Visar inlägg med etikett Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. Visa alla inlägg

torsdag 24 april 2025

24/4-25. Civilsamhälle, kultur och folkbildning.


Civilsamhälle, kultur och folkbildning

Varje dag är en ny dag. Vi öppnar ögonen, ser det vi har framför oss och undrar vad som är vårt. Vår trygghet, vårt ansvar, vår tillhörighet och vår roll. Jag tänker att jag har olika ansvar i olika grupper, men att jag alltid har ett ansvar. Jag behöver tänka till, förhålla mig och se vad som händer omkring mig, i det som är min och vår värld. Jag behöver hitta mitt sammanhang, se var och hur jag kan göra mitt bästa för rätt sak.

Just nu finns jag i bokhandeln. Där arrangerar jag föreläsningar, samtal, bokcirklar, studiecirklar (fokus folkbildning, ofta om klimat, demokrati, rasism, solidaritet, mänskliga rättigheter, mm, men också mängder av samtal om nyutgivna böcker i skiftande ämnen.) Vi skapar möten mellan föreläsare, samtalsledare, författare och intresserade människor med frågor som ligger i tiden. Nya böcker med viktiga frågor påkallar vår uppmärksamhet nästan varje dag, det finns mer att förkovra sig om. Vi skapar skav, lyfter frågor, möter andra och försöker hela tiden vidga vår insikt, lära oss mer. Om jag inte är öppen för det som händer omkring mig, så kommer jag inte att upptäcka det som behöver påtalas. Jag är bara en enskild människa, jag kan inte upptäcka allt. Men, när jag anstränger mig och ser till att ha kunnigt folk omkring, missar jag mindre.

Det är mitt eget ansvar att vara ansvarstagande, att göra: att se, svara, ge förslag, upptäcka, protestera, fråga och diskutera med beslutsfattare, mm. 

Vi hade Petra Carlsson Redell i bokhandeln, hon är präst, författare och ifrågasättare. Vi talade t ex om Svenska kyrkans försoningsprocess med samerna. Det gäller att få syn på sina egna fördomar, tänker jag allt oftare nuförtiden. Det är lättare att få syn på sina fördomar när någon pekar på dem. Är jag fördomsfull? Ja. Carlsson Redell pekade, jag såg. 

Vi hade Jesper Bengtsson i bokhandeln, demokratitalare, författare, fd ordförande hos Svenska PEN och Reportrar utan gränser. Vi talade om vikten av ett starkt civilsamhälle, det som är kittet mellan folket och staten, det som håller ögonen på demokratin och det som skapar hälsa hos befolkningen. Om det vill jag prata mer, vill du? 

Vi har arrangerat klimatsamtal utifrån Klimatboken. Det är en omfattande bok, vi läste med djupa suckar och omfattande diskussioner. Klimatet är inte en punkt, det är allomfattande. Vi måste, nu, samtidigt och igen lyfta väldigt många frågor. Det är en evinnerlig tur att vi alla är utrustade med olika kunskap så att var och en kan börja med sitt ämne. Det är viktigt att börja, ja, rivstarta och köra på, eftersom vi befinner oss i ett mycket allvarligt läge. Vi har inte tid att vela, säga att något annat är värre. Bestäm ditt spår, kör på. Säg inte att något annat är värre. Vi, jag, kan inte göra allt samtidigt. Kör på, sitt inte tyst, och hindra inte de påbörjade spåren även om du ser att annat borde komma först. Allt borde komma först. Vari ligger ditt intresse? 

Ibland fastnar samtalet, då behöver vi ta omtag. Jag vill att det ska vara framåtsyftande, ge någon form av åtgärd. Vem skriver en artikel? Vem kontaktar politiken? Vem samlar till en demonstration? Vad är en aktivitet eller demonstration? Är den lika för dig och mig? Grejen, för mig, är att inte tystna, inte ge upp. Grejen är att varje dag lära mig nytt, samtala om det och se om eller hur det ger fördel för världens väl.

 Välkommen, du nya dag. 

A..




#demokratitalare #civilsamhälle #klimatkatastrof #demokrati #yttrandefrihet #aktivism #opinionsbildning  

onsdag 4 september 2024

Roslagens Sparbanks stiftelser har ett återkommande engagemang för de äldre

 


Roslagens Sparbanks stiftelser har ett återkommande engagemang för de äldre i Norrtälje. De beviljar finansiering till personer och grupper som t ex läser text, poesi, spelar musik eller visar bilder på äldreboenden i kommunen. De boende lyssnar, frågar och är intresserade. Vi lär oss om och av varandra och håller intresset för omvärlden vid liv. 

De boende har omfattande livserfarenhet. Vi borde sätta oss ner och intervjua dem, skriva ner eller spela in deras berättelser. Vi borde dokumentera deras livsberättelser, så att de inte faller i glömska. 

Vi tackar stiftelserna för sitt fantastiska engagemang. De gör skillnad för bygden. 

Bilden föreställer Wallinska gårdarna, belägen vid Lilla torget i Norrtälje - där jag tillbringar min vardag i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.

A..


Foto Anette Grinde 

Roslagens Sparbanks stiftelser 

Norrtälje 

Enebergs äldreboende Norrtälje 

Kavat äldreboende Rimbo

höst


Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje  

Samtidsbild 5/9-24.


fredag 14 juni 2024

14/6-24. Roslagsbro kyrka och Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje.

Roslagsbro kyrka är vacker. Ja, jag tycker om kyrkor. Jag är inte inne i kyrkan så ofta, men passerar utanför dagligen. Per buss, cykel, bil, mc eller per egen fot. Den ligger där jag behöver passera för att ta mig till min dagliga plats, bokhandeln.

Inomhus har den många vackra målningar att begrunda. Vad föreställer de? Ja, det får man sätta sig och fundera kring när man är där. Kyrkan ligger lite högt, med klockstapeln och minneslunden längst upp i backen. Man behöver runda kyrkan när man färdas längs bilvägen. Den är svårmissad.

Per cykel till jobbet. Äter chokladmuffins vid framkomst. Onödigt, men gott. De bara låg där och frestade, och jag kunde helt enkelt inte låta bli.

Välkommen, du nya dag!


 

 


Roslagsbro kyrka från 1200-talet ligger vid Broströmmen, Drottningdal. På en höjd strax intill kyrkan finns klockstapeln, som härrör från 1700-talet. Vid östra bogårdsmuren  står två gravkor, också de från 1700-talet. Vid västra gaveln ligger det Oxenstiernska gravkoret från mitten av 1700-talet.

Broströmmen är cirka 15 kilometer lång, 45 kilometer inklusive källflöden. Broströmmen går från sjön Erken (11 meter över havet) och rinner österut förbi Norra JärsjöRönnsbol (där Erkens vattenstånd regleras) och Stensta. Broströmmen löper sedan vidare ut ur Brosjön nära Roslags-Bro kyrka och strömmar sedan rakt söderut till Gillfjärden. De sista kilometerna före utloppet i Norrtäljeviken viker Broströmmen av åt sydost.

Källa. Svenska kyrkan och Wikipedia. 


tisdag 7 maj 2024

För några är livet enkelt, för andra fasansfullt.





Jag läser Motiv - 10 berättelser om brott - av Malin Persson Giolito. Det är hemskt hur lätt ett brott uppstår. Ja, det är tydligt att det inte är ok när man reflekterar vidare, men vem såg det komma? Vad hade man kunnat göra i en hopplös situation? Hur kan man rädda - hjälpa - den som är sjuk, när man inte får hjälp?

Berättelsen om barn, psykisk ohälsa och suicid gav mig mardrömmar i natt, jag vaknade av att jag skrek. Och inte kunde somna om. Hur ska det då inte vara hos den familj som drabbas. Om psykisk ohälsa och vård, om alkoholism, drogmissbruk och vård behöver vi prata mer, man klarar inte vad som helst utan hjälp.

Viktig bok.

För några är livet enkelt, för andra fasansfullt.

A..

tisdag 7 februari 2023

Klimatboken; Dave Goulson. Professor i biologi vid University of Sussex, författare till över 400 vetenskapliga artiklar om insektsekologi


Insekter. Dave Goulson. Professor i biologi vid University of Sussex, författare till över 400 vetenskapliga artiklar om insektsekologi och, bland flera böcker, Silent Earth. Han skriver en artikel om insekter i den av Greta Thunberg sammanställda Klimatboken. Boken innehåller ett stort antal kvalificerade artiklar om olika typer av frågor som rör klimatet; jorden, naturen, djuren och mänskligheten. Varje fråga i sig är viktig, tillsammans visar den bilden tydligt. Den berättar hur allt hänger ihop och hur vi sabbar, har sabbat och behöver sluta med det. Vi behöver göra halt och tänka om. 


Han skriver om vikten av insekter för pollinering. Han säger; “utan insekter skulle vår värld stanna - utan dem fungerar den inte.” Han skriver också att ett stort antal insekter inte längre finns, att de försvinner t ex p g a temperatur, ändrade väder- och klimatförutsättningar och ogästvänliga jordbrukslandskap och städer. 


Vid Färnebofjärden hade de för några år sedan en rejäl myggplåga. De besprutade området för att få bort den, eller åtminstone är det den minnesbilden jag har. Jag kan ha fel, förstås. Det lät så absurt, då som nu. Hur gick det sen?


Vi läser igen och igen om de viktiga insekterna, hur de spelar roll för miljön, fåglar, pollinering, med mera. Vad gör vi av allt det, all kunskap och alla varningar?


När jag läser artikeln som Dave Goulson skrivit, om hur viktiga insekterna är och hur allt hänger ihop, så undrar jag vad jag kan göra för att göra skillnad. Han hänvisar till en person som jämför insekterna med nitarna i en flygplansvinge, hur många kan tas bort innan systemet havererar? Rätt som det är kan systemet haverera, när plötsligt en för mycket är borta. Dit vill vi inte komma. 


Det är tydligt att insekterna är viktiga och att jag behöver bistå så gott jag kan för att skapa platser där insekter kan leva, pollinera och göra sin skillnad. 


Så vad kan jag (och du) göra, i det lilla och ganska enkla? 


  • bygga bihotell, i stort och i smått, i olika former, miljöer

  • plantera varierad blomsterprakt ute. 

  • be markägare i trakten så insektsglada växter. 

  • peppa för oklippta gräsmattor i staden och dess nära områden. Så blommor där. 

  • be kommunen så smarta insektsglada växter i området i hamnen som inte får beträdas (slukhålet), t ex genom ett medborgarförslag eller genom att prata med enskilda politiker som vill driva frågan om natur och miljö

  • ordna - själv eller inspirera andra - bikupor på landet och i stan, kanske i trädgården, på ett hustak eller nära en blomsteräng

  • inspirera markägare och trädgårdsfolk att så blomsterängar, odla olika blomster och grödor. Inte bara en sort, gärna flera.

  • uppmärksamma viktiga blomsterängar och sådana som gör, tex via Naturskyddsföreningen eller andra viktiga organisationer

  • be markägare arrendera ut odlingsbitar för personer att lokalodla, utan inblandning av kemikalier (ordna odlingslotter nära staden)

  • ordna föreläsningar om vikten av insekter och vad var och en kan göra

  • hitta finansiering för inköp av lämpliga frön till en blomsteräng, på egen eller annans mark, kanske i en skogskant eller längs en lantsortsväg (tillsammans med markägaren, förstås)

  • fundera över närområdets diken, våtmarker, mm

  • gå med i en förening eller grupp av människor som vill driva miljöfrågor ur olika perspektiv


Och… 


  • se till (peppa, inspirera, tvinga, insistera) kommunen att föra en ordentlig miljöpolitik

  • peppa fler att läsa Klimatboken och göra skillnad själva


Ja, jag är bara en enkel liten människa utan särskilt mycket insektskunskap. Jag fattar i varje fall att vi är illa ute och måste ta tag i många klimatfrågor samtidigt. Hur tänker du om insektsfrågorma och klimatet?

Läs Klimatboken, vetja! Den finns i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. Förstås.

Anette 


Böcker av Dave Goulson 
Silent Earth (Tyst jord) 
Den vilda trädgården 
Galen i insekter
Galen i humlor
Den stora humleresan

Välkommen till 
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje, 
så ordnar jag böckerna åt dig. 









lördag 17 oktober 2020

Jag läser sinnesrobönen..

En journalist från den lokala, men storförlagsägda, tidningen ringde för en tid sen. Han ville tala om Amazons inträde på den svenska marknaden, höra min oro. Jag tänkte berätta om sinnesrobönen och att oron var meningslös. Jag kan inte slåss mot en sådan jätte, bara tro att vårt samhälle vill ha den fysiska bokhandeln kvar, och därför handlar där. Journalisten bokade en dag och en tid. Jag väntade. Han kom inte. Jag vet inte varför, men jag känner en smula sorg över att han inte hörde av sig. 


Jag läste en insändare i DN av förlaget Ordfronts vd Pelle Andersson, där han ondgjorde sig över politikerna som släpper in bolaget på den svenska marknaden. (Jag skrev om den i tidningen Miljömagasinet den 4 september 2020). Jag undrar; Hur skulle politikerna kunna hindra ett enskilt företag att etablera sig? Kan de verkligen det, om företaget följer gällande lagstiftning? Däremot kan leverantörer och kunder ta ställning för sin samhällsbild och avstå att sälja dit eller handla där. Du och jag. 


Leverantörer i bokbranschen prioriterar. De väljer, sätter olika priser för olika kunder och gynnar någon framför andra. Då kan de förstås också välja om de vill prioritera nätbokhandeln framför de fysiska butikerna, de små enskilda boklådorna framför kedjorna, och så vidare. Det finns flera fantastiska förlag som gör aktiva val för bokhandeln, men också andra som aktivt väljer bort. Det senare gör mig ledsen, förstås. När förlag bidrar till kampanjer bara för nätet utan att det gäller också oss, är tanken kanske att bokhandeln ska handla i den stora nätbokhandeln istället för ordinarie väg via förlaget. Nej, tack, tänker jag surt. Usch, så sur jag blir av den stora skillnaden i prissättning till min lilla butik, till bokhandelskedjorna och till nätbutiken. Jag vill att min bokhandel ska kunna leva och konkurrera på schysta villkor, men det är tufft när mitt inpris är högre än nätbokhandelns utpris. Då måste jag välja bort de böckerna och de förlagen och istället lägga fokus där priser och leveranssätt blir drägliga. Det är ibland väldigt synd, eftersom de "orättvisa" förlagen också har ruskigt bra och viktiga böcker. Ja, jo, jag måste ändå välja i det otroligt stora flödet, eftersom jag omöjligt kan ta in allt. Men ändå. Ändå. 


Prioriterar jag också? Ja, jag vinnlägger mig om service till varje person som bryr sig om bokhandeln, sin läsning och bemöter mig och platsen med glädje. Du som vill att jag - bokhandeln - finns, uppskattar platsen och servicen är en glädje här. Då slår jag gärna knut på mig själv för att hjälpa. 


För mig är böcker med utmanande, skarpt, bra, glädje, inspiration, och/eller utveckling av vikt. Ja, mys också. Jag vill också att min bokhandel ska vara en levande plats med många glädjefyllda, utmanande och skaviga samtal. Det görs människor emellan, i eller utanför butiken, i samarbete med andra och med öppna sinnen. Det är en fröjd. 


Jag gillar när människor gör aktiva och kloka val, för vår allas miljö, för den lilla enskilda människan, för det lokala samhället, för de små butikerna och för det hållbara samhället. 


Välkommen du nya dag. 


Anette Grinde 

bokhandlerska i den fristående butiken

Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje 





Tidigare/andra artiklar till Miljömagasinet ;




#miljömagasinet #miljömagasinetalternativet #roslagensbokhandel #norrtälje #bokhandeln #TheLittleBookshop 

lördag 9 november 2019

Roslagen....


Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje

Labacken - Övra Söderby - Roslagsbro




Labacken - Övra Söderby, Roslagsbro

Strax bortom Nor, riktning Rörvik. 






Nils Ferlin











torsdag 31 oktober 2019

Gubbjävlar - 7 december 2019 (Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje)


Leif Bornvik
kommer till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje lördagen den 7 december för att prata om och signera sin bok Gubbjävlar.

Mer information hittas på bokhandelns blogg - här





tisdag 1 oktober 2019

Dagens bild...



S/s Norrtelje och Soltornet i Norrtälje (20191001) 
Foto Anette Grinde
 

S/s Norrtelje och Soltornet i Norrtälje 
 20191001 - temperatur nära noll (plusgrader)
Foto Anette Grinde




Lilla torget & Wallinska gårdarna 
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje - bor i den högra/södra byggnaden
 Foto Anette Grinde (20191001)


--- --- ---


 God morgon, även om det nu nästan är mitt på dagen. Solen skiner, himlen är hyfsat blå och temperaturen är höstig. Det är lite kallt, men inga minusgrader. Det är vackert med solen som sakta stiger uppåt på morgonkvisten, ljuset som ändras allteftersom och temperaturen som sakta, sakta blir lite varmare.

 Hög och frisk står en ny dag för dörren. En ny dag som blir olika för dig och för mig, för att vi är olika, möter olika människor och alltid lyckas förhålla oss olika - för att vi råkar vara som vi är.

 Min förhoppning är att dagen blir god!
Kanske är det beroende av vad vi själva gör den till?
 Låt oss då ha en alldeles fantastisk dag!

--- --- ---

  Hur marknadsför vi vår stad#Norrtälje  #Norrtelje  #visitroslagen  #visitsweden  #norrtäljehamn  #ssNorrtelje  #roslagen  #dagensbild  #samtidsbild  #rörelseglädje  #rörelseglädjenorrtälje   

Var finns vår bokhandel? #bokhandeln  #roslagensbokhandel  #enriktigbokhandel  #handlalokalt  #Wallinskagårdarna  #lillatorget 


Var finns antikvariatet? #AntikvariatetNorrtälje  #entrappauppibokhandeln  #välgörenhet  #arbetsträning  

fredag 27 september 2019

Morgon, ljuva morgon..








Foto Anette Grinde - Övra Söderby & Nor - 20190927 (hyfsat tidig morgon)






Foto Anette Grinde - hönan Nacho burrar ner sig i jorden - 20190908 Övra Söderby



Samtidsbild är Stockholms läns museums digitala plattform för insamling av vår tids - här och nu - bilder. Hur ser vår vardag och våra miljöer ut? Fotografierna är tagna av personer som har koppling till Stockholms län. De/vi berättar om vår vardag och hur livet kan se ut.

Jag laddar in bilder där ibland - t ex från bokhandeln (Wallinska gårdarna i Norrtälje) och ifrån Labacken, Övra Söderby, Roslagsbro. Jag gör det för att det är platser som präglar min vardag och för att just de platserna, i den form de nu bedrivs, kanske inte finns om några år. Föreningslivet, med dess idealitet och den fysiska bokhandeln med sin kraftiga konkurrensutsättning från nätets handlingskultur stöps i förändringens vindar. Hur ska det gå med båda dessa företeelser, kan man undra. Både hembygdsföreningsföreteelsen och bokhandeln tilltalar mitt hjärta mycket stort, så jag vill förstås inte att de ska försvinna. För mig är vår historia, bygdens göranden och dess platser, av vikt. Jag vill se att vi/jag minns hur det har varit även när tiderna förändras. Bilder är ett bra sätt att dokumentera hur platser sett ut och förändras allteftersom.

Principer kring bilders bevarande är också av intresse för mig. Det finns så oerhört mycket bilder i vårt samhälle - men vart tar de vägen? Vem spar bilderna, kategoriserar dem och ser till att bevara dem för framtida generationers begrundande och funderingar? Samtidsbildsprojektet är ett sådant bevarandeprojekt förstås, förstås. Det gillas i mina ögon.

Anette Grinde





---- instagramtaggar ---  #Labacken  #StEriksGille  #Roslagsbro  #Norrtälje  #Roslagsbrohembygdsförening  #hembygdsförening  #hembygdsgård  #Samtidsbild  #Roslagensbokhandel  

söndag 28 juli 2019

Club 4CV Suede hade träff på Labacken (27/7 2019)

Sju små bilar färdades genom landskapet i vårt vackra land och möttes i den lilla sommarstaden Norrtälje. De kom från när och fjärran. Samlingsplatsen var Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje och de flesta var där redan en stund innan kyrkklockan slagit 1000. En varm och solig dag stod för dörren och alla ansikten lyste av glädje och förväntan. Vänlighet och värme kändes lång väg av både bilägarna, deras respektive och de som råkade ha vägarna förbi. Dessa bilar värmer människornas själar - de gör oss glada och vänliga till mods. Ja, med så innerligt söta bilar och med värmen hos deras ägare går inte att känna annat än glädje. Man blir verkligen glad av detta.

De anslutande bilfararna klev in i den lilla bokhandeln och bokhandlerskan berättade om hur det kom sig att Leif Hemlin köpte sin lilla finbil 2017, att hon själv köpte bokhandeln under samma höst, och att bokhandelshusets (den södra av Wallinska gårdarna) äldsta - östra - del är från 1700-talet (Ryssladan) men byggts efter rysshärjningarna.  1719 var året när ryssarna brände en stor del av den svenska kusten - vilket nu är 300 år sedan. Huset är alltså byggt några årtionden efter dessa härjningar. Den andra - västra - delen av huset (ut mot Lilla torget) är från 1800-talet. Det är en synnerligen speciell plats att driva bokhandel i och bokhandlerskan var glad över det fina besöket denna dag. Så fina bilar ser vi sällan till i bygden. Vi vill gärna se er igen.

Efter en stunds samtal inne i bokhandeln och någon liten utflykt runt i den lilla staden samlades bilfararna vid Lilla torget igen för färd till St Eriks Gilles - Roslagsbros hembygdsförenings hembygdsgård - Labacken, i Övra Söderby, Roslagsbro. Leif Hemlin ledde gruppen, som i gemensam trupp färdades genom Roslagsbros vackra och slingrande vägar ut genom landskapet. Vägnätet är som en labyrint, men lotsen förde gruppen rätt utan särskilda omvägar. (Ja, många gäster har kört vilse här).

St Eriks Gille - hembygdsföreningen - bildades 1960 och fick gården Labacken i gåva i början av 1980-talet av ett dödsbo. Den var då i ett helt annat skick än den är i dag. Föreningens medlemmar och andra intresserade har genom årens lopp lagt väldigt mycket ideell kraft på att iordningställa fastigheten och hålla den i fortsatt gott skick. Det ligger många timmars arbete, både i glädje och tungt slit, i dessa byggnader och dess tomt. Vad vore vi utan allt detta? Vad vore vi utan de fantastiska människor som lägger tid och resurser i bygdens föreningar?

Claes Holmström är föreningens ordförande och han berättade om byggnaderna, om hur gården brukats och om arvskiftet som gav gården till föreningen. Byggnaderna var öppna för var och en att besöka, vilket flera av finbilssällskapet gjorde. I den relativt nybyggda ladan hade föreningen dukat borden och ställt fram de mjuka stolarna (som Birgitta Holmström så fint klätt om). På borden fanns kaffe, kakor, bullar och korv till den som behövde stärka sig för viktiga samtal, kommande hemfärd eller bara den allmänna samkvämsglädjen. Hembakt är inte fy skam, det kan hembygdsföreningsfolket intyga. Labacken i Övra Söderby är en vacker plats och hembygdsföreningen drivs av engagerade medlemmar. De vill, de kan och de gör.

Claes Holmström (ordförande i hembygdsföreningen) hade också med sig två av sina T-fordar (han har ytterligare två under renovering hemma garaget) till träffen. Kalle Hemlin (vice ordförande i hembygdsföreningen) hade med sig sin Volvo PV Sport - i original (årsmodell 1960). Därutöver fanns några andra särskilda finbilar och någon av större omfång. Oavsett form, färg och skick bjöds här på glädjefyllda och intresserade samtal. Det blir lätt så när likasinnade möts, eller hur?

Tack till Claes och Birgitta Holmström och Kalle Hemlin för guidning, glädje och fika på gården.

Leif Hemlin har varit med i Club 4CV Suede sedan han köpte sin lilla finbil i juli/augusti 2017. Han ger ofta uttryck för att han är väldigt glad över klubben, som har givit honom ofantligt mycket tips och råd till hans renovering av bilen. Utan all den hjälp han har fått av några klubbens medlemmar skulle han inte ha klarat att renovera sin bil på den korta tid det nu tog (2017/2018). Att få ta del av den enorma kunskap, all glädje och det stora intresse som finns hos flera personer i klubben har varit en tydlig nyckel till hans renoveringsframgång. Namn som Andreas Uddling och Leif Hurtig har återkommande hörts vid vårt köksbord i Övra Söderby, och alltid med glädjens och tacksamhetens glimt i Leifs ögon. Och den där medlemspärmen med all matnyttig information har ofta fört hans arbete framåt. Att vara med i klubben var ett riktigt bra drag.

Vi tackar Club 4Cv Suede för er färd till oss i Norrtälje och Övra Söderby denna vackra lördag i slutet av juli 2019. Ni är varmt välkomna tillbaka till oss igen. Ja, jag är benägen att tro att Leif Hemlin och att hembygdsföreningen håller med mig om detta.

Välkomna åter, gott folk.

Anette Grinde
bokhandlerskan i 
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje



tisdag 23 april 2019

Haggan - Aase Berg

Jag tänker att man ska lämna relationer som inte är tillförande, uppbyggande eller som skaver så mycket att man måste ägna så mycket tid åt bearbetningen att man måste skriva en hel lång bok för att komma ut på andra sidan. Eller kanske är hennes relation ändå tillförande? Vad vet jag vad som gäller för någon annan? Antagligen inget alls, precis som andra inte vet vad som gäller inom mig. Ingen alls.

Haggan - Aase Berg - låter arg rakt igenom boken. Jag har en aning svårt för språk som sjuder av ilska och svordomar. Det finns säkert andra som gillar mer - för vi är ju olika i vår läsning och det är verkligen bra. Hur enkelspårigt skulle det annars bli i bokhandelns bokcirklar?

Vi har nu läst rätt många böcker bokcirklarna i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. Den här tillhör inte mitt favoritskikt. Jag kan inte säga att jag tycker illa om den, bara att jag inte tycker om den. Det blev en smula kampartat att läsa vidare, eftersom jag vill ha läst det som tillhör cirklarna.

Hur är det att vara älskarinna, inte vilja vara det - den andra - men inte kunna förmå sin älskare att bryta upp från det andra förhållandet? Och, kanske framförallt, inte kunna förmå sig själv att lämna det man egentligen inte vill ha - eller vill hon ha det, ändå?

Kanske är rollen som den andra kvinnan  ändå värt tillräckligt mycket för henne? Varför blir man annars kvar? Ja, den frågan kan man ju ställa i många andra sammanhang också, och då ter den sig märklig eftersom den är så ohyggligt svår-svar-bar. Varför stannar man hos någon som slår? Som slår ens barn? Som slår en själv? Eller hos en missbrukare? Eller någon som är otrogen?

Är den här boken en terapibok för Haggan? Att skriva, för att komma ur sin sorg eller frustration efter relationen med mannen som inte ville lämna sin hustru?

Har du läst? Vad tyckte du?

A..




söndag 14 april 2019

Kvinnan i den blå slängkappan - Deon Meyer


Jag läser sällan deckare, men här försjönk jag i en ganska tunn liten bok om ett par kriminalare i Sydafrika. Weyler förlag har utgivit ytterligare nio böcker av Deon Meyer på svenska. Han är sålunda rätt produktiv.

Berättelsen bär tre olika historier. Den om kommissarien och kärleken. Och hans kommande förlovning.

Den om mordet på kvinnan, som ju är den huvudsakliga berättelsen. Och slutligen den om mannen med den blå slängkappan.

Den om kommissariens kärlek och förlovning och den om mordet hör förstås nutiden till.

Ja, hur går det med kärleken och förlovningen? Kommer den till stånd? Lyckas han ordna pengar till förlovningsringen? Den - ringen och kärleken - spelar roll för huvudpersonerna, särskilt för den ene där den upptar mycket av funderingarna.

Men, den om mannen med den blå slängkappan hör historien till. Då, för länge sedan, 350 år sedan, på en annan plats. Var denne man van Schoorl? Var han på denna plats av en tillfällighet när krutupplaget exploderade och konstverken förstördes? För att han var jagad av andra, av en anledning vi inte känner till? Var det han som räddat konstverket, då på 1600-talet? Eller 1654 för att vara exakt. Vad spelade det för roll nu?  Ja, vilka tillfälligheter är det som utlöser händelserna?

Och så mordet, då? Vem är kvinnan som mördats? Varför är hon där? Varför blev hon mördad? Varför placerades hon just där? Och hur kommer utredarna fram till svaren på de olika frågorna?

Ja, här vävs en väv som slutligen når sitt mål. Ja, kanske inte i allt, men i det huvudsakliga. Det är förstås inte alltid att slutet är som man tror, upplösningen kan bli något helt annat.

Hur gick det med förlovningen? Och med detektiven? Och med informationen till systern och modern? Hur hanterar kommissarien den eventuellt blivande hustruns usla matkonst? Är det kanske något som utvecklas i en kommande deckare av Deon Meyer? För det är väl så de gör, deckarförfattarna med samma huvudpersoner? Låter kriminalarnas liv ligga som en matta i bakgrunden som påbyggnad på historierna.

A..

måndag 17 december 2018

Den här bokhandeln...

Hej på dig.

Jag har nu drivit Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje i lite drygt ett år. Eftersom jag är alldeles ny i branschen kan vi säga att jag fortfarande går på inskolningsperiod och lär mig nytt varje dag. En del saker driver mig till vansinne och andra gör mig lycklig. Ja, det finns förstås många känslor däremellan också.

Glad blir jag när jag hittar underbara böcker som jag inte tidigare fått ögonen på. Kunder, min egen nyfikenhet och viljan att utveckla butiken gör att jag hittar mer, förstås.Även om timmarna till slut tar slut, eftersom jag sköter hela kedjan själv. Jag får rätt ofta upp ögonen för fantastiska förlag och deras riktning. Ja, det händer igen och igen, allteftersom dagarna går och ibland hittar jag fantastiska guldkorn. Det gör mig lycklig.

Kunder som kommer till butiken med sina speciella önskemål gör mig lycklig. De som engagerar, bryr sig om och vill något speciellt. Och de som återkommande återkommer till butiken med önskemål och samtal. De fyller mig med glädje.

Jag hittar fler underbara förlag allteftersom. Fler förlag och duktiga författare. Jag får fina bokkataloger där flera av böckerna känns intressanta och inspirerande. Historia, samhällsengagemang och världens väl spelar roll. Miljö spelar roll. Spännande historiska romaner eller deckare är fint. Ja, andra romaner och deckare också, förstås. Jag ser att att flera förlag har fina böcker om engagemang, miljö och hälsa i sin repertoar, som jag därför gärna vill dyka i och beställa ifrån.  Man blir riktigt glad av sådant.

Ja, den här bokhandeln ska vara en riktig bokhandel. Den ska växa, tänker jag. Det ska vara en sådan där man kan hitta böcker som man inte hittar på andra ställen. En sådan dit man vill gå och dit man vill återvända. Dit man lika gott kan åka även om det är en smula långt.

Har ni varit här ännu, tro? Om inte, välkommen hit!

Anette Grinde
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje



lördag 13 oktober 2018

Morgon, du ljuva morgon



Jag springer till jobbet ibland. Det är ca 20 km. Nu, i hösttiden, är landskapet fyllt av magiska färger. Rött, gult, grönt, brunt - i mängder av olika nyanser. Jag startar vid 7-tiden, för att hinna fram i tid. Det gryr när jag ger mig av. Allteftersom jag sakta trampar mig framåt kommer ljuset. Så småningom ser jag solen stiga över horisonten och sträva över trädtopparna. Det är så otroligt vackert. Magiskt vackert.

I morse var det ca 7 grader varmt. Kortbyxväder för en löpare, även om jag klädde mig i långbyxor. Det blev förstås en aning varmt. En tungt liggande dimma låg över landskapet. Solen mäktade inte riktigt tränga bort eller igenom den varma fukten. Den skapade en bild av trolsk natur. Tyst. Mäktig. Stilla. Det var magiskt vackert.

Jag förmår nästan inte hålla tårarna borta när jag sakta springer genom landskapet. Grusvägen, asfaltsträckorna med de vida ängarna, skogen, sjön och de knixiga stigarna - tillsammans med dofterna, färgerna, dimman och solens ljuvliga strålar fyller mig med kraft för dagen allteftersom jag lyckas springa mina steg hela vägen dit jag ska. Ja, två timmar i naturen innan dagens värv börjar - det är inte fy skam, minsann.

Det är sådant som kallas livslyx, eller hur?

A..

lördag 14 juli 2018

Kom igen - du klarar det....


Kom igen - du klarar det, fick hon säga till sig själv när hon skulle springa hem från bokhandeln igår. Värmen var rätt dryg och hon hade inte druckit nästan något alls under dagen. Då är det förstås inte så konstigt om det är tungt att springa. Det tog sin tid, men hon tog sig hem per fot och för egen maskin.

Bokhandlerskan behöver nog träna en aning på att ta hand om sig själv.

Bokhandlerskan uppskattar inte SD. Idag måste hon ha SD i blickfånget hela dagen, eftersom de har placerat sitt tält precis utanför min öppna dörr.

Kom igen - du klarar det, får hon säga till sig igen.

Idag är det American Car Show i Norrtälje. Det gör förstås mer bilar och folk på stan. Det är bra för stan, så välkommen till Norrtälje idag!

A..

fredag 30 mars 2018

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar - Johannes Anyuru

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar
Johannes Anyuru
2017
Norstedts förlag

Är de svåraste böckerna de bästa böckerna? Johannes Anyuru fick Augustpriset 2017 för De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Vi läser boken just nu i en av bokcirklarna i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. Jag tänker att det är en svår bok, men en vacker bok. Den är oändligt mycket bättre än Världen utan dig av Jill Santopolo eller Vi ses i Disneyland av Erika Scott.

Ja, de båda böckerna var, eller blev, något mer att fundera över efter samtalet i bokcirklarna, men De kommer att drunkna i sina mödrar tårar ger avsevärt fler reflekterande tankar redan under läsningen. Den är svårare, men vackrare, tyngre och viktigare för mig och mina tankar. Den kommer att finnas kvar i min tankevärld längre, som ett viktigt minne, och jag kommer att kunna - vilja - tala om den inför andra. 

Språket innehåller slang, utländska uttryck, och ju längre jag kommer i boken, desto mer förstår jag att de har sin plats där. De stör mig mindre allteftersom. De är, blir en del av berättelsen, av språket. Jaget i berättelsen är olika personer. Ibland, när okoncentrationen drabbar mig, behöver jag rekapitulera vem jaget är just då. Är det författaren eller är det kvinnan. Hon som filmade.

Jag läser boken med ett stycke tröghet, men jag när ingen längtan efter att lägga den på hyllan. Det är ingen bladvändare, men jag vill läsa den klar. I lugn takt, med längtan och fortsatt undran. Och med återkommande reflektion.

Hur ser samhället ut framöver? Hur ser terrorismen ut? Vem spelar roll och vad spelar roll? Kommer religionen att ta över i samhället eller kommer den att spela ut sin roll, här och långt där borta? Varför använder vi religionen och yttrandefriheten för att skada andra? Yttrandefrihet. Konst. Språk. Kärlek. Mänskliga rättigheter. Ja, det finns många skikt här.

Den här boken kan jag rekommendera, men förväntar du dig en deckare, en lättläst bok eller en bladvändare så får du välja något annat. Den här boken kräver närvaro.

Den är värd besväret.

A..

Expeditionen. Min kärleks-
historia av Bea Uusma.
Rekommenderas.