När uppstår nöd? Vem ansvarar för att nödläget upphör?

Klimataktivister upprepar idogt att vi inte ska flyga. Flyget är ohörsamt, de fortsätter att använda fossila bränslen och skapar ohyggliga utsläpp. Människor som nyttjar flygindustrins tjänster likaså, det skapar förutsättningarna för kommersen i flygbolagen. Man måste inte flyga, man kan ta bussen eller tåget istället. 

Fredliga rebeller besökte Bromma flygplats 2021. De gjorde det för att uppmärksamma klimatkrisen och påtala flygets skadliga inverkan. Två tog sig in på flygplatsen över ett staket och två via ordinarie entréer.  

Domstolen konstaterade att det inte rörde sig om juridikens sabotage. Sabotage är större, samhällsviktigare, än ett eller några enskilda flyg. 

Vi andra kan konstatera att flyg- och fossilindustrin utövar just det - sabotage - genom en världsomspännande förstörelse av livets förutsättningar. Det är samhällsförstörande. 

Vi måste tåla några enskilda störningar i vår vardag, en timme eller två är inte hela världen, ingen katastrof. Det är däremot klimatet. Flyget och fossilindustrin har ett stort ansvar på sina axlar, de saboterar klimatet varje dag. 

Åtalspunkten “obehörigt tillträde till skyddsobjekt” innebär att man kliver in på flygplatsen utan tillstånd. Den som gick genom entrén var behörig. Den som tog en stege över staketet var obehörig - hen borde ha förstått. De förstod nöden, agerade. 

Har obehörighetsregeln ingen ventil? När man måste, så måste man. När nöden kräver aktion, så måste vi agera. 

Nöd är inget skäl, säger domstolen. Det är lagstiftaren uppgift: “Nöd i straffrättslig mening föreligger när fara hotar liv, hälsa, egendom eller något annat att rättsordningen skyddat intresse.” Men, vad gör vi, vad kan vi göra när domstolen och lagstiftaren inte förstår den nöd vi befinner oss i? 

Nöden hotar allas liv, hälsa, egendom och vårt samhälles hela existens. Klimatkrisen är nöd. De planetära gränserna (7 av 9) är överskridna, forskare varnar om matkris, stormar, värme och bränder. 

När uppstår nöd? Vem ansvarar för att nödläget upphör? Vad ska allmänheten göra när lagstiftaren och domstolen inte förstår nödläget?

A..

 

Ljusföroreningar, ja. Trevligt vore om vi släcker ljuset .....

Jag vandrade runt skogen hemmavid. Jag tog pumpstavarna för lite extra stuns i steget. Solen sken, vinden var blid och tranorna vrålade över nejden. Det var ljuvligt. 

Jag lyssnade på Naturmorgon under promenaden. De talade t ex om nyvakna spindlar, deras åtta ben och åtta ögon och om fladdermöss. Någon pratade också om ljusföroreningar och allvaret i det, vad det gör med djurens livsförhållanden. 

Det som skadar djuren, insekterna, skadar hela den biologiska mångfalden och därmed också oss. När någon av de planetära gränserna överskrids, riskerar planetens alla system att falla. 

Ljusföroreningar, ja. Trevligt vore om vi släcker ljuset och låter insekter och djur leva i naturens egna förutsättningar. 

Tacksam för en ljuvlig promenad i skönt vårväder. 

A..

#ljusföroreningar #biologiskmångfald #naturmorgon #norrtälje

Vad händer...

 

Vad händer om vi ser att vi kommer att vilja rösta på ett visst parti - och samtidigt bestämmer oss för att gå med i den föreningen. Alltså gå med i ett parti genom att betala medlemsavgift i den föreningen. 

Du kan vara stöttande medlem eller en aktiv medlem. Du kan vara en aktiv medlem, delta i debatten, skriva till och samtala med politiska företrädare och du kan delta i samtalet hur man driver politiken.  Du kan också vara passiv, men är ändå stöttande om du är medlem i föreningen. 

Kanske är det ett bra sätt att påverka politiken. 

A..

Vi är fossilberoende.

Vi är fossilberoende. Det har vi vetat länge och de senaste veckornas krig mot Iran förstärker oron. Oro, rädsla och ord om kris. Vi ser forskningens varningar varje dag, men vi agerar inte tillräckligt på forskningens budskap: varför är vi inte bättre på att agera för att få bort de fossila bränslena?

Just nu gör krig att priserna stiger. Medborgarna oroar sig, finansmarknaden förfasas och per-fat-priserna skapar prishöjningar inom andra områden än privatbilism och transporter. Kostnadsökningarna slår över hela samhället. Utsläppen leder oss till fasans brant. Hur blir vi bättre på att prata om utfasningen av det fossila?

De krigstörstiga ledarna skapar ofantliga utsläpp genom sina krig. Hur ska vi klara oss framöver, är en fråga vi ställer oss dagligen. Det rör dagliga kostnader, oro för vår säkerhet och hela vår framtid. Hur får vi fler att förstå hur mycket kriget förstör klimat och hälsa - även för oss - och agera på det?

Krigens våld hindrar oss från att fokusera på omsorgen om planetens alla liv. Den gröna rörelsen, politiken och civilsamhället, påtalar igen och igen att vi måste komma bort från vårt fossilberoende. Vi behöver lyssna och agera på det. Utsläppen måste ner. Hur kan vi prata mer om det idag?

Det viktiga alternativet i transportfrågan just nu är kollektivtrafiken. Kollektivtrafiken är en viktig del av lösningen. Den behöver vara fossilfri, förstås, men den måste också vara tillgänglig i tid och rum, finnas på många platser och många tider, vara tillgänglig för alla åldersgrupper och individers rörelseförmåga. Hur kan vi peppa oss själva för att få alla i politiken att agera för att vi parkerar bilen hemma och istället använder kollektivtrafiken? 

Kollektivtrafiken är en viktig fråga ur många perspektiv och det är en fråga för politiken. Ja, vi som lever och bor i tätorter t ex inom SL-området, har möjlighet att börja omedelbart, men politiken behöver också skapa incitament för oss att nyttja allt det goda som finns. Det vore fint om bilen parkeras och resandet med allmänna kommunikationer ses som en självklarhet, eller hur? Hur förändrar vi narrativet inom politiken vi så att pris och tillgänglighet i kollektivtrafiken blir högprioriterat?  

Mänskligheten behöver kollektivtrafiken, ja. Vi behöver också avslutade krig, ett skarpt lyssnande på forskningen, nedlagda flyglinjer och ett raskt avslut av fossila transporter av folk och prylar. Ja, jag vill också att vi talar om hur vi kan underlätta för cyklister, men det tar vi en annan dag. 

A..

Ljusföroreningar.

Den biologiska mångfalden är en viktig del av klimatarbetet, däri ingår ju t ex våra djurs och växters välmående och livsförutsättningar. Där vi förstör, för att vi tror att vi har bättre rätt, behöver vi tänka om. Ja, vi kan t o m behöva sanera. 

Vi talade om vikten att minska ljusföroreningar genom att anpassa belysning runt om i bygden. Onödigt ljus stör nattaktiva djur och hotar den biologiska mångfalden, det är märkbart både i städerna och på landsbygden.

Vi talade om de ekologiska konsekvenserna av det uteblivna mörkret, som t ex utdöende skymnings- och nattdjur, insekter som inte pollinerar blommor och flyttande djur som inte hittar vägen när stjärnhimlen inte längre syns. Ljuset, lamporna, förstör alltså livet för växter och djur. Vi behöver, förutom den globala uppvärmningen, avskogningen och andra miljöproblem också hantera det tilltagande ljuset, låta naturens ljus vara vår ledstjärna istället för LED-lamporna. 

Det talas ofta om säkerhet, brottslighet och att platser måste vara upplysta. Kanske är det rätt för någon, trygghet är ju en personlig känsla, men det är fel för djur, växter och naturens cykler, och därmed också för oss. Hur gör vi för att hitta balansen mellan alltet och människorna? Kan vi förändra våra egna känslor, bygga tryggheten genom en annan sorts kunskap? Ja, människorna är ju inte allt, även om vi tycks tro det, vi behöver se naturen som vår första prioritet. 

Vi kan inte leva på den här planeten om inte djur och natur också mår bra, biologisk mångfald är en förutsättning för liv på jorden. Vi kan inte fortsätta att agera som om vi själva är alltet, som om vi har företräde framför djur och natur i allt. Vi behöver respektera planetens alla gränser.

Vilka kommuner arbetar med frågan om ljusföroreningar? Det glädjer mig om det är många. Vilka fler gör det? Vilka partier? Vilka städer? Vilka föreningar? Gör de klimatengagerade civilsamhället det, t ex Naturskyddsföreningen, klimatgrupper land och rike runt eller Klimatriksdagen? 

Vi kan t ex behöva: 

• minska belysta områden - både i tid och i omfattning, 
• ändra typen av ljus (färg),
• ändra styrkan i ljuset, 
• särskilt anpassa (eller utesluta) ljuset i de områden djur- och natur behöver skyddas.
• tänka till: behöver verkligen den där vägen, skogen eller parken vara belyst under kvällar och nätter? Hur påverkas insekterna, fåglarna och alla de andra djuren om vi släcker? 

Jag lägger boken Mörkermanifestet som förslag till läsning och lyfter ljusföroreningar som ett förslag till kommande samtal. Om vi ska prata om kunskap vid bordet - för att lära oss mer: vem har forskat på ljusföroreningar? Vem eller vilka har expertkunskap runt ljusföroreningar? Vem ska jag sätta span på eller prata med, lyssna till och fråga - om jag vill lära mig mer om ljusföroreningar? 

Alltså, vem kan jag fråga om hen vill berätta för oss (i en föreläsning) varför och hur det är viktigt, och vad vi kan göra för att sanera och lyfta frågan om ljusföroreningar? 

A..

Andra länkar, artiklar, böcker, sidor:

Darksky.org

Mp Katrineholm, motion.

Göteborg

Mörkermanifestet: https://bokbloggerskan.blogspot.com/search/label/ljusf%C3%B6roreningar

Länsstyrelsen: https://www.lansstyrelsen.se/download/18.230c6413184b3f2010d2220d/1670415454356/Folder%20Ljusf%C3%B6roreningar.pdf

Motverkande av ljusföroreningar: Motion 2025/26:2614 av Rickard Nordin (C):  https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/motverkande-av-ljusfororeningar_hd022614/

Trafikverket: https://bransch.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/vag/Utformning-av-vagar-och-gator/vagutrustning/belysning/ljusfororeningar/

Naturvårdsverket: https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/pollinering/vilda-pollinatorer-och-pollinering/pollineringen-ar-hotad/

Natursidan: https://www.natursidan.se/nyheter/ny-studie-nattbelysning-stor-anledning-till-insektsdoden/

Forskning och framsteg: https://fof.se/artikel/natthimlen-blir-allt-ljusare/

Light pollution map: https://www.lightpollutionmap.info

Stad utan ljusföroreningar! https://fof.se/artikel/stad-utan-ljusfororeningar

Forskning om nattlig belysning, Gävle högskola: 

https://www.hig.se/artiklar/nyheter/nyhetsarkiv/2023-06-16-ny-forskning-nattlig-belysning-mycket-storre-ekologiskt-hot-an-vi-forstatt

Rätt ljus drar färre insekter:

https://www.euronews.com/2026/02/10/from-denmark-to-the-uk-why-european-cities-are-installing-red-street-lighting

https://bioclockconsortium.org/en/news/why-artificial-light-at-night-is-a-problem-for-insects-and-what-we-can-do-about-it/ 

 

16/3-26. Tack, till politiker som alltid arbetar för klimatets väl.

Måndag den 16 mars 2026 var det en rättegångsdag i Solna tingsrätt. Juridikens kvarnar mal långsamt. Jag hade tänkt åka dit och lyssna - för att höra parternas argument och juridikens riktningar. En bokcirkel om Björn Wimans nya bok - Den lyckligaste leken - hindrade dock min färd. Boksamtalet var mycket bra, boken gav oss många olika samtalsspår, t ex om klimatförändringarna, familjerelationer, språk, kontext i olika tid, hur man lär känna varandra och hur vår historia ser ut. Ja, mer än så, förstås. 

Rättegången i Solna rörde en fredlig aktion på Bromma flygplats 2021. Någon av de åtalade gav uttryck för att dagen i rätten gick bra och att de åtalade och försvararen kunde framföra det de ville, t ex juridiska resonemang om demonstrationsrätt, nödrätt och fakta om klimat- och miljökrisen. 

Jag läste om en annan rättegång nyligen där den åtalade inte fick komma till tals. Hur ser vår rättssäkerhet ut om man inte får framföra alla sina skäl? 

Många aktivister strider för att politiken ska lyssna till vetenskapen och fatta de viktiga klimatbesluten som får oss att stanna i livets korridor. Om över 3 miljarder människors liv och hälsa hotas av klimatkrisen så måste vi agera, eller hur? Om Amazonas riskerar att omvandlas till en savann och att korallreven är bortom all räddning är inte något att bara låta passera. Aktivisterna har verkligen rätt, politiken behöver lyssna på deras budskap: klimatbeslut nu! 

Klimatforskare Johan Rockström och hans klimatkollegor pekar igen och igen på att vi har passerat 7 av 9 planetära gränser och att vi är nära flera trösklar, s k tippingpoints. Vi riskerar en skenande klimatkatastrof. Vårt samhälle riskerar att kollapsa. 

Idag ber jag oss alla att fundera kring hur vi vill att framtiden ska se ut. Ska framtida generationer få leva på vår planet? Om man vill det behöver vi ta krafttag nu. Om man inte vill det, hur ska det då gå för våra barn och barnbarn? Vetenskapen ger oss inte tid, vi behöver ändra våra förhållningssätt. Det är förstås svårt att förstå allvaret när solen skiner, temperaturen är skönt, vinden mild och vattnet strilar försiktigt i bäckarna. Men, framtidsscenariot ser verkligen helt annorlunda ut. Det är vi som lever här nu som behöver göra något åt det, för alla framtida generationers skull. Det kan inte vänta.

Tack, till aktivister som - högljutt eller milt, igen och igen - påtalar vikten av beslut som följer vetenskapen.

Tack, till politiker som alltid arbetar för klimatets väl.

Tack, till var och en som har kunskapen om den planetära problematiken med sig vid bordet i alla beslut och egna handlingar. 

A..

Roxy Farhat är aktivist inom Återställ våtmarker

 

Vi talar om aktivism, var gränsen går och dess varför. Det uppkommer ibland irritation, men aktivism skapar ofta också samtal som för oss framåt. Ibland är samtalet själva syftet. 

Roxy Farhat är aktivist inom Återställ våtmarker. Hon klev upp på scenen på Dramaten, avbröt en föreställning, höll ett kort tal och höll upp en banderoll. Hon skadade ingen, förstörde inget, skapade bara ett kort uppehåll i föreställningen. 

Hon fick ordet på bordet. 

Dagens efter aktionen, som säkerligen var omsorgsfullt planerad, snurrade bilder, texter och information om hennes varför i sociala medier, men också i etablerade medier som Svt, DN, SvD, Aftonbladet, Expressen, GT, Bulletin, m fl tidningar. Hon och aktionen - med en grupp omkring sig -  åstadkom ett stort medialt pådrag. Hon visade att en relativt liten aktion kan ge mycket information och stort genomslag i media. 

Återställ våtmarker är kända för att agera med civil olydnad som metod. Metoden innebär att aktionen sker fredligt, ickevåldsligt, men med inslag av brott mot någon regel/paragraf. Deltagarna behöver också vara beredda att genomgå rättegång för utdömande av ett eventuellt straff med anledning av lagbrottet. I Dramaten-aktionen skedde inget brott, bara en mindre störning, så det bör kunna ses som en stillsam icke-vålds-aktion (inte civil olydnad). 

Någon säger att aktivism kan skapa irritation och vara kontraproduktiv, men det är förstås beroende av vad var och en vill åstadkomma. En brist, tänker jag, är att vi sällan får med oss den fördjupade diskussionen om personens varför och hur man tänkt kring konsekvenserna av aktionen.  Vad är målet, hur ser planeringen inför aktionen ut, vilka metoder vill man använda och varför? Jag tänker att vi (ofta) behöver mer information, för att lära oss att förstå varför människor går över nya gränser. Förståelse för aktionen skapar ett annat tryck än irritation. Om vi ställer oss bakom aktionen så rullar snöbollen bättre. 

Aktivism är politiskt påverkan. Politiker, medlemmar i Naturskyddsföreningen, ministrar och mammor/pappor ägnar sig åt samma sak. De/vi genomför aktionerna på olika sätt. Några sätter sig på en motorväg, bryter sig in på en djurfabrik, sjunger, står tysta på ett torg eller dansar till klimatsånger. Andra skriver debattartiklar eller sitter vid styrets gemensamma bord och resonerar kring hur de vill ha det. Alla är aktivister i något mått, syftet är att skapa politisk förändring. 

Roxy Farhat har genomfört en aktion, hon har sen mött media och berättat om sitt varför. Därefter har hon skrivit en egen debattartikel (i Expressen) för att förtydliga sitt varför. Hon är dessutom, som en konsekvens av aktionen, inbjuden till Dramaten för att delta i ett panelsamtal om vad som skiljer konst från aktivism, tillsammans med t ex Dramatens konstnärlige ledare Mattias Andersson och Aftonbladets kulturchef Karin Pettersson.

Roxy Farhat har skapat uppmärksamhet, jag tänker att hon har använt den väl. 

“Vi har ett ansvar att resa oss när samhället går i en alltmer omänsklig riktning. Vad är du villig att göra för att stoppa den inhumana politik vi ser? När går din gräns? Vi måste våga resa oss, även i kulturvärlden. Kulturen är tandlös om vi inte agerar, att protestera är inte att ifrågasätta demokratin, det är att utveckla den. “

Är civil olydnad och ickevåldsaktioner ett bra sätt att skapa uppmärksamhet? Varför? Varför inte? Kan metoder ställas mot varandra? Är det bästa kombinationen av aktiviteter, det som gör att vi ser saker från olika håll? Eller blir det mest effekt av fridsamma aktiviteter? 

A.. 

Ps. Jag skulle själv inte använda civil olydnad som påverkansmetod, men jag ser - principiellt - ickevåldsmetoder som viktiga förändringsmetoder. Ickevåld och civil olydnad har skapat mycket gott för demokratin och våra rättigheter genom tiden. Det är av vikt att det finns människor som vill, törs och kan som agerar för viktiga frågor. Olika, tillsammans och var för sig! 

 

Inbjudan till Dramaten efter aktionen: 

https://www.dn.se/direkt/2026-03-03/stormade-teaterpjas-bjuds-in-till-dramaten/

Artikel av Roxy Farhat efter aktionen: 

https://www.expressen.se/debatt/debatt-darfor-avbrot-jag-dramatenpjasen/