Pelle Andersson - Ordfront - DN 31 augusti 2020

 
Pelle Andersson - Ordfront - DN 31 augusti 2020

Vems är felet hur världen ser ut?

Jag läser Pelle Anderssons, vd Ordfront förlag, debattartikel i dagens DN och funderar kring världens väl. Det företag han ordnar om vill jag inte ens ta i min mun, inte ens tänka på. Jag funderar ändå kring den förhatliga näthandeln, storköpsområdena i städernas ytterkanter och de små butikernas väl. Jag funderar kring vad det är människorna i bygden verkligen vill ha. Visst är det så att du som företagare eller konsument handlar med eller i, visar omsorg om, det du vill ha. Eller är det bara en fråga om pengar? Kan leverantören inte tänka efter principer om samhällets väl? Om Pelle Andersson levererar till nätföretaget hellre än butiken så gör han det. Om konsumenten handlar hos nätföretaget hellre än i butiken så gör hen det. Väljer. Prioriterar. Jag ber att du, Pelle Andersson, leverantör eller konsument, prioriterar det samhälle du vill ha. Och jag ber konsumenterna, överallt, att förstå att ni spelar roll för det samhälle vi får. Var och en gör skillnad.

Om det amerikanska folket inte tycker att det är bra med en president som söndrar, ljuger, sprider falsk information och sparkar folk som inte är mer än hundraprocentigt lojala behöver de - de enskilda människorna - gå till valurnorna och rösta. Jag ber och hoppas att de gör det, att de röstar fram ett tryggare alternativ. Ert väl och ert val påverkar också oss. Det påverkar oss, dig och mig, och hur världen ser ut. Varje persons röst och agerande räknas. Vi, de små och enskilda, kan göra skillnad. Det förutsätter dock att vi förstår att varje människa kan göra skillnad. Kan Greta Thunberg, Obama och Trump så måste också du och jag kunna, eller hur?

Om det svenska folket vill ha kvar sina butiker, sina förlag och sin inhemska produktion måste de/vi förstå att vi - varje individ - har ett eget ansvar. Om du vill ha butikerna kvar i vår stad, så måste du och jag handla i dem. Du - och jag, alltså vi - måste handla där, inte på nätet. De människor som går in i en butik, fingrar, provar, drar och sen går hem och beställer på nätet bidrar aktivt till butiksdöden. Varje gång du tar i en vara du inte avser köpa, eller ens går in i butiken, riskerar ditt besök att bli en kostnad som inte matchas med en nödvändig intäkt. Du tär, även om du kanske tror att det är rätt och inte skadar att "bara titta". Allt är beroende av hur, förstås, men hur tänker du när du bara idkar sightseeing i butiken? Du kanske bara inte inser konsekvensen av ditt handlade? Det drabbas vi alla av lite nu och då, ja, rätt ofta, men är du medveten om vad du gör? Vi tänker inte till, förstår inte riktigt vad och hur vi påverkar samhällets utveckling när vi gör det vi gör. Vi borde bli duktigare på att tänka på vad våra handlingar - och våra uteblivna handlingar - leder till. Eftertänksamhet och principer kanske spelar roll? 

Pelle Andersson - är näteländet och fasansfullt drivna företagare framfart över världen bara de folkvalda politikernas fel? Har folket inte själva förstånd att se konsekvenserna? Är det inte folket - konsumenterna och leverantörerna - som har den egentliga makten? Du, alltså. Och jag. Vi. Måste du sälja via den förödande bjässen? Nej, det måste du förstås inte. Och jag måste inte handla där. 

Jag handlar - av princip - inte på nätet för min konsumtion. Jag går inte heller in i butiker om min avsikt inte är att handla. Ja, det händer att jag misslyckas i båda dessa ambitioner (om ingen relevant leverantör finns på orten), men i 98% av 100 så lyckas jag alldeles utmärkt. Det går. Det är en möjlig väg att gå. 

 
Anette Grinde

Artikeln i Miljömagasinet den 4 september 2020 är skriven av mig (enligt detta inlägg). Tidningen har slarvat med namnen. Vi får hoppas att den som fått äran eller skulden känner sig bekväm med orden. En utgivning är ju ganska definitiv och svår att ändra. 

Den här bokhandeln...

Hej på dig.

Jag har nu drivit Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje i lite drygt ett år. Eftersom jag är alldeles ny i branschen kan vi säga att jag fortfarande går på inskolningsperiod och lär mig nytt varje dag. En del saker driver mig till vansinne och andra gör mig lycklig. Ja, det finns förstås många känslor däremellan också.

Glad blir jag när jag hittar underbara böcker som jag inte tidigare fått ögonen på. Kunder, min egen nyfikenhet och viljan att utveckla butiken gör att jag hittar mer, förstås.Även om timmarna till slut tar slut, eftersom jag sköter hela kedjan själv. Jag får rätt ofta upp ögonen för fantastiska förlag och deras riktning. Ja, det händer igen och igen, allteftersom dagarna går och ibland hittar jag fantastiska guldkorn. Det gör mig lycklig.

Kunder som kommer till butiken med sina speciella önskemål gör mig lycklig. De som engagerar, bryr sig om och vill något speciellt. Och de som återkommande återkommer till butiken med önskemål och samtal. De fyller mig med glädje.

Jag hittar fler underbara förlag allteftersom. Fler förlag och duktiga författare. Jag får fina bokkataloger där flera av böckerna känns intressanta och inspirerande. Historia, samhällsengagemang och världens väl spelar roll. Miljö spelar roll. Spännande historiska romaner eller deckare är fint. Ja, andra romaner och deckare också, förstås. Jag ser att att flera förlag har fina böcker om engagemang, miljö och hälsa i sin repertoar, som jag därför gärna vill dyka i och beställa ifrån.  Man blir riktigt glad av sådant.

Ja, den här bokhandeln ska vara en riktig bokhandel. Den ska växa, tänker jag. Det ska vara en sådan där man kan hitta böcker som man inte hittar på andra ställen. En sådan dit man vill gå och dit man vill återvända. Dit man lika gott kan åka även om det är en smula långt.

Har ni varit här ännu, tro? Om inte, välkommen hit!

Anette Grinde
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje

Ordfront Nr 10-11/2007 Att vägra vapen - Leif Ericsson

Ordfront
Nr 10-11/2007
Ord med anledning av "Att vägra vapen" - Krönika av Leif Ericsson

Människor med moraliska seismografer, som reagerar före oss andra, måste ha rätt till skydd – ja.
De måste våga. Det måste finnas en möjlighet att i samvetsvägran erhålla en möjlighet till alternativ – annat än fängelse.
Vår skyldighet är – alltid – att följa lagen.
Men ibland krockar den ordentligt med våra samveten. Då måste det finnas en möjlighet att avstå. Inte i det tysta. Inte i ett omotiverat val. Utan genom ett öppet, tydligt, motiverat val.

Ibland fattar lagstiftaren fel beslut. Ibland gör ledarna fel bedömningar. Dessa måste, i något mått, kunna överprövas av den som skall genomföra handlingen.
Nej. Det kan inte vara i sin ordning att dessa människor inte kan få sina handlingar prövade utifrån ett mänskligt mått, istället utifrån det strikta lagstiftningsmåttet.

Anette Grinde
2007-11-05

Ordfront Nr 10-11/2007 Helkasst - Anders Mathlein

Ordfront.
Nr 10-11/2007
Kort sagt. Ord med anledning av inlägg ”Helkasst” – av Anders Mathlein

Plastkassar.
Varför använder vi så kopiöst mycket plastkassar?
Gammal vana? Påbud av butikerna, som kanske tjänar gott på dem? Nytta till vår sophantering?

Vad säger miljön? Den säger nog gärna – Nej, tack!

Av miljöhänsyn bör vi fortsättningsvis använda annat än plastpåsar för hemtransport av våra varor. Kan vi följa en uppmaning att inte mer bära hem varorna i plast?

Låt oss istället välja papper, eller tyg. Helst det senare. Tyg, för återanvändning. Igen och igen. Med möjlighet att använda till annat. Kanske också med möjlighet att sprida ett budskap som du gillar. Bry dig om. Naturen. Miljön.

Så – för Miljön. Skulle du kunna tänka dig att avsluta din hantering av plastpåsar när du handlar? Till glädje för alla kommande generationer? Dina barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Anette Grinde
2007-11-05