såväl organisationen som för dess påverkan av samhället och dess strukturer. 

Låt oss återkommande föra samtalet om hur vi bidrar till plusvärden istället för att dränera människor och natur i våra synsätt och i vårt handlande. Vår placering och vårt nyttjande av pengar och andra resurser spelar roll för vårt allas väl. 

Diskussioner inför frågan om en uppdaterad placeringspolicy

Att äga och förvalta kapital innebär ett ansvar. Hur kapitalet investeras får konsekvenser som går långt utöver de egna ekonomiska intressena. Pengar som investeras i olika fonder, aktier eller andra finansiella instrument påverkar en rad faktorer både i Sverige och utomlands.

Syftet med en god kapitalförvaltning är att skapa förutsättningar för ett fortsatt arbete i enlighet med föreningens syfte, men också för ett mer hållbart samhälle i framtiden. Det ena bör inte utesluta det andra.

Det är föreningens syfte tillsammans med det hållbara samhället som är målet, inte ekonomin i organisationen i sig. Vi ska därför inte, genom ekonomiska investeringar, bidra till verksamheter som motverkar dessa syften.

Ansvarsfullt förvaltade pengar kan också bidra till verksamheter som främjar en ekologisk, social och ekonomisk hållbar utveckling som arbetar för att bidra till att nå de globala målen.

Föreningen väljer därför att placera tillfälligt överskottskapital i verksamheter och organisationer som bidrar till samhällets utveckling och arbetar målmedvetet med frågor som rör t ex miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter, barnarbete och fattigdomsbekämpning. Frågor som rör dessa organisationers styrning, där till exempel korruption, ersättningssystem och öppenhet behöver bedömas, är också viktiga faktorer som föreningen behöver se i sin placeringsplanering.

Föreningen placerar inte kapital i organisationer eller fonder som tillverkar, köper eller säljer varor
eller tjänster som t ex krigsmateriel, tobak, pornografi, alkohol/droger, olja eller guld/diamanter. Föreningen undviker aktivt varor/tjänster där människor och miljö riskerar att komma till skada. Föreningen placerar inte heller kapital i verksamheter som drivs på eller har koppling till ockuperat territorium, som t ex Västsahara eller Palestina där intäkterna inte kommer den västsahariska eller palestinska befolkningen till del.

I diskussioner om branscher som inte är etiskt försvarbara i organisationen kan vi konstatera att önskemålet är att undvika dem helt. Vi ser dock svårigheten i att sätta en absolut procentsats eller på annat sätt mätbar definition, eftersom detta är oerhört svårt att kontrollera. Begrepp som huvudsakligen definieras ibland som mer än 50% och ibland upp till eller mer än 80%. Om vi här säger att vi inte skall investera i organisationer som huvudsakligen arbetar med krigsmateriel, porr, droger, mm, eller andra branscher vi undviker, så kan det innebära att vi tillåter så mycket som upp till 49% av företagets omsättning i dessa branscher. Exakta belopp och svårdefinierbara ord försvårar ibland diskussionen, men vi behöver ändå förtydliga var vi står i frågan.

Om föreningens avsikt är att (helt) undvika de problematiska branscherna, krävs ett löpande samtal kring och löpande utvärderingar av gjorda och kommande placeringar. Samtalet och uppföljningen av principen är och blir då av stor vikt för organisationen. Om vi inte vågar ta ställning, kan vi då säga att vi tar ansvar för det vi gör? Vi måste våga och orka ta besväret att göra just detta, eller hur?

Mottagna medel

Gåvor, inklusive testamenten och liknande, i form av aktier, fonder eller andra placeringar som inte lever upp till föreningens placeringspolicy eller etiska principer skall säljas utan dröjsmål för att omplaceras i enlighet med föreningens ställningstaganden.

Om föreningen får en gåva som är ändamålsdestinerad på ett sätt som strider mot föreningens etiska riktlinjer eller dess möjlighet att uppfylla ändamålet på rimligt sätt, t ex med hänsyn till föreningens syfte, resurser, mm, kan gåvan komma att återbetalas till givaren.

Sprida riskerna

Föreningen sprider riskerna genom att inte samla allt kapital på samma ställe. Utöver de sparade medel som är ändamålsdestinerade, placeras övriga sparade pengar i externa instrument eller fonder som inte strider mot föreningens placeringspolicy. När det gäller risktagande kan föreningen var beredd att välja placeringsalternativ som går från medel till hög risk, men endast med en mindre del av föreningens totala kapital. Detta risktagande ska avgöras av styrelsen, efter en diskussion och utredning från placeringsspecialist, m fl relevanta personer, inom eller utanför föreningen, såväl vad avser val av placering som summa.

Redovisning och efterlevnad
Löpande under året och i samband med upprättandet av årsredovisningen skall en utvärdering göras av såväl lönsamhet som etiska ställningstaganden i de valda placeringarna. På föreningens hemsida redovisas fastställda riktlinjer liksom utvecklingen av dessa. Föreningens strävan är att lära mer och är därför också öppen för att lyssna till läsarens kunskap kring de etiska principerna.

Detta är en pågående diskussion om en placeringspolicy i en ideell förening som arbetar med frågor om hållbarhet, mänskliga rättigheter, mm. Föreningen arbetar på flera ställen i världen, i flera världsdelar, och har flera viktiga frågor på sin agenda.

Föreningen arbetar vidare med frågan om placering av medel utan att den genom placeringen bidrar till felaktiga strukturer, mer fattigdom, mindre hållbarhet, mm. Föreningen vrider och vänder på orden och funderar kring vad just deras handlingar betyder. Föreningen kommer längre en dag och backar nästa. Samtalet tar tid, får ta tid, men måste också gå framåt. Frågan känns viktig. 

Har du ett tips om hur föreningen skall tänka och varför, så tar de tacksamt emot detta och vänder och vrider också på det en liten stund. 

Föreningen vill naturligtvis gå plus, inte förlora på sina placeringar. De vill inte heller bidra till minus när de talar om globala mål, där rättvisa och hållbarhet är viktiga ledord. 

A..
(Detta inlägg kan komma att uppdateras allteftersom samtalet fortsätter).

Exempel - här specifikt i fråga om etiska regler!

• Min stora dag (Placeringar ska ske i enlighet med Banco Fonders etiska placeringsregler - länk saknas till hur dessa regler ser ut och information saknas från Min stora dag om hur de ser på saken).
• Röda korset (Motiv för etiska riktlinjer; Svenska Röda Korset har till ändamål att förhindra och lindra mänskligt lidande var och när det än förekommer, skydda liv och hälsa och säkerställa respekt för varje människas värde, särskilt under tider av väpnad konflikt och andra nödsituationer, arbeta med att förebygga sjukdom och främja hälsa och social välfärd, uppmuntra frivilliguppdrag, konstant beredskap att ge bistånd och en universell känsla av solidaritet gentemot alla som behöver rörelsens skydd och stöd. Svenska Röda Korsets kapitalförvaltning ska med sin avkastning bidra till att Svenska Röda Korset ges finansiella resurser för utföra sina övergripande uppgifter. En långsiktigt god avkastning på kapitalet ligger därför i linje med Svenska Röda Korsets strategiska planering. Men god avkastning, låga kostnader och välfungerande administration och kontrollsystem är inte tillräckligt. Det krävs att avkastningen skapas på ett sätt som inte står i strid med organisationens grundläggande värderingar. Därför behövs också etiska riktlinjer för kapitalplaceringarna. Principer för etiska hänsyn i placeringsverksamheten; Etiska ställningstagande är en central del av Röda Korsets värdegrund. Detta illustreras genom Röda Korsets grundprinciper, uppdrag i förhållande till mänskliga rättigheter och Genèvekonventionerna samt genom Röda Korsets fredsdefinition: ”Fred innebär inte bara frånvaro av krig utan snarare en dynamisk process av samarbete mellan olika stater och folk. Ett samarbete grundat på frihet, oberoende, nationell suveränitet, respekt för mänskliga rättigheter och en rättvis fördelning av resurser för att tillgodose alla folks behov.” Mot denna bakgrund integrerar Svenska Röda Korset hållbar utveckling, innefattande miljö- hänsyn, socialt och ekonomiskt ansvar med god etik i investeringsprocessen och vill premiera kapitalförvaltare som tar vara på de affärsmässiga möjligheter som finns inom detta område. Med miljöhänsyn och socialt ansvar avses att företag utöver lagstiftning följer internationella normer för mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och anti-korruption samt ILO. De internationella normerna är uttryckta i FN:s deklarationer och konventioner och deras relevans för företag sammanfattas i t.ex. FN:s Global Compact. Svenska Röda Korset ska undvika att investera i företag som upprepat eller medvetet bryter mot dessa normer. Vidare ska även bolag som har mer än 5 % av sin verksamhet i produktion och försäljning av vapen och pornografi undvikas. Alla förvaltningsprodukter måste prövas mot de etiska riktlinjerna innan de får användas i kapitalförvaltningen.)

• Barncancerfonden (Barncancerföreningens medel skall placeras i enlighet med Banco Fonders etiska placeringsregler.)
• Erikshjälpen (Erikshjälpen väljer placeringar i börsnoterade företag och aktiefonder som arbetar på ett trovärdigt sätt med miljö och klimat, mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsvillkor och affärsetik. Vi väljer bort placeringar i verksamheter som kränker internationella normer och som har koppling till vapen, krigsmateriel, alkohol, tobak, spel och pornografi och fossila bränslen.)
• FairTrade (Den etiska aspekten ska jämte avkastning och risk alltid beaktas i Föreningen för Fairtrade i Sverige placeringsverksamhet. Vid denna bedömning ska både förvaltare och produkt (fond mm) bedömas. Grundregeln är att placering sker med vägledning av LOs och/eller Svenska Kyrkans riktlinjer för vad som är etiskt acceptabla placeringar. Vid urval av förvaltare ska alltid de etiska aspekterna utvärderas och utgöra ett nödvändigt kriterium för placering. Om misstanke om oetisk verksamhet hos förvaltare eller det värdepapper förvaltare placerar i ska sakförhållandena utan dröjsmål utredas. Om misstanken bekräftas ska förvaltaren påvisa att sakförhållandet avhjälps, om inte ska förvaltningsuppdraget eller investeringen snarast avvecklas)
• Hörselskadades Riksförbund (saknar etiska ställningstaganden i sin placeringspolicy)
• Diakonia (Diakonia har en policy för miljö, sociala och etiska hänsyn i sina investeringar. Den utgörs av sociala, miljömässiga och etiska kriterier som delats i två komplimenterande grupper. Den första gruppen avser påverkans kriterier som används för att identifiera förbättringsområden hos de företag som Diakonia investerar i via olika investeringsformer gällande mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och korruption. Den andra gruppen avser uteslutningskriterier gällande verksamheter och eller produkter som Diakonia aktivt avstår från att investera i. Kriterierna bygger på ett antal av internationella riktlinjer avseende relevanta miljö, sociala och etiska aspekter; * FN: s förklaring om de Mänskliga Rättigheterna och de angränsande FN-konventionerna. * FN:s Global Compact * ILO: s åtta kärnkonventioner * OECD.s riktlinjer för multinationella företag Kriterierna samt den faktiska analysen som skall göras på Diakonias investeringar skall ta fasta på företagens agerande i anslutning till investeringar med avseende på: mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljöfrågor och korruption. )
• Kristna Freds (Kristna Fredsrörelsen finansierar sin verksamhet endast på sätt som överensstämmer med Kristna Fredsrörelsens värderingar. Kristna Fredsrörelsen inleder bara samarbeten med företag vars affärsverksamhet respekterar gällande nationella och internationella lagar och regler samt bedriver en verksamhet som är etiskt försvarbar. Detta innebär att Kristna Fredsrörelsen inte kan ta mot bidrag från givare/företag, eller placera kapital i fonder vars huvudsakliga verksamhet är hälsovådlig eller orsakar humanitärt lidande, som direkt eller indirekt bidrar till våld, konflikter eller katastrofer, som är involverat i oetisk, korrupt eller exploaterande verksamhet. Detta innebär att Kristna Fredsrörelsen inte kan acceptera bidrag från givare/företag vars huvudsakliga verksamhet ryms inom följande industrier: vapen, tobak, alkohol/droger, pornografi, olja/gas, diamanter eller guld.)
• Cancerfonden (etiska regler saknas?)
• Svenska Freds (Att äga och förvalta kapital innebär alltid ett ansvar. Hur kapitalet investeras får konsekvenser som går långt utöver de egna ekonomiska intressena. Pengar som investeras i näringslivet påverkar en rad faktorer både i Sverige och utomlands. Syftet med en god kapitalförvaltning är att skapa ekonomiska förutsättningar för ett effektivt fredspolitiskt arbete även i framtiden. Det är freden som är målet, inte ekonomin i sig. Svenska Freds ska därför inte genom ekonomiska investeringar bidra till verksamhet som motverkar föreningens syften. Ansvarsfullt förvaltade pengar kan också bidra till verksamheter som främjar fred, exempelvis ekonomisk och social utveckling, minskad fattigdom och en förbättrad miljö. Företagen ska bidra till samhällets utveckling och arbeta målmedvetet med frågor som rör miljö, arbetsförhållanden, mänskliga rättigheter och fattigdomsbekämpning. Det gäller även frågor som rör bolagsstyrning, till exempel korruption, ersättningssystem och öppenhet. Därför väljer Svenska Freds att placera kapital i verksamhet som visar respekt för och hänsyn till miljö, hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsförhållanden samt principer om god bolagsstyrning. Svenska Freds placerar inte kapital i företag eller företagsgrupper som tillverkar eller säljer krigsmateriel.) Delar av Svenska Freds inledande resonemang har påverkat vår text & tanke ovan. Vi tackar särskilt för detta.

• FRII - vägledning för utformning av placeringspolicy i insamlingsorganisationer
• FRII - övriga vägledningsdokument från FRII

Varför glömmer jag det som är viktigt?

Emilio del Tessandoro ställer ut på restaurang Chutney på Södermalm i Stockholm. Fotografierna föreställer landskap i mjuka former med raka horisonter, långa tider och vackra färger. Det är vackra fotografier som bör betraktas. Rekommenderas!

Bilderna fick mig att tänka ett varv till på vad som är viktigt och om man kan göra skillnad. Och i sådant fall hur.

För mig är det också viktigt att göra skillnad för mig.

Varför bara syssla med siffror instängd på ett kontor, när du är duktig och intresserad också av viktigt sakfrågor? Varför inte förändra din inriktning och ribba? Ja, varför inte?

Vart tog fotografierna vägen? Resorna? Äventyren? Marathonloppen? Långturerna på MC och i cykelspåren? Var tog allt annat, än jobb, vägen? Och hur gick det till när dessa viktiga ting bortom arbetet gick upp i rök? Varför drunknade jag i arbetet? Varför glömmer jag det som är viktigt?

Handbroms i. Dags för omtag och riktningsändring.


A..

Suicidpreventivt nätverk i Norrtälje

Rotary Norrtälje 20170420.

Idag var vi 17 personer vid bordet, där 14 var egna medlemmar. Håkan Engström är månadens president, i den stafett som vi sakta för framåt då vi saknar en fast president under innevarande rotaryår (2016/2017). Han ledde därför dagens möte. Vi är åter på s/s Norrtelje och vi serverades som vanligt fantastiskt god och vällagad mat. Det är en fantastisk plats att vara på. Vi tackar s/s Norrtelje för att vi får vara där. Det är fint att kunna mötas där.

Idag gratulerade vi också Torkel på hans födelsedag. Grattis, Torkel, vi hoppas att din dag har varit fantastiskt fin.

Till dagens lunchmöte hade vi bjudit in Denise Keyser, som föredragshållare. Hon är samordnare i Suicidpreventivt Nätverk Norrtälje - SPNN. Hon talade om Norrtälje, om nätverket SPNN och om självmord i stort. Hon talade om vår, allas, ansvar i detta. Hon sådde viktiga frön i våra tankar.

Självmord är ett psykologiskt olycksfall, säger Denise. Det är ett olycksfall som kan leda till förlorade liv. Det här området är fyllt av tabun, som gör det svårt att hjälpa de människor som behöver vår hjälp. Mycket av detta går av förebygga, men vi måste våga tala om det. På direkta frågor om man verkligen vill dö är svaret oftast att man bara inte vill leva livet just så här. Det är detta vi alltså behöver fundera kring. Vi behöver se och hjälpa personen - vi behöver visa medmänsklighet.

Att rädda liv handlar om att vara medmänskliga, att vara medmänskligt omhändertagande. Du behöver inte vara psykolog eller läkare, du behöver vara en medmänsklig människa. Det är otroligt viktigt att tala om känslor här, att tala om känslor tidigt i livet och att göra det kontinuerligt.

Det finns en skillnad mellan män och kvinnor i självmordsstatistiken och männen står för huvudparten. Kanske har de, genom vår sociala konstruktion där män skall vara starkare, inte tala om känslor och inte gråta, just här en nackdel. Kanske är det just detta som förklarar skillnaderna i statistiken (2015 - 818 män & 331 kvinnor).

En viktig fråga är alltså att tala om känslor, att våga göra det och att fortsätta att göra det. Igen och igen. Du skadar inte människor genom att bry dig, att fråga hur de mår. Du skadar inte när du visar att du bryr dig om.

Denise Kayser talar om tabun, att det finns så mycket skuld och skam inom det här området. Information och kunskap är här otroligt viktigt. Vi behöver bryta tystnaden kring detta.

Denise uppmärksammar oss på ett bra studiecirkelmaterial (Låt himlen vänta) som studieförbundet Sensus har givit ut inom detta sakområde.

Besök gärna Folkhälsomyndighetens hemsida om suicidprevention och/eller Norrtäljes nätverks sida på samma tema.

Bokrekommendation; Konsten att rädda liv, av UllaKarin Nyberg.

Nästa vecka möter vi Louise Lindfors, ordförande i Fredrika Bremerförbundet och veckan därpå möter vi Per Ahlin, kulturchef i Norrtälje kommun. Varmt välkomna då.

Välkomna också till Rotary Norrtäljes facebook-grupp, som du hittar här!

Vid pennan
Anette Grinde

Ölands norra udde - i isande kylig vind

Ölands norra udde - i isande kylig vind. Vackert, men väldigt kallt.

Solen skiner idag (påskdagen 2017), men det är kallt i luften. Ja, särskilt nära havet. Lite molnigt, lite mindre idag än tidigare än under helgen, men ännu lite molnigt. Det snöar på sina håll i Sverige, t ex i Norrtälje. Inte på Öland, dock. Tur är väl det, då vi har sommardäcken på.

Hälsat på hos pappa på Högby kyrkogård. Carl har varit där med ett ljus (tänker vi, eftersom ingen av oss gjort detta & ljuset är där).. Mamma har planterat penséer och påskliljor. Kyrkovaktmästaren har strött blodmjöl för att undvika att rådjuren äter på penséerna. Jag förfasas över blodmjölet, som en slaktprodukt som läggs på graven. Ogillandet känns i mig. Gravstenen är ny och fin. Den är svart, enkel och stram - med vackra träd i kanten. Ja, den är fin.

A..

(Påskhelg 2017, Öland)

Krig och genus?

Hur ändras livet för kvinnorna när landet eller området hamnar i krig eller konflikt? Hur påverkas kvinnorna när männen lämnar hemmet för att strida på annan plats? Vad händer när de, männen, återvänder hem till hemmet igen efter stridernas slut? Eller vad händer för kvinnorna och familjerna när/om de inte återvänder alls?

Hur ändras livet för kvinnorna när de tar del av striderna?

Vad händer med våldsnivån i de olika situationerna - innan, under och efter? Ansvar för hushåll? Skydd av barnen? Trygghet?

A..

Jag vandrar på Drottninggatan

Jag vandrar på Drottninggatan där är blommor i mängd tänker på lastbilen på människorna som skadats och försvunnit värmen & kärleken syns människor står stillsamt betraktar tänker sörjer sorgen känns människor gråter blomsterhaven växer över lejon & polisbilar sången ljuder människor samlas tillsammans i vänliga folkhav med frid & omsorg stillsamhet råder livet fortgår men inte som om ingenting hänt A..

Igår var en sorgens dag, som vi inte kommer att glömma...

Jag går sakta nerför trappan, här hemma. Jag lever. Det är en ny dag, idag.

Igår var en sorgens dag, som vi inte kommer att glömma. Det kom oss så nära. Det skakade om oss, tog fram nya känslor. Alla hade sina mobiler i händerna för att informera sig och andra. Telefonkapaciteten havererade, överbelastningen var ett faktum, men sociala medier fungerade. Det gick att informera sig, även om mängder av rykten uppkom. Egna sanningar, obekräftade tolkningar som tog fart, florerade. Ryktesspridningen drev fort i rummen och över nätet. Vi letade information, tolkade det lilla som fanns. Människor var rädda, för sin egen säkerhet och för andras. Vi grät. Det gjorde ont.

Ett nytt sorts våld slog ner mitt ibland oss. Vi har sett det förr, men nu kom det nära. Ett våld av den där alldeles obegripbara sorten. Tillfälligheter avgjorde hur vi drabbades. Det förde oss samman, men skapade väldigt mycket rädsla. Rädsla. Låt oss hoppas att vi kan skaka av oss rädslan, när detta lagt sig. Att vi kan fortsätta att leva livet i acceptabel trygghet. Visst kan vi välja den riktningen? Ja, vi kan välja den riktningen.

Jag läser i DN att fyra människor dog, att flera ligger på sjukhus för sina skador och att en man är gripen. Jag ber idag för alla de människor som var mitt i, som chockades, dog och skadades och för alla de vänner och nära som är ledsna, förtvivlade. Jag önskar styrka till dem och oss alla för att klara sin/vår nya dag. Idag och nästa. Och nästa igen.

Jag ber att vi inte blir hatiska och förbannade, att vi istället låter omsorgen om våra och andras liv och hälsa vara i fokus. Låt oss skaka av oss rädslan, när detta lagt sig en aning, låt oss gå ut i livet igen.Vaksamma, men öppna och välkomnande. Låt oss leva våra liv i glädje, med ett övermått av omsorg om varandra. Vi kan inte skydda oss mot allt, helt uppenbart är det så, men vi kan se oss om en aning och se hur människor omkring oss mår.

Låt oss gå ut, stärkta av insikten att vi behöver vara just vaksamma, med öppna, vänliga och omsorgsfulla ögon. Att vi behöver betrakta varandra och bistå den som trillar iväg i extrema tankegångar - där livet inte är viktigt, där någon har större rätt än andra.

Gränsen mellan civilkurage och angiveri kanske ibland är hårfin. Angiveri är inte vackert, tänker jag, men civilkurage är det. Jag tänker att det är vårt ansvar att bära det - civilkuraget - i väldigt mycket högre grad än vad vi, några, inte alla, gör nuförtiden i vårt samhälle.

Se dig om.
Hjälp den som du har i ditt nära nätverk, som mår pyrt. Kan vi höja ribban i vår egna civilkuragenivå? Ja, det skall jag absolut göra. Jag skall absolut höja ribban i hur jag lever mitt liv, och i hur jag tar ansvar för att vi tillsammans kan leva bra liv.

Jag hoppas att fler gör det. Höjer ribban, för bra liv, tillsammans. Alla. Tillsammans - på vår gemensamma jord. I omsorg, i gemensam fred.

A..

Länkar & sån´t.

• Twitter om #OpenStockholm - #suicidprevention - #prayforstockholm - @krisinformation.
• DN. DN. Polisen. Krisinformation. DN. DN.