15/7-25. Vad är egentligen folkets och platsens bästa?

 

Det är med sorg jag läser Moderaternas debatt i Norrtelje Tidning. Igen. Varje sakfråga, varje samarbetslust och varje vilja att se politiken som en positiv drivkraft skjuts i sank av de ständiga anklagelserna mot de andra. Vi är bäst, de andra är skit. Alltid. 

Jag har länge funderat på att aktivera mig i politiken. Tonen, hatet och hoten gör att man tystnar, inte vill, drar sig för att engagera sig. Vad gör det med vår demokrati när de hårda orden gör att många backar från sitt engagemang?

Jag är nästan helt säker på att Moderaterna i Norrtälje, precis som alla andra partier var för sig eller tillsammans, skulle kunna skriva tänkvärda, framåtsyftande och inspirerande artiklar om sina tankar om hur Polismyndigheten skulle kunna ha kvar polisstationen i Hallstavik. Jag vet t ex att Gail Watt hade en konstruktiv bild av nyttjandet av Folkets Hus i Norrtälje. Han talade med glöd och lust, det lät som ett fantastiskt förslag. Jag ser att många partier vill, men förstås bara om de själva får cred för en eventuell framgång (som ju ligger på polisens beslutsbord).

Det skulle vara en fröjd att se t ex V, S, Kd och M sätta sig ner och samtala om (och med) att ha polisen i Folkets Hus, för samförstånd för folkets och platsens bästa istället för att tjata om att de andra alltid är skit. 

Bygger framgång på samexistens och försök att skapa något bättre för vår gemensamma plats? Eller håller det bättre ihop om man hackar på de andra? 

Om alla partier vill att polisstationen ska vara kvar, varför ser ni - alla partier tillsammans - inte till att det blir så? 

Vad är egentligen folkets och platsens bästa?

A..

14/7-25. Morgon. Det regnar.

 

14/7-25. Morgon. Det regnar. 

Jag tänker på honom och hans familj. De bor i Betlehem. Västbanken. Palestina. Jag tänker på avspärrningar och hinder, absurda regler om vatten, frånvaro av el, försörjning, möjligheter och framtid. Deras liv blir mer och mer kringskurna. Från frihet, till ständigt flyttade gränser, mindre och mindre yta, fler murar och regler, mindre och mindre rättigheter, mindre och mindre liv. 

För att de är födda där, för att de alltid bott där. För att de är palestinier. 

Vi bodde där, när vi besökte området. Vi var flera personer, lärde oss om andra, vandrade, besökte kyrkan och fick ständiga instruktioner om säkerhetsläget. Det var en vacker plats, men så märklig. Som ett fängelse för människor som inte begått något brott.

Där bodde fantastiska människor som levde sina liv, sökte fred i allt de gjorde. Vi mötte dem, vi såg att de fanns. Jag ser att de finns, att sorgen växer över deras huvud och att hoppet sinar. 

Vi lärde oss mer om situationen, såg människor som levde sina liv, barn och unga som studerade. Såg militären som klev omkring som om medborgarna inte var värda något, såg fredsorganisationerna som möttes i samtal över gränserna och hörde om razziorna som förstörde deras verksamhet. Gummikulor, gas, hot, fängslade ungdomar utan skäl, stängda murar, rivna hus och vattenkanoner (med avloppsvatten) som motade. 

Bosättarkullarna trängde sig på. Spottade, skapade otrygghet med närvaro, vapen och hot. 

De är själva nu, palestinierna. Få lyfter deras frågor, få ser för att vi inte kan vara där. Det ekumeniska följeslagarprogrammet - så otroligt viktigt - slås sönder. Inga ögon ser, inga rapporter kan lämnas, ingen påtryckning kan göras. För att världen inte får se. 

De är människor, palestinierna som lämnas åt sitt öde. Barn, unga och vuxna. Årsrika, ihärdiga och fredliga. De är människor, som du och jag. De äter frukost, vill jobba, älska, visa omsorg, tvätta, dricka rent vatten, se på serier på tv och skratta tillsammans. 

De försöker leva. Våldet växer. Tystnaden från omvärlden hörs mer och mer. Få ser. 

Idag tänker jag på honom och hans familj. De bor i Palestina.

Idag behöver jag skriva till någon om deras situation, kanske några moderater, en statsminister eller en utrikesminister? Vad ska jag och andra säga för att de ska förstå, göra något åt världens folk, se bortom sig själva? Idag behöver jag tänka på vad jag kan göra för att få uppmärksamhet kring frågan? Måste man störa? 

Hur stör man friden för att få syn på andra människors frånvaro av fred eller all den förödelse ockupationen skapar? Det handlar om död, förstörelse, klimatförödelse, odlingar, marker, rättigheter - människors liv, rättvisa. Hur kan vi störa för att skapa bättre liv för andra? 

Jag undrar om det regnar i Palestina? Vem äger regnvattnet?

A… 

13/7-25. Jag läser i Vetlandaposten att Vetlanda ligger väl till i sitt klimatanpassningstänk

13 juli 2025. Jag har sprungit drygt 10 km och därefter promenerat samma runda. Det gav mig en smula reflektionstid. 

Jag läser i Vetlandaposten att Vetlanda ligger väl till i sitt klimatanpassningstänk. Efter en stunds googling hittar jag underlaget . Jag läser vidare och ser att min hemkommun Norrtälje ligger väldigt mycket längre ner i listan. Det gör mig beklämd.

Jag läser just nu Lisa Röstlund och Alexandra Urisman Ottos bok: Att låta världen få veta. Handbok i klimatjournalistik . Den gör mig uppmärksam på hur och vad tidningarna och andra media skriver eller rapporterar. I artikeln om Vetlanda (juli 2025) finns en klimatklapp på axeln, men ingen fakta om undersökningen. Just det, rapporteringen, hjälper oss medborgare att se kunskapen och konsekvenserna. Det förutsätter att media vågar berätta sanningen. 

Jag förstår att det är svårt. Det finns mycket förnekelse och felriktad lobbyism, men det finns också väldigt mycket kunskap om klimatförändringarna. Den tippar över, framförallt när de där 85% som ser klimatförändringarna lyfter sig själva i sökande efter information och ändrar sina liv . Det gäller att plocka några ämnen varje dag, så att vi ser och förstår hur och att alltet hänger ihop. Folkbildning är väldigt viktigt. Skolan, politiken och media är exempel på instanser som kan bidra till vår bildning, hjälpa oss att förstå sambanden. Det måste förstås bottna i kvalificerade analyser av allt det forskningsmaterial som finns. Och att lämna förnekelsen därhän. 

Vi lever i livets korridor, men vi missbrukar jordens resurser på ett sätt som försätter oss i hög risk att hamna utanför det som gör livet på jorden fortsatt möjligt. Vi behöver läsa och reflektera kring den fakta som forskarna ger oss. Ja, vi behöver se tillväxt, BNP och livskvalitet med nya ögon, definiera det nödvändiga med en annan blick. Vi behöver se hur vi och andra har det, fundera kring livsmiljöerna för människor, djur och natur när det är 47 grader utomhus, när människor och djur flyr värmen och vi ser att vädersystemen havererar med förstärkningen av väder som följd. Regn, bränder, översvämningar, torka och kyla är mer extrema, det är inte tillfälligheter, det är klimatförändringar till följd av människans påverkan. Klimatförändringarna är på riktigt och vi, var och en, behöver anpassa oss till det. 

Vi behöver tala om hur, inte att inte och inte senare. När tippningspunkterna är passerade är det för sent. Vår tid för förändring är nu. 

Jag läser om krigen som dödar många år efter avslut. Där man har använt gifter i naturen som dödar människor och natur långt senare. Gifterna finns kvar i naturen, påverkar livet, maten, växtligheten, djuren och människorna. Alltet. Krig är klimatförödande, men rapporteringen om de konkreta konsekvenserna uteblir. 

Jag tänker ofta på hur politiken kommunicerar. Det bygger ofta på vi och dem. “Ni förstör, vi är bättre.” Klimatet rör oss alla, det rör allas bostadsområden, allt väder och allas tillgång till friska livsförutsättningar. Samtalen måste vara gränsöverskridande. 

Jag minns plötsligt boken om hoppet i tiden, när en oförklarlig katastrof upprepade sig. Ett relativt stort antal forskare möttes (i boken) för samtal om hur man skulle se på frågan, sett från “alla” olika ämnesområden, tex forskning och vetande kring ämnesområden som tid, kemi, religion, sekulära ingångar, filosofi, fysik, biologisk mångfald, juridik, mm. Det är svårt att sända en gemensam berättelse, ett sammanhållet narrativ, men de försökte tillsammans. Anomalin av Herve Le Tellier rörde inte klimatet, mer en kommunikationsmässigt och obegriplig svår fråga. Den berättar ändå om svårigheter att se en ny bild. De behövde se den för att kunna kommunicera och skapa trygghet i samhället. De kunde tillsammans, även om en del slog fel eftersom de inte lyckades övertyga enskilda extremister. 

Vi behöver nu se den tid och de frågor som är avgörande för hela vår existens. 

Anette Grinde

Länkar:

Kommunranking klimatåtgärder 

https://kommunrankning.miljobarometern.se/resultat/norrt%C3%A4lje

IVL Svenska Miljöinstitutet

https://www.ivl.se/om-oss.html

Vetlandaposten (juli 2025)

https://www.vetlandaposten.se/2025-07-06/vetlanda-bland-landets-bast-klimatanpassade-det-handlar-om-forberedelse/

Det folkliga stödet för klimatfrågan är starkt i Europa. 85 procent ser klimatförändringarna som ett stort problem – och 81 procent vill att unionen blir klimatneutral till 2050, enligt Eurobarometerns senaste undersökning 2025.

https://europa.eu/eurobarometer/surveys/detail/3372

Växtgiftet som tog deras dotters liv, Vietnamkriget skördar ännu liv.

https://www.dn.se/varlden/vaxtgiftet-agent-orange-tog-deras-dotters-liv/

Roslagsleden. Etapp 3. Örsta - Lövhagen. 15,8 km.

Etapp 3. Örsta - Lövhagen. 15,8 km enligt Naturkartan.se



Vi tog buss 676 från Norrtälje till Söderhall. Buss 665 vidare till Örsta. Det var få minutrar mellan bussarna och 665-an stannade nära ledstart i Örsta. Vid ledslut (Lövhagen) gick bussen (665) tillbaka kort efter vår framkomst. Superperfekt timing, måste jag säga.

En kort sträcka, kanske 1 - 1,5 km, rekommenderas lyssnande på en favoritpodd eller en trevlig musiklista med hörlurar - och blicken stadigt fäst västerut, eller kanske på de små krypen som vandrar på marken. Därefter rekommenderas nedpackning av hörlurarna och återgång till lyssnande till naturens alla fantastiska ljud.

Leden gick på asfalt, genom kohage och fågelområden, samhällen, stig, skog, hyggen och ängskanter, ja, längs grusvägar och skogsvägar också.

Ledmärkningen var exemplariskt fantastisk. Vi gick inte fel en enda gång! Vi tackar Vallentuna kommun för det.

Jag är tacksam för tillgången till Roslagsleden, för naturen, för markägarna som tillåter lederna gå över deras marker, för kommunernas samordning och avtalsarbete, för märkning och för alla vandrare som inte lämnar några skador eller skräp efter sig. Vi hade en fantastisk vandringsdag!


Tack!

Anette Grinde
 

Medan drevet går efter migrationsministern .....

Under tiden..

Medan drevet går efter migrationsministern mördas människor i Gaza, vi ser inte det. Sikten är skymd av vreden mot en enskild man. Under tiden dör människor. 

Medan drevet går misshandlas kvinnor i hemmet, barnen ser på. Vi ser inte det, vi har inte tid. Sikten är skymd av vreden mot ministern och hans parti. 

Medan drevet går plockar vi fram allt skit om honom, beslut som fattats av honom och hans principiella Tidö-kollegor, allt ont ska samlas. Delas, så fler kan se vem hen är. 

Vi ser inte allt det andra som händer i samhället, det som behöver vår uppmärksamhet. Människor i behov av vård, socialtjänstens våndor, årsrika som far illa eller barnen som utsätts för våld eller hamnar snett, ja, som hens son och alla de andra i hans gäng, t ex. Sikten är skymd, han, ministern ska bort, dras genom lera och skit. Inget annat är relevant. 

Vi har inte tid att lägga kraft på barnen, först ska ministern bort. Det kommer förstås inte att bli bättre av det. Det kommer en ny från samma gäng. 

På vägen bygger vi istället psykiskt våld, drev är psykiskt våld.

Medan drevet går tappar vi fokus på klimatet, migrationen, människor i nöd, krig och kriminalitet.  

Medan drevet går utvisas människor som format sina liv här, lärt sig kulturen och språket, skapat familjer, idrottat för Sverige, fostrat barn och skapat kärlek här. Vi ser inte, har inte tid att reagera, skriva till beslutsfattare och politiker, demonstrera för den som är förankrad i samhället, men ska kastas ut. Vi ska istället dreva för att få bort ministern som misslyckats med att se sin son. 

Jag står på intet sätt bakom ministern och det han och hans parti driver i regeringen. Jag står inte bakom hans åsikter. Men, jag avskyr drev mot enskilda människor. 

Jag avskyr drev. De skadar människors liv, inte bara den som hatas. Hatet förstör oss, skadar liv och demokrati och får oss att tro att drevet - där vrål och hat finns - är en form av demokratisk aktivism. Drev är våld, psykiskt våld som förstör förmågan att samtala med varandra. 

Drev är inte ickevåld. 

A...

Desmond Tutu: “If you are neutral in situations of injustice...

Desmond Tutu: 

“If you are neutral in situations of injustice, 

you have chosen 

the side of the oppressor.”

Vilka konsekvenser ger skadedjursangripna naturreservat ?

 

Jag sprang till skogs, vände hemåt vid Råda naturreservat. Det var sol och fint, men jag mötte inga rådjur idag. Jag tycker om rådjuren, de är vackra när de drar sina gracila hopp över vidderna och skogarna.

Att springa eller vandra är ett fint sätt att njuta av våra vandringsleder eller natur. Naturreservat och nationalparker är ofta fina områden. Inte alltid, men ibland, ja. 

Jag sprang till Råda naturreservat. Det har drabbats av granbarkborrar. Där finns döda och fallna träd. Och skarpa varningar för att besöka platsen. 

Jag blir förvirrad av naturreservaten. De är i regel upprättade för djuren, naturen och något unikt. Det skulle kunna ses som något bra. När reservaten skadar området runt omkring eller när det som ska skyddas förstörs, känns det inte så bra. 

I Råda naturreservat fanns guckuskon förr, det var lummigt, fruktigt och fullt av mygg. Reservatet är numera väldigt påverkat. Jag vet att den försvunnit från andra reservat där torka eller blöta förändrat livsförutsättningarna, och man väljer att låta det vara, varmed livsförutsättningarna förstörs. 

Granbarkborren och fallna träd har skapat stor påverkan på naturreservatet och omkringliggande skogar. Skadedjuren stannar inte i reservatet, de drar vidare och sprider sig, skadar andra områden och tvingar fram avverkning runt omkring som inte var tänkt från början.

Reservaten får oftast hållas, de ska inte röras. Men, de smittar. 

Hur ofta påskyndar reservaten avverkningstakten i omkringliggande skogar? Finns det forskning runt det?

Vilka konsekvenser ger skadedjursangripna naturreservat för klimat, kalhyggen, skogsägare och naturvårdsaktivism? Finns det forskning runt det?

A.. 

#vistannarpåmarken #jagärlöpare #jagstannarpåmarken #rådanaturreservat #granbarkborren #naturreservat 

Lina Landström, ledarskribent, skriver i NT 26/6-25 att “2025 är det inte längre någon som bryr sig om vem som flyger eller inte.”

 

Lina Landström, ledarskribent, skriver i NT 26/6-25 att “2025 är det inte längre någon som bryr sig om vem som flyger eller inte.”  Kanske ser hon inte den stora klimatrörelse som finns? Hon har väl inte missat allt som pågår? 

2025 ser vi Rebellmammorna och Rebellpapporna driva frågor om flyget, tågen, skogen, Gaza, maten, Palestina, barnen, med mera. Vi ser dem varje dag arrangera samtal, demonstrationer, texter, filmer, protester och sittningar. De agerar själva och de agerar i grupp. 

2025 ser vi Svenska freds ta sig daglig ton, bygga klokskap och argument kring fredsarbete som också påverkar klimat, hälsa, barnens uppväxtvillkor och tron på samhället. De agiterar, de folkbildar och skapar möjligheter att låta oss ta del av viktiga tankar. 

2025 ser vi våtmarksrörelsen som varit ickevåldsligt besvärliga och fått upp frågorna på agendan. 

2025 ser vi djurrättsrörelsen som fortsätter tala om djuren, som skapelser med känsel och bildning. Djuren är en viktig del av klimaträttvisefrågorna. 

2025 ser vi Naturskyddsföreningen och klimatgrupper som berättar om utredningar, upptäckter kring levande organismer och att vi alla är en liten del av en helhet där alltet spelar roll. 

2025 ser vi ett 30-tal organisationer och tusentals människor samlas i centrala Stockholm för en demonstration för att visa stöd för människorna i Gaza. Palestinarörelsen, fredsrörelserna, mammor och pappor, kyrkor, civilsamhället, m fl går sida vid sida i demonstrationen för att markera att gränsen är nådd.

2025 ser vi många som ger uttryck för att de stannar på marken. De berättar att de avstår flyget, att de gör det för jordens och klimatets väl. De berättar om sitt varför, hur de reser och om sina utflyktsmål som nås per tåg eller andra resesätt - på marken - genom landskapet. I Sverige, Norden och Europa finns mycket att se och göra. Det är nåbart utan himmelska höjder. 

2025 ser vi Greta Thunberg fortsätta driva viktiga frågor. Ledare kritiserar henne för att vara arg. Vi är många som är arga - både kvinnor och män - på politiker och andra ledare som inte fattar beslut som sätter stopp för döden, skadorna och utsläppen. Ja, det behövs fler arga människor som sätter tryck på dagens politiker, men vi är ändå många tydligt pågående rörelser. 

Jag ser alla dessa människor och organisationer, och inspireras av kraften. Jag förstår att det finns många som arbetar för freden, klimatet och mångfalden. Ja, vi kan bli fler, men jag ser att det finns nätverk, möten, plakat, insändare, påverkansoperationer, mm som pågår och skapar skav hos politiker varje dag. 

Kanske behöver Lina Landström bara uppmärksammas på faktumet att klimatarbetet pågår, att civilsamhället bubblar av aktiviteter och att det är gott för media att berätta om att det sker. Kanske behöver hon ett exemplar av Att låta världen få veta. Handbok i klimatjournalistik?

Idag kommer flera politiker och ledare att uppmärksammas på faktumet att klimatet är förödelse och att det ligger på deras axlar att fatta beslut om åtgärder. Aktivister, lokalpolitiker, civilsamhällets aktörer, m fl kommer att delta i olika aktiviteter och samlingar. Det är chefer, journalister, vägarbetare, läkare, författare, mammor, pensionärer, politiker, forskare, lärare, sjuksköterskor, ekonomer, assistenter, mfl. Det är människor som gör och bryr sig om. 

Vi behöver kanske visa oss ännu lite mer - låta världen veta att vi är arga, likt Greta, på den klimatförstörelse som pågår. 

Anette Grinde 

Norrteljetidning.se 10/7-25

24/6-25. Roslagsleden. Roslagens sjöfartsmuseum.

 

21/6-25. Roslagsleden, etapp 6. Wira bruk - Penningby, ca 20 km.

Roslagsleden, etapp 6. Wira bruk - Penningby, ca 20 km. 

Roslagsleden är en vandringsled i Roslagen, den går mellan Danderyd och Grisslehamn. Den tillgängliggör naturen på ett enkelt sätt. Leden går över privata marker, men också på allmänna och privata vägar. Den kräver var och ens ansvar och hänsyn. 

Leden är tillgänglig för den som är fysiskt rörlig. Den är inte anpassad för rörelsehindrade. Naturen är som den är, vi samsas där. 

Allemansrätt och krav på hänsyn till naturen råder när vi rör oss i markerna. Det gäller vare sig vi är på en offentligt iordningställd led eller utanför, fortfarande i naturen. Var och en ansvarar för att ta med sig sitt skräp hem, inte störa djur, människor och natur: att inte lämna några spår. 

Var och en ansvarar också för sin egen säkerhet, att hitta längs leden och att inte störa. 

Etappansvariga.

Kommunerna längs respektive sträcka har avtalsansvar med markägarna. Vi som nyttjar leden och naturen har ett ansvar att se och förstå att vi nyttjar andras marker, att leden inte är en självklarhet. Missbruk kan leda till att lederna inte längre finns tillgängliga, att ägarna inte vill riskera skador, förslitning, väsen eller liknande. Allemansrätten är inte bara en rättighet, det inkluderar också skyldigheter, nyttjarens ansvar.

Österåker kommun ansvarar för sträckan Wira bruk - Olboda.

Norrtälje kommun ansvarar för sträckan Olboda - Penningby.

Allmänna kommunikationer. 

Ledstart- och ledslut passeras till exempel med SL-buss 620 (Penningby och Wira) eller 621 (Penningby,  inte Wira). 

Att hitta.

Karta och kompass. Fysisk karta. Digital karta. Orange markeringar på träd, stolpar, mm. Orange pilar och skyltar. 

Vandring eller löpning. 

Leden är en vandringsled. Delar av leden är cyklingsbar (vägar), men leden är en vandringsled. Cykling i naturen leder ofta till ett hårdare slitage, vilket kan påverka markägarens inställning/intresse att låta leden går över hens marker. 

Natur

Leden går i varierad natur längs grusvägar och stigar i skogar med växtlighet av både löv- och barrträd, längs ängar, odlade åkrar, byar och öppna vidder. Ett par km går längs asfalterad landsväg. 

Platser längs vägen.

Etapp 6.

Wira bruk: gamla tingshuset, smedjan, konstsmidesbutiken och kringbyggnaderna finns i en välbevarad bruksmiljö. Platsen är aktiv sommartid, med många byggnader och aktiviteter. 

Trehörningen (Roslags-Kulla socken, Uppland): sjön ligger några km väster om leden. 

Kvarngården i Bergshamra: hembygdsgård, museum, cafe med utställningar, kvarnmiljö, mjölnarbostad från 1700-tal, rastplats med vindskydd, eldstad, dass/toalett samt möjligheter att fylla på dricksvatten. Midsommarfirande med midsommatstång. 

Länna hembygdsförening: driver Kvarngården. 

Gamla Bergshamra 

Gunnsjön: badplats.

Bergshamra samhälle (ca 2 km från leden): livsmedelsaffär, pizzeria.

Grevinnans rå: naturreservat, raststuga med dass.

Grovsta - Penningby: leden går längs landsväg 276. Periodvis är vägen högtrafikerad, vägren saknas. Det är lämpligt att gå i åkerkanten (inte i odling) eller dikeskanten snarare än på vägen. 

Linneladan: inrednings- och presentbutik inhyst i en stor lada. (Vatten).

Etapp 7. Penningby slott: fästningsborg från 1400-talet.

Roslagsleden länkar: 

Roslagsleden: https://www.naturkartan.se/sv

Roslagsleden mot Wira bruk, från Norrtälje: https://vartattse.se/roslagsleden-vira-bruk/

Naturreservat Grevinnans rå: https://www.lansstyrelsen.se/stockholm/besoksmal/naturreservat/grevinnans-ra.html

Övernattning

Öppen (enkel) raststuga vid Grevinnans rå. 

Tält eller under öppen himmel enligt allemansrättens regelverk och hänsynens förhållningssätt.

Rastplatser

Kvarngården: Vindskydd, eldstad, sittbänkar.

Grevinnans Rå: Raststuga, eldstad, sittbänkar.

Överallt i skog och mark, visa varsamhet och hänsyn. 

Dricksvatten

Kvarngården: Vattenkran utomhus. Tillgänglig sommartid.

Toalett

Kvarngården: torrtoalett. 

Gunnsjöns badplats: toalett, tillgänglig året runt.

Grevinnans Rå: utedass, tillgänglig året runt.

Penningby: Toalett, tillgänglig året runt.

#välvärtettbesök #Norrtälje #roslagsleden #wirabruk #penningby  #smultronställe #allemansrätten  #vandring #jagärlöpare #jagärultra 

#jagstannarpåmarken #roslagen #kulturnavet #KulturnavetNorrtälje 

24/6-25. Väl värt ett besök: Roslagens sjöfartsmuseum, Älmsta.

Väl värt ett besök: Roslagens Sjöfartsminnesförenings Sjöfartsmuseum, Älmsta, Norrtälje. 

Museet ligger ett par km från Älmsta och ett par hundra meter från Roslagsleden (etapp 10). Hit tar du dig med t ex bil, mc eller båt, med SL-buss eller per egen fot eller cykel. 

Muséet drivs av Roslagens Sjöfartsminnesförening och har generösa öppettider. 

Film, båtar, inredning, människor, konstutställning, knopar, krig och oroshärdar, postleder och postrodd, pråmar, ånga, kol och segel, motorer, lotsar, redare, kaptenen och drivande krafter finns i dessa rum som vårdas av ideella krafter. Sätt av en god stund för ditt besök, det finns mycket att se och begrunda. 

Stockholms läns hembygdsförbund prisade föreningen för sitt arbete häromåret. De tilldelades förbundets kulturpris 2024. Jag gratulerar dem till det. 

Muséet är mycket väl värt ett besök. 

Länkar:

Roslagens sjöfartsmuseum, öppettider, entré, historia, mm:

https://www.sjofartsmuseet.se

Stockholms läns hembygdsförbund, kulturpris 2024:

https://www.hembygd.se/stockholm/stockholms-lans-hembygdsforbunds-kulturpris

Övrigt: 

I bokhandeln i Norrtälje (Wallinska gårdarna, Lilla torget) hittar du föreningens årsbok Rospiggen 2025, men också föreningens nya bok om postens historia: Posten måste fram. Postrodden över Ålands hav.

Naturkartan:

https://www.naturkartan.se

Roslagsleden etapp 10: Gåsvik - Sandviken.

Förslag Roslagsleden, etapp 10:

Dra om rutten för Roslagsleden (etapp 10) så att den går över gården: Roslagens sjöfartsmuseum. Så görs t ex för Länna hembygdsförening i Bergshamra: Kvarngården. Det gör skillnad både för föreningen och för ledvandrarna att få se gården. Det gör stor skillnad om leden går över gården eller vid sidan om. Skapa ett vindskydd, möjlighet till vatten och kanske en torrtoalett när museet inte är öppet. (Finansiering t ex via enskilda bidragsgivare, Norrtälje kommun och Roslagens Sparbanks stiftelser).

A.. 

#välvärtettbesök #Norrtälje  #roslagenssjöfartsminnesförening  #älmsta #roslagenssjöfartsmuseum  #roslagsleden #smultronställe #lekplats  #jagstannarpåmarken #roslagen #kulturnavet #KulturnavetNorrtälje 

Klimarsmart...

I Göteborg ställer man numera krav på 100 % förnybart drivmedel vid entreprenadupphandlingar

Trollhättan anlägger en ny bygdeväg för att underlätta för cyklister och fotgängare, och provar asfalt med lägre klimatpåverkan

I Karlstad har Stora torget återigen prytts av fyra stora färgglada staplar, som en del i deras arbete att synliggöra utsläppen från Karlstadborna.

I Lund samlades man i stadsparken på cykelns dag för prisutdelning och avslutning av en gemensam "pendla hållbart" tävling, som man drivit inom klimatsamarbetet CoAction.

Uppsala har nyss avslutat ett projekt som syftar till att skala upp smarta klimatlösningar, bland annat när det kommer till storskaligt återbruk och hållbara renoveringar av flerbostadshus.

Källa: mailutskick klimatkommunerna.

21/6-25. Roslagsleden, etapp 6. Wira bruk till Penningby.

21/6-25. Vandring Roslagsleden, etapp 6. 

Wira bruk till Penningby.

Den första delen, några km sett från Vira brukshållet, var dåligt märkt. Markeringar saknas, dålig färg eller glest. Det var också dåligt märkt genom Wira-bruksområdet. 

Var går kommungränsen? Vem ansvarar för Roslagsleden nära Wira bruk? 

Efter några kilometers vandring ändrades detta från dåligt till utmärkt. Bra märkning, uppdaterad färg, täta markeringar, inga hinder, inga fallna träd, inga problem. 

Tack, för fin vandringsrutt. 

Jag är tacksam för vår fina vandringsled. Tack. 

Sista kilometrarna mot Penningby går längs högtrafikerad landsväg. Vi hoppas att alternativ sträckning hittas snart. 

A..

Obs! Leden är fantastisk. Den var mycket bra märkt större delen. En kort bit (nära väg och by) var dåligt märkt, men det gick bra med lite klurande. Det gäller också att vara utrustad själv. Kommunen är informerad om bristen. Det beror kanske på kommunbyte eller något annat tillfälligt. Vi kan också hjälpas åt att informera varandra och uppmärksamma kommunen på bristen för att hela tiden bättra vår gemensamma möjlighet att få del av vår natur. Vi kan alla se oss som gemensamt ansvariga för de fina här. 

Ansvarig för leden är informerad om behovet av förbättrad märkning nära Wira bruk:

Österåkers kommun.
servicecenter@osteraker.se

Norrtälje kommun
kontaktcenter@norrtalje.se

#Roslagsleden #lännahembygdsförening #kulturnavet #vandring #penningby #wirabruk #20km 

Jag tänker på...

Jag tänker på när jag var på #Västbanken, på mötet med människor som levde sina liv. Försökte. De gick till skolan, odlade, pluggade, dansade & umgicks med sina vänner. De tog #studenten, lyssnade på #musik & längtade efter #frihet. Jag tänker på: vanligt folk & #rättvisa. 

14/6-25. Var går din gräns?

Var går din gräns, var frågan i dagens samtal. Den är passerad för länge sedan, blir svaret. Vi talar om klimatet, tystnaden och krigen. Makten, de smygande förändringarna. Tystnaden och rädslan för att tala.  

De var ombedda att ta med en egen stol. Vi skulle sitta i en ring på torget. Det var för varmt, så vi satt oss i gränden mellan husen. Solen smög ändå in i gränden. Vi flyttade oss allteftersom, flydde solen. Idag var det varmt i våra trakter. Vad är det då inte i varmare trakter? Klimatförändringarna kommer fort, är plågsamma. Skadar djur, natur och människor. 

De berättar om demonstrationer, 30 fredskvinnor skyddade av 1000 poliser. De berättar om diktaturer, om död och fredligt motstånd. Om stoltheten för att det stannade ickevåldsligt. De berättar om långvarigt klimatarbete. De berättar om kunskapen som saknas i politiken, hur skrämmande det är när politikerna saknar kunskapen, inte lyssnar till vetenskapen och inte vill lösa frågorna utanför sin box. Vad gör vi, när det händer? Vad gör vi åt narrativet, hatet och hoten mot de andra. Vi talar om hur politiken tilltalar varandra, att vi måste vara motkrafter. Polarisering och avhumanisering är farliga riktningar. Vi talar om aktivism, ickevåld och när gränser passeras. Vad är ickevåld? Vem tar ansvar för skador som uppkommer trots allvarsam planering? 

Var går din gräns? Auktoritära system. Tystnad, all tystnad, människors tystnad. Klimatet. Vissa saker kommer smygande, hur märker vi det som händer? Även här, i Sverige. Solidariteten finns inte längre, hur påverkar det oss? Hur hanterar vi det som händer. Gå vidare, hur går vi vidare? Vad bär jag med mig? Hur påverkar det oss? 

Var går din gräns? Den är passerad. Vad gör vi när den är passerad? Hur förhåller vi oss till den passerade gränsen?

De svarar: hitta ett eget förhållningssätt! Se och förstå, istället för att hålla emot det vi blundar för. 

Hur förhåller vi oss till de passerande gränserna? 

Jag tackar för dagens samtal. Vi behöver prata mer, ja. 

Tack.

A..

14/6-25. Skavet Norrtälje.

God morgon, lördag. 

Israel och Ryssland attackerar. 

I Ukraina, Iran och Gaza (ja, på många fler ställen också) bor människor som inte haft en trygg natt. Barn, vuxna, civila människor som bor och lever sina liv där oroas säkert över framtiden. Kommer krig och död att drabba dem idag? Varför? 

Som ledare för sina länder har de människor som strävar efter makt, mer makt över människor och land. Vi har det också. Kanske är det bara en tidsfråga innan det regnar bomber och drönare över oss också. 

Hur bäddar världen för koncentration av makt? Hur tryggar vi vår demokrati eller en tryggare värld? 

Vad bär de inom sig, dessa hatiska ledare? Vad är det som gör att de skapar så mycket död, fasa, tvång, hot och begränsningar för människors liv? Vad är det som gör att de tycker att det är rätt att de - med så ohyggligt mycket våld och tvång - skapar så mycket förödelse? 

Idag kommer maktens människor i olika länder att diskutera hur mycket död och förstörelse de kan åstadkomma för andra. I samma och andra länder kommer politiker och makthavare att sitta tysta och titta på. Däremellan kommer vanligt folk - som försöker leva sina liv - att drabbas av förtvivlan, död och förstörelse. 

Det påverkar klimatet, freden, mångfalden, naturen, tryggheten, fattigdomen, hälsan och livet. Vår allas framtid. 

Det skaver hos mig. Jag behöver vara en del av det som inte sitter tyst. Jag behöver fortsätta insistera på att våra makthavare vågar driva frågor om fred, klimat och rättvisa. Både i det lilla och i det större. 

Idag (14/6-25) ska vi prata om våra skav tillsammans, kl 1400 på Kulturtorget i Norrtälje. Hör av dig, du som vill vara med. 

A..

Tack, Greta!

Greta Thunberg, aktivist, befann sig tillsammans med andra på en båt på internationellt vatten. Israel bordade, tillfångatog och tvingade bort dem. Greta och hennes vänner arbetar för att uppmärksamma den humanitära krisen och övervåldet som pågår i Gaza. Hon, och andra aktivister, gör sitt yttersta för att sätta tryck på världens ledare, vilket också inkluderar Israels och andra krigförande länders ledare. Tystnaden från världens ledare är stor och dödandet fortsätter. Civila dör, massakreras. Barn, män, kvinnor, äldre och yngre, människor som du och jag, faller offer för ett makabert våld. De tar sig inte någonstans, saknar mat, vatten, trygghet, boende och kämpar för sin överlevnad. Uppmärksamheten och hjälpen är nödvändig. Israels övervåld måste upphöra. 

Någon säger: Greta flyger (när Israel sätter henne på flyget). Vad var frågan? Israels massaker och våldet mot civila. Hur får vi ett stopp på våldet och kriget? Varför inte tala om det som frågan gäller: våld, död, svält och krig - istället för att skifta fokus till något som inte hör till frågan. Ja, klimatfrågorna spelar roll, men just här gäller frågan kriget. 

Någon säger: Greta borde först ha gjort det och det. Vad är frågan? Varför borde hon göra något annat än allt hon gör? Vem ska säga vad hon borde, hon som aktivt försöker göra skillnad för världens väl? 

Någon säger: Greta får skylla sig själv. Vad är frågan? Vem gör skillnad för världens väl? Greta - och många andra - kräver att våldet, svälten och lidandet ska upphöra. Vad görs för människorna i Gaza? 

Vad säger och gör världens ledare för att konfrontera Israel med frågor om våld och förstörelse? Vad gör världens ledare för att skapa tryck på Israel för att dödandet och kriget ska upphöra? Vad gör världens ledare för att hjälpa de civila i Gaza? 

Vad gör Sveriges regering, Sveriges statsminister och Sveriges utrikesminister för att sätta tryck på Israel, ett tryck som skapar fred, räddar liv och människor i området? 

Någon säger: i nästa val väljs de bort. Ja, må så vara, kanske blir det så, men döden är här nu. Hur många människor har dött innan nästa val? Jag är glad för alla som agerar, idag, varje dag. Skriver, talar, demonstrerar, agerar. 

Tack, Greta, för allt du och dina aktivistvänner väljer att göra.

Våldet, dödandet och blockaden mot Gaza måste upphöra. Nu, genast. 
 

A..

Att låta världen få veta : handbok i klimatjournalistik. Lisa Röstlund och Alexandra Urisman Otto.

En grupp inom Rebellmammorna genomförde en bokaktion när Greta Thunberg drev fram Klimatboken häromåret. De samlade in pengar och boken gavs till människor som satt i beslutsfattande ställning (riksdagen) och som borde läsa den. 

Vi läste den i en studiecirkel i bokhandeln och jag återvänder gärna till den boken. Den är verkligen läsvärd, med alla dess olika artiklar, som visar komplexiteten i klimatfrågorna. Jag hoppas verkligen att riksdagens folk läste boken och återvänder till den för mer kunskap. 

Nu gör Rebellmammorna en aktion igen. Jag tänker det som folkbildning, utbildning av folk som behöver veta, men inte nödvändigtvis sett det själva. Det kan finnas skeptiker eller rädsla i riksdagskollegiet, men kanske också i journalistkåren. För att besluta eller skriva om olika ämnen behöver man vara påläst. 

Lisa Röstlund och Alexandra Urisman Otto har skrivit boken: Att låta världen få veta : handbok i klimatjournalistik. Röstlund har skrivit flera böcker som pekar på klimatet, här pekar hon också på ett viktigt kollektiv i möjligheterna att få ut informationen till läsarna, befolkningen. Att skriva korrekta historier, inte driva konspirationsteorier och att berätta dem på ett läsvärt och enkelt sätt är förstås en nyckel, men framför allt att skriva om klimatfrågorna. Och återigen, att lyssna på vetenskapen, så att frågorna kan beskrivas faktabaserade. 

Böckerna finns i bokhandeln, ja, på det förhatliga nätet också, men tacksamt ser jag att ni går till er lokala bokhandel. Det är lokalt bättre och klimatsmartare än att handla på nätet. Jag rekommenderar båda böckerna till var och en som vill förkovra sig, sprida ordet om klimatfrågorna och rapporteringen, och bistå beslutsfattare och journalister med kunskap och tips. 

Swisha gärna Rebellmammegruppen för stöd till Röstlunds bok som ska till redaktionerna. Köp och läs boken själv, ja, läs Klimatboken också. Varför inte ordna ett kompisgäng som studiecirklar om dem?

A..

Mer information finns här:

https://www.facebook.com/events/909222751298464

22/5-25. Död. Hunger. Rädsla. Fasa. Förtvivlan. Makt.

 

Jag tänker på Gazas folk, kvinnor, systrar, mostrar, barnen, bröder, män, fäder, farfäder och mormödrar, kusiner och vänner. 

Varför höjer inte statsministern sin röst och säger att det inte är ok?

Jag tänker på den som inte kan ge mat till sina barn, som ser dem sakta förtvinas av rädsla, törst och hunger. 

Varför säger inte utrikesministern som det är? Är det inte nog nu?

Jag tänker på den som förlorat hus, barn, föräldrar, systrar, bröder, hem, familj, vänner och hukar för bomberna som regnar från himlen. 

Varför enas inte Tidö-partierna om att det kräver åtgärder? Att man passerat alla rimliga gränser - för länge sedan? 

Jag tänker på apatin och fasan, rädslan och döden. 

Varför lämnas Gazas folk åt sig själva, sin svält, hunger, törst och rädsla?

Jag tänker på den som tar vid när någon dör eller skadas, på släktingar, vänner och förbipasserande, på den som kör ambulansen, opererar utan hjälpmedel eller smärtlindring. Jag tänker på hungern. Och hjälplösheten. 

Varför är inte politiken fylld av protester mot kriget?

Jag tänker på var och en, de som lever i ett sönderslaget samhälle där bara grus, drönare och prickskyttar återstår. 

Varför hindras inte Israel från att attackera civilbefolkningen?

Jag tänker på världens ledare som tyst säger, hu, men inte säger ifrån - högt och tydligt. Jag tänker på den som fortfarande först måste säga att Israel har rätt att försvara sig, efter detta makabra och oproportionerliga övervåld. Jag tänker på den som sitter på makten, men inte använder den för människornas och jordens bästa. 

Varför införs inte hinder - sanktioner - för Israel?

Jag tänker på ledare, politiker och makthavare som inte talar klarspråk, säger ifrån och låter Israel få veta att dödandet, svälten, ockupationen och landstölderna omedelbart måste upphöra. Som tvingar det att upphöra.

Varför talar inte makthavarna klarspråk?

Jag förstår inte varför Israels maktskikt får hållas, varför världens alla ledare inte säger ifrån.

Varför säger inte världens länder ifrån när Israel fäller bomber över barn, civila helt utan hejd?

Jag förstår inte varför - tillräckligt många av - våra riksdagsledamöter och EU-representanter inte säger ifrån.

Varför höjer ni inte era röster när så många far illa? 

Död. Hunger. Rädsla. Fasa. Förtvivlan. 

Varför protesterar ni inte - till stöd för de civilas förtvivlan, all död och förstörelse? 

Makt. 

Är det för risken att förlora er makt som ni låter döden och förtrycket ske? 

Tänk, om det vore våra barn, syskon, vänner eller föräldrar och ingen hjälpte till att sätta stopp för det omåttliga dödandet? Tänk om. 

När fattas beslut om sanktioner mot Israel? Hur många civila ska dö innan världens ledare vrålar: sluta döda, sluta massakrera, sluta förstör sjukhus, infrastruktur, hus och hem, sluta ockupera?

 

A...

23/5-25. Ska vi ta ämnet i dagens politiksamtal i bokhandeln, tro? Är det att betrakta som ett lokalt ämne? Ja, eftersom politikens förmågor berör oss alla. 

11/5-25. Idag är en bra dag, eller hur?

 

Idag är en bra dag, eller hur?

Demokrati är - bland mycket annat - att kunna lyssna till våra politiska företrädare när de håller debatt, t ex om klimatet (9/5-25). De öppnar en viss tid och besökarna är där i god tid. De är många, så kön är lång. 

Besökarna är stillsamma, glada, inspirerade och hoppfulla. 

Insläppet börjar i sådan tid att många av besökarna inte hinner in i tid. Några kommer in så sent som ca 45 minuter efter debattens start. De hindras också från att själva välja färg på sina kläder, måste ta av sig plagg som inte passar i maktens ögon.

Politiken debatterade klimatnödläget. Orden bestod av den traditionella politiska pajkastningen: vi gör, ni gör inte. För regeringens del, med Romina Pourmokhtari som representant för klimatet, bestod orden av försvar av deras göranden, en bedrövlig ordsvada och vår insikt om att de inte vill något mer än att lägga sig så lågt det går. Vi konstaterar att de lägger sig ännu lägre. 

De flesta av oss - vi utanför maktens rum - vet det stora allvaret om klimatet, vi vet att de allra flesta vill se ett gott klimatledarskap. 

Vi vet nu också att regeringen inte har någon avsikt att ligga i framkant i dessa avseenden. De vill ligga sist, de tror sig veta att det är där folket vill ha dem: utan klimatbeslut blir livet lättare, mer bilåkande, mindre kravfyllt osv. Det är förstås precis tvärtom: utan kvalificerade klimatbeslut blir livet förödande. Vi sörjer okunskapen vid politikens bord. Vi sörjer frånvaron av vilja att fatta kvalificerade klimatbeslut. 

Jag undrar hur politiken tänker när man försvårar för människor att besöka den politiska debatten. 

Jag undrar hur säkerhet kan utgå ifrån ett plagg. 

Och jag undrar varför politiken försenar klimatomställningen när de bör vara väl medvetna om dess existens. 

Vad gör vi - vi utanför maktens rum, vi mammor, opinionsbildare, demonstranter, arrangörer, samtalsmakare, medvandrare - kring detta just idag? Vilka gör och vilka är helt tysta? Varför är så många tysta? Hur röstar du i kommande val, vem tar du med dig, argumenterar tillsammans med för vettigare beslut?

Idag är en bra dag att börja. Eller fortsätta. Kanske ska jag tala med en granne eller en kompis, någon som ännu tycker att låga bränslepriser är det viktigaste av allt? 

A.. 

10/5-25. Vandra varsamt. (Roslagsleden, etapp 9.)

När jag talade med kommunen (om Roslagsleden etapp 7 och 9) häromnyss frågade jag också av vad vi - vandrare, löpare, mm - kan göra för att hjälpa till med lederna, få ha kvar lederna, hitta nya sträckningar när avtal upphör, mm. Svaret är (alltid och självklart): visa hänsyn!

I “visa hänsyn” ingår t ex att inte störa, att inte skräpa ner, inte låta det synas att du har varit där, inte gå på odlad mark, inte skrämma djur, natur och medmänniskor. Med mera. Det kan ses som viktigt att läsa på om allemansrätten och kanske att inte hävda sin rätt till varje pris. Visa hänsyn! 

Allemansrätt och allemansvett gäller (nästan) överallt i vår fantastiska natur, vare sig det finns en märkt led eller inte. Vi gör som alltid - när vi rör oss i skog och mark, vare sig det är på en led eller en vanlig stig, ängs- eller skogskant som vi själva valt - visar stor hänsyn till naturen, djuren (både vilda och tama), markägarna och människorna i bygden. 

Allemansrätten är en lyx, men kanske inte en självklarhet över tid. Låt oss alltid vara varsamma om allt det fantastiska vi har!

Vandra varsamt! 

Mer om allemansrätten: 

https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/allemansratten/

Anette Grinde 

7/5-25. Rapport om Roslagsleden etapp 9: Roslagsbro - Bagghus/Gåsvik.

 

Rapport om Roslagsleden etapp 9: Roslagsbro - Bagghus/Gåsvik. 

Del av etappen är omdragen mellan Brölunda och Väsby, norr om Roslagsbro. Tidigare dragning har gått längs åkerkant, skogsväg och byväg. Nu går den - ungefär samma längd - längs asfaltvägen: Brovägen (Brölunda/Velända) och Roslagsbrovägen (Velända/Väsby). Vägsträckan är lågt trafikerad. Den är roslagsledsmärkt med de orangea markeringarna och ledskyltningen. 

Jag har (7/5-25) talat med Norrtälje kommun om omdragningen. Det beror på ett uppsagt avtal, som i sin tur beror på ett ägarbyte av markområden. Kommunen söker en ny lösning och arbetar för ett nytt avtal och/eller annan naturtrevlig sträckning, men de förväntas inte vara målgångna med något nytt avtal förrän tidigast under sensommaren eller början av hösten. 

Må ni få fina vandringar under vår och sommar. 

A..

2/4-25. Journalistik är inte ett brott!

 

Journalistik är inte ett brott! 

Någonstans, långt bort, sitter en journalist fängslad. Varför är ännu oklart. Vi är många som är helt säkra på att landet ifråga tror fel om honom, att det är surt på något som inte är sant.

Tidningen Dagens ETC:s reporter Joakim Medin sitter i en cell i Turkiet, fängslad, utan att veta varför. Han är journalist och färdades i tjänsten för att skriva om händelserna i landet. 

Vi andas tyst och långsamt, har förr tänkt att Turkiet är ofarligt, ok för oss att resa i. Nu vet vi att även vi, trygga, ofarliga människor, kan fängslas där. 

Om journalister kan fängslas, så kan också du och jag. 

Turkiet är landet som ska stå vid vår sida om vårt land blir anfallet, vi ska också stå vid deras. Turkiet är också landet som fängslar eller utvisar journalister för att de beskriver känsliga saker, petar i jobbigheter. Kan en journalist fängslas, då kan också du och jag. Ribban är lågt lagd hos den som kräver att man inte kritiserar och ska vara vår vän. 

Kan man lita på en vän? Är det en vän? Är NATOs delar vänner?

Kan vi bortse från klimatet, regimer, krig och mord, arbetsförhållanden, ockupation av länder som t ex Palestina eller Västsahara eller odemokratiska länder? Hur ser den som reser dit, flyger, köper mat, frukt och grönt här hemma från stränga regimer eller köper/säljer vapen till länder som dödar eget folk eller civila? Hur ser hen och sig omkring. Vi kan inte veta allt, men vi kan se och höra den dagliga rapporteringen om våldet, dödandet, flyktinglägren, förstörelsen, fördrivningen, apartheid och fängslandet. Det är svårt att missa och det angår oss alla. Vad står vi för och hur? Att resa dit, handla deras varor, när vi vet att det är att bidra till förödelsen, det påverkar. Ryssland, USA, Israel och Marocko är sådana exempel. Spanien, till del. 

Vad gör du och jag för världens väl? Vad gör vi idag för att se vad som händer i Turkiet? Läser du på, gör jag? Hur ser friheten ut för kvinnor och flickor? Hur ser oppositionen ut, vem kan väljas till höga ämbeten, vem fängslas? Hur ser det fria ordet ut? Hur rädda är människor? Reser du dit? Talar du med dina vänner om hur du gör, hur du påverkar? 

Hur tar vi, var och en, ansvar för världens väl, för demokrati, hälsa och rättvisa? Hur gör du? 

Idag sitter en svensk journalist fängslad. Varför, vad anklagas han för? När kommer han hem? 

Journalistik är inte ett brott, det fria ordet och kritiskt granskande rapportering är en nödvändig del av samhällsmaskineriet. Utan den kritiska journalistiken och fria medier kommer maktmissbruk, korruption, våld och andra orättvisor att frodas fritt. 

Anette Grinde 

Norrtälje 2/4-25.

28/4-25. Demokratiska samtal....

Måndag 28/4-25. 

Demokratiska samtal.

Gårdagskvällen (28/4-25) gick i demokratins spår i mitt vardagsrum (Ryssladan i bokhandeln). Under två timmar lyssnade och reflekterade vi kring frågan om fakta och sanning - och hur den är viktig för vår demokrati.

Vi reflekterade kring vad som är sant, falskt och det som ligger däremellan, ja, om något av allt det som finns i vårt informationsflöde. Vi funderade kring vilka media som står för sanning, men också vad sanning är. Var och en behöver se och förstå vilka verktyg - vilken uppmärksamhet - vi behöver använda för att slå hål på vilseledande information och hur vi istället kan bidra till att sprida verifierad information.

Vi uppmärksammade varandra på hur och var vi hittar kunskap och verktyg för att kunna bilda oss en uppfattning i väsentliga samhällsfrågor och kritiskt värdera de nyheter och samhällsinformation som passerar våra ögon. Den kompetensen är viktig för oss alla, dels för att klara av vår vardag och arbete, men också för att kunna tillvarata våra rättigheter och skyldigheter som samhällsmedborgare. Vi behöver också reflektera över varför just den informationen når mig, vem eller vad har sett till att den finns i mitt nyhetsflöde. Vem eller vad påverkar vad jag får framför mina ögon?

Vi diskuterade olika mediers roll och påverkan, vems ansvaret är, vikten av att lära sig vara källmedveten men kanske särskilt vilken roll jag som individ spelar i att sprida information vidare. Hur påverkar vi ett samhälle om vi sprider verifierad, korrekt information eller om vi sprider falsk eller vriden information vidare till de cirklar vi rör oss i.

Medvetenhet, kritik och tillit är viktiga delar i vår reflektion kring det som möter oss i traditionell media (SVT, SR, DN, SvD, mfl), men med än mer fokus när vi läser texter eller ser filmer som delas i sociala medier som inte har den journalistiska grundstrukturen med fakta, objektivitet och respekt för kunskap och personlig integritet som utgångspunkt.

I rummet satt människor med vitt spridd kunskap, olika ingångar i tanken kring sin demokratiska insats eller vad den består av. Genom att delta i samtalet, reflektera över innebörden och vara en aktiv och ifrågasättande kraft i samhället bidrar vi till demokratin. Vi lär oss mer om oss själva och vår kunskap. När jag får ögonen på mina egna förutsättningar bidrar jag också till min egen beredskap. Det gör att jag/vi kan bidra, allteftersom samhället eller jag själv behöver oss.

Att tala med varandra gör skillnad.

Jag tackar varje person som deltog i samtalet om fakta och sanning. Dessa människor är en del av kretsen som bryr sig om hur vårt samhälle ser ut. Jag är tacksam för dem och för det de gör.

Om detta ska vi tala igen. Vill du vara med då?

Tack!

Anette Grinde

Aktivism är opinionsbildning, inte kriminalitet.

Civil olydnad är en form av aktivism. Aktivism är opinionsbildning. Olydnaden kan vara en vägran att följa myndighetsbeslut genom en aktiv handling som bryter mot lagen. Våld är ingen framkomlig väg, så ickevåld ingår i konceptet. Metoden används ibland när en person eller grupp inte anser sig ha möjlighet att på laglig väg uppnå sina mål, t ex uppmärksamma en oegentlighet i samhället. När valet av metod, civil olydnad, väljs innebär det i regel att andra metoder har uttömts, alltså att lagstiftaren, domstolen eller myndigheterna inte har brytt sig om vad personen eller gruppen försöker säga eller förändra. Civil olydnad förutsätter också att det görs öppet och att utövaren är beredd att ta ett eventuellt straff. 

Ingen är skyldig till att ha brutit mot en lag förrän en domstol har meddelat det i en dom.

Många djurrättsaktivister ser inte att myndighetssverige tar ett tillräckligt stort ansvar för djurens rättigheter, varför de ibland använder metoden civil olydnad. Vapenaktivisterna, mot vapnen, de skador, den död och ofred vapnen åstadkommer, har också ofta använt metoden. 

I en juridisk process ges den åtalade möjlighet att försvara sig. Hen får, i förundersökningen och i domstolen, berätta om sitt ställningstagande och sitt varför. Det ger ytterligare tillfällen att få ordet i offentliga sammanhang, t ex bland rättsvårdande människor som har ett ansvar för tolkning av varje ord som sägs i processen ställt i relation till befintlig lagstiftning. Befintlig lagstiftning eller tolkning av den kan ge orimliga konsekvenser, det är sådana konsekvenser aktivister på olika sätt försöker uppmärksamma för att skapa förändring. 

Våtmarksaktivisterna har också försökt skapa förändring länge, men ser inte att förändringen sker i den grad som erfordras med hänsyn till klimatförändringarnas snabba steg framåt. Vi befinner oss i ett klimatnödläge och våtmarkerna är en viktig del i det. 

Jag kan förstå desperationen, även om jag själv inte skulle välja den metoden. Metoden civil olydnad är dock viktig, en nödvändig förändringsmetod även om den skapar tillfällig oreda för enskilda personer, företag, myndigheter eller andra instanser. 

Aktivism är individers och gruppers praktiska och medvetna aktiviteter för att påverka, eller göra motstånd mot, förändring i samhället. Individer och grupper som utövar aktivism tar till praktisk handling, t ex i form av opinionsbildning, för att skapa förändring. Aktivism är en samlande benämning på alla former av medveten politisk aktivitet för att förändra samhället eller påverka t ex politiska beslut eller ett företags agerande. Aktivism kan exempelvis syfta till att stödja en företeelse, protestera mot något, åstadkomma en förändring i fattade eller föreslagna beslut eller visa på konkreta alternativ. Politiker, t ex Ulf Kristersson, Ebba Busch och Magdalena Andersson är tydliga exempel på aktivister. De vill förändring. Till den skaran kan vi också ställa Greta Thunberg, Rebellmammorna och alla de som nu aktiverat sig med anledning av klimatkrisen. Klimatkrisen är faktabaserad, inte känslomässig, men det upprör väldigt mycket när relevanta åtgärder uteblir. När beslutsfattare inte reagerar, så behöver civilsamhället säga ifrån. Civilsamhället gör det nu, säger ifrån på olika sätt. 

Motståndet sker genom praktisk handling, för påverkan, opinionsbildning. Metoder är t ex debattartiklar, demonstrationer, att bära röda halsdukar, civil olydnad, samtal med beslutsfattare, lobbyism, mm. Varje individ väljer sin nivå och sitt sammanhang, tar ansvar för sina handlingar och gör det man finner vara en rimlig väg. 

Jag ogillar den civila olydnaden som skadar kulturarv, människor eller tillgångar. Jag ser ändå att metoden är viktig, t o m nödvändig när inga andra medel står till buds. Jag tänker att civil olydnad kräver avsevärd omsorg och tanke om konsekvenserna för det omgivande samhället, att inte straffa den som är oskyldig.

Anette Grinde 

Mamma, mormor, dotter, sambo, vän, världsmedborgare, svensk, aktivist, kulturutövare, småföretagare, skribent, folkbildare, pristagare, ultralöpare, opinionsbildare, möjliggörare, talare, föreläsare, arrangör, människa...

24/4-25. Civilsamhälle, kultur och folkbildning.

Civilsamhälle, kultur och folkbildning. 

Varje dag är en ny dag. Vi öppnar ögonen, ser det vi har framför oss och undrar vad som är vårt. Vår trygghet, vårt ansvar, vår tillhörighet och vår roll. Jag tänker att jag har olika ansvar i olika grupper, men att jag alltid har ett ansvar. Jag behöver tänka till, förhålla mig och se vad som händer omkring mig, i det som är min och vår värld. Jag behöver hitta mitt sammanhang, se var och hur jag kan göra mitt bästa för rätt sak.

Just nu finns jag i bokhandeln. Där arrangerar jag föreläsningar, samtal, bokcirklar, studiecirklar (fokus folkbildning, ofta om klimat, demokrati, rasism, solidaritet, mänskliga rättigheter, mm, men också mängder av samtal om nyutgivna böcker i skiftande ämnen.) Vi skapar möten mellan föreläsare, samtalsledare, författare och intresserade människor med frågor som ligger i tiden. Nya böcker med viktiga frågor påkallar vår uppmärksamhet nästan varje dag, det finns mer att förkovra sig om. Vi skapar skav, lyfter frågor, möter andra och försöker hela tiden vidga vår insikt, lära oss mer. Om jag inte är öppen för det som händer omkring mig, så kommer jag inte att upptäcka det som behöver påtalas. Jag är bara en enskild människa, jag kan inte upptäcka allt. Men, när jag anstränger mig och ser till att ha kunnigt folk omkring, missar jag mindre.

Det är mitt eget ansvar att vara ansvarstagande, att göra: att se, svara, ge förslag, upptäcka, protestera, fråga och diskutera med beslutsfattare, mm. 

Vi hade Petra Carlsson Redell i bokhandeln, hon är präst, författare och ifrågasättare. Vi talade t ex om Svenska kyrkans försoningsprocess med samerna. Det gäller att få syn på sina egna fördomar, tänker jag allt oftare nuförtiden. Det är lättare att få syn på sina fördomar när någon pekar på dem. Är jag fördomsfull? Ja. Carlsson Redell pekade, jag såg. 

Vi hade Jesper Bengtsson i bokhandeln, demokratitalare, författare, fd ordförande hos Svenska PEN och Reportrar utan gränser. Vi talade om vikten av ett starkt civilsamhälle, det som är kittet mellan folket och staten, det som håller ögonen på demokratin och det som skapar hälsa hos befolkningen. Om det vill jag prata mer, vill du? 

Vi har arrangerat klimatsamtal utifrån Klimatboken. Det är en omfattande bok, vi läste med djupa suckar och omfattande diskussioner. Klimatet är inte en punkt, det är allomfattande. Vi måste, nu, samtidigt och igen lyfta väldigt många frågor. Det är en evinnerlig tur att vi alla är utrustade med olika kunskap så att var och en kan börja med sitt ämne. Det är viktigt att börja, ja, rivstarta och köra på, eftersom vi befinner oss i ett mycket allvarligt läge. Vi har inte tid att vela, säga att något annat är värre. Bestäm ditt spår, kör på. Säg inte att något annat är värre. Vi, jag, kan inte göra allt samtidigt. Kör på, sitt inte tyst, och hindra inte de påbörjade spåren även om du ser att annat borde komma först. Allt borde komma först. Vari ligger ditt intresse? 

Ibland fastnar samtalet, då behöver vi ta omtag. Jag vill att det ska vara framåtsyftande, ge någon form av åtgärd. Vem skriver en artikel? Vem kontaktar politiken? Vem samlar till en demonstration? Vad är en aktivitet eller demonstration? Är den lika för dig och mig? Grejen, för mig, är att inte tystna, inte ge upp. Grejen är att varje dag lära mig nytt, samtala om det och se om eller hur det ger fördel för världens väl.

 Välkommen, du nya dag. 

A..

#demokratitalare #civilsamhälle #klimatkatastrof #demokrati #yttrandefrihet #aktivism #opinionsbildning  

Gunnel Källström skriver i Dagens Nyheter (digitalt 21/4-25) om skogen...

 

Gunnel Källström skriver i Dagens Nyheter (digitalt 21/4-25) om skogen, hon skriver om konsumentens ansvar. Jag gör en kort googling på Gunnel Källström och ser omedelbart att hon är en jordvän, det kunde jag förstås förstå genom läsning av hennes kloka insändare. Konsumenten gör skillnaden. 

Vi hör ofta om hyggesfritt skogsbruk, att skogen behöver få stå kvar, mm. Den största ansträngningen ligger i allmänhet i kritik av skogsägaren. Vi behöver se från fler håll, det finns fler perspektiv än bara hyggesfritt och kritisk granskning av skogsägare. Ja, ett eftertänksamt och hållbart skogsbruk är av vikt, men vår konsumtion påverkar efterfrågan av skogsvaran så vi - konsumenterna - behöver också se vårt ansvar. 

Klimatet påverkas av skogen, som är av mycket stor vikt. Möbler är skog, hus är skog, nätets konsumtion är skog genom ohyggliga mängder emballage, tidningar är skog, servetter är skog och pappersmuggar är skog. Det finns mycket som vi konsumerar, där vi kan avstå om vi vill att skogen ska brukas och användas hållbart, eller stå kvar. Vi - du och jag - är dess konsumenter och vi väljer våra avtryck. Det vi måste, måste vi, men vi kan också tänka i nya banor. När vi kräver eller önskar av andra behöver vi också titta på oss själva. Vad kan jag avstå? Hur gör du?

Om jag väljer bort den onödiga konsumtionen så påverkar jag också mängden träd som faller. Jag ber människor som kommer till mina aktiviteter att ta med en egen kopp. Jag behöver komplettera tanken med att muggen inte är av papper, ty det gör inte saken bättre om någon annan är destruktiv. En återbrukbar utflyktsmugg är bra att alltid ha i handväskan. 

Jag handlar inte på nätet. Jag köper det jag behöver i en riktig butik, i vårt närområde. Någon säger att det knappast är möjligt att undvika nätet och därmed följande emballage, transporter och returer. Jo, insisterar jag. Mat, böcker, kläder och skor ingår i mina basbehov, jag undviker i regel övriga finesser. Till basbehoven behövs inget nät för mig som privatperson, jag märker att det som behövs är mitt eget beslut. Och, att jag inte faller för lättjan med tre klick på nätet. Detta enkla - klicken - som gör att skogen så lätt faller.

Vad gör du, hur ändrar du dina vanor och din konsumtion? Ge mig gärna nya tips, det kan vara just din kunskap jag behöver för att ändra mina invanda spår. 

Jag tackar Gunnel Källström, för uppmärksammandet av vårt eget ansvar. Tack.

Anette Grinde 

Dagens Nyheter 21/4-25.

https://www.dn.se/insandare/gor-vad-du-kan-som-konsument-for-att-skydda-skogen/

Overshoot day och konsten.

Häromveckan (10/4-25) var det Sveriges overshoot day. Den borde - om den ens skulle finnas - ligga den 31/12. Overshoot day är dagen när vi förbrukat årets resurser och därefter använder andras. Vi tar nu av kommande generationers möjligheter, vi tär och förstör. Det destruktiva behöver upphöra, vi behöver ta ansvar för våra klimatpåverkade aktiviteter, du och jag, politiken, näringslivet och alltet. 

Rebellmammorna och andra grupper som arbetar för uppmärksamhet kring den pågående klimatförödelsen har spridit information om vikten till handling. De har klätt statyer runt hela landet med halsdukar och information för uppmärksamhet kring overshoot day. I Norrtälje kläddes Flicka och blomma (en av Klara Kristalova statyer) i Gustav II Adolfs park och Mathilda (Lena Lervik) vid Roslagens Sparbank med informationsmaterialet. Landet runt har mängder av statyer klätts och fridsamma aktioner genomförts, där kvinnor, män och barn stillsamt har informerat om det som pågår. Materialet i Norrtälje satt kvar en dag eller två, men samtalet fortsatte runt om i bygden. Livet fortsätter, men det kokar under ytan. 

Rebellmammorna (världen över) står för ickevåldsliga aktioner. Deras aktivism är att sitta, dansa, prata, visa skyltar, skriva, sticka fina röda halsdukar, mm. Deras vilja är att informera och att synas på statens gator och torg för att berätta om krisen som måste stoppas. 

Rebellmammorna är ett exempel på en viktig  ickevåldsliga - civilsamhälletsrörelse som arbetar för uppmärksamhet kring klimatfrågan, den riktiga och påtagliga kris som pågår i vårt samhälle och som väldigt få politiker och beslutsfattare törs röra i. Rebellpapporna är också en sådan. De arbetar var för sig men också sida vid sida. Jag är tacksam för deras arbete. 

Jag vill tro att Klara Kristalova, Lena Lervik och alla andra konstnärer landet runt är tacksamma för att just deras konst (en kort stund) fick stå till tjänst (utan förstörelse) för uppmärksamhet kring världens klimatproblematik. Jag tackar konstnärerna för konsten. Jag tackar Rebellmammorna för aktionerna. 

Konsten är livsviktig för våra liv, klimatet likaså.

Tack, ni alla som gör. 

Anette Grinde 

******

KLARA KRISTALOVA / Flickan som försvann.

Skulpturgrupp bestående av  ”Flicka och blomma”,”Under”, ”Svanen”, ”Pöl”, ”Röse” och ”Flyg fula fluga flyg". Patinerad brons. 2011. Placering: Gustav II Adolfs Park, Norrtälje. Ägare: Norrtälje kommun.

LENA LERVIK / Mathilda. Skulptur i brons. 1999.  Placering: Danskes Gränd, Norrtälje. Ägare: Roslagen Sparbank

ReGen står för Regenerative Culture och kan på svenska översättas till Hållbar internkultur. De som jobbar med det månar extra om allas välbefinnande i rörelsen. Vid aktioner utses tillfälliga regengrupper/-personer som t.ex. kan komma med vatten, russin och frukt eller sittunderlag till aktivisterna och fråga hur vi mår och om vi behöver något. Ett ovärderligt stöd helt enkelt!

10/4-25. Tacksamhet!

Idag känner jag tacksamhet.

Jag känner tacksamhet för Rebellmammorna, för var och en som gått ut med sina halsdukar, sitt informationsmaterial och hängt det på statyer, lyktstolpar och andra platser. Jag känner glädje över att se att det är så många, landet runt, som tydliggjort, berättar om, frustreras och gör något åt den klimatkris som pågår. Talar lugnt, höjer rösten, hoppar, sitter, sjunger, stickar, springer och berättar om att vi stjäl från framtida generationer. Ju fler som berättar, desto bättre. Ju fler som gör, desto bättre.

Jag tackar för alla bilder från manifestationer om overshoot day (10/4-25), både här i gruppen och utanför. Jag tackar också er som laddat in bild och text i Stockholms läns museums insamlingsportal för framtiden: SAMTIDSBILD. Det gör att framtida generationer också kommer att kunna ta del av våra strävanden. Jag tackar er för allt ni gör, att ni gör.

I maj arrangerar jag viktiga samtal i Norrtälje. Samtal om skav i vårt inre (17/5) och en föreläsning med Jonathan Jeppsson (21/5) kommer definitivt att röra klimatet. Fred och ickevåld rör också klimatet, det vill vi också tala om. SL-buss 676 från Tekniska högskolan tar er lätt dit. Det vore fint om ni ville komma. Jag lyssnar gärna på er oro, era göranden och hur ni ser framtiden.

Tack, för allt ni gör.

A..