Vad händer i bygden?

Mer rörelse till folket!

Det bästa man kan göra är att röra på sig. Sist vi hördes (i Helg) skulle jag springa Stockholm Marathon, när andra tittade på motorcyklar i vår vackra park, njöt av skärgårdens vackra öar eller något annat i vårt vackra Roslagen. Det gör mig så glad när rörelse är involverat i aktiviteten. Och kanske också en liten utmaning att klara lite mer. Min mara fick duga. Jag var nöjd, hel och glad efter genomfört värv. Jag hörde sen om Linda som med lust och glädje stor genomför Tjejklassikern och att Henrik tränade aktivt för att kunna njuta av hela färden i Postrodden över ett blåsigt hav. Båda skapar mervärden för andra när de delar med sig av sina genomförda och kommande stordåd. De inspirerar. Jag vill också ro Postrodden, men känner tyvärr inte till något lag som saknar en roddare (som inte kan segla och lätt blir sjösjuk). Kanske gör jag rätt i att ansluta mig till Norrtälje Roddförening för övning, rörelse och rätt kontakter? Föreningslivet kan ju onekligen skapa mervärden.

I min roll som redaktör för tidningen Marathonlöparen läste jag en bok - Den ultimata löparguiden - som bekräftade vikten av helheten. Den inspirerar att variera sig och prova nya aktiviteter, som att det är bra att cykla, simma, paddla eller kanske promenera eller klättra på sina vilodagar. Då finns det hur mycket fantastisk rörelse som helt att utforska. Yoga, meditation, sjunga i kör och dansa tillhör detta område också, har jag förstått. Alltså sån´t som ger glädjeendorfiner och tillförande energi i ljuvlig mängd. Nästan allt detta kan göras av var och en för sig, men också tillsamman i någon av alla de aktivitetssjudande föreningar som finns Roslagen runt - tillsammans med likasinnade som lägger manken till för att det skall bli mer till fler.

Jag läste om cykelregnet i parken häromveckan, där 309 cyklar gick till riktiga vinnare. Vilken lycka! Tänk, 309 cyklar. - Att användas av människor för rörelse i vår vackra bygd. En morgontur, en sällskapstur, en handlingstur, en barnbarnstur, en njutningstur eller kanske en träningstur. Ja, det finns många bra saker att göra med en cykel, minsann. Att cykla är fantastiskt. Det har t ex cyklats i bygden i jakt på tipsfrågor den sista tiden. En lokal idrottsförening har stått för tipset och raggat in vinster. Ja, man har kunnat vinna mer än den egna rörelseglädjen, som t ex en cykel, finfina dagar i naturen och kanske några sommarstänk från ovan.

Hos mig finns nu både cykel, kajak och löpning inplanerat för den närmaste tiden. Delvis i föreningslivets famn.

Mer glädje och ljuvliga endorfiner följer av aktiv rörelse. Må du få dem i redig dos.

Njut av dagen!

Anette Grinde
Föreningsmänniska

(Krönikan är publicerad i Norrtälje Tidning - bilagan Helg 28 juni 2013)

• Redaktör Marathonlöparen & aktiv medlem i Svenska Marathonsällskapet.
• Aktiv medlem i Rånäs 4H (Friidrott)
• Passiv medlem i Naturskyddsföreningen - för de har en viktig agenda och glödande inspiratörer
• Nyfiken, men tämligen passiv medlem i den viktiga föreningen Skärgårdsstiftelsen.
• Ordförande STF Roslagen (Svenska Turistföreningen).
• Aktiv i föreningen Operation 1325 (för kvinnors medverkan och säkerhet i fredsprocesser) - peppar personalen till fysisk rörelse.
• Ej medlem i Hammarby Friidrott, men gläds över framgångarna (efter min tid som Projektledare för Midnattsloppet).
• Hejar med glädje på när jag ser att Roslagsbro IF gör mängder av aktiviteter för sina medlemmar.
• Norrtälje Roddförening - jag överväger medlemskap för mer rörelse.
• Blir glad när jag ser att Friluftsfrämjandet har fortsatt uteverksamhet i bygden.

 

Göran Kropp - med våra ögon.

Göran Kropp - Med våra ögon
Sweden Everest Solo Expedition 95/96
2012
Fredrik Blomqvist - Renata Chlumska - Magnus Roman
Blomqvist Produktion Ab
Isbn 978 91 637 1436 8

Söndagen den 30 september är det 10 år sedan Göran Kropp förolyckades i en tragisk klätterolycka i USA. Till Görans minne ger de tre deltagarna i Göran Kropps expedition, Renata Chlumska, Fredrik Blomqvist och Magnus Roman, ut en bilderbok om "Sweden Everest Solo Expedition 95/96". Genom deras ögon får läsaren en närgången skildring i ord och bild av Göran Kropps expedition. Bilderna i boken har aldrig tidigare visats.

Fredrik, Renata och Magnus skriver om Göran Kropp och hans färd. De skriver med en ton av kärlek och saknad. De beskriver honom som en fantastisk person, som skapat under för sig själv och andra. Som visat vägen och skapat mervärden. Så minns också jag honom, även om jag inte har mött honom mer än genom media. Det kändes som om världen drabbades av en stor förlust när han förolyckades, så där helt i onödan.

Boken innehåller berättelser om hans färd från Sverige till Mt Everest. Den där han cyklade och sedan besteg berget. Där han klarade turen med egen kraft och utan hjälp utifrån. Han visade att man kan. Det var stort då, och det är stort nu.

Boken är en vacker berättelse om en man som såg möjligheterna. Vid flera tillfällen bubblar tårarna över i mina ögon. Den känns. Jag känner svårigheterna, frustrationen, envisheten och glädjen.

Vad vore världen utan dessa fantastiska människor som visar vägen? De som visar att det är möjligt.

Anette Grinde


Länkar & sån´t. *  Intressant. *  Bloggkartan Norrtälje. *  Nyligen.se. * NT-bloggar.  * Bokus. * Adlibris. * Renata Chlumska.

Stenkusten ...

Löpning och cykel längs Stenkusten - midsommarhelgen 2013.

Midsommarhelgen tillbringades på Öland. Aktiv rörelse stod på programmet. Löpning och cykel är nu de aktiviteter vi behöver ägna oss åt. Cykel, för att hantera Cykelvasan i augusti. Löpning, för att hantera Ölands Marathon, Reykjavik Marathon, Tjejmilen och Amsterdam Marathon. Och kanske något ultralopp om lyckan står mig bi. För detta krävs det åtskilliga mil i benen.

Öland - och då särskilt den västra kusten mellan Sandvik och Byrum - är en ljuvlig plats att idka dessa aktiviteter på. Vi tog en löpartur från Korpskog till grinden i Hagelstad och tillbaka. Två sköna löparmil fick duga. Det är så vackert så att man nästan tappar andan. Den fantastiska naturen kombinerades med en kolsvart himmel och ett förundrande muller i kanten. Nej, något regn fick vi inte över oss även om risken kändes väldigt stor. Naturens kraft är förundrande. Vacker och skarp. Kroppens kraft likaså. Man blir glad av sköna springsteg tillsammans med en likasinnad vän.

Nästa dag transporterade vi oss med cykel från Korpskog till Sandvik. Där blev det glass och kaffepaus innan vi styrde norrut igen. Alvedsjö, Byrum - längs den vackra kusten och sedan vidare in mot Skäftekärr och cykellederna åter till Löttorp, förbi Gudesjö och via järnvägen åter till Korpskog. 63 km fick räcka för dagen. Vi klarade oss från regnet även denna dag, även om det mörknade på himlen lite nu och då.

Rörelse. Fantastiska rörelse. Ja, man blir glad av sån´t.

Anette


Länkar & sån´t. *  Intressant. *  Bloggkartan Norrtälje. *  Nyligen.se. * NT-bloggar.  

Vem har den bästa löparvagnen?

Stenkusten på Öland är en fantastiskt vacker plats
för vandring, cykling och löpning.

Vi tänkte utflykta och letar efter intressanta områden för cykling och/eller löpning. Östhammar och Öregrund skulle kunna vara ett bra resmål. För visst kan man där finna vackra områden där små vägar utan skarp trafik ligger lätt tillgängliga? Missa inte en tur till Järnboden mellan Harg och Hargshamn, säger finaste May från Östhammar. Ja, dit får vi då också ta en tur. Jag hittar platsen på Utekartan så vi lär nog hitta dit. Om vi helgbosätter oss i Östhammar, så bör vi kunna nå till Öregrund, Harg och området öster och sydost om Östhammar under helgen. Där bör vi kunna hitta goda löp- och cykelspår som gör helgen till en tid för aktiv rörelse.

En löparvagn, så att vi kan ta med oss packning, ombyte eller fika, på våra rundor vore toppen att ha. Men, ack så svårt det verkar att hitta en som duger att springa med som inte är omåttligt dyr. Vet du vem som har den bästa löparvagnen? Den informationen vill jag gärna ha.

Anette

Länkar & sån´t. *  Intressant. *  Bloggkartan Norrtälje. *  Nyligen.se. * NT-bloggar.  Utekartan.

Om frihet och heder...

Överlevnadshandbok
för flickor
om frihet och heder.
Farnaz Arbabi & Lotta Fristorp
Rädda barnen.
Isbn 91 7321 047 1
2002

Jag känner att tårarna växer i mig. Jag känner sorgen. Den pressar sig fram genom masken som skall hålla känslorna på plats.

Jag läser om flickorna, kvinnorna, vars liv tar form - och inskränks. Jag läser om mödrarna och fäderna och om deras roller i olika skeenden i livet. Genomgående dyker orättvisan upp. Orättvisan och rädslan. Rädslan och lögnerna.

Jag läser om de unga kvinnorna som tvingas gifta sig trots att de inte vill. Jag läser om våldet, slagen och rädslan. Makten.

Mänskliga rättigheter innefattar egna val. Det innefattar rätten till ett liv utan våld och terror, med rätt till fysisk och psykisk trygghet och att kunna fatta egna beslut om sina egna livsförutsättningar. Här lyser de med sin frånvaro.

Alla historier är lika. Inskränkande. Fasansfull. Fridskränkande. Alla historier är lika, men ändå helt olika. De pekar i samma riktning, men rör olika individer. De bär i huvudsak samma grundproblem, men är på sitt sätt ändå olika i varje enskilt fall. Så lika, men ändå så olika. Var och en fogar sig, anpassar sig, efter sina förutsättningar. Hedern, familjen, rädslan, kulturen och kärleken styr i olika riktning. Den inskränkta friheten ligger som en kvävande matta över allt. I fasan i ligger frånvaron av egna valmöjligheter och den inskränkta frihetens konsekvenser. Där livet är lagt som insats.

Jag känner att tårarna växer i mig allteftersom jag läser om flickorna och kvinnorna i denna bok. Jag känner den omåttliga sorgen och undrar vad jag kan göra.

Var kan - måste - jag lägga min kraft för att livet skall bli bättre för andra människor?

Anette Grinde


Länkar & sån´t. *  Intressant. *  Bloggkartan Norrtälje. *  Nyligen.se. * NT-bloggar.  

Jag blir så förbannad ...

Jag blir så förbannad, säger hon med indignation i rösten innan hon ger sig i kast med dagens uppgifter. Det dröjer inte länge innan jag hör någon annan säga samma sak. Det är som att jag hör ilskan och oenigheten flera gånger om dagen - och att det inte görs något konkret för att lösa problemen. Som att det är en omöjlighet och skall vara just så. Det är som att det sitter i väggarna.

Jag tänker att jag skall stå utanför vreden och frustrationen, men känner att jag sakta men säkert dras in i den. Som den väver ett garn och placerar också mig innanför. Kanske för att inte hamna utanför. Som om det alltid måste finnas ett vi och ett dom - istället för att vi är en enhet och ser varandras kvalitéer. Och våra gemensamma möjligheter.

Jag lämnar platsen och möter en helt annan grupp. När vi efter mötet talar om hur det var, om vi fick med rätt saker och vad som missades. En kvinna säger; Jag blir så förbannad, men hade bestämt mig för att vara tyst på mötet. Hon berättar bakgrunden och också jag samlar plötsligt indignation inom mig. Nej, tänker jag. Jag vill inte dras med i vreden. Jag vill inte att ni talar om mig, med irritation i tanken, jag vill att ni talar med mig om våra gemensamma möjligheter. Jag vill också att jag och vi gör så med alla andra. Talar med, inte om. Jag vill också veta hela bilden innan mötet, eller i mötet, så att vi kan bemöta frågan just då. Sen är det kanske för sent, om vi inte har ett möte strax igen.

Vilka goda kompetenser bär vi på och vilka möjligheter har vi att tillsammans göra verksamheten bättre?

Låt oss ta med varandra - inte utesluta. Låt oss lära av varandra - inte säga att någon inte duger. Låt oss ta del av varandras kunskap - för att skapa mer för fler.

Låt oss tala med varandra. Låt oss njuta av varandras kunskaper, egenskaper och våra gemensamma möjligheter.

Anette Grinde

               

Min blygsamhet förbjuder mig ....

Min blygsamhet förbjuder mig att nominera mig själv och styrelsen har bara nominerat inom styrelsen, svarar han när jag frågar honom varför han inte finns med på listan över de som har nominerats till STFs riksstämma 2014.

Jag drar ett djupt andetag för att hindra att irritationen dräper min kraft. Jag tycker att det är så otroligt synd - dels att människor inte aktivt ser utanför den vanliga boxen och därmed också ser andra människor och deras kompetens och dels att det finns hinder för att berätta om vår egen kompetens och önskan. Det är ett hinder såväl för de egna individerna som för organisationen i sig.

De aktiva människorna i en förening har ett ansvar att se sig om efter fler som vill vara med i styrelse, ledarkrets och medlemskrets. Vi har ett ansvar att bjuda in dem och göra dem delaktiga. Vi är ingen klubb för inbördes beundran - vi är en förening för fler att delta i.

Var och en, individerna, har också ett ansvar att se till att de bjuds in, att de berättar vad de vill och kan och hur deras kompetens nyttjas på bästa sätt. Det är vårt allas ansvar att se till att det blir så. För föreningens väl är det nödvändigt att insistera. Någon blygsamhet eller beaktande av Jantes regelsystem kan inte vara för handen. Det för vare sig individerna eller föreningen framåt.

Det är tragiskt att föreningarna och individerna inte ser att de kan skapa så mycket för oss alla genom sin delaktighet, inspiration till andra, insisterande kring goda förslag och uppmuntran till sina medmänniskor.

Du kan ge mer av allt det du kan. Genom att erbjuda dig och genom att se och uppmärksamma andra, även utanför styrelsen och den allra närmaste kretsen. Fördelen är att alla vinner på att du gör det. Nackdelen med att du, jag och andra inte gör det är att vi går miste om fantastiska människor, vars kompetens vi ännu inte har sett i ett annat sammanhang än där vi först mött honom/henne.

Vi måste ge fler en chans att dela med sig av sig själva och sin kompetens. Var och en - du och jag - är ansvariga för att det blir gjort.

Njut av dagen

Anette Grinde


Länkar & sån´t. *  Intressant. *  Bloggkartan Norrtälje. *  Nyligen.se. * NT-bloggar.
 

Tänk om man kunde älska...

Ja, tänk om man kunde fyllas av kärlek till sig själv, så att man själv kunde sprida den till världen. Tänk om man kunde se det goda i varje enskild människa - bara sådär utan särskild ansträngning. Ja, tänk om man kunde se det goda i sig själv - störst och först, utan att skavankerna insisterade på att ta överhanden.

Tänk. Ja, tänk om man var glad och såg livet och människorna som en fantastisk gåva. Såg allt det fantastiskt vackra som de står för, som deras unika och fantastiska gåvor de har utrustats med. Som egenskaper, kunskaper, färg och form. Som tankar, reflektioner, slutledning och medmänsklighet.

Tänk om man bara sådär kunde älska sig själv, livet, människorna och den värld vi lever i. Den som är fri från hat, våld, elakheter och missunnsamhet. Den som är en fantastisk trygg värld att leva i.

Ja, tänk om det vore så väl. - Att den vore trygg för alla.

Visst finns det stunder när jag inte kan eller vill. När jag inte tycker om mig själv och därför undviker (mig själv och) världen. Men, ja, det finns också åtskilliga stunder när jag tycker om mig själv, kan lägga skavankerna åt sida och sprida omsorg till andra människor. Ja, det finns stunder när jag kan dela med mig av min kunskap till andra och ta del av det som andra delar med sig av - till mig och andra. Det finns verkligen gott om stunder när jag möter människor som verkligen skapar skillnad och får mig att förundras. Det - människan, livet och stunden - är förundrande vackert. Rent magiskt, helt enkelt.

Ja, visst är väl människorna, livet och världen ändå alldeles fantastisk. Som en alldeles fantastisk gåva.

A..

Den ultimata löparguiden

Norstedts.
Den ultimata löparguiden - Snabbare, starkare, bättre
Edwards - Foster - Wallack
ISBN 978 91 1 304966 3
2012

Spring snabbare och bli starkare! Intresset för löpning har ökat lavinartat de senaste åren och över 37 miljoner människor världen över ser sig som aktiva sportlöpare. Forskningen har också gjort enorma framsteg inom löpningsområdet.

I Den ultimata löparguiden finns för första gången den mest ban­brytande idrottsmedicinska forskningen och de mest praktiska idrottsstrategierna samlade.

Boken tar bland annat upp:
- Det svarta hålet. Det nyttigaste av de nya begreppen inom löparträning. Hur du ska undvika träningszonen som hindrar framgång och återhämtning.
- Pulszonträning. Uppdatering av den erkända träningsmetoden som ger högre fart och är en objektiv måttstock för hur mycket din kropp arbetar.
- Perfekt löpning. Lär dig att finjustera din löpstil från fotnedslag till armsving, så att du på bästa sätt undviker skador.
- Skräddarsydd träning. Lär dig att fokusera din träning och målsättning utifrån din individuella kapacitet.
- Spring mindre för att springa snabbare. Du lär dig hur alternativ träning som cykling, simning, rodd, trappmaskin och så vidare inte bara är ett kul avbrott från löpningen utan helt nödvändiga aktiviteter för att springa snabbare och bättre.
- Ät rätt, ät gott. Rätt kost vid rätt tillfällen är avgörande för att du ska kunna springa långt och bra, hålla vikten och kunna återhämta dig efter hårda pass.

Fantastiska löparsteg fyller stunden för många människor, men vi når inte riktigt ända fram för att göra det riktigt snabbt. Vi står och stampar i vår utveckling. Vi kommer helt enkelt inte dit vi vill och vi undrar varför. Ja, svaret är naturligtvis att vi inte tränar rätt. Vi springer för mycket eller för lite. Vi är för ensidiga och vi glömmer vilan eller komplementen. Den här boken ger oss en hel del kloka råd. Den gör mig glad och inspirerad. Den stärker min tro att det är bra att träna olika, att variera och att lära sig nya idrotter - men också att man blir duktiga på det man över på. Vill jag bli en duktig långlöperska så måste jag springa långt, men också kort. Det är också helt ok att cykla, simma och paddla. Boken får mig också att inse att jag måste återvända till gymmet och de olika gympapassen. För det är allt detta tillsammans som gör mig stark, glad, duktig och rask. Och just det vill jag ju bli.

Den ultimata löparguiden lotsar mig till fler idrotter, som komplement, skadeförhindrande och återhämtande men också som en insikt om hur rätt det är att träna mångsidigt. Den lotsar mig till tanken om kosten, igen. Det är svårt att ändra sina vanor, men efter flera löparböcker med samma budskap kan det noteras att det är viktigt. Kosten påverkar mina resultat, precis som det påverkar mitt dagliga välmående. Boken lotsar mig också till glädje, pulstanken, insikten om värdet att röra på sig och den får mig att vilja göra mer.

Underbara fantastiska rörelse - den som gör mig glad. Den som fyller mig med glädjefylld njutning, särskilt när solen skiner. Rörelsen - som förhoppningsvis gör mig fysiskt & mentalt hel längre genom livet. Och den som gör att jag håller mig sund, frisk och hel här och nu.

Denna bok gör mig glad. Den ger mig än fler skäl för mer - och bättre - rörelse.

Under de dagar när jag springer i naturen blir också utekartan en följeslagare. Den täcker mina områden, Roslagen och Stockholm, i lagom bitar och är så detaljerad att jag lätt kan hitta t ex Roslagsleden utan att springa vilse. Kartor saknades i Gunnika Isaksson-Luttemans bok Vandra Roslagsleden men med utekartan så blir det absolut möjligt att välja rätt sträcka utifrån boken och också känna att man hittar rätt efter leden. Utan utekartan blir jag inte nöjd med boken, eftersom det är svårt att springa (eller vandra) efter bara en textmassa.

Njutning står på agendan, genom läsning och genom aktiv, hälsofrämjande rörelse.

Anette Grinde

 Länkar & sån´t. *  Intressant. *  Bloggkartan Norrtälje. *  Nyligen.se. * NT-bloggar. * Bokus. * Norstedts. * Kungliga biblioteket. * Adlibris. * Sundsvalls stigar. * ISBN 978 91 1 304966 3  * Utekartan.se * Calazo förlag. * Det perfekta löpsteget.

Jättelångt - 8 juni 2013 - Grisslehamn till Norrtälje



Visst ser ni glädjen hos folket som springer 68 km?

Ja, det finns många, många fler bilder från lördagens Jättelångt - där det sprangs minst 68 km mellan Grisslehamn och Norrtälje. De dyker upp allteftersom, så titta in här igen. De kommer också att dyka upp i kommande nummer av Marathonlöparen. Se nu till att få din hand på nästa nummer, som utkommer i augusti. (Klicka på bilden, så blir den större.)

 

 

Foto; Anette Grinde

Guld!

I dagens Norrtälje Tidning läser jag om några av mina klubbkamrater i Rånäs 4h som har gjort väl ifrån sig i årets Stockholm Marathon. Jag läser om Janne Holmén, Jennie Sandberg och Martti Mustonen - förutom alla de andra som inte har fångats på bild. I texten noterar jag att årets Stockholm Marathon också var DM i maraton för Uppland och att såväl Leif som jag själv tog hem en guldplakett i våra respektive åldersklasser. Ja, visst blir man glad av sån´t. Guldmedaljerna haglar inte över oss, så dessa glädjer oss stort.

Ja, detta inspirerar till nya stordåd!

A..

Leif, Ida, Anette & Ulrika efter att ha genomfört
Sthlm Marathon 2013. Alla med hedern i behåll!



Norrtelje Tidning 3 juni 2013

Mina genomförda lopp med dignitet i "modern tid"; Sthlm Marathon 2013, Personliga rekordens tävling 2012 (62 km), Berlin Marthon 2012,  Helsingfors Marathon 2012, Ölands Marathon 2012, Sthlm Marathon 2012, New York Marathon 2011, Axa Fjällmarathon 2011, Sthlm Marathon 2011, Sthlm Marathon 2010, Malta Marathon 2010, Sthlm Marathon 2009, Sthlm Marathon 2008, Sthlm Marathon 2007.  Därtill En svensk klassiker klar 1994. Länk till övriga lopp av äldre datum. Så - 13 Marathon, 1 ultralopp, 1 stor klassiker och en hel del annat.

Vad händer i bygden?

Custom Bike Show, marknadsafton, nationaldagsfirande i Norrtälje och mattskurning i Östhammar står för dörren. I trakten finns också loppis med fantastiska fynd och öppna hembygdsgårdar med engagerade människor som lägger sin själ i det gamla. Det gamla som ligger som grund för vår tid nu och sen. Det bjuds nu, i vår fantastiska försommartid, också på vandringar, fågel- och växtexkursioner, prova-på-paddling och bågskytteaktiviteter. Ja, nog finns det aktiviteter så det räcker om man vill. I vår bygd finns det hundratals olika föreningar som driver aktiv verksamhet. Det är underbart inspirerande att se den mängd av aktiviteter som erbjuds - och veta att det står en enastående mängd ideell kraft bakom. Ibland är det så mycket, så man knappt vet vad man skall välja.

Ja, om man gillar motorcyklar bör man uppmärksamma lördagens Custom Bike Show i Norrtälje. Jag tror säkert ni har märkt att den är på gång. Det mullrar så där sommarteckenskönt runt hörnet. I år är också sol beställd. Om man gillar långlöpning kan jag rekommendera Stockholm Marathon. Är man inte anmäld för att stå på startlinjen, så behöver löparna allt stöd de kan få. Glada hejarop uppskattas. En annan fantastisk aktivitet är kajakpaddling. Vi har en underbart ljuvlig skärgård runt knuten som verkligen bör upplevas. Att göra det från kajaken är en fantastisk upplevelse. Det finns många som erbjuder turer med kompetenta ledare och färdiga paket, både i företags- och i föreningsregi. Det är som att gå till ett dukat bord där någon har ansträngt sig för att göra det måltiden god, såväl för smaklökarna som för ögat. Det är enkelt och väldigt njutbart.

För dig som vill njuta av naturen blommar de fantastiska maskrosorna just nu. De lyser som fantastiska solar och skapar ett underbart färgsprakeri tillsammans med de blommande gullvivorna, liljekonvaljerna och den ljuvliga grönskan. Denna årstid - maskrosblomningstiden - är så vacker, så att det nästan gör ont i min själ. När den dessutom badar i sol och värme, blir jag riktigt glad.

Själv skall jag springa på lördag, vila i grönskan på söndag och titta på Blodomloppet tisdag, fira min fantastiska dotter på onsdag innan det är dags för nationaldagsfirande på torsdag.

Med flaggan i topp, stuns i steget och med glädje i sinnet önskar jag er en fantastisk helg.

Anette Grinde
Artikeln är publicerad i
Norrtälje tidning bilaga "Helg" den 31 maj 2013

• Hembygdsgårdar
• Custom Bike Show
• Stockholm Marathon
• Mattskurning Östhammar
• Helg - Norrtälje

 

Häromdagen lyste de som vackra solar på ängarna ...

Häromdagen lyste de som vackra solar på ängarna. Plötsligt har de bytt skepnad. De ljuvliga färgerna i grönskan, det klara gula, är nu grått. Ännu är de ändå vackra, på något sätt. Runda, i en märklig form, står de ännu hela. Strax tar vinden tag och sprider dem ut över bygden. Den ljuvligt vackra maskrostiden, den där ängarna är fyllda av gula, vackra solar, är nu plötsligt förbi.

Så kort den var, vår vackra maskrostid.

A..

 

Det är dags att sluta nu...

Det är dags att sluta nu, tänker jag. Nu, när det känns tungt och slitigt, trots att det ändå är roligt. Och nu, innan det går i stå med mig vid rodret.

Det är dags för mig att tacka för mig som ordförande i STF Roslagen och lämna över till någon annan som brinner och vill. Det är en viktig grundbult för att det skall kunna bli bra.

Föreningen står för viktiga värden och det är många som vill vara med. Det gäller bara att hitta några fler som vill bistå i uppdraget att driva föreningen framåt - uppåt, mot nya spännande höjder. Och som också tar ansvar för att det blir gjort.

I en förening behövs ledare, skrivarmänniskor och någon som kan det där med siffrorna. Där behövs någon som kan ansvara för hemsidan, rapporteringen till Studiefrämjandet och STF centralt. Där finns någon som kollar/svarar på mailen, någon som gör vår viktiga broschyr och någon som inspirerar andra att komma med. Någon behöver ordna med annonserna och någon behöver samla gruppen för programmakningen. Någon behöver också vara kontakten mot de övriga föreningarna i STF-familjen. Det är många uppgifter som skall göras i en förening och det blir lätt och roligt när man är många som gör lite grann, så att en inte behöver göra allt.

Så. Nu behöver vi bli några fler i vår styrelse i fantastiska STF Roslagen. Och någon av dessa behöver vara någon som vill driva, peppa, inspirera, göra och dra.

Hör av dig, du som vet med dig att du vill och kan driva en så fantastiskt värdefull förening som STF Roslagen mot nya höjder. Du behövs.

Hör gärna av dig i denna fråga. Mina kontaktuppgifter ser du nedan. Annars går det också bra att höra av sig till valberedningens ordförande Britt Wennerfors. Hennes kontaktuppgifter hittar du på STF Roslagens hemsida.

Anette Grinde
Ordförande STF Roslagen
tfn 0708 905 731
stfroslagen (snabel-a) stfturist.se

www.svenskaturistforeningen.se/stfroslagen

• Höstens programbroschyr

Hur går det med jämställdheten, egentligen?

Länkar & sån´t.

Centerpartiet. Folkpartiet. Socialdemokraterna. Kristdemokraterna. Moderaterna. Miljöpartiet. Alliansen.se. Politometern om Sveriges Kvinnolobby. Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Sveriges Kvinnolobby. VLT.se. Amineh Kakabaveh (V), ordförande för Varken hora eller kuvad.

Bedriv C-politik istället för att skriva artiklar...

Bedriv C-politik istället för att skriva artiklar, står det som rubrik på Bosse Blidemans debattartikel i gårdagens NT. Jag tänkte, har han alldeles fått spatt. Debattartiklar är ju viktiga. Men, det var nog inte herr Blidemans fel att rubriken blev som den blev. Den textraden står inte att finna i artikeln. Det är sålunda NTs rubriksättare som skrivit en tokig rubrik. För inte kan väl Blideman ha menat att det inte skall skrivas debatt?

Generellt saknar jag ord om vad politikerna gör, i sina partier, i nämnderna och i fullmäktige. Jag skulle bli glad om de sittande politikerna skrev och talade mer. Mer som visar svårigheterna, framgångarna, möjligheterna och vindens riktning. Mer som visar var de står, var de vill komma och om det är dem vi vill följa. Ja, låt en del av politiken drivas i genom debatten. Hur skall vi andra annars få veta vad som pågår? Hur skall vi andra annars få koll på när det spårar ur och måste engagera oss?

Mer öppen debatt från alla våra politiker - är en stark önskan från mitt håll.

Anette Grinde


Länkar & sån´t.Centerpartiet. Folkpartiet. Socialdemokraterna. Kristdemokraterna. Moderaterna. Miljöpartiet. Alliansen.se. Politometern om Alliansen. Intressant. Bloggkartan Norrtälje. NT-bloggar.

 

Ljuvliga skärgård ...

Ljuvliga skärgård, säger jag igen och igen. Kajaken är ett fantastiskt färdmedel att nyttja när man vill besöka skärgården. Du kommer fram med egen kraft, utan att förstöra något i naturen. Du kan vara där inga andra båtar kan ta sig, eftersom du kan ta dig fram i mycket grunt vatten. Egna öar är lätt att hitta om lämnar innerskärgården, som ju är belamrad med strandnära fritidshus.

Ja, kajaken är ett fantastiskt färdmedel. Men, hu, så tragiskt det är med alla strandnära fritidshus i innerskärgården. Många hus står igenbommade. Det är en beklaglig syn. Det är svårt att ta iland där tomten går ändå ner till vattenkanten och bostadshuset ligger nära. Tomterna ligger tätt, vilket gör att det är svårt att hitta tältplatser eller fikaplatser längs stränderna.

Byggnationer nära strandkanten är oerhört trist för det fria friluftlivet, men en ofantlig lyx för de som har gott om klirr i sin kassa.

Bortsett från detta så är maskrostid en alldeles fantastiskt vacker årstid. De strävsamma glatt lysande solarna pryder varje plats där de får härja fritt. Det är en glädje att se deras idoga stret.

A..

 

 

TV3 Dokumentär om långspring - 10 juni 2013

Ja, se det måste vi hålla koll på. TV3 Dokumentär om långspring - 10 juni 2013. Programmet handlar om extremlöpning.

Kanske dyker man själv upp i rutan då. Vi får se, vi får se. :)

A..

Hembygden

Hembygdsföreningarna i Roslagen, eller några av dem, har givit ut en ny broschyr. De har samlats kring det minsta och enklaste och min förhoppning att få se människorna bakom föreningarna kom på skam. Broschyren innehåller bara enkel information om att de finns. Ja, var de finns också, förstås.

Jag vill läsa om människorna som gör. Om de som lägger ner sin längtan och en hel del krut i fastigheterna, i det gamla sätten och prylarna, i tankar kring människorna och i bygden i stort. Det finns en hel del sådana människor, men man ser dem inte så ofta. Det skulle jag vilja göra.

Jag skulle vilja veta mer om vad t ex Bengt Eriksson lägger sin tid på. Eller Claes Holmström. Eller Lennart Jansson. Eller andra som jag vet är mycket starkt intresserade av sin hembygd, som forskar, funderar, snackar och skriver. Jag skulle vilja veta vad de gör och vad som driver dem. Jag skulle också vilja veta var de gör av allt de finner i sin forskning och sitt arbete.

För de gör väl inte som Röda Korset? - Som säger att de förstör gamla foton och dokument, så att de inte hamnar i fel händer. Förstör, så att det inte finns kvar för forskning av det gamla, sådant vi vill veta för att minnas hur det var. För att veta hur vi kommit dit vi är.

Nej, det tror jag verkligen inte att hembygdsivrarna gör. De månar om bygden. Om det - och de - som varit och är.

A..

• norrtalje.se/hembygd
• Om Labacken (St Eriks Gille) i denna blogg

* Hembygd.se  * Eniro karta till Labacken. * St Eriks Gille. * Politometern. *  Intressant. *  Bloggkartan Norrtälje. *  Nyligen.se. *  Blogger.com * Folkminnen. * Läs även andra bloggares åsikter om  folkminnen - hembygd - mm. * Roslagsbro. * Norrtälje. * Svenska Turistföreningen * Roslagskretsen

Låt oss alla se till att det är högt till tak i dag ....

Taket är lågt idag. Dimman ligger tät och temperaturen är lite låg. Fåglarna är tystare än vanligt. Kvittret är ändå som ett tydligt samtal mellan glada vänner i samspråk. Där är taket högt. Det är vänligt, inte hårt. Det är samtalande, inte uppfordrande. Det är gemensamt, inte i krav från ena parten. Det är omslutande, i vänlighet. Det saknar nervärderande avsikt eller hindrande toner.

Låt oss alla se till att det är högt till tak i dag, alltså tillåtande. I samtalet. I omsorgen. I handlingen. I vänskapen. I livet.

Snart vaknar solen. Då är det troligt att dimman lättar och höjer taket också där, för mer energigivande sol och ljuvlig värme.

A..

”Hat kan aldrig fördriva hat. Det kan bara kärleken.”

 

Martin Luther King

 

 

 

 

Det är tid för en ny dag...

Det är tid för en ny dag. En sådan som aldrig kommer igen. En sådan som inte kan göras ogjord. En sådan som inte är den andra lik.

Låt det bli en sån där dag som jag sedan minns med glädje, när jag tittar tillbaka på det som varit.

A..

Stilla njuter hon...

 

Tyst smyger hon

runt hörnet

där hon inte syns

sätter hon sig

för att njuta

i stillhet

med naturens under

nära

Den allra vackraste

stunden

når hennes inre

som en stillsam njutning

när den varsamt

smeker hennes kind

Stilla njuter hon

stundens

kraft

A..

Dimman lättar sakta

Dimman ligger tät
Morgondaggen dallrar i gräset
som lätt, lätt vajar i den milda vinden
Över nejden dansar älvorna
en skimrande vals
Deras skira skepnader syns som svepande skuggor
innan dagen tar sin form
Solens stålar bryter
strax igenom
De värmer sakta morgonens dagg
och ber stillsamt älvorna gömma sig
i dungen ett stycke bort
Dimman lättar sakta

A..
 

Idag är en ny dag....

 

Nu dansar de

sakta över nejden

i stora svepande drag

som en pensel

som målar i mjuka varma färger

Nu dansar de

över nejden

njutande av morgondaggen

som fuktar den grönt frodiga

som växer med kraft av övermått

Nu dansar de

i förväntas spår

visar in oss på nästa stig

som ger livet en ny riktning

som skapar mer, annat & nytt

A..

 

Jag tänker att livet är fantastisk...

Ölandsdagg i ljuvlig morgontid.

Jag tänker att livet ändå är fantastisk. Jag frustreras från tid till annan kring livets egenheter och min oförmåga att göra - åstadkomma - allt det jag vill. - Men jag tänker ändå att det trots allt är ganska fantastiskt. Livet, alltså.

Under helgen som gick var vi på Öland. Jag träffade en av mina systrar och mina föräldrar. Det var en fin helg, på en fin plats och med ett underbart väder. Öland är förundrande vackert, särskilt den nordvästra kusten - Stenkusten - med dess ljuvligt karga miljö med alvarsmarken, stenstränderna, de vita grusvägarna och det ljuvliga vattnet. Att springa på de ensliga vägarna längs denna kust är rent underbart. Det borde vara fler förunnat, även om jag gärna ser att de fortsätter att vara obefolkade.

Jag blev glad över att min syster sprang tillsammans med far på hans morgoncykelrunda. Jag tycker att det är otroligt fantastiskt finfint att han cyklar två mil nästan varje morgon och tänker att man själv borde göra det. Det var ju han som inspirerade till att göra Klassikern en gång i tiden som blev starten också till en massa annat, så kanske får jag lyssna också till hur han gör nu och göra detsamma själv. Det handlar om att prioritera sin hälsa och livsglädje. Det är ju ändå ganska lätt, även om det ibland ter sig ohyggligt svårt. För att man bara prioriterar helt fel.

Jag är glad för att min mor rantar omkring som hon gör med än det ena och än det andra. Jag hoppas att också jag gör det, när jag når hennes ålder. Vilket jag hoppas att jag gör. Jag hoppas att hon gör det länge än. Rantar, som bara den.

Jag tänker på de finaste av allt fint, min Jenny & min Sofie. De är förundrande fina. Ibland får jag hjärtklappning när jag tänker på dem. Hjärtklappning och längtan, så jag bara måste ringa för att få höra deras fantastiska röster. Må de känna trygghet och glädje i livet, och känna att de alltid har sin mor och sin far vid sin sida.

Jag är också glad över flera av de människor som just nu rör sig i min närhet. Karin. Disa. Emmicki. Och den fantastiskt glada Mari. Med flera. Det är fantastiska kvinnor, med glöd och glädje, dans och sång. De gör mig glad långt in i mitt hjärta. De vill, glöder och är. Låt dem aldrig tappa den glädjen de bär i sig.

Mina tankar går ofta till Indien. Till kvinnorna, männen och barnen. Till livet, färgerna och glädjen - och till alla deras svårigheter. Till mina & Leifs resor i Indien och allt vi lärt oss av dessa. De har givit oss många nya erfarenheter och synvinklar. De har lärt oss mängder av nytt - framför allt att vi alla är lika men ändå väldigt olika. Det har också lärt mig att livets lotteri, var vi hamnar på världskartan, skapar helt olika förutsättningar för oss alla. Jag vet att jag kan förändra livet för människor i Indien genom det jag gör när jag är där - och här. Jag hoppas att jag förmår använda den kunskapen på ett bra sätt.

Jag tycker om människor som visar glöd & engagemang, som inte bara gnisslar i förhållande till andra utan som gör, glöder och uppmuntrar - för sig själv och för andra & deras väl. Inte bara för sig själv, utan för sig själv och för andra.

På min agenda står samvaro med mina fantastiska döttrar, mc-färder med min sambo, löpning i massor, kajakturer i fantastisk skärgård och någon tur på cykel lite då och då. Där står också samtal om livets väl och engagemang i viktiga föreningar. Där står rätt och riktigt, rättvisa och engagemang och uppriktig ärlighet - i omsorgens tecken. Där står också uppmuntran och glädje för de som gör och vill.

Engagerade människor är fantastiska. Särskilt de som smittar med sin glädje och sitt engagemang till andra.

Ju fler vi är som arbetar i samma riktning, desto bättre kan det bli.

Mer glädje till folket.

A..

 

Strålande sol.

 

Strålande sol. Ljuvliga fantastiska sol. Idag skall nya steg i livet tas. Viktiga steg. Korta steg. Lätta steg. Njutningssteg.

A..

Kvinnor för fred

I skriften Kvinnor för fred 1979 - 1989, skriven 1990 (och tryckt 1994) av Kerstin Sundgren läser jag (s 32) med anledning av en ledare i DN 1979 om en fredsdemonstration;

... Han tvivlade på att kvinnors biologiskt grundade större kapacitet för inlevelse och omsorg skulle ställa till rätta allt som manschauvinismen vridit snett. Men några saker trodde han inte kvinnor var lika kapabla som män ... som att trycka på kärnvapenknappar ... eller utveckla biokemiska vapen och nervgaser...

Nej, det hoppas jag verkligen inte att kvinnorna medverkar till. Det är knappast en efterlängtad eller fredsbevarande kompetens. Snarare skall vi, både kvinnor och män, tala om avveckling av alla vapen och istället söka fredsskapande & fredsbevarande aktiviteter. Aktiviteter som går över gränser och som har en freds- och världspositiv syn mellan folkgrupper och nationer. Tillsammans, för en bättre värld.

Jag hittade mitt exemplar av skriften på biblioteket. Du kanske hittar ditt exemplar på ditt närmaste bibliotek, beställer det via författaren eller kanske via Kvinnor för fred, om de har några exemplar hos sig.

Njut av dagen. Låt den andas fred och värme, trots regnet som sakta strilar utanför.

A..


Kvinnor för fred. Ickevåld. Länkar & sånt; Intressant . Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Blogger.com. Knuff om Kvinnor för fred .. Bloggare om - fred. 


 

Vid 20 börjar den ruttna

Vid 20 börjar den ruttna
- om hedersvåld och modiga kvinnor
Maria Hagberg
Premiss förlag
Isbn 978 91 85343 69 0
2009

Hedersrelaterat våld och förtryck är ämnet för Maria Hagbergs bok som bygger på intervjuer med unga kvinnor med olika etnisk bakgrund som alla bott i Sverige hela livet eller nästan hela livet. De berättar om barndom, ungdom och uppväxt, om hälsa och sexualitet, om vardag, familj och arbete, om egna erfarenheter av våld, misshandel och utsatthet men också om hur de lyckades bryta sig loss och ta steget till ett självständigt liv. Boken avslutas med en analys utifrån kvinnornas berättelser där Hagberg även tar upp religionens roll.

Boken gör mig ledsen, förtvivlad och arg. Den uppmärksammar orättvisor för kvinnor, män, flickor och pojkar - för familjer som en enhet och för individerna var för sig. Den visar hur man slår sönder, trots att syftet säkert är att hålla samman. Den visar hur orättvist livet är och fortsätter att vara, för att man fastnat i en kultur som inte i något mått kan anses vara sund. För att vi är vi och dem är dem. Och någon tycker att någon är bättre än den andra. För att man inte ser hur orättvist det är. Den pekar på våld, fysiskt och psykiskt, för att hålla kvinnor och män i schack. Eller för att styra dem i den riktning man vill ha dem. Den visar hur lögnen får fäste och tilliten försvinner, trots att kärleken till familjen finns i stora mått. Våld, hot och förtryck får inte användas för att pressa människor att tro att något annat existerar än att vi har samma rättigheter.

En man är en man och en kvinna är en kvinna, ja. Vi är, var och en, lika mycket värda och har samma rättigheter. Samma regler gäller för män som för kvinnor. Samma möjligheter. Samma skyldigheter.

Detta gäller i allra högsta grad för ungdomar som går i skola - oavsett nivå - i vårt samhälle. Samma regler, samma möjligheter, samma skyldigheter och samma rättigheter.

Jag rekommenderar dig att läsa denna bok. Det gör ont, men är nyttig läsning.

Låt oss sedan inte bara stanna vid att förfasas. Låt oss också fundera kring hur vi kan ändra vårt samhälle - och vår värld -  så att inga fler kvinnor drabbas av hedersvåld. Eller annat våld alls, för den delen.

A..


Boken köper du t ex hos; * Adlibris. * Premiss förlag. * Bokus.

Länkar & sånt;  
Knuff om böcker.   Intressant.  Bloggkartan Norrtälje.  Nyligen.se.  Blogger.com.  Knuff bloggar.  Knuff om Maria Hagberg -  Bloggare om  hedersvåld - ickevåld -  Stockholms Stadsbibliotek ... socialdemokraterna - centerpartiet - kristdemokraterna

Frihet bakom galler

Frihet bakom galler.
Nima Sarvestani och Maryam Ebrahimi
Zita - Folkets bio, Birger Jarlsgatan, Sthlm.

Frihet bakom galler tar oss med in i ett afghanskt kvinnofängelse. Ett fängelse där fångarna varken ångrar sig eller skäms för de ”brott” som de är inlåsta för. Med livet som insats har de flytt hemifrån, från våld och hot, för kärlekens och sin värdighets skull. Är det rentav så att fängelset innebär frihet och livet på utsidan är ett fängelse?

Fångarna är alla anklagade för ”moraliska” brott och nästan alla har flytt hemifrån. Vanligaste orsaken är deras män. Många av kvinnorna har barn, och det är lika mycket ett kvinnofängelse som ett barnfängelse. Filmen skildrar vardagen innanför murarna; relationerna, bristen på mat, smutsen, sången, dansen, barnens fångenskap, grälen. Samtidigt berättar den om kvinnornas situation utanför fängelset.

Mord kan ge tre års fängelse. När en kvinna lämnar sin man och sitt hem utan mannens tillstånd rikserar hon 15 års fängelse.

Hon kan inte själv välja vem hon skall gifta sig med. Hon bestämmer inte själv om något i sitt liv, om hon inte har familjens eller mannens godkännande. Om hon får gå utanför sitt hem får hon ändå inte göra det utan sin heltäckande burka. Genom den kan hon bara se en liten, liten del av världen. Det lilla gallret framför ögonen ger ett smalt, smalt synfält. Hennes liv är hårt styrt genom hårda kultur/religiösa regler och genom männens ord och handling. Hennes egna ord väger oerhört lätt.

Nej, kvinnorna här lever inte i en rättvis värld. I en orättvis värld kan kvinnor fängslas för det vi finner självklart - att själva få välja våra enklaste och närmaste livsförutsättningar. De kan fängslas och sättas i förvar under lång tid. När de sedan släpps ut riskerar de allvarliga repressalier från make, familj och släkt. Risken för dödligt våld är stort.

I "Frihet bakom galler" möter vi kvinnor i fängelset. Vi möter kvinnor som blivit kära och följt sitt hjärtas röst, sådana som inte längre stått ut med mannens otrohet eller våld. Eller som inte längre hanterat den instängda och kravfyllda värld de levt i.

Här, i fängelset, lever de i en sorts frihet. De drabbas inte av männens våld. De kan styra sin egen dag. De kan ta ansvar för sig och de barn som finns med dem i fängelset, för där finns också barnen. De kan också vara utan sin burka. Livet i fängelset är absurt nog, för många av dessa kvinnor, enklare än livet utanför.

Idag. 2013. Idag lever kvinnor och män i tvångsäktenskap. De lever under oerhört orättvisa förutsättningar, pådyvlade genom kultur och religion som tar mycket lång tid att förändra. Det skadar landet. Det skadar barnen. Det skadar männen och kvinnorna. Det ter sig alldeles obegripligt att det pågår. Att det inte har försvunnit för 100-tals år sedan. Att det finns än idag.

Denna film, som är en dokumentär utan romantisering, är väl värld att se. Den skakar om mig. Öppnar mina ögon lite mer. Den får mig att undra vad jag kan göra för världens väl. Inte så att jag inte tror att den är möjlig att förändra, för det är den ju. Utan vad mitt nästa steg skall bli, för att förändra. Åtminstone något lite grann. För som den är nu är ju inte riktigt ok, eller hur?

Ett litet steg framåt är bättre än inget alls.

A..