söndag 30 juni 2019

Jonas Hassen Khemiri - sommarpratar i P1

Jonas Hassen Khemiri talar i P1 sommar den 29 juni 2019. Khemiri är författaren - som jag har mött honom. Ja, han är förstås väldigt mycket mer. Jag har inte mött honom i verkligheten, men jag har mött hans ord i hans bok Pappaklausulen. Det var en fin bok, som jag tyckte mycket om och gärna talar om i bokhandeln.

Jonas Hassen Khemiri talar mycket om rädslor, oförmågan att skriva eller möta människor. Ja, han talar om kärleken och livet också. Han talar om det svåra men kanske också det lätta med kärleken och livet. Kanske talar han ändå mest om vilken skillnad det kan bli när man släpper rädslan och vågar.

Jag blir kraftigt berörd av det han säger, ja, av hela hans sommarprat. Varför är vi så rädda? What´s the point? Världen är, ja, vad är världen? Vad är viktigt? Vem är vi och varför?

Tack, Jonas Hassen Khemiri. Utlämnande. Starkt. Vackert. Viktigt. Fint.

Jag bugar.

Varmt lycka till i allt du gör!

A..

tisdag 25 juni 2019

s/s Norrtelje - ligger vid stadens kaj



Så vackert vi har det i bygden. Norrtälje är en fin liten stad, men många vackra stråk. Det byggs så det knakar - nya människor, nya bostäder och nya företag möter oss i staden. Det är en fröjd att se. Vi hoppas att stadens människor och besökare handlar i - mitt i - den lilla staden, så att gemytligheten får finnas kvar. Handla lokalt är ett viktigt mantra. Det var och en gör, gör skillnad.

Nere i hamnen, bara några hundra meter från Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje ligger stadens vackra s/s Norrtelje. Den ägs av stiftelsen s/s Norrtelje och där finns också en vänförening som månar om fartyget. Hon är vacker där hon ligger och många uppskattar att hon finns. Ja, säkert nästan alla.

s/s Norrtelje har en ny krögare. De byts ibland för att förutsättningarna inte fungerar. Det är ju omöjligt att bedriva restaurangverksamhet när fartyget ligger bortom all synlighet och tillgänglighet, ja, Det är förstås lättare när båten är på plats. Det är den nu.

Ja, båten är åter på plats vid kajen med möjlighet att driva verksamhet; den är öppen, välkomnar gäster och har en uteservering - vi kan sätta oss inne, på däck eller på kajen och njuta god mat och dryck och samtidigt njuta av en fantastiskt vacker miljö. Det är en fröjd att vi har henne, eller hur?

Jag önskar de nya krögarna lycka till och peppar folket i bygden att nyttja, gilla och göra det bästa av allt det fina vi har nere i stadskärnan i vårt lilla vackra Norrtälje.


Anette Grinde

fredag 21 juni 2019

Lillbilen firar midsommar

Lillbilen - en Renault 4 Cv - firar midsommar på Labacken 2019

Labacken - St Eriks Gilles hembygdsgård i Övra Söderby, Roslagsbro.
Här firas midsommar med dans, korv, fika, fiskdamm, visning av gamla ting & de fina husen. 




De mest speciella bilarna står förstås på särskilt anvisad plats!


Platsen är lövad till fest! 


Vacker midsommarflagga i topp!




Alldeles nyss var gården fylld av besökare - kanske 1000 gäster eller mer - Nu, bara någon timme därefter är det städat, iordningställt och stängt igen. De är fantastiska, de där ideella funktionärerna som jobbar i hembygdsföreningen i bygden.

Ja, bilderna är fotograferade innan och efter det stora midsommarfirandet
som drar mängder av människor från när och fjärran.




torsdag 20 juni 2019

s/s Norrtelje & snäckan i hamnen

s/s Norrtelje 19 juni 2019
Foto; Anette Grinde

s/s Norrtelje har nu öppnat krogen igen. En ny företagare satsar tid och resurser för att driva krogen på båten. Var det grekiskt nu? Jag hoppas den tas emot väl, att folket i bygden gynnar det de vill ha kvar. Det är ju vi som gör att näringarna finns - utan gäster och kunder, inte.

Snäckan i hamnen 19 juni 2019
Foto; Anette Grinde
Snäckan är ett omdiskuterat konstverk i hamnen i Norrtälje. Invigning skedde bara häromveckan, så den är alldeles ny. Visst är det så konstverk ska vara? Omdiskuterade, utmanande och annorlunda. Den här snäckan kan man gå in i och begrunda även inifrån. På utsidan speglas den i olika riktning - ibland ser man sig själv men ibland inte när man står alldeles framför den.

Visst är den väl ändå lite spännande?

A..





söndag 16 juni 2019

Jag gillar galenskap...


Världen är fylld av "galna" människor. Jag gillar människor med "udda" intressen, kanske särskilt sådant som har en tendens att blir lite fanatiskt.

Lite galenskap gör livet vackrare, tänker jag. Fanatism är vackert. (Ja, det finns gränser och undantag.) Det finns mängder av människor som uppslukas av sina intressen, måste - vill - göra mer, vill lära sig mer eller bara låta sig uppslukas mer av det roliga i aktiviteten. Det finns mycket sånt. Hur många fanatiker har du i din vänskapskrets? (Eller har du inte tänkt på dem som fanatiker?) Vilket är deras särskilda intresseområde?

Idrott - och då särskilt långt, längre och längst - är en sådan aktivitet, som gillas hos mig. Ju längre desto mer intressant, tänker jag. Jag imponeras av frenesin och att de klarar så otroligt långt Jag vill förstås själv, men har inte (ännu) kommit längre än långt. 62 km en gång (148 varv på en 400-metersbana) och ca 70 km (Jättelångt) en gång. Ja, det är ju långt, men inte längre än långt. Kanske lyckas jag i sinom tid. Vi får se, vi får se. Tiden är ännu inte slut för sådant. Det finns hopp och det finns vilja.

Under helgen som gått har t ex Jättelångt (löpning ca 70 km mellan Grisslehamn och Norrtälje), Vätternrundan (cykling ca 30 mil) och Ragnar Relay Lake Mälaren 2019 (stafett runt Mälaren) gått av stapeln. Det involverar mängder av människor och mängder av lust och vånda. Är jag tillräckligt tränad? Är jag hel? Är jag förkyld eller kry? Fungerar min kropp? Vem tar hand om hönsen och katten när jag är bort? Hur tar jag mig till evenemanget? Har jag råd med sån´t? Är det skoj att utmana sig eller gör det bara ont?

Dessa aktiviteter fungerar för "alla" som tränat lite mer än bara lite. Lite mer fokus. Lite mer intresse. Lite mer fanatism. Lite mer jävlar anamma och lust. Lite mer envishet. Det krävs en del för att gå iland med det långa, långa - du måste orka eller kunna fortsätta när kroppen säger nej. Du måste fortsätta trots att du inte orkar.

Under helgen sprang jag - och nio andra i vårt lag - runt Mälaren i en stafett. Vi sprang strax under 29 mil - fördelat på 10 personer. Var och en sprang 3 sträckor - med lite olika längd för att möjliggöra för fler. Vi startade på lördag morgon och gick i mål på förmiddagen på söndagen. 30 sträckor - i olika längd och sort - klarades av. Det var väldigt få timmar sömn, väldigt varmt på dagen och ljuvligt svalt på natten. Det var svårt att sova i bilen (där flera andra personer också befann sig), vilket förstås resulterade i en avsevärt sömnunderskott. Hur fungerar vi under annorlunda förutsättningar och hur fungerar en grupp eller ett lag som ska genomföra något tillsammans? Ja, två dagar visar kanske inte sådana förutsättningar - vi klarade vår lagsämja och genomförde alla sträckor galant.

Det var en fantastisk grej att göra med min dotter och måg. Det var en lagom utmaning för mig just nu. (Det hade kunnat bli svårare, men blev ändå svårt nog.)

Efter genomfört arrangemang blev jag rätt spak, som i väldigt trött. Ett mycket varmt väder, mycket dåligt med sömn, långa tider i bil, samarbeten för att inte missa kommande sträckor och egen aktiv prestation som lyckades väl eller påverkades av omständigheterna (kraftig värme). Ja, allt detta påverkar mig. Känslan är positiv. Kroppen klarade uppgiften och det är tydligt att knoppen nu behöver "sova ikapp".

Detta var vackert, svårt, inspirerande, glädjande och en "aldrig mer-känsla" som mycket kort därefter (kanske bara sekunder) byttes till ett "jaaaaa, visst gör vi det här igen?"

Nu är jag trött. Väldigt, väldigt trött. Men också väldigt väldigt glad.

Det här var en bra nivå av galenskap - jag blir glad av aktiviteten.

Tack, till lag Terrific Ten, som denna helg tillsammans sprang Ragnar Relay Lake Mälaren!

A..


Stefan, Lars, Ebba; Lisa, Sofia, Anette, Sofie, Olov-Anders, Per och Kristoffer!
Leif körde vår bil och tog bilden - tack till honom för god insats! 


Sofie - glad och lycklig över att nu vara i mål med sina sträckor.
Hon klarade alla tre sträckorna galant!

lördag 15 juni 2019

Känn inte efter, för bövelen...

- Det gör ont i halsen.
- Magen trasslar.
- Benhinnorna svider.
- Jag kan inte ta upp något från golvet, för ryggen har havererat. Det gör ont.
- När jag vrider mig så här, gör det ont i höften.
- Jag är snuvig.
- Det gör ont i knät.
- Och varför känns tån så där konstig?
- Där, i hälen, värker det på en punkt.
- Och tummen, som verkligen gör ont, ja, ända sen jag föll på halkan i mars.

Men, varför allt detta? Du har ju inte varit sjuk tidigare under veckan - varför då just idag?

Kanske är det för att det är tävlingsdag?

Du kanske helt enkelt bara är nervös.

A..





fredag 14 juni 2019

Tröskelpass

Det bästa löparpassen är tröskelpassen, tänker jag. Det kan möjligen vara så att jag har ett annat innehåll i tröskelpassen än vad som normalt avses, ja, helt enkelt en annan definition.

För mig är ett tröskelpass ett sådan pass där jag har tagit mig ut över min tröskel - och alltså kommit ut och sprungit.

A..


"Tröskellöpning handlar om att springa i en fart som är den högsta möjliga där kroppen hela tiden klarar av att transportera bort eller förbränna de ”trötthetsämnen” som bildas när man springer. Genom att träna kring just den farten kan man på sikt förskjuta tröskel så att man vid en högre fart än tidigare klarar av att transportera bort eller förbränna trötthetsämnena. Man blir helt enkelt inte lika trött vid en given fart, vilket kan benämnas som att ens uthållighet har förbättrats. Tröskelfarten har blivit snabbare." - marathon.se




Kort nationaldagsbesök 2019
hos farfar & farmor i Gävle



















onsdag 12 juni 2019

Ska Pythagoras stänga? Men, nej ...

Pythagoras industrimuseum har under många år varit en mycket positiv plats för många. Det är ett internationellt och nationellt känt museum som haft en mycket stort antal besökare. Vi har sett och hört röster om den fantastiska plats, som har utvecklats stort under årens lopp. Vi har guidats, där har funnit aktiviteter och många - barn och vuxna - har fått ny kunskap om den värld och historia som platsen vill berätta om. Hur har gamla industrier sett ut? Hur arbetade man förr? Vad gjorde man här? Ja, man har visat en unik period i industrialismens utveckling och vi har haft en viktigt knutpunkt i Norrtälje. Det är något unikt och viktigt.

Det har tagit tid att bygga upp detta, kunskapen har byggts upp allteftersom människor har arbetat i organisationen. Fler vet, både i personalstyrkan och i besökargrupperna. Kunskap behöver underhållas. Det går inte att lägga ner för att senare, i en annan politisk situation, bygga upp igen. Då förlorar man inte bara just den personal, just den unika personen med den personens sysslor och kunskap, utan också väldigt mycket kompetens som finns just här och just där.

Margareta Blekastad säger i en krönika i NT; "Pythagoras är en av Norrtäljes juveler. Något att vara stolt över. Det är inte bara trist att museet har varit stängt under våren. Det är rent ut sagt pinsamt."

Ja, jag är benägen att hålla med. Jag - och säkert många med mig - undrar hur politikerna och kommunens pengafördelare kunnat landa så illa i sina beslut. Hur tänkte man?

Hur tänker kommunens politiker här? Ser man om, att och hur den samordnande tanken med Norrtälje museer skapar negativt istället för positivt? Ser man vad besluten leder till för Pythagoras? Har man gjort en konsekvensanalys? Hur ser den ut och hur har man reagerat på den?

Jag ser att facebookgruppen Minns ditt Norrtälje riskerar att stängas - som en protest mot situationen hos Pythagoras. Micke Grann, som startat gruppen och är ansvarig för densamma, ger uttryck för en stor frustration och gruppens medlemmar gör detsamma.  Den ene för att han är drivande och de andra för att de är deltagare som haft mycket stor glädje av gruppen. Den har skapat mycket kunskap och glädje. Det vore en mycket stor sorg om den lades ner. Facebook-gruppen har inget samband med Pythagoras, mer än att Micke Grann och hans familj har det. Nedläggningen blir en protest som slår fel, men även sådant är förståeligt när människor drabbas av sorg över en situation man inte på något sätt kan rå över.

Jag ber, hoppas och ber, att de styrande politikerna och tjänstemännen i vår kommun tänker om och gör det möjligt för Pythagoras att fortsätta att driva den viktiga och oerhört positiva verksamhet som sätter ett viktigt museum i Norrtälje på kartan. Låt oss utveckla och vårda stadens finaste verksamheter, inte förstöra dem. Tänk om, jag ber er, tänk om.

Jag hoppas detsamma om facebookgruppen Minns ditt Norrtäljes fortsatta varande; att Micke Grann har ork och glädje kvar inom sig att fortsätta att driva, berätta och också låta andra inspirera med bilder och kunskap om vår bygd.

Vår historia är viktig. Att lära, se och ta del av den på dessa sätt är ovärderligt; att låta Pythagoras gå om intet vore alldeles förskräckligt. Till detta måste det gå att ordna tillräckliga resurser. Det bara måste.

Samma gäller förstås Minns ditt Norrtälje även om det där är en fråga om ork och glädje hos en enskild person. En person som gör och gjort skillnad i många år. Med hopp om styrka hos familjen Grann.

A..



Artiklar i Norrtelje tidning på sistone - om Pythagoras.

NT juni 2019
NT juni 2019 - Blekastad - krönika.
NT maj 2019.
NT februari 2019.
NT januari 2019.
NT juli 2018.
NT december 2017.

Wikipedia om Pythagoras industrimuseum; Museet ägs av Stiftelsen Motorfabriken Pythagoras och drivs av stiftelsen med hjälp av stödföreningen Pythagoras Vänner.

- Vilka sitter i stiftelsens och stödföreningens styrelser? Vem är tänkt huvudman för stiftelsen? Är det kommunen? Vilka utser styrelsemedlemmarna och vilka uppgifter har dessa? Finns det ekonomiroll? Ansökningsroll hos andra än kommunen? Är det bara kommunen som är finansiär? Ägs huset/fastigheten av kommunen eller stiftelsen - inte bara verksamheten?

(Stiftelser har Länsstyrelsen som tillsynsmyndighet.)




fredag 7 juni 2019

Älskade dotter


Åren går. Åren går sakta framåt. Eller kanske rullar de fortare och fortare. Idag fyller hon år, det där lilla livet som kom för en massa år sen. Fast det var ju ändå alldeles nyss. Jag älskar henne högt. Hon och hennes syster. Och hennes systers lilla nya. Och de bådas respektive. De är alla så fina. De känns i hjärtat varje dag.

Idag är det min dotters födelsedag. Hon fyller jämnt, hon har kommit en god bit på väg i livet och ordnat det fint och väl för sig. Hon är klok och sund, omger sig med vänner, kärlek, träning och roligheter. Hon kan. Hon gör.

Tänk om man hade vetat, innan man fick barnen, hur mycket känslor de skulle föra med sig. Tårar och skratt, glädje och oro. Lycka. Tacksamhet. Minnen. Och en meningsfull framtid - varje dag.

Ja, jag lever mitt eget liv i allra högsta grad men också tillsammans - i innerlig glädje både nu och för framtiden med mina barn och deras liv. Barnen är onekligen en del av mig. Mina, men ändå inte alls mina, eftersom de är helt sina egna.

Älskade dotter. Må du ha en alldeles fantastisk dag idag och må lycka, hälsa och mod vara med dig i alla dina dagar.

Anette Grinde
5 juni 2019

Kassaräkning 1972 - 1973 (St Eriks Gille)






Kassaboken fortsätter med sina noggranna anteckningar över åren 1972-1973. Varje uppslag omsluter två år, är upprättat av Edvin Jansson och granskat av Sigfrid Andersson och Tore Andersson. Åren går sakta framåt, men samma människor är engagerade utifrån den kunskap och engagemang som just de har.

Ingående medel till 1972 uppgick till ca 1561 kr. Intäkter under året har bestått av medlemsavgifter 180 kr och ränta från banken drygt 58 kr. Använda medel under året har bestått av annonser hos Norrtelje tidning med 45 kr samt porton med 15 kr. Utgående kassabehållning, att föras vidare till 1973, uppgår till ca 1740 kr.

Ingående medel till 1973 uppgick till ca 1740 kr, inkomna medlemsavgifter under 1973 för 41 medlemmar till 205 kr samt ränteintäkter 64 kr. Medel har använts för annonser i Norrtelje tidning 25 kr, porton 100 kr, kaffe vid möte i maj 40 kr samt övriga porton, giroavgifter och kuvert med drygt 17 kr. Föreningen överför till 1974; 1827:83

Strikt. Enkelt. Ordentligt.

Jag läser boken med glädje.

Anette Grinde


 
 
-------------------------------------------------------


Länkar om bygd & kultur; 
Styrelseberättelser, kassaredovisningar och protokoll i föreningen St Eriks gille - 1970-tal - i denna blogg!
Styrelseberättelser, kassaredovisningar och protokoll i föreningen St Eriks gille - 1960-tal - i denna blogg!





  • Ord om 1999-2011 (tidigare inlägg som också innehåller bilder och ord om tidigare år).



söndag 2 juni 2019

Solen skiner och himlen är blå...

Solen skiner, himlen är blå men det är en smula kallt i vinden.
I lä är det varmt & skönt! 


Kassaräkning 1970 - 1971 (St Eriks Gille)






Ja, nu har vi kommit till åren 1970-1971 i kassaboken som nogsamt förs i föreningen St Eriks Gilles (Roslagsbros hembygdsförening) regi. Siffrorna är förda av Edvin Johansson och granskade av Sigfrid Andersson och Tore Andersson. Det är snyggt och prydligt, lagom enkelt, år efter år.

1970 inkom 170 kr i medlemsavgifter och lite drygt 75 kr i ränteintäkter till föreningen. Det var verkligen bättre ränta då än nu, eller hur? Räntan var beräknad på kassabehållningen från 1969, som vid årsskiftet uppgick till 1315 kr. Under 1970 har medel använts med 50 kr till Lyhundra kommunalkontor och ca 9 kr till porto och andra kontorsmaterial. Man för 1452 kr vidare till 1971.

Under 1971 inkom 190 kr i medlemsavgifter och 69 kr i ränta. Använda medel var annons i Norrtelje tidning med ca 26 kr, telegramkostnad till tidigare ordförande Ullén på hans 75-årsdag med 9 kr, kaffe i Sockenstugan 103 kr och porton 11 kr. Vidare till nästa år fördes 1561 kr.

Man ökar behållningen sakta. Det finns lite, lite mer i kassan för varje år.

A..
Labacken 1946 - bild lånad av St Eriks Gille.




Labacken, Övra Söderby - 19 april 2019 - Foto Anette Grinde




Länkar om bygd & kultur; 

Styrelseberättelser, kassaredovisningar och protokoll i föreningen St Eriks gille - 1960-tal - i denna blogg!









  • Ord om 1999-2011 (tidigare inlägg som också innehåller bilder och ord om tidigare år).