God morgon, Norrtälje

Gräsand, vuxen hane. Norrtälje.

Frostig morgon! Lilla torget, Norrtälje.

Nils Ferlin

Labacken - Övra Söderby, Roslagsbro - frostig morgon.

Foto Anette Grinde - Norrtälje 20191101

Club 4CV Suede hade träff på Labacken (27/7 2019)

Sju små bilar färdades genom landskapet i vårt vackra land och möttes i den lilla sommarstaden Norrtälje. De kom från när och fjärran. Samlingsplatsen var Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje och de flesta var där redan en stund innan kyrkklockan slagit 1000. En varm och solig dag stod för dörren och alla ansikten lyste av glädje och förväntan. Vänlighet och värme kändes lång väg av både bilägarna, deras respektive och de som råkade ha vägarna förbi. Dessa bilar värmer människornas själar - de gör oss glada och vänliga till mods. Ja, med så innerligt söta bilar och med värmen hos deras ägare går inte att känna annat än glädje. Man blir verkligen glad av detta.

De anslutande bilfararna klev in i den lilla bokhandeln och bokhandlerskan berättade om hur det kom sig att Leif Hemlin köpte sin lilla finbil 2017, att hon själv köpte bokhandeln under samma höst, och att bokhandelshusets (den södra av Wallinska gårdarna) äldsta - östra - del är från 1700-talet (Ryssladan) men byggts efter rysshärjningarna.  1719 var året när ryssarna brände en stor del av den svenska kusten - vilket nu är 300 år sedan. Huset är alltså byggt några årtionden efter dessa härjningar. Den andra - västra - delen av huset (ut mot Lilla torget) är från 1800-talet. Det är en synnerligen speciell plats att driva bokhandel i och bokhandlerskan var glad över det fina besöket denna dag. Så fina bilar ser vi sällan till i bygden. Vi vill gärna se er igen.

Efter en stunds samtal inne i bokhandeln och någon liten utflykt runt i den lilla staden samlades bilfararna vid Lilla torget igen för färd till St Eriks Gilles - Roslagsbros hembygdsförenings hembygdsgård - Labacken, i Övra Söderby, Roslagsbro. Leif Hemlin ledde gruppen, som i gemensam trupp färdades genom Roslagsbros vackra och slingrande vägar ut genom landskapet. Vägnätet är som en labyrint, men lotsen förde gruppen rätt utan särskilda omvägar. (Ja, många gäster har kört vilse här).

St Eriks Gille - hembygdsföreningen - bildades 1960 och fick gården Labacken i gåva i början av 1980-talet av ett dödsbo. Den var då i ett helt annat skick än den är i dag. Föreningens medlemmar och andra intresserade har genom årens lopp lagt väldigt mycket ideell kraft på att iordningställa fastigheten och hålla den i fortsatt gott skick. Det ligger många timmars arbete, både i glädje och tungt slit, i dessa byggnader och dess tomt. Vad vore vi utan allt detta? Vad vore vi utan de fantastiska människor som lägger tid och resurser i bygdens föreningar?

Claes Holmström är föreningens ordförande och han berättade om byggnaderna, om hur gården brukats och om arvskiftet som gav gården till föreningen. Byggnaderna var öppna för var och en att besöka, vilket flera av finbilssällskapet gjorde. I den relativt nybyggda ladan hade föreningen dukat borden och ställt fram de mjuka stolarna (som Birgitta Holmström så fint klätt om). På borden fanns kaffe, kakor, bullar och korv till den som behövde stärka sig för viktiga samtal, kommande hemfärd eller bara den allmänna samkvämsglädjen. Hembakt är inte fy skam, det kan hembygdsföreningsfolket intyga. Labacken i Övra Söderby är en vacker plats och hembygdsföreningen drivs av engagerade medlemmar. De vill, de kan och de gör.

Claes Holmström (ordförande i hembygdsföreningen) hade också med sig två av sina T-fordar (han har ytterligare två under renovering hemma garaget) till träffen. Kalle Hemlin (vice ordförande i hembygdsföreningen) hade med sig sin Volvo PV Sport - i original (årsmodell 1960). Därutöver fanns några andra särskilda finbilar och någon av större omfång. Oavsett form, färg och skick bjöds här på glädjefyllda och intresserade samtal. Det blir lätt så när likasinnade möts, eller hur?

Tack till Claes och Birgitta Holmström och Kalle Hemlin för guidning, glädje och fika på gården.

Leif Hemlin har varit med i Club 4CV Suede sedan han köpte sin lilla finbil i juli/augusti 2017. Han ger ofta uttryck för att han är väldigt glad över klubben, som har givit honom ofantligt mycket tips och råd till hans renovering av bilen. Utan all den hjälp han har fått av några klubbens medlemmar skulle han inte ha klarat att renovera sin bil på den korta tid det nu tog (2017/2018). Att få ta del av den enorma kunskap, all glädje och det stora intresse som finns hos flera personer i klubben har varit en tydlig nyckel till hans renoveringsframgång. Namn som Andreas Uddling och Leif Hurtig har återkommande hörts vid vårt köksbord i Övra Söderby, och alltid med glädjens och tacksamhetens glimt i Leifs ögon. Och den där medlemspärmen med all matnyttig information har ofta fört hans arbete framåt. Att vara med i klubben var ett riktigt bra drag.

Vi tackar Club 4Cv Suede för er färd till oss i Norrtälje och Övra Söderby denna vackra lördag i slutet av juli 2019. Ni är varmt välkomna tillbaka till oss igen. Ja, jag är benägen att tro att Leif Hemlin och att hembygdsföreningen håller med mig om detta.

Välkomna åter, gott folk.

Anette Grinde
bokhandlerskan i 
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje

Lillbilen firar midsommar

Lillbilen - en Renault 4 Cv - firar midsommar på Labacken 2019

Labacken - St Eriks Gilles hembygdsgård i Övra Söderby, Roslagsbro.
Här firas midsommar med dans, korv, fika, fiskdamm, visning av gamla ting & de fina husen. 

De mest speciella bilarna står förstås på särskilt anvisad plats!

Platsen är lövad till fest! 

Vacker midsommarflagga i topp!

Alldeles nyss var gården fylld av besökare - kanske 1000 gäster eller mer - Nu, bara någon timme därefter är det städat, iordningställt och stängt igen. De är fantastiska, de där ideella funktionärerna som jobbar i hembygdsföreningen i bygden.

Ja, bilderna är fotograferade innan och efter det stora midsommarfirandet
som drar mängder av människor från när och fjärran.

Oj, ett litet vårtecken tittar fram...

Blåsipporna tittar försiktigt fram och några modiga små tussilago tar sats i ett dike. Är våren på gång, mån tro?

Labacken - St Erik Gilles hembygdsgård

Labacken
St Eriks Gilles - Roslagsbros hembygdsförenings - hembygdsgård i Övra Söderby, Norrtälje

Foto Anette Grinde 
21/1 2018

Läby - Söderby

Läby - Vattholma - Rasbokil & Rasbo - Bärby - Solvalla - Knutby - Edsbro - Söderby. Sol & fint. Inga regnkläder idag!

Idag var vi utan karta. Det är lite svårt att navigera på småvägar då. Vi körde rätt och fel, men kom så småningom dit vi skulle. Googelmaskinerna var batterislutiga, men solcellsladdaren räddade läget när solen sken. I moln och skugga var den rätt oduglig, men med solglimtarna under dagen gick det ändå väl. Från Knutby hittade vi ändå, så då kunde solfångaren packas ner.

Dagens sträcka (22263 - 21259 =) 100 km. Turens totalsträcka (22263 - 12238) = 100 mil.

Morgonplats! Vi vaknar i ljuvlig tallskog idag igen. Himlen är hyfsat blå.

Årets cykeltur 12/7 - 24/7 2017

Söderby - Östhammar

Östhammar - Laxön/Älvkarleby

Laxön - Axmar

Axmar - Iggesund

Iggesund - Gnarp

Gnarp - Sundsvall

Sundsvall

Sundsvall - Hassela

Hassela - Orbaden/Vallsta

Orbaden - Ockelbo

Ockebo - Årsunda

Årsunda - Harbo/Läby

Läby - Söderby
= 100 mil

Nu vet vi vad haren gjorde i potatislandet.... :)

Häromdagen undrade vi vad haren gjorde i potatislandet. Hen satt där och filurade.

Idag upptäcktes att där fanns tre små harpalter, så då vet vi nu vad haren gjorde i potatislandet. Den hade helt enkelt sitt bo där.

Då får vi helt enkelt vara lite särskilt försiktiga när det är dags för skörd.

A..

Vafalls - vad gör haren i potatislandet?

Vad gör haren i potatislandet? Ja, just nu filurar hen förstås bara, men nyss satt den med rumpan i vädret. Har den hittat något ätbart här, tro? Eller är det kanske bara ett lagom fint gömställe, kanske?

Jag längtar...

Jag längtar till synen av barnen. De som dansar, skrattar och leker. Eller skrapar sig på knäna i det gröna gräset.

Jag längtar till festen där människorna ler. Där de talar, dansar och förundras över allt det fantastiska som livet ger.

Jag längtar till det ruskiga dragspelet. Det som år efter år spelar sommarens visor. De som hör till. De som riktigt hör till. Som rösten som sjunger och folkdräkten som svänger till Björnen sover och Små Grodorna, till exempel. Och kanske också till Sju vackra flickor i en ring.

Jag längtar till högtalaranläggningen som skrapar och raspar. Just för att den hör till. Och för att ingen har prioritet på att skrapa fram någon annan till detta evenemang. Det finns annat som behöver ordnas först, kan man tro.

Jag längtar till arrangemanget där de ideella krafterna har skrapat ihop frågor till tipsrundorna och ordnat med allt runtomkring. Jag ser hur de putsar och fejar, klipper och målar. De gnisslas en aning över att de har blivit så få. Jag undrar vem som bakar kakor till de 800 gästerna som kommer. Kanske är det du?

Jag längtar till den blomstrande stången. Den som reses med bygdens kraft. Till den behövs det mängder av blomster. Vem plockar detta, tro?

På fredag fylls byn med folk. Från när och fjärran kommer de åkandes. Någon med traktor, någon på cykel, många per bil och några per fot. Jag undrar hur de tänker att allt detta kommit till?

Några timmar senare är det tomt igen. Då är det nog bara flagghalning, städning, diskning och ihopplockning kvar.

Vad vore allt detta - om den ideella kraften inte fanns?

Anette Grinde

Hembygdsföreningen St Eriks Gille arrangerar

midsommarfirandet på Labacken, Övra Söderby/Roslagsbro

Midsommar 2011.

Välkommen dit.