Hej på dig.
Jag har nu drivit Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje i lite drygt ett år. Eftersom jag är alldeles ny i branschen kan vi säga att jag fortfarande går på inskolningsperiod och lär mig nytt varje dag. En del saker driver mig till vansinne och andra gör mig lycklig. Ja, det finns förstås många känslor däremellan också.
Glad blir jag när jag hittar underbara böcker som jag inte tidigare fått ögonen på. Kunder, min egen nyfikenhet och viljan att utveckla butiken gör att jag hittar mer, förstås.Även om timmarna till slut tar slut, eftersom jag sköter hela kedjan själv. Jag får rätt ofta upp ögonen för fantastiska förlag och deras riktning. Ja, det händer igen och igen, allteftersom dagarna går och ibland hittar jag fantastiska guldkorn. Det gör mig lycklig.
Kunder som kommer till butiken med sina speciella önskemål gör mig lycklig. De som engagerar, bryr sig om och vill något speciellt. Och de som återkommande återkommer till butiken med önskemål och samtal. De fyller mig med glädje.
Jag hittar fler underbara förlag allteftersom. Fler förlag och duktiga författare. Jag får fina bokkataloger där flera av böckerna känns intressanta och inspirerande. Historia, samhällsengagemang och världens väl spelar roll. Miljö spelar roll. Spännande historiska romaner eller deckare är fint. Ja, andra romaner och deckare också, förstås. Jag ser att att flera förlag har fina böcker om engagemang, miljö och hälsa i sin repertoar, som jag därför gärna vill dyka i och beställa ifrån. Man blir riktigt glad av sådant.
Ja, den här bokhandeln ska vara en riktig bokhandel. Den ska växa, tänker jag. Det ska vara en sådan där man kan hitta böcker som man inte hittar på andra ställen. En sådan dit man vill gå och dit man vill återvända. Dit man lika gott kan åka även om det är en smula långt.
Har ni varit här ännu, tro? Om inte, välkommen hit!
Anette Grinde
Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje
Artiklar, reflektioner och krönikor. Ord om sådant som påverkar mig och min dag. Och kanske oxå din dag. Ord om glädje, sorg och frustration. Ord om lycka. Om människor som gör. Eller inte gör. Om hur vi är. Eller inte är. Kanske oxå några ord om livet. Helt enkelt. Om nu livet är enkelt.
Visar inlägg med etikett Norstedts förlag. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Norstedts förlag. Visa alla inlägg
måndag 17 december 2018
söndag 21 oktober 2018
Brevet från Gertrud av Björn Larsson
Jag har läst Brevet från Gertrud av Björn Larsson. Jag har kraftigt berörts, våndats, gråtit och svurit. Svurit över rasism, antisemitism, judehat och människors inskränkthet. Ja, inskränkthet från alla, eller i varje fall många, sidor. Jag har fasat över rädslan, den nedärvda rädslan och de väl spridda hatet i samhället.
Den här boken vill jag rekommendera till alla som funderar kring vem du - var och en - är. Jag vill också rekommendera den till alla er som delar in människor i kategorier, tvingar in dem eller oss i fack som gör oss till något vi egentligen inte är.
Vad är det som gör oss till de personer vi är? Hur spelar religionen roll? Generna? Arvet? Fostran? Miljön? Och vad människor omkring oss säger eller bestämmer?
Är det skillnad på att vara muslim, kristen, buddist, sikh, hindu eller jude? Vad är skillnaden - förutom tron? Och varför är det så? Ja, svaren är förstås unika, olika för var och en. Vi tolkar och tänker så olika - men visst är vi väl ändå först och främst lika?
För visst är vi väl ändå först och främst människor? Med samma luft, samma rättigheter och skyldigheter och med samma grundförutsättningar. Född av en mor och far - och i grunden bara en människa?
Den här boken rekommenderas till läsning. Den sätter outplånliga spår i mina tankevärld. Den utmanar, väcker glädje och förundran, men den skapar också en omåttlig sorg över människors förmåga - eller vilja - att agera med hat.
En återkommande reflektion i livet är att det inte alltid går att förutse konsekvenserna till sitt handlande - och att man i stundens hetta inte alltid kan agera fullt genomtänkt. Reptilen i hjärnan har ibland en förmåga att ta över. Konsekvenserna kan bli omåttligt dramatiska.
En av frågorna som kvarstår är; Vem är jag. Och varför? Och hur kom det sig att jag är, blev, just så?
Tack, Björn Larsson, för att du åtog dig uppdraget att skriva.
A..
Den här boken vill jag rekommendera till alla som funderar kring vem du - var och en - är. Jag vill också rekommendera den till alla er som delar in människor i kategorier, tvingar in dem eller oss i fack som gör oss till något vi egentligen inte är.
Vad är det som gör oss till de personer vi är? Hur spelar religionen roll? Generna? Arvet? Fostran? Miljön? Och vad människor omkring oss säger eller bestämmer?
Är det skillnad på att vara muslim, kristen, buddist, sikh, hindu eller jude? Vad är skillnaden - förutom tron? Och varför är det så? Ja, svaren är förstås unika, olika för var och en. Vi tolkar och tänker så olika - men visst är vi väl ändå först och främst lika?
För visst är vi väl ändå först och främst människor? Med samma luft, samma rättigheter och skyldigheter och med samma grundförutsättningar. Född av en mor och far - och i grunden bara en människa?
Den här boken rekommenderas till läsning. Den sätter outplånliga spår i mina tankevärld. Den utmanar, väcker glädje och förundran, men den skapar också en omåttlig sorg över människors förmåga - eller vilja - att agera med hat.
En återkommande reflektion i livet är att det inte alltid går att förutse konsekvenserna till sitt handlande - och att man i stundens hetta inte alltid kan agera fullt genomtänkt. Reptilen i hjärnan har ibland en förmåga att ta över. Konsekvenserna kan bli omåttligt dramatiska.
En av frågorna som kvarstår är; Vem är jag. Och varför? Och hur kom det sig att jag är, blev, just så?
Tack, Björn Larsson, för att du åtog dig uppdraget att skriva.
A..
onsdag 17 oktober 2018
Jag läser Brevet från Gertrud
Jag läser Brevet från Gertrud - av Björn Larsson. Jag har skrivit om den på bokhandelns blogg här.
Boken handlar om vad som händer med huvudpersonen när hans mor dör. Hon efterlämnar ett brev, där hon beskriver hans bakgrund och överlåter till honom att begrunda vad han vill göra med den.
Han informeras mitt i livet att han är något annat än vad han trott sig vara. Att han har en annan tillhörighet. Boken ger anledning till en hel del tankar. Hur fostrar man ett barn? Kan man verkligen undanhålla så viktiga sanningar för sin familj och för sitt barn? Är det att leva på en lögn, är också en fråga att ställa sig, allteftersom dagarna går och man inte berättar sin sanning för den som kanske borde få veta. Är det en lögn att besluta sig för att dölja sin bakgrund eller är det bara ett eget val som var och en måste kunna få göra?
Vad är min identitet? Vad är jag och vad kan jag välja?
I boken inser Martin, huvudpersonen, att han är jude. Han får alltså reda på detta när han är i 50-årsåldern. Han har aldrig vetat detta tidigare. Det ger - kan ge - konsekvenser för hans liv och jag ställer mig frågan hur jag skulle reagera i detta och varför.
Det finns många människor som är rädda för vad det skulle innebära att vara jude. Det har, genom historien, förekommit en stor dos förföljelser och de drabbades mycket hårt t ex i andra världskriget. Många är, kanske med rätta, rädda för att sådana förföljelser kan hända igen. Det ter sig, i mina ögon, absurt att man ska trakassera människor för att de är födda av en viss människa, för att de tror i en viss trosriktning eller för att de har rötter på särskilt vis. Men, vi ser att det förekommer och att det har förekommit. Kanske kommer det att göra så även i framtiden och att det inte ter sig helt irrelevant att vara rädd.
Absurt, men relevant. Så ja, vari ligger min identitet. Eller din? Och vad händer om det plötsligt skulle visa sig att den ligger i något som kan medföra förföljelser och trakasserier, eller kanske t o m våld och död?
Hur skulle du reagera om du plötsligt fick veta att du inte är den du tror att du är - att din grund är något helt annat? Hur skulle din omgivning reagera?
Brevet från Gertrud är högst läsvärd.
Den skapar onekligen nya reflektioner.
A..
![]() |
Välkommen till Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje! |
fredag 30 mars 2018
De kommer att drunkna i sina mödrars tårar - Johannes Anyuru
De kommer att drunkna i sina mödrars tårar
Johannes Anyuru
2017
Norstedts förlag
Är de svåraste böckerna de bästa böckerna? Johannes Anyuru fick Augustpriset 2017 för De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Vi läser boken just nu i en av bokcirklarna i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. Jag tänker att det är en svår bok, men en vacker bok. Den är oändligt mycket bättre än Världen utan dig av Jill Santopolo eller Vi ses i Disneyland av Erika Scott.
Ja, de båda böckerna var, eller blev, något mer att fundera över efter samtalet i bokcirklarna, men De kommer att drunkna i sina mödrar tårar ger avsevärt fler reflekterande tankar redan under läsningen. Den är svårare, men vackrare, tyngre och viktigare för mig och mina tankar. Den kommer att finnas kvar i min tankevärld längre, som ett viktigt minne, och jag kommer att kunna - vilja - tala om den inför andra.
Språket innehåller slang, utländska uttryck, och ju längre jag kommer i boken, desto mer förstår jag att de har sin plats där. De stör mig mindre allteftersom. De är, blir en del av berättelsen, av språket. Jaget i berättelsen är olika personer. Ibland, när okoncentrationen drabbar mig, behöver jag rekapitulera vem jaget är just då. Är det författaren eller är det kvinnan. Hon som filmade.
Jag läser boken med ett stycke tröghet, men jag när ingen längtan efter att lägga den på hyllan. Det är ingen bladvändare, men jag vill läsa den klar. I lugn takt, med längtan och fortsatt undran. Och med återkommande reflektion.
Hur ser samhället ut framöver? Hur ser terrorismen ut? Vem spelar roll och vad spelar roll? Kommer religionen att ta över i samhället eller kommer den att spela ut sin roll, här och långt där borta? Varför använder vi religionen och yttrandefriheten för att skada andra? Yttrandefrihet. Konst. Språk. Kärlek. Mänskliga rättigheter. Ja, det finns många skikt här.
Den här boken kan jag rekommendera, men förväntar du dig en deckare, en lättläst bok eller en bladvändare så får du välja något annat. Den här boken kräver närvaro.
Den är värd besväret.
A..
Johannes Anyuru
2017
Norstedts förlag
Är de svåraste böckerna de bästa böckerna? Johannes Anyuru fick Augustpriset 2017 för De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Vi läser boken just nu i en av bokcirklarna i Roslagens bokhandel vid Lilla torget i Norrtälje. Jag tänker att det är en svår bok, men en vacker bok. Den är oändligt mycket bättre än Världen utan dig av Jill Santopolo eller Vi ses i Disneyland av Erika Scott.
Ja, de båda böckerna var, eller blev, något mer att fundera över efter samtalet i bokcirklarna, men De kommer att drunkna i sina mödrar tårar ger avsevärt fler reflekterande tankar redan under läsningen. Den är svårare, men vackrare, tyngre och viktigare för mig och mina tankar. Den kommer att finnas kvar i min tankevärld längre, som ett viktigt minne, och jag kommer att kunna - vilja - tala om den inför andra.
Språket innehåller slang, utländska uttryck, och ju längre jag kommer i boken, desto mer förstår jag att de har sin plats där. De stör mig mindre allteftersom. De är, blir en del av berättelsen, av språket. Jaget i berättelsen är olika personer. Ibland, när okoncentrationen drabbar mig, behöver jag rekapitulera vem jaget är just då. Är det författaren eller är det kvinnan. Hon som filmade.
Jag läser boken med ett stycke tröghet, men jag när ingen längtan efter att lägga den på hyllan. Det är ingen bladvändare, men jag vill läsa den klar. I lugn takt, med längtan och fortsatt undran. Och med återkommande reflektion.
Hur ser samhället ut framöver? Hur ser terrorismen ut? Vem spelar roll och vad spelar roll? Kommer religionen att ta över i samhället eller kommer den att spela ut sin roll, här och långt där borta? Varför använder vi religionen och yttrandefriheten för att skada andra? Yttrandefrihet. Konst. Språk. Kärlek. Mänskliga rättigheter. Ja, det finns många skikt här.
Den här boken kan jag rekommendera, men förväntar du dig en deckare, en lättläst bok eller en bladvändare så får du välja något annat. Den här boken kräver närvaro.
Den är värd besväret.
A..
![]() |
Expeditionen. Min kärleks- historia av Bea Uusma. Rekommenderas. |
måndag 12 mars 2018
Vi ses i Disneyland - Erika Scott

Vi ses i Disneyland
Erika Scott
Norstedts förlag
2017
Emma arbetar på produktionsbolaget Gigant Television, som styrs av den pragmatiska vd:n Elsa Wander.
Emma är gift och har två barn. Hennes man, Andreas, är frilansjournalist och kämpar för att få uppdrag.
Emma har en tid haft värk i underlivet, när hon söker vård visar det sig att hon har drabbats av "bukens tysta tumör", äggstockscancer. Hon chockas av beskedet och förmår sig inte att berätta för familjen, utan får tröst och stöd av sin ex-sambo, Preben. Samtidigt söker Andreas också bekräftelse på annat håll, men tar risker och går över gränser på ett sätt som både fascinerar och skrämmer honom.
Boken handlar om kärlek, om relationer, om otrohet, familjeliv, arbete, barn, glädje, alkohol och tristess. Den handlar om familj, karriär och den handlar om en kvinna som drabbas av cancer men inte vet hur hon skall förhålla sig till detta. Ja, vem vet hur man skall förhålla sig till en sådan sak.
Språkbruket är emellanåt, för den som är känslig för ord, grovt. För mig alldeles för grovt. De intima scenerna beskrivs med grova ord, istället för med vackra ord. Ja, det är klart, otrohet kanske är just så. Grovt, hårt, hänsynslöst, istället för vackert.
Dessa scener gör bara ont i mig. De får mig att vilja lämna berättelsen. Jag läser ändå vidare eftersom boken ingår i vår bokcirkel. Ett flertal sidor, en del av berättelsen, vill jag bara inte vara med om. Så småningom kan jag lämna den när berättelsen kommer in i en ny dager. Jag ser att det i många människors liv finns gömda fasor, sådana man inte vill se, sådana man vill glömma.
Sjukdomen, samtalen, mamman, läkarbesöken, operationen och makens förmåga, eller kanske oförmåga, är en del av livet. Berättelsen växte när jag slapp, eller blundade för, de grova orden.
Jag tänkte där, mitt i berättelsen när de grova orden dränkte glädjen i min läsning, att den här boken inte var något för mig, men att den kanske var för någon annan.
Jag läste den ändå till slut och tänker nu att det var värt att göra det.
Hur är vi som människor? Hur sanna är vi mot oss själva och mot andra? Hur hederliga är vi i våra relationer?
Jag har nu, av bokcirkelskäl, läst två böcker efter varandra som innehåller kärlek, relationer och otrohet. Det är uppenbart inte riktigt min typ av läsning. Ja, säkert någon annans, men inte min.
A..
fredag 27 oktober 2017
Mitt hjärtas oro - Maolu von Sivers

Malou von Sivers
Norstedts förlag
www.norstedts.se
2017
Isbn 978 91 1 307893 9
Mitt hjärtas oro. Axel och Sara möts i början av 1900-talet. Han en gift välbärgad gift man med ett mörkt förflutet och ett sår som han döljer. Hon är en ung litteraturstudent i Uppsala som svärmar för Hjalmar Söderberg och letar efter något som ger livet en djupare mening. Hon attraheras av hans mörker och sårbarhet. Han ser möjligheten att komma loss från ett kvävande äktenskap, och kanske också från sig själv. Deras kärlekshistoria utspelar sig i sekelskiftets Stockholm och Uppsala, idylliska villaområden och stenpalats gömmer bultande hjärtan och en oro som aldrig tycks stillna.
Malou von Sivers första roman har sin utgångspunkt i hennes familjehistoria och sommarprat från 2016. Hon sitter vid sin fars dödsbädd och försöker förstå hur ett sår kan ärvas från generation till generation, ett arv som har format henne som människa.
Kärleksromanen, Mitt hjärtas oro, är första delen i en trilogi, en berättelse med personligt avstamp som sträcker sig från förra seklets början fram till idag.
Ovanstående är förlagets baksidetext.
Recension finns på Bokbloggerskan.blogspot.se!
Länkar;
Norstedts - om kärlek och nedärvda spår.
Norstedts - om Malou von Sivers.
Roslagens bokhandel på facebook.
lördag 21 maj 2016
En fattig familjs hem .... (Pernilla Ahlsén)
Pernilla Ahlsén.
En fattig familjs hem tar bara fem minuter att riva
2006
Norstedts.
Jag läser Pernilla Ahlséns bok från 2006. Det är en intervjubok. Hon har rest och talat med människor som bor och lever i Israel/Palestina, hon lever med dem, träffar dem igen och sätter sig in i frågorna. Hon träffar kvinnorna som drabbas av våldet, vars män eller barn skadas och hon träffar de som frustreras över instängdheten och outhärdligheten i behandlingen.
Här, 2006, pågick ockupationen. Den påbörjades efter 6-dagarskriget (1967) och den fortgår ännu (2016). Den fortgår utan uppehåll och människor, både israeler och palestinier drabbas av våld, utanförskap, fattigdom och ovärdiga förhållanden. Det läggs ofantligt stora belopp på militära utgifter. Pengar som istället kunde hjälpa människor, både israeler och palestinier, till bättre liv.
Min bild blir oerhört mycket klarare när jag nu har besökt området, jag förstår bättre vad som står i boken och hur det ser ut hos dessa människor. Jag förstår, och det gör ont att läsa om det. Jag vet att det gjorde ont att läsa detta redan när boken kom, men nu är det verkligen än värre.
Apartheid. Brister i mänskliga rättigheter. Otrygga barn. Kvinnor som drabbas av våld. Män, kvinnor och barn som ständigt får uthärda militärens våld och övergrepp. Och andra män, kvinnor och barn som inte alls förstår vad de gör med andra människor.
Konflikten, ockupationen, gör mig så otroligt ledsen. Det gör så ont att veta och lära kring detta.
En fattig familjs hem tar bara fem minuter att riva, av Pernilla Ahlsén - är en läsvärd bok.
A..
Läs mer om ockupationen på; OCHA OPT.org
Bokus. David Karlsson. Norstedts. Blaskan. Boktipset. Reflektioner Allteftersom. Mångfald Tillsammans. Knuff. Bilda i Jönköping. Kyrkträffen Sundbyberg 23/5 2016. Solna-Råsunda Rotary 30/5 2016. Pernilla Ahlsén.
lördag 2 april 2016
Det blå mellan himmel av hav - Susan Abulhawa
Det blå mellan himmel och hav
Susan Abulhawa
Norstedts
2015
Isbn 978 91 1 306432 1
Familjen Baraka lever ett stilla liv i byn Beit Daras, belägen i Palestina längs den gamla karavanvägen mellan Egypten och Syrien. Umm Mamdouh (ordagrant Mor till Mamdouh) blir tidigt änka och är känd i byn för att stå i nära förbindelse med djinnen Sulayman. Hennes tre barn växer alla upp till starka och självständiga individer.
Men livet för familjen Baraka förändras dramatiskt 1948 när israeliska styrkor stormar byn och ödelägger den i samband med att den israeliska staten utropas. Umm Mamdouh och hennes barn tvingas ut på en lång vandring mot Gaza för att de där ska finna en fristad, en vandring som ger återverkningar på kommande generationer. Sextio år senare lever Mamdouhs barnbarn Nur i USA. Hon förälskar sig i en palestinsk läkare och följer efter honom till Gaza. Där lär Nur känna sin släkt genom Nazmiyehs dotter Alwan och barnbarnet Khaled, en pojke som drabbats av locked-in-syndrome efter en bombräd och därför inte kan kommunicera annat än genom blinkningar.
Susan Abulhawa har tidigare skrivit Morgon i Jenin, som var - är - en fantastiskt bra bok. Jag blev fullständigt uppslukad av den boken.
Det blå mellan himmel och hav, som hennes nya bok heter, handlar om livet i Palestina och Gaza. Den handlar, på liknande sätt som Morgon i Jenin, om generationer av kvinnor och om deras liv, hur deras liv utvecklar sig med anledning av konflikt, födslar, olyckor och livsförutsättningar. Hur kärlek, uppbrott, förflyttningar, sammanhållningen och kärleken påverkar människornas liv. Ja, också männen finns där, men fokus ligger på de kvinnliga leden. Här finns realistiska händelser om män och pojkar som dödas i konflikten, om våld och våldtäkter, om flyende människor som skadats både fysiskt och psykiskt och om hur livet ändå alltid måste fortsätta, nästan oavsett vad som händer i människors liv. Den förra boken handlade om livet för palestinska generationer på Västbanken och denna om livet i Gaza, lika men olika sålunda.
Det blå mellan himmel och hav är färgstark och verkligen läsvärd. Den når inte riktigt upp till Morgon i Jenins klass, men den är absolut läsvärd.
Jag tänker att den, liksom Morgon i Jenin, beskriver en del om kulturen och om konflikten, förutom den fiktiva berättelsen om kvinnorna och generationerna. Ja, också den är säkert tagen från (nästan) verkliga händelser. Abulhawa berättar historier om hur lika vi är, men också hur olika liv vi lever. och hur just dessa människor, med en livslott i just dessa kvarter, får - kan - leva sina liv. Hon berättar också indirekt en del om den konflikt och den ockupation som pågår i området. Den som ännu pågår, ända sedan denna historias berättelse börjar.
Ja, 1948 ändrades förutsättningar för många människor här. Hur kan vi - världen - tillåta att det ännu pågår?
Jag läser gärna fler böcker av Susan Abulhawa. Jag väntar härmed tålmodigt på nästa.
A..
Norstedts. Adlibris. Bokus.
Susan Abulhawa
Norstedts
2015
Isbn 978 91 1 306432 1
Familjen Baraka lever ett stilla liv i byn Beit Daras, belägen i Palestina längs den gamla karavanvägen mellan Egypten och Syrien. Umm Mamdouh (ordagrant Mor till Mamdouh) blir tidigt änka och är känd i byn för att stå i nära förbindelse med djinnen Sulayman. Hennes tre barn växer alla upp till starka och självständiga individer.
Men livet för familjen Baraka förändras dramatiskt 1948 när israeliska styrkor stormar byn och ödelägger den i samband med att den israeliska staten utropas. Umm Mamdouh och hennes barn tvingas ut på en lång vandring mot Gaza för att de där ska finna en fristad, en vandring som ger återverkningar på kommande generationer. Sextio år senare lever Mamdouhs barnbarn Nur i USA. Hon förälskar sig i en palestinsk läkare och följer efter honom till Gaza. Där lär Nur känna sin släkt genom Nazmiyehs dotter Alwan och barnbarnet Khaled, en pojke som drabbats av locked-in-syndrome efter en bombräd och därför inte kan kommunicera annat än genom blinkningar.
Susan Abulhawa har tidigare skrivit Morgon i Jenin, som var - är - en fantastiskt bra bok. Jag blev fullständigt uppslukad av den boken.
Det blå mellan himmel och hav, som hennes nya bok heter, handlar om livet i Palestina och Gaza. Den handlar, på liknande sätt som Morgon i Jenin, om generationer av kvinnor och om deras liv, hur deras liv utvecklar sig med anledning av konflikt, födslar, olyckor och livsförutsättningar. Hur kärlek, uppbrott, förflyttningar, sammanhållningen och kärleken påverkar människornas liv. Ja, också männen finns där, men fokus ligger på de kvinnliga leden. Här finns realistiska händelser om män och pojkar som dödas i konflikten, om våld och våldtäkter, om flyende människor som skadats både fysiskt och psykiskt och om hur livet ändå alltid måste fortsätta, nästan oavsett vad som händer i människors liv. Den förra boken handlade om livet för palestinska generationer på Västbanken och denna om livet i Gaza, lika men olika sålunda.
Det blå mellan himmel och hav är färgstark och verkligen läsvärd. Den når inte riktigt upp till Morgon i Jenins klass, men den är absolut läsvärd.
Jag tänker att den, liksom Morgon i Jenin, beskriver en del om kulturen och om konflikten, förutom den fiktiva berättelsen om kvinnorna och generationerna. Ja, också den är säkert tagen från (nästan) verkliga händelser. Abulhawa berättar historier om hur lika vi är, men också hur olika liv vi lever. och hur just dessa människor, med en livslott i just dessa kvarter, får - kan - leva sina liv. Hon berättar också indirekt en del om den konflikt och den ockupation som pågår i området. Den som ännu pågår, ända sedan denna historias berättelse börjar.
Ja, 1948 ändrades förutsättningar för många människor här. Hur kan vi - världen - tillåta att det ännu pågår?
Jag läser gärna fler böcker av Susan Abulhawa. Jag väntar härmed tålmodigt på nästa.
A..
Norstedts. Adlibris. Bokus.
![]() |
Mornings in Jenin - högst läsvärd! |
![]() |
Occupied with Nonviolence - står på min läslista! |
![]() |
Morgon i Jenin - högst läsvärd! |
fredag 1 april 2016
Mornings in Jenin - Susan Abulhawa
2010
ISBN; 978-91-1-302614-5
Författare; Susan Abulhawa
Norsteds - Norstedts Förlagsgrupp Ab
Jag läste Morgon i Jenin för flera år sedan. Jag minns det som en fantastiskt bra bok. Känslostark. Jag har skrivit om den tidigare, här i bloggen.
Jag upplevde boken då som otroligt stark, som en roman fast sann. Däri finns mycket känslor, ett målande språk och en god dos (hemsk) historia. Jag hade då inte varit i området, men kände vikten av att skaffa mig mer kunskap. Ett besök i landet, lyssnade till människor som vet, mm, ingår i det konceptet, tänker jag. Jag har nu varit där, i landet och i området. Jag har mött människor, lyssnat och begrundat. Jag har sett och hört. Jag har läst boken igen, fast denna gång på engelska; Mornings in Jenin.
Jag vill verkligen rekommendera dig att läsa boken. Välj det språk som passar dig bäst. Den är stark, och ja, jag upplever den - fakta och grundförutsättningar - som liggande mycket nära sanningen även om det är en roman. Bilderna stämmer med de bilder många, på plats och med kunskap, har berättat. Inte bara en berättelse, utan flera berättelser som ger en liknande bild.
A..
Morgon i Jenin. Adlibris. Mornings in Jenin.
ISBN; 978-91-1-302614-5
Författare; Susan Abulhawa
Norsteds - Norstedts Förlagsgrupp Ab
Jag läste Morgon i Jenin för flera år sedan. Jag minns det som en fantastiskt bra bok. Känslostark. Jag har skrivit om den tidigare, här i bloggen.
Jag upplevde boken då som otroligt stark, som en roman fast sann. Däri finns mycket känslor, ett målande språk och en god dos (hemsk) historia. Jag hade då inte varit i området, men kände vikten av att skaffa mig mer kunskap. Ett besök i landet, lyssnade till människor som vet, mm, ingår i det konceptet, tänker jag. Jag har nu varit där, i landet och i området. Jag har mött människor, lyssnat och begrundat. Jag har sett och hört. Jag har läst boken igen, fast denna gång på engelska; Mornings in Jenin.
Jag vill verkligen rekommendera dig att läsa boken. Välj det språk som passar dig bäst. Den är stark, och ja, jag upplever den - fakta och grundförutsättningar - som liggande mycket nära sanningen även om det är en roman. Bilderna stämmer med de bilder många, på plats och med kunskap, har berättat. Inte bara en berättelse, utan flera berättelser som ger en liknande bild.
A..
Morgon i Jenin. Adlibris. Mornings in Jenin.
torsdag 11 februari 2016
Mannen som läste högt på 6.27-tåget

(Ursprungstitel; Le Liseur du 6h.27)
Jean-Paul Didierlaurent
Norstedts - ingår i Norstedts förlagsgrupp
Översättning Marianne Tufvesson
Isbn 978-91-1-306172-6
2014
www.norstedts.se
Guylain Vignolles är en man som inte gör något väsen av sig direkt. 36 år gammal sammanbor han med sin guldfisk Rouget de Lisle - döpt efter kompositören till Marseljäsen. Dagarna tillbringar Guylain vid den stora papperskrossen på en återvinningsstation för makulerade böcker och enda ljuspunkten i hans monotona tillvaro är morgonens tågresa in till jobbet då Guylain läser högt för sina medresenärer ur boksidor som han räddat ur papperskrossens käftar.
Som genom ett trollslag drabbas Guylain av blind kärlek den dag han i pendeltågsvagnen hittar en USB-sticka med dagboksanteckningar skrivna av en viss Julie. Guylain beslutar sig för att leta upp sina älskade. Problemet är bara att det enda han vet är att hon är toalettvakt på ett stort köpcentrum i Paristrakten. Hur ska Guylain hitta henne?
Mannen som läste högt på 6.27 tåget är en satirisk fabel om vårt behov av bokläsning, vår kärlek till litteraturen och om böckernas plats i vår ekonomiskt styrda och hårt rationaliserade värld.
Vissa böcker är lustigare än andra. Det här var en sådan, lagom lustig, sort. Man får le en aning. Det är skönt, förstås. Boken rymmer flera små sidoberättelser, om människor och deras karaktärer. Det är fint att läsa om Goylain och Yvon, mannen i vaktkuren vid infarten till deras gemensamma arbetsplats. Båda äger, lever i, kärleken till ordet. De är olika, lever olika liv, men kärleken till orden är viktiga för dem båda, fast på helt olika sätt. Jag tänker att det är så skönt att se, höra, att orden och texten är viktig för så många, rik som fattig och hög som låg, partilös eller kanske kyrkligt aktiv. Ja, även om detta bara är i bokens värld, så tänker jag att det är just så också i verkligheten. Att vi vandrar tillsammans, så många, fast vi vet så lite om varandra. Rätt som det är står det en like vid vår sida, utan att vi ens i vår vildaste fantasi kan tänka oss det. Våra fördomar eller förutfattade meningar kanske hindrar oss från att se. Det är en aning sorgligt när/om/att det är så.
Flera personer inspirerar i Mannen som läste högt på 6.27-tåget, ja, inte bara Guylain, som vågar läsa högt på morgontåget och med bestämdhet tar sig an uppgiften att hitta Julie. Även Julie har en kärlek till texten, genom sitt skrivande. Det är fint. Kvinnorna på äldreboendet inspirerar genom sin lilla bön till Guylain och deras reaktioner på hans insats. Giuseppe, mannen som blev av med sina ben i den makabra krossen, har också sina imponerande sidor. De visar alla små drag av bestämdhet, ibland på gränsen till besatthet, vilket ju är ett personlighetsdrag som jag uppskattar. Besatthet för ibland saker framåt med tydlig bestämdhet. Det ger resultat, helt enkelt. Små ting som gamla hundar, kakelplattor i mängd, toalettreflektioner och guldfiskar höjer stämningen, kan man lugnt säga. För vad vore denna bok utan alla dessa kakelplattor och några enkla, men oerhört viktiga, guldfiskar?
Ja, jag kan säga att jag tyckte om boken. Den gav mig några leenden i kanten. Den muntrade upp min tillvaro, så här på kvällskvisten och den gav mig insikt, igen, att det är viktigt att läsa, begrunda och att vända på orden en aning. För mig påminner det också om vikten av att skriva, om jag nu hade glömt det. Att läsa, begrunda, vända på orden och att skriva gör skillnad, helt enkelt. Det är en himmelsk tur att man kan.
A..
Länkar;
Gp.
Dn.
onsdag 12 juni 2013
Den ultimata löparguiden
Norstedts.
Den ultimata löparguiden - Snabbare, starkare, bättre
Edwards - Foster - Wallack
ISBN 978 91 1 304966 3
2012
Spring snabbare och bli starkare! Intresset för löpning har ökat lavinartat de senaste åren och över 37 miljoner människor världen över ser sig som aktiva sportlöpare. Forskningen har också gjort enorma framsteg inom löpningsområdet.
I Den ultimata löparguiden finns för första gången den mest banbrytande idrottsmedicinska forskningen och de mest praktiska idrottsstrategierna samlade.
Boken tar bland annat upp:
- Det svarta hålet. Det nyttigaste av de nya begreppen inom löparträning. Hur du ska undvika träningszonen som hindrar framgång och återhämtning.
- Pulszonträning. Uppdatering av den erkända träningsmetoden som ger högre fart och är en objektiv måttstock för hur mycket din kropp arbetar.
- Perfekt löpning. Lär dig att finjustera din löpstil från fotnedslag till armsving, så att du på bästa sätt undviker skador.
- Skräddarsydd träning. Lär dig att fokusera din träning och målsättning utifrån din individuella kapacitet.
- Spring mindre för att springa snabbare. Du lär dig hur alternativ träning som cykling, simning, rodd, trappmaskin och så vidare inte bara är ett kul avbrott från löpningen utan helt nödvändiga aktiviteter för att springa snabbare och bättre.
- Ät rätt, ät gott. Rätt kost vid rätt tillfällen är avgörande för att du ska kunna springa långt och bra, hålla vikten och kunna återhämta dig efter hårda pass.
Fantastiska löparsteg fyller stunden för många människor, men vi når inte riktigt ända fram för att göra det riktigt snabbt. Vi står och stampar i vår utveckling. Vi kommer helt enkelt inte dit vi vill och vi undrar varför. Ja, svaret är naturligtvis att vi inte tränar rätt. Vi springer för mycket eller för lite. Vi är för ensidiga och vi glömmer vilan eller komplementen. Den här boken ger oss en hel del kloka råd. Den gör mig glad och inspirerad. Den stärker min tro att det är bra att träna olika, att variera och att lära sig nya idrotter - men också att man blir duktiga på det man över på. Vill jag bli en duktig långlöperska så måste jag springa långt, men också kort. Det är också helt ok att cykla, simma och paddla. Boken får mig också att inse att jag måste återvända till gymmet och de olika gympapassen. För det är allt detta tillsammans som gör mig stark, glad, duktig och rask. Och just det vill jag ju bli.
Den ultimata löparguiden lotsar mig till fler idrotter, som komplement, skadeförhindrande och återhämtande men också som en insikt om hur rätt det är att träna mångsidigt. Den lotsar mig till tanken om kosten, igen. Det är svårt att ändra sina vanor, men efter flera löparböcker med samma budskap kan det noteras att det är viktigt. Kosten påverkar mina resultat, precis som det påverkar mitt dagliga välmående. Boken lotsar mig också till glädje, pulstanken, insikten om värdet att röra på sig och den får mig att vilja göra mer.
Underbara fantastiska rörelse - den som gör mig glad. Den som fyller mig med glädjefylld njutning, särskilt när solen skiner. Rörelsen - som förhoppningsvis gör mig fysiskt & mentalt hel längre genom livet. Och den som gör att jag håller mig sund, frisk och hel här och nu.
Denna bok gör mig glad. Den ger mig än fler skäl för mer - och bättre - rörelse.
Under de dagar när jag springer i naturen blir också utekartan en följeslagare. Den täcker mina områden, Roslagen och Stockholm, i lagom bitar och är så detaljerad att jag lätt kan hitta t ex Roslagsleden utan att springa vilse. Kartor saknades i Gunnika Isaksson-Luttemans bok Vandra Roslagsleden men med utekartan så blir det absolut möjligt att välja rätt sträcka utifrån boken och också känna att man hittar rätt efter leden. Utan utekartan blir jag inte nöjd med boken, eftersom det är svårt att springa (eller vandra) efter bara en textmassa.
Njutning står på agendan, genom läsning och genom aktiv, hälsofrämjande rörelse.
Anette Grinde
Länkar & sån´t. * Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Nyligen.se. * NT-bloggar. * Bokus. * Norstedts. * Kungliga biblioteket. * Adlibris. * Sundsvalls stigar. * ISBN 978 91 1 304966 3 * Utekartan.se * Calazo förlag. * Det perfekta löpsteget.
Den ultimata löparguiden - Snabbare, starkare, bättre
Edwards - Foster - Wallack
ISBN 978 91 1 304966 3
2012
Spring snabbare och bli starkare! Intresset för löpning har ökat lavinartat de senaste åren och över 37 miljoner människor världen över ser sig som aktiva sportlöpare. Forskningen har också gjort enorma framsteg inom löpningsområdet.
I Den ultimata löparguiden finns för första gången den mest banbrytande idrottsmedicinska forskningen och de mest praktiska idrottsstrategierna samlade.
Boken tar bland annat upp:
- Det svarta hålet. Det nyttigaste av de nya begreppen inom löparträning. Hur du ska undvika träningszonen som hindrar framgång och återhämtning.
- Pulszonträning. Uppdatering av den erkända träningsmetoden som ger högre fart och är en objektiv måttstock för hur mycket din kropp arbetar.
- Perfekt löpning. Lär dig att finjustera din löpstil från fotnedslag till armsving, så att du på bästa sätt undviker skador.
- Skräddarsydd träning. Lär dig att fokusera din träning och målsättning utifrån din individuella kapacitet.
- Spring mindre för att springa snabbare. Du lär dig hur alternativ träning som cykling, simning, rodd, trappmaskin och så vidare inte bara är ett kul avbrott från löpningen utan helt nödvändiga aktiviteter för att springa snabbare och bättre.
- Ät rätt, ät gott. Rätt kost vid rätt tillfällen är avgörande för att du ska kunna springa långt och bra, hålla vikten och kunna återhämta dig efter hårda pass.
Fantastiska löparsteg fyller stunden för många människor, men vi når inte riktigt ända fram för att göra det riktigt snabbt. Vi står och stampar i vår utveckling. Vi kommer helt enkelt inte dit vi vill och vi undrar varför. Ja, svaret är naturligtvis att vi inte tränar rätt. Vi springer för mycket eller för lite. Vi är för ensidiga och vi glömmer vilan eller komplementen. Den här boken ger oss en hel del kloka råd. Den gör mig glad och inspirerad. Den stärker min tro att det är bra att träna olika, att variera och att lära sig nya idrotter - men också att man blir duktiga på det man över på. Vill jag bli en duktig långlöperska så måste jag springa långt, men också kort. Det är också helt ok att cykla, simma och paddla. Boken får mig också att inse att jag måste återvända till gymmet och de olika gympapassen. För det är allt detta tillsammans som gör mig stark, glad, duktig och rask. Och just det vill jag ju bli.
Den ultimata löparguiden lotsar mig till fler idrotter, som komplement, skadeförhindrande och återhämtande men också som en insikt om hur rätt det är att träna mångsidigt. Den lotsar mig till tanken om kosten, igen. Det är svårt att ändra sina vanor, men efter flera löparböcker med samma budskap kan det noteras att det är viktigt. Kosten påverkar mina resultat, precis som det påverkar mitt dagliga välmående. Boken lotsar mig också till glädje, pulstanken, insikten om värdet att röra på sig och den får mig att vilja göra mer.
Underbara fantastiska rörelse - den som gör mig glad. Den som fyller mig med glädjefylld njutning, särskilt när solen skiner. Rörelsen - som förhoppningsvis gör mig fysiskt & mentalt hel längre genom livet. Och den som gör att jag håller mig sund, frisk och hel här och nu.
Denna bok gör mig glad. Den ger mig än fler skäl för mer - och bättre - rörelse.

Njutning står på agendan, genom läsning och genom aktiv, hälsofrämjande rörelse.
Anette Grinde
Länkar & sån´t. * Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Nyligen.se. * NT-bloggar. * Bokus. * Norstedts. * Kungliga biblioteket. * Adlibris. * Sundsvalls stigar. * ISBN 978 91 1 304966 3 * Utekartan.se * Calazo förlag. * Det perfekta löpsteget.
fredag 28 december 2012
Löparböcker i min hylla...
Haruki Murakami skrev, häromåret, boken
"Vad jag pratar om när jag pratar om löpning." Han
är marathonlöpare och berättar om sin syn på löpningen och alla
dess vedermödor. Den innehåller minnen och reflektioner från ett
liv av löpning där nästa lopp ligger strax runt hörnet. Man kan
känna igen sig, man kan le och man kan undra varför löpare
håller på som de gör. Å andra sidan kanske alla med starka intressen gör just det. Håller på, som de gör alltså. Boken är lite pratig, men samtidigt
underhållande. Gillar du löpare som skriver om marathonlöpning, dess glädjespår
och dess våndor, så är detta boken för dig. Boken är utgiven av
Norstedts förlag.
I min kökshylla finns "Bosöns kokbok",
skriven av Petra Lundström, Emma Lindblom och med foto av Katarina
Löfgren. Boken är utgiven 2012 av Sisu idrottsböcker och
innehåller näringslära och många bra recept. Boken är tänkt för
alla som är måna om sin hälsa. Den är också tänkt för hela
familjen, vare sig man är idrottare eller inte. Det är högst
uppenbart att allt handlar om balans. Mat, vila, träning, dryck, mm,
i rätt samspel är det som ger det bästa resultatet för den som
vill prestera goda resultat i löparspåren. En bok som denna, med
god kunskap och fantastiska recept kan avsevärt förbättra
förutsättningarna för ett bra resultat. En god grötfrukost och
lyxig äppelpannkaka är fantastiskt till frukost. Kött och
fiskrätter, liksom grönsaksrätter i mängd ger möjlighet till
alternativ och tillfredsställelse av många smakriktningar till
lunch och till middag. Efterrätterna med frukt, kladdkaka och tårtor
ger extra glädje, för dem vill vi ju inte vara utan. Ja, kanske
allt som oftast, men inte alltid. Efterrätterna alltså. Glädjen
skall alltid vara med! I denna bok finns mycket att läsa. Det är
absolut en bok att återkomma till. Jag kan absolut rekommendera den till dig som gillar viktig kunskap och goda, enkla recept. Hos mig känns den redan som en kär vän.
A..
Adlibris om Bosöns kokbok - Bokus om Bosöns kokbok - ... Knuff om böcker. Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Blogger.com. Knuff bloggar. Knuff om Norstedts förlag - - Bloggare om Marathonlöparen - Norstedts - ...
tisdag 25 december 2012
Delhis vackraste händer...
Delhis vackraste händer.
Mikaels Bergstrand
Norstedts förlagsgrupp ab
Isbn 978-91-1-303802-5
2011
När Göran Borg inte surfar på en blogg för fotbollsnördar tänker han på sin exfru Mia. Karriären har gått i stå, hårfästet klättrar målmedvetet uppåt och byxlinningen spänner över magen. Sina vuxna barn träffar han bara sporadiskt och nu lär det dröja ett tag till, eftersom de ska på semester till Thailand med sin mamma och hennes nye, välbärgade man. När ett tröstlöst vinterregn vräker ner över Malmö och Göran Borg är på väg till det enahanda jobbet på informationsföretaget undrar han om livet kan bli så mycket tristare. Det kan det.
Han kan till exempel få sparken, luras iväg på en charterresa till Indien, drabbas av galopperande turistdiarré och lämnas ensam att dö på ett sjabbigt hotellrum i Jaipur. Men så knackar det på dörren och in stiger Yogendra Singh Thakur, Yogi kallad. En indisk textilexportör i sina allra bästa och mest underbara år, om han får uttrycka det själv. Yogi tar med Göran på en yttre och inre resa till Indiens myllrande huvudstad New Delhi.
Delhis vackraste händer är en lika rolig som drabbande bok om hur det överrumplande mötet med Indien och med den oväntade kärleken tvingar en bitter medelålders man att omvärdera både sig själv och sin syn på andra. - Ja, så beskriver Norstedts sin bok och ja, så kan den beskrivas.
Delhis vackraste händer är en läsvärd bok. Absolut. Den innehåller vardag, tristess och frustration. Och längtan. Den innehåller dråpligheter och fantastiska kulturkrockar. Det är helt klart att författaren känner till Indien och dess kultur, för hur kan man annars beskriva skillnaderna och absurditeterna så tydligt & så rätt. Man får ändå le en aning. För dig som varit i Indien - du kommer onekligen att känna igen dig. För dig som ännu inte varit där - boken innehåller en hel del sanningar om hur det är att vara där.
- Hur är det möjligt att låta bli att tro på en gud när det finns så många att välja på? Någon enda måste väl ändå passa dig?
- Detta låter som ett mycket klokt uttalande, tänker jag. Och glädjande, på något vis. Kanske är det ett uttryck att använda när människor hävdar att de inte tror. Yogi har helt klart rätt. Så många gudar, som bidrar, tänker och gör på så många olika sätt. Någon måste ju ändå kunna passa. Oavsett vem du är.
Delhis vackraste händer innehåller också kärlek. Kärlek till gudarna. Kärlek till kvinnorna. Kärlek till sig själv. Och kärlek till ett fantastiskt land.
Mitt i alla dråpligheter går det ändå ganska bra för Göran Borg.
Läs boken. Ja, gör det. Bara gör just det.
Anette Grinde
Länkar & sånt;
Adlibris - Bokus - ... Knuff om böcker. Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Blogger.com. Knuff bloggar. Knuff om Norstedts förlag - händer - Bloggare om Delhis vackraste händer - Norstedts - ...
lördag 4 februari 2012
Brutus Östling - Under asfalten vilar en strand...
Brutus Östling.
Under asfalten vilar en strand.
Midways albatrosser.
Isbn 978-91-1-303535-2
2011
Norstedts förlag - ingår i Norstedts Förlagsgrupp Ab, grundad 1823. Www.norstedts.se
Jag får erkänna att jag bär en svaghet för duktiga fotografer. Jag avundas dem deras fantastiska kunskap, deras konstnärliga sinne och deras otroligt vackra bilder och böcker. Avundas, men längtar - ja, jag betraktar gärna deras fantastiska bilder.
Brutus Östling har tidigare givit ut sju böcker, där fåglar är det genomgående motivet. Örnar, pingviner, pelikaner och andra fantastiska fåglar har fastnat i hans sinne och på hans bilder. Fåglarna har han fångat flygande, sittande, vandrande, jagande, stretande - han har helt enkelt fångat dem mitt i deras äventyr i den fantastiska naturen. Han har, med ett oändligt tålamod, fantastisk kunskap och bildkänsla fångat fåglarna och naturen på ett sätt som många av oss i vår vildaste fantasi inte skulle kunna. För detta fantastiska arbete har han t ex prisats som Årets Naturfotograf i Sverige 2006, Nordisk Naturfotograf 2007 och Augustpriset 2009. Därtill har två av hans böcker utsetts till Årets Pandabok av WWF 2006 och 2008. Det finns duktiga fotografer - och det finns fantastiskt duktiga fotografer. Brutus Östling är av den senare sorten.
Brutus Östling har besökt Midwayöarna, beläget mellan Hawaii och Japan. Där huserar albatrosser och en fantastisk natur. Mitt ute i en fantastisk otillgänglighet och med insikt om att naturens kraft är fantastisk ägnade Östling tid och kraft åt att fånga dessa fantastiska fåglar och den natur som finns på ön. Han gör det med en innerlig känsla, som känns. Känns, så att man får dra efter andan.
I denna bok har han också skrivit texten. Texten bygger på kunskap som påverkar mig och som skapar intresse. Jag gläds, njuter och förfasas över det jag läser. Han berättar om naturens kraft som hänsyn och hänsynslöshet. Han berättar om krigets och fiskets fasor, liksom om naturens förstörelse genom vågorna som skär tvärs över allt och om människans nedskräpning som skapar så mycket bedrövelse i naturen.
Jag läser och jag betraktar de fantastiska bilder. Jag bläddrar mig sakta genom boken. Brutus Östling kommer fåglarna nära. Han står mitt ibland dem, som en vänlig vän. Han förevigar deras dagar, deras stret och deras vardagslek. Nära, nära, står han där mitt ibland dem. Mitt i. Som en kär gammal vän. Utan att störa och utan att förstöra.
Mitt i vingslaget står han. Eller ligger. Fåglarna och naturen fångar honom, fängslar. Som han sedan på ett fantastiskt vis låter oss ta del av.
Han fångar färgerna.
Han fångar flykten.
Han fångar livet.
Han fångar döden.
Han fångar naturen.
Han fångar gryningsljuset.
Han fångar individerna.
På ett sätt som ingen annan kan.
För dig som finner bilder, fåglar eller vacker natur viktigt och värdefullt, har du här en bok som gör det mödan värt att pallra sig iväg till en bokhandel (eller ett bibliotek) nära dig. Denna bok bör du inte vara utan.
Anette Grinde
Under asfalten vilar en strand.
Midways albatrosser.
Isbn 978-91-1-303535-2
2011
Norstedts förlag - ingår i Norstedts Förlagsgrupp Ab, grundad 1823. Www.norstedts.se
Jag får erkänna att jag bär en svaghet för duktiga fotografer. Jag avundas dem deras fantastiska kunskap, deras konstnärliga sinne och deras otroligt vackra bilder och böcker. Avundas, men längtar - ja, jag betraktar gärna deras fantastiska bilder.
Brutus Östling har tidigare givit ut sju böcker, där fåglar är det genomgående motivet. Örnar, pingviner, pelikaner och andra fantastiska fåglar har fastnat i hans sinne och på hans bilder. Fåglarna har han fångat flygande, sittande, vandrande, jagande, stretande - han har helt enkelt fångat dem mitt i deras äventyr i den fantastiska naturen. Han har, med ett oändligt tålamod, fantastisk kunskap och bildkänsla fångat fåglarna och naturen på ett sätt som många av oss i vår vildaste fantasi inte skulle kunna. För detta fantastiska arbete har han t ex prisats som Årets Naturfotograf i Sverige 2006, Nordisk Naturfotograf 2007 och Augustpriset 2009. Därtill har två av hans böcker utsetts till Årets Pandabok av WWF 2006 och 2008. Det finns duktiga fotografer - och det finns fantastiskt duktiga fotografer. Brutus Östling är av den senare sorten.
Brutus Östling har besökt Midwayöarna, beläget mellan Hawaii och Japan. Där huserar albatrosser och en fantastisk natur. Mitt ute i en fantastisk otillgänglighet och med insikt om att naturens kraft är fantastisk ägnade Östling tid och kraft åt att fånga dessa fantastiska fåglar och den natur som finns på ön. Han gör det med en innerlig känsla, som känns. Känns, så att man får dra efter andan.
I denna bok har han också skrivit texten. Texten bygger på kunskap som påverkar mig och som skapar intresse. Jag gläds, njuter och förfasas över det jag läser. Han berättar om naturens kraft som hänsyn och hänsynslöshet. Han berättar om krigets och fiskets fasor, liksom om naturens förstörelse genom vågorna som skär tvärs över allt och om människans nedskräpning som skapar så mycket bedrövelse i naturen.
Jag läser och jag betraktar de fantastiska bilder. Jag bläddrar mig sakta genom boken. Brutus Östling kommer fåglarna nära. Han står mitt ibland dem, som en vänlig vän. Han förevigar deras dagar, deras stret och deras vardagslek. Nära, nära, står han där mitt ibland dem. Mitt i. Som en kär gammal vän. Utan att störa och utan att förstöra.
Mitt i vingslaget står han. Eller ligger. Fåglarna och naturen fångar honom, fängslar. Som han sedan på ett fantastiskt vis låter oss ta del av.
Han fångar färgerna.
Han fångar flykten.
Han fångar livet.
Han fångar döden.
Han fångar naturen.
Han fångar gryningsljuset.
Han fångar individerna.
På ett sätt som ingen annan kan.
För dig som finner bilder, fåglar eller vacker natur viktigt och värdefullt, har du här en bok som gör det mödan värt att pallra sig iväg till en bokhandel (eller ett bibliotek) nära dig. Denna bok bör du inte vara utan.
Anette Grinde
måndag 28 februari 2011
Vad jag pratar om när jag pratar om löpning
Titel; Vad jag pratar om när jag pratar om löpning.
Författare; Haruki Murakami - 2007.
ISBN 978-91-1-302 309 - 0
Förlag; Norstedts - 2010.
Jag läste boken "Vad jag pratar om när jag pratar om löpning". Det är en väldigt pratig bok. Det är en bok fylld av allmänna reflektioner kopplade till en tillvaro som långdistanslöpare och som författare. Båda uppgifterna kräver ett skarpt fokus och en ordentlig uthållighet. Det är helt enkelt en nödvändighet att fortsätta, ihärdigt, dag efter dag, för att distansen och uppgiften skall kunna utföras. Jag är ihärdig och läser boken till sitt slut. Något av det jag lär mig i boken är vikten att inte ge upp, att bestämma sig och att fortsätta. Ja, det visste jag sedan förr, så det var ingen ny lärdom från just denna bok. Som marathonlöpare är det ju en nödvändighet.
När jag läser vidare förundras jag över texten. En bok kan uppenbarligen skrivas utifrån vilket ämne som helst, den kan vara lång eller kort, den kan säljas med rätt reklam och begrundas utifrån läsarens egna perspektiv. Med en positiv syn är detta en läsvärd bok och på sitt sätt tillförande. Sett ur något annat perspektiv finner jag inte att den var värd de 249 kronor den kostade. - Men jag kan ändå inte riktigt ångra mitt köp.
Kanske handlar det bara om förhållningssätt, reflektion och närvaro. Kanske handlar det bara om vårt ”här och nu”, när vi finner att vi tycker om något eller inte.
Nåväl. Jag blir glad av ord om löpning, det driver på, på något sätt. Kanske är det därför jag köpt och ändå tycker om boken. Jag kan känna igen mig i det jag läser. Egentligen köpte jag nog boken för att jag hörde talas om den via DN, som skrev en recension. Men, jag kan nu konstatera att jag inte håller med DN-recensenten. Det var inte "en jävligt intressant bok". Helt enkelt.
Några dagar senare inser jag att jag sänt den färdiglästa boken många tankar. Boken, dess ord och innebörd. Författarens resa och reflektioner. Hans löpning och triathlonaktiviteter. Och författarskap. Och det ställt i relation till mig. Så läser jag nog inte en bok annars - att det är faktiskt ställt i relation till mig, och min löpning och mina aktiviteter.
Jag känner måstet, inspirationen, glädjen, viktigheten, nödvändigheten och allt det där som Murakami gav uttryck för i sin bok. För visst gjorde han väl det, fast jag upplevde språket som platt och nästan malande.
Ja. Det var en positiv läsning. Jag tror bestämt att jag skall läsa den en gång till.
Anette Grinde
Författare; Haruki Murakami - 2007.
ISBN 978-91-1-302 309 - 0
Förlag; Norstedts - 2010.

När jag läser vidare förundras jag över texten. En bok kan uppenbarligen skrivas utifrån vilket ämne som helst, den kan vara lång eller kort, den kan säljas med rätt reklam och begrundas utifrån läsarens egna perspektiv. Med en positiv syn är detta en läsvärd bok och på sitt sätt tillförande. Sett ur något annat perspektiv finner jag inte att den var värd de 249 kronor den kostade. - Men jag kan ändå inte riktigt ångra mitt köp.
Kanske handlar det bara om förhållningssätt, reflektion och närvaro. Kanske handlar det bara om vårt ”här och nu”, när vi finner att vi tycker om något eller inte.
Nåväl. Jag blir glad av ord om löpning, det driver på, på något sätt. Kanske är det därför jag köpt och ändå tycker om boken. Jag kan känna igen mig i det jag läser. Egentligen köpte jag nog boken för att jag hörde talas om den via DN, som skrev en recension. Men, jag kan nu konstatera att jag inte håller med DN-recensenten. Det var inte "en jävligt intressant bok". Helt enkelt.
Några dagar senare inser jag att jag sänt den färdiglästa boken många tankar. Boken, dess ord och innebörd. Författarens resa och reflektioner. Hans löpning och triathlonaktiviteter. Och författarskap. Och det ställt i relation till mig. Så läser jag nog inte en bok annars - att det är faktiskt ställt i relation till mig, och min löpning och mina aktiviteter.
Jag känner måstet, inspirationen, glädjen, viktigheten, nödvändigheten och allt det där som Murakami gav uttryck för i sin bok. För visst gjorde han väl det, fast jag upplevde språket som platt och nästan malande.
Ja. Det var en positiv läsning. Jag tror bestämt att jag skall läsa den en gång till.
Anette Grinde
Publicerad i "Marathonlöparen" nr 225 - april 2/2011
Knuff om boken...
Billigt hos Bokus...
DN
SvD
GP
AdLibris
Knuff om boken...
Billigt hos Bokus...
DN
SvD
GP
AdLibris
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)