Låt oss rösta för faktiska och tydliga klimatbeslut - för planetens väl - i höstens val.

Jag läser om skogsbränderna i Spanien och Frankrike. Jag tänker på boken Blå av Maja Lunde och jag tänker på den onda cirkel som uppkommer med anledning av bränderna. Bränderna ödelägger, skadar djur, natur och kulturvärden - ja, även människors liv, hälsa och egendom - och förstärker klimatförändringarna som pågår på vår planet. Bränderna skapar mer utsläpp, förutom själva förstörelsen. 

I DN (29/7-26) läser jag att “Bränderna ritar om turistkartan…" och att “hotell- och badorter satsar på luftkonditionering…” och ändrade semesterperioder. En annan förändring är att semesterkartan flyttas norrut. “Sverige kan gynnas “.

Väldigt få resenärer och semesterorter tänker kring klimatförändringarna, de utgår mer utifrån de egna preferenserna. Det i sig är (för mig) en väldigt stor märklighet. Vi påverkas av allt som händer i vår värld, det ingår i de destruktiva cirklarna: krigen, flyktingströmmarna, oljan, kommersiella krafternas driv, överkonsumtionen, plasten i markerna och haven, försurningen i haven, och så vidare. Det är därmed otroligt viktigt att politiken fattar klimatbeslut som för oss till nya tankespår: klimatsmarta narrativ och tydliga handlingar, vi behöver skapa “det nya normala” som t ex berättar om att vi stannar på marken, semestrar på hemmaplan eller i närheten, egen fysisk rörelse (som skapar bättre hälsa), egen trädgård, blomster och grönska i stad och samhällen, mindre asfalt, med mera. Vi, var och en, gör skillnaden - varje dag. 

Låt oss använda mänsklighetens fantastiska driv och kompetens till att minska utsläppen, låta oljan stanna i marken och skapa nya möjligheter för mänsklighetens fortsatta liv på jorden. Rent, inte destruktivt.

När vi fortsätter att tänka i tillväxt, låga drivmedelspriser, långresor, flyg, batterikapacitet och förbrukning kommer garanterat utsläppen att fortsätta. 

Vad händer om vi istället - alltid och i varje steg vi tar - tänker kring hållbarhet, djuren och naturens förutsättningar och människor överallt och i alla tider framåt? Som att också dessa förutsättningar - framtidens generationer - är viktiga för hur vi lever idag? Att förneka gör oss inte förberedda, det fördröjer, skapar högre kostnader, mer utsläpp och sämre livsförutsättningar för oss alla.  

Människan är ansvarig för bränderna, klimatförändringarna och förstörelsen av planetens förutsättningar. Det ligger på våra axlar att lösa problemen. 

Låt oss rösta för faktiska och tydliga klimatbeslut - för planetens väl - i höstens val.

A..

1/8-26. Lördagspoesi: återvinningscentralen.

 Återvinningscentralen är en plats för muttrar och trasiga möbler, trängsel och mänskliga möten. Det är också en plats för köer, ovant backande släpvagnar och vackra ting som fallit bortom lusten. Eller bara tiden. 

Är återvinningscentralen kanske en plats för avlämnande av förlorade drömmar också? 

Vad gör det med oss att lämna farmors bord där? Vilka sår i hjärtat skapar det första barnets docka när den nu ska läggas i en röd container full med andras krattor och trasiga stolar som inte betyder något alls. Mitt allra viktigaste blandas med ditt trasiga skräp. 

Hur orkar jag det? Vad gör det med min själ?

Ska jag slänga här eller där, eller kanske i nästa container ändå? Är det här facket för hård plast eller mjuk? Är det här en tidning eller en bok? Vad kan jag göra för att förvandla boken till en tidning på återvinningscentralens strikta rum? 

Är det olika fack om det är klistrigt på pappret eller inte? Jag har förstått att postit-klister-lappar i tidningsinsamlingen gör fasa i tidningsåterbruket. Är det sant eller rent hitte-på?

Hur kan man slänga plastlock i facket för mjölkförpackningen? Det känns så fel, jag vill göra rätt, men är det ens möjligt att vara eller göra alldeles rätt? 

Flaskor. Pant. Brädor. Kemikalier. Färg. Är det skillnad på omålade brädor, målat med rött eller plastfärgsgult, tryckimpregnerat eller trärent med lack? Är min skillnad samma som din skillnad? 

Vad vet du om återvinningscentralens alla frågor? Vad vet du om sånt som jag inte ens kunnat ana? 

Den 1 augusti-26 är vår nästa lördagspoesi: 

• Kl 1400. 
• I bokhandeln i Norrtälje. 
• Egenskriven poesi, typ rim, dikt eller kanske haiku, 
• max fem minuter och 
• var & en som vill delta med sin dikt måste följa temat: återvinningscentralen. 
• Föranmälan till Anette Grinde tfn/sms 0708905731, för dig som vill framföra din poesi den 1 augusti 2026.

15/7-26. Ölandsleden.

 På den här sträckan gick tåget för länge sedan. Nedlagt, övertaget av naturen, men sedan återtagit av människan för ganska många år sen igen. Ölandsleden kan cyklas, springas eller vandras i nord/sydlig riktning. 

Naturen är en smula karg, men ändå vacker. Kor går i hagarna, färisten och stenmurar hindrar deras färd utanför hagen. Det är vackert att se skiftningarna i naturen, olikheterna, känna dofterna. På kvällen ropar rådjuren.  

Jag ser semesterfirarna njuta av cykelturen, promenaden och utflykten. De cyklar till stranden, affären, glasskiosken och kroppkaksboden. De njuter en bilfri sträcka där naturen och leden tillsammans bjuder in till rörelse. 

Det bilfria gör skillnad för hälsan, naturens, djurens och människornas. Ja, klimatets också. 

Jag skulle gärna se fler djur i naturen, t ex se fåren hålla undan en del av buskagen. Skulle det vara bättre eller sämre för den biologiska mångfalden och klimatet? Att hitta lagom är svårt. Betat ger öppna marker utan buskage, utan ger ogenomtränglig växtlighet. Ingetdera känns särskilt bra. 

Vad är lagom? För vad, för vem?

A..

Traktorägg.

Traktorägg.

Bönderna kämpar mellan sol och regn, torka och blöta för att hitta lagom väder för att slå åkrarna. Plötsligt händer det för några, andra hinner inte och får invänta nästa period med rätt väder. Vi som står bredvid betraktar och förundras över markernas växtkraft och odlarnas arbetskompetens. 

Vi tackar för öppna och brukade åkrar, för variation och mångfald.

De lämnar sina ängar, som de fyllt med traktorägg - att sen användas som foder till djuren. 

Hur kommer framtidens odlingsmetoder att se ut? När kommer plasten och det fossila bränslet att fasas ut? Hur länge kommer vi att odla mat till djuren istället för till människorna? Hur mycket fossilt bränsle kräver bondens och skogens alla maskiner? 

För varje liter fossilt bränsle som pumpas upp ur jorden förstör vi framtiden än mer för våra barn och för kommande generationer. 

Traktorägg på gröna ängar - mitt i naturens vidder - har ändå något märkligt vackert över sig. 

Plats: Roslagsbrovägen, Väsby/Ekeby, Roslagsbro, Norrtälje.

#samtidsbild #roslagsbro #traktorägg #norrtälje #roslagsbrovägen