... med skott mot 90-årings fönster och handlingar mot personalen, som upprör och skrämmer.
Här finns ungdomar med vapen, utanförskap och grupptryck. Här finns människor med rädsla och frånvaro av tillräcklig handling. Här finns ungdomar och vuxna som måste finna sin väg tillsammans, med omsorg och spår av mening - tillsammans.
Det kan aldrig vara i sin ordning att ungdomar inte tas om hand i vårt samhälle. Inte visas den omsorg som sig bör. Inte fostras.
Vem bär ansvaret för våra ungdomar? Vem bär ansvar för just dessa ungdomar - som skrämmer och förstör? Som driver omkring, och hetsar varandra till nya skrämmande aktiviteter?
Var är föräldrarna? Var är skolan? Var är kommunen? Var finns det sammantagna ansvaret för just dessa ungdomar? Har de förringats till en budgetpost, som gått överstyr - istället för att aktivt finnas vid just deras sida?
Anette Grinde
söndag 5 oktober 2008
lördag 4 oktober 2008
Ny månad. Nya möjligheter....
.... Och nya krav, om vi skall lägga en negativ ton på orden.
Eller också är det bara ett förhållningssätt. Krav skapar ju nya möjligheter, för såväl oss själva som för andra.
Låt oss se kraven som positiva möjligheter.
Oktober. Solen skiner på de färgade löven. Tiden med de fantastiska färgerna är här. Det ställer krav på mitt tålamod. Med hösten kommer mörkret, vilket gör det tungt att långpendla.
– Men, det ger mig verkligen också möjligheter. Att läsa, att skriva, att reflektera – över dagens händelser och över det som komma skall.
Skrivtid, lästid och reflektionstid. Det är min busstid, som ger mig en fantastisk möjlighet att stanna. Mitt bristande tålamod skapar negativa tankar, som då ger mig nya möjligheter att tänka till. Stanna, och tänka om. För - till vilken nytta, till vilken glädje lägger jag negativ energi på någon enda av livets alla händelser?
Det enda rätta kan vara att omvandla den negativa energin till positiv kraft.
Anette Grinde
2008-10-01
Eller också är det bara ett förhållningssätt. Krav skapar ju nya möjligheter, för såväl oss själva som för andra.
Låt oss se kraven som positiva möjligheter.
Oktober. Solen skiner på de färgade löven. Tiden med de fantastiska färgerna är här. Det ställer krav på mitt tålamod. Med hösten kommer mörkret, vilket gör det tungt att långpendla.
– Men, det ger mig verkligen också möjligheter. Att läsa, att skriva, att reflektera – över dagens händelser och över det som komma skall.
Skrivtid, lästid och reflektionstid. Det är min busstid, som ger mig en fantastisk möjlighet att stanna. Mitt bristande tålamod skapar negativa tankar, som då ger mig nya möjligheter att tänka till. Stanna, och tänka om. För - till vilken nytta, till vilken glädje lägger jag negativ energi på någon enda av livets alla händelser?
Det enda rätta kan vara att omvandla den negativa energin till positiv kraft.
Anette Grinde
2008-10-01
tisdag 30 september 2008
Morgonklockan ringer. Tröttheten väger tungt.
Morgonklockan ringer. Tröttheten väger tungt. Jag orkar inte upp.
En stund senare inser jag att jag är sen. Jag skakar tyngd och trötthet ur kroppen och tippar den över sängkanten.
Morgonrock på. Jag tar den varma.
Telefonen med. Så att den inte ringer igen och väcker min sambo som ligger kvar.
Jag sätter på kaffet. En stor dos.
Jag släpper in katten när jag går ut efter tidningen.
Det är frostkallt ute. Mörkt och frostkallt.
Tidningen har svarta rubriker och rösterna på radiokanalerna är allvarliga och resonerande. Marknaden måste ta sitt ansvar. Cheferna får inte ut sin bonus när människorna får gå arbete, hus och hem när lånen dras in och börserna rasar. Världen påverkas stort, av världens börsers ras. Det skapar skada och sorg, i stora mått.
Det ljusnar sakta, men frosten biter sig kvar. Aktsamhet får råda jag när nu tar bilen. Sommardäck. Temperatur nära noll och en fuktig vägbana. Slingrande krokig väg. Det finns risk för skada och sorg även här.
Försiktighet må råda oavsett vad vi gör. - Men ibland kan vi inte styra. Då får vi ge oss lite till tåls. Vänta. Fundera och tala om livets andra värden. Tills vi finner ett ljust och behagligt spår igen.
Ljuset och värmen finns om hörnet. Mörkret och kylan likaså. Kanske behöver vi en dos – av båda två?
Anette Grinde
2008-09-30
En stund senare inser jag att jag är sen. Jag skakar tyngd och trötthet ur kroppen och tippar den över sängkanten.
Morgonrock på. Jag tar den varma.
Telefonen med. Så att den inte ringer igen och väcker min sambo som ligger kvar.
Jag sätter på kaffet. En stor dos.
Jag släpper in katten när jag går ut efter tidningen.
Det är frostkallt ute. Mörkt och frostkallt.
Tidningen har svarta rubriker och rösterna på radiokanalerna är allvarliga och resonerande. Marknaden måste ta sitt ansvar. Cheferna får inte ut sin bonus när människorna får gå arbete, hus och hem när lånen dras in och börserna rasar. Världen påverkas stort, av världens börsers ras. Det skapar skada och sorg, i stora mått.
Det ljusnar sakta, men frosten biter sig kvar. Aktsamhet får råda jag när nu tar bilen. Sommardäck. Temperatur nära noll och en fuktig vägbana. Slingrande krokig väg. Det finns risk för skada och sorg även här.
Försiktighet må råda oavsett vad vi gör. - Men ibland kan vi inte styra. Då får vi ge oss lite till tåls. Vänta. Fundera och tala om livets andra värden. Tills vi finner ett ljust och behagligt spår igen.
Ljuset och värmen finns om hörnet. Mörkret och kylan likaså. Kanske behöver vi en dos – av båda två?
Anette Grinde
2008-09-30
onsdag 17 september 2008
Journalist och Nyfiken....
...och med en vilja att skapa skillnad.
Hon reste till konflikten.
- Konflikten som skapat så många sår och som verkar så oerhört svår att läka.
Vi lyssnade till Pernilla Ahlsén, som talade om sin bok; "En fattig familjs hem tar bara fem minuter att riva". Hon talade med kvinnor. Från båda sidor. Från olika åldersgrupper och med olika bakgrund. Hon - liksom vi som lyssnade - förundrades över rädslan, hatet och livssituationerna.
Hon berättar om soldaternas maktmissbruk, om murens sträckning och några av dess konsekvenser. Hon kände glädjen, rädslan och frustrationen. Hon såg köerna till passerplatserna genom muren och mannen som dog i ambulansen, för att den inte släpptes igenom kontrollen på väg till sjukhuset.
Vi fortsatte samtalet kring religion och försoning, men det landar igen i hopplöshetens tanke. Varför är det så svårt? Varför går det inte att enas?
Låt oss bryta den tanken. Låt oss se, verka och göra - sådant som skapar skillnad för människorna. Låt oss bistå i arbetet som ger dem rätt att röra sig, att odla, att be och att arbeta. Liksom att bygga hus och borra brunnar efter vatten. Inte att glömma är barnens skolgång och värdighet i alla led, för de kvinnor, barn och män som lever i denna tid, på just denna plats på vår jord.
Pernilla Ahlsén har försökt. Och lyckats väl. Att söka, fånga uppmärksamhet och göra. Och att berätta för oss hur konflikten kan upplevas. Ur flera perspektiv. Låt oss bli fler, som gör just det.
Låt oss också bistå i uppgiften - att få barn, kvinnor och män, som fostras i att hata varandra - att istället finna sätt att älska och respektera varandra.
Anette Grinde
Hon reste till konflikten.
- Konflikten som skapat så många sår och som verkar så oerhört svår att läka.
Vi lyssnade till Pernilla Ahlsén, som talade om sin bok; "En fattig familjs hem tar bara fem minuter att riva". Hon talade med kvinnor. Från båda sidor. Från olika åldersgrupper och med olika bakgrund. Hon - liksom vi som lyssnade - förundrades över rädslan, hatet och livssituationerna.
Hon berättar om soldaternas maktmissbruk, om murens sträckning och några av dess konsekvenser. Hon kände glädjen, rädslan och frustrationen. Hon såg köerna till passerplatserna genom muren och mannen som dog i ambulansen, för att den inte släpptes igenom kontrollen på väg till sjukhuset.
Vi fortsatte samtalet kring religion och försoning, men det landar igen i hopplöshetens tanke. Varför är det så svårt? Varför går det inte att enas?
Låt oss bryta den tanken. Låt oss se, verka och göra - sådant som skapar skillnad för människorna. Låt oss bistå i arbetet som ger dem rätt att röra sig, att odla, att be och att arbeta. Liksom att bygga hus och borra brunnar efter vatten. Inte att glömma är barnens skolgång och värdighet i alla led, för de kvinnor, barn och män som lever i denna tid, på just denna plats på vår jord.
Pernilla Ahlsén har försökt. Och lyckats väl. Att söka, fånga uppmärksamhet och göra. Och att berätta för oss hur konflikten kan upplevas. Ur flera perspektiv. Låt oss bli fler, som gör just det.
Låt oss också bistå i uppgiften - att få barn, kvinnor och män, som fostras i att hata varandra - att istället finna sätt att älska och respektera varandra.
Anette Grinde
Jag läser DN Jobb...
Och Norrtälje Tidning. Ibland kastar jag ett öga i Ölandsbladet och i Metro. Kanske oxå i Svd. I olika perioder besöker jag oxå plats/jobb "annonser" på det världsvida nätet. Man ser många arbetsalternativ, i många uppdrag.
Jag finns i kyrkans värld. Närmast i Missionskyrkan. Jag sitter i styrelser och är aktiv i församlingen, från tid till annan. Jag hör om anställningsproblematik - att ingen söker de tjänster som är lediga och att inga nya människor kommer till. Jag hör samma namn dyka upp igen och igen.
Jag undrar - varför vänder vi oss bara till "våra egna"? Varför annonserar vi inte för att nå en annan krets med annan kompetens?
Varför "handplockar" vi - istället för att annonsera en tjänst? Vilket nytt blod kan tillföras organisationen om vi inte fångar nya människor? Hur kan vi ens "fånga" - som i att erbjuda - de som är intresserade av olika tjänster när de bara utlyses så att få - riktigt få - kan hinna se att tjänsten/uppdraget skall tillsättas?
Vilket värde har det att inte släppa in ny kompetens - och nya människor - i organisationen?
Min uppmaning - till alla i frikyrkornas värld. Utlys era tjänster, öppet och tydligt. Pastor. Ekonomi. Diakon. Administratör. Låt oss alla få veta att ni söker - så kan vi också söka, byta riktning, utvecklas och tillföra.
Det finns mängder av människor och organisationer som behöver hitta varandra. Låt oss göra det lättare att göra just det - hitta varandra - genom att gå lite utanför de höga grindar som vi omgärdar oss med.
Släpp ut informationen.
Släpp in fler i din grupp.
Anette Grinde
Jag finns i kyrkans värld. Närmast i Missionskyrkan. Jag sitter i styrelser och är aktiv i församlingen, från tid till annan. Jag hör om anställningsproblematik - att ingen söker de tjänster som är lediga och att inga nya människor kommer till. Jag hör samma namn dyka upp igen och igen.
Jag undrar - varför vänder vi oss bara till "våra egna"? Varför annonserar vi inte för att nå en annan krets med annan kompetens?
Varför "handplockar" vi - istället för att annonsera en tjänst? Vilket nytt blod kan tillföras organisationen om vi inte fångar nya människor? Hur kan vi ens "fånga" - som i att erbjuda - de som är intresserade av olika tjänster när de bara utlyses så att få - riktigt få - kan hinna se att tjänsten/uppdraget skall tillsättas?
Vilket värde har det att inte släppa in ny kompetens - och nya människor - i organisationen?
Min uppmaning - till alla i frikyrkornas värld. Utlys era tjänster, öppet och tydligt. Pastor. Ekonomi. Diakon. Administratör. Låt oss alla få veta att ni söker - så kan vi också söka, byta riktning, utvecklas och tillföra.
Det finns mängder av människor och organisationer som behöver hitta varandra. Låt oss göra det lättare att göra just det - hitta varandra - genom att gå lite utanför de höga grindar som vi omgärdar oss med.
Släpp ut informationen.
Släpp in fler i din grupp.
Anette Grinde
Trängselskatt.
Nytt igen.
Det bättrar sig. Stort.
Från risk för betalningsanmärkning, till en känsla av möjlighet och kontroll.
Från kort betalningsfrist till ordentligt lång.
Snart riskerar systemet ändring igen.
Miljöbilsundantaget - tas bort.
Lidingöundantaget - tas bort.
Eller ändras, så att Lidingö ses som liggande i stan.
Tranebergsbron blir ett undantag - beroende om du sedan drar till stan, eller mot Essingeleden för andra mål.
Straffdosen ökar om man inte betalar. Kronofogden. Körförbud. Registreringsskylt i beslag. I väntan på rättegång.
Nu vill jag veta.
Har trafikflödet ändrats?
Hur har det ändrats?
Har typ av fordon i stan ändrats?
Hur har de ändrats?
Har Kronofogdens kundtillströmning ökats?
Hur har den ökats?
Ger trängselskatten den effekts som tänkts - eller visar den på nya spår?
Anette Grinde
2008-08-25
Det bättrar sig. Stort.
Från risk för betalningsanmärkning, till en känsla av möjlighet och kontroll.
Från kort betalningsfrist till ordentligt lång.
Snart riskerar systemet ändring igen.
Miljöbilsundantaget - tas bort.
Lidingöundantaget - tas bort.
Eller ändras, så att Lidingö ses som liggande i stan.
Tranebergsbron blir ett undantag - beroende om du sedan drar till stan, eller mot Essingeleden för andra mål.
Straffdosen ökar om man inte betalar. Kronofogden. Körförbud. Registreringsskylt i beslag. I väntan på rättegång.
Nu vill jag veta.
Har trafikflödet ändrats?
Hur har det ändrats?
Har typ av fordon i stan ändrats?
Hur har de ändrats?
Har Kronofogdens kundtillströmning ökats?
Hur har den ökats?
Ger trängselskatten den effekts som tänkts - eller visar den på nya spår?
Anette Grinde
2008-08-25
lördag 13 september 2008
Himlen har ett tak...
... det har lagt sig som ett lock över våra huvuden.
Vår luft och vårt framtida livsrum riskerar att begränsas.
Våra levnadssätt tär, med kraft, på vår jords alla möjligheter.
Vi borde, än mer kraftfullt, bistå i jordens alla folks uppgift att styra rätt igen.
Att inte förbruka jordens resurser - så att jorden inte hinner läka sig allteftersom.
Jag lyssnade på freds och livsälskande människor från Zimbabwe. Där fanns inflationstal, på total frånvaro av mat och tillräcklig sjukvård. Jag lyssnade på röster om tortyr, övergrepp, barn som skiljs från sina föräldrar, och mycket mer. Det gör så oerhört ont att höra. Denna makabra orättvisa, i vår värld. År 2008. Att jämföra med vår värld. Där det mesta finns ganska väl serverat.
Vi, du och jag, bär ansvar oxå för människor i andra länder. Mitt levnadssätt - och ditt - påverkar andra människors vardag och möjlighet till drägliga livsbetingelser.
Du vet väl att det finns mer att göra?
Ett sätt kan vara att ansluta till Diakonias aktivistkår. De skapar värde för fler och förändrar världen.
Ett annat sätt kan vara att bli förändringsfadder - och månadsvis bidra med medel, som hjälper Diakonia att förändra strukturer och livsbetingelser för människor i t ex Sydamerika, Afrika och Asien.
Att ändra strukturer tar tid. Se bara här hemma. Hur skall det då vara där taket är så lågt att man inte kan tala alls?
Ytterligare ett annat sätt kan vara att tala. Åtminstone för oss, här i Sverige. Att uppmärksamma, se och påtala. Att berätta för världen vad vi behöver veta och göra - för att igen uppmärksamma människornas svårigheter och världens orättvisa fördelning. Och inse att det är en del av vårt ansvar att ta del i rättandet av denna fördelning.
Himlen har ett tak.
Låt oss hjälpas åt att höja taket för att skapa rum för demokrati och mänskliga rättigheter.
I det ingår oerhört mycket. På oerhört många fronter.
Låt oss betänka orden i Första Johannesbrevets 4.e kapitel ... att den som älskar Gud också skall älska sin broder.
Vi har bröder och systrar jorden runt. De bor i Sudan, Sydamerika och Burma. De bor i Burkina Faso eller i Kongo Kinshasa.
Vad ligger egentligen i orden att älska sin broder, eller sin syster?
Anette Grinde
Vår luft och vårt framtida livsrum riskerar att begränsas.
Våra levnadssätt tär, med kraft, på vår jords alla möjligheter.
Vi borde, än mer kraftfullt, bistå i jordens alla folks uppgift att styra rätt igen.
Att inte förbruka jordens resurser - så att jorden inte hinner läka sig allteftersom.
Jag lyssnade på freds och livsälskande människor från Zimbabwe. Där fanns inflationstal, på total frånvaro av mat och tillräcklig sjukvård. Jag lyssnade på röster om tortyr, övergrepp, barn som skiljs från sina föräldrar, och mycket mer. Det gör så oerhört ont att höra. Denna makabra orättvisa, i vår värld. År 2008. Att jämföra med vår värld. Där det mesta finns ganska väl serverat.
Vi, du och jag, bär ansvar oxå för människor i andra länder. Mitt levnadssätt - och ditt - påverkar andra människors vardag och möjlighet till drägliga livsbetingelser.
Du vet väl att det finns mer att göra?
Ett sätt kan vara att ansluta till Diakonias aktivistkår. De skapar värde för fler och förändrar världen.
Ett annat sätt kan vara att bli förändringsfadder - och månadsvis bidra med medel, som hjälper Diakonia att förändra strukturer och livsbetingelser för människor i t ex Sydamerika, Afrika och Asien.
Att ändra strukturer tar tid. Se bara här hemma. Hur skall det då vara där taket är så lågt att man inte kan tala alls?
Ytterligare ett annat sätt kan vara att tala. Åtminstone för oss, här i Sverige. Att uppmärksamma, se och påtala. Att berätta för världen vad vi behöver veta och göra - för att igen uppmärksamma människornas svårigheter och världens orättvisa fördelning. Och inse att det är en del av vårt ansvar att ta del i rättandet av denna fördelning.
Himlen har ett tak.
Låt oss hjälpas åt att höja taket för att skapa rum för demokrati och mänskliga rättigheter.
I det ingår oerhört mycket. På oerhört många fronter.
Låt oss betänka orden i Första Johannesbrevets 4.e kapitel ... att den som älskar Gud också skall älska sin broder.
Vi har bröder och systrar jorden runt. De bor i Sudan, Sydamerika och Burma. De bor i Burkina Faso eller i Kongo Kinshasa.
Vad ligger egentligen i orden att älska sin broder, eller sin syster?
Anette Grinde
tisdag 9 september 2008
Roslagsbro - ett skäl att älska vår bygd.....
Roslagsbro.
Där finns slingrande vägar, som en fantastisk labyrint. Där kan man fångas av naturens kraft, dess skiftningar och vyer. Allteftersom.
Små sjöar och bäckar rinner sakta fram genom naturen. Naturen, som rymmer de vilda grisarna, som bökar i skogsvandrarnas guld framåt höstkanten. Där ser vi tranorna på ängarna, ner mot vattenkanten. De är många. De är riktigt många ibland.
Där finns också skuttande harar med långa öron, rådjur med rädsla i steget, liksom hjort och älg i kanten bort mot skogen. Någon gläds och någon frustreras, över närvaron och knapret av allt det goda som odlats i trädgårdarna. Vi gläds över naturens kraft, men frustreras en aning när den inte passar i hela vår mall.
En gammal runsten finns någonstans där mitt över vägen vid bojen, nära det röda fina huset. Ett fantastiskt solrosfält skådas under sensommaren hos Valborg. Då lyser de som stora blomstrande solar. De njuter och följer ljuset allteftersom den vandrar över himlen. På dessa skall vi tänka, när hösten och vintern stretar sig sakta framåt. Kanske finns de där igen, när sensommaren når oss strax igen. När tiden vandrat ett sakta varv, framåt igen.
Ett vackert, men alldeles för tomt, missionshus skymtar i bygden. Tyst och tomt. Långt ute i bygden, på slingrande smala vägar, finner man också en välskött hembygdsgård. Här finns ett fantastiskt och storslaget midsommarengagemang. Blomster och björkar i mängd. Kaffe och bullar. Musik och sång. Tips och lotteri. Där, strax lite senare under sommaren, hörs kyrkans röst med sång, blandat med traktors ljud från bonden som träget vårdar sin jord.
Mitt i Roslagsbro finner vi vår kyrka. Där står den rak och stark. Orubblig, närvarande och mitt i – just mitt i, allt det som är. Oavsett vad som är. Där passerar livets steg. Steg med punkter som i något mått går mellan dop, konfirmation, bröllop och begravning. Där möts vi för gudstjänst, igen och igen. Där vandrar kyrkans högtider sakta fram, lite i sin alldeles egen takt, lagom och maklig utan att hindras särskilt märkbart av tidens gång.
Just där finns det plats för glädje och för sorg. Just där finns det tid och rum, för en tanke om livet just som det är. Just där, mitt i, allt det som är.
Anette Grinde – på höstkanten 2008 – Övra Söderby, Roslagsbro
Där finns slingrande vägar, som en fantastisk labyrint. Där kan man fångas av naturens kraft, dess skiftningar och vyer. Allteftersom.
Små sjöar och bäckar rinner sakta fram genom naturen. Naturen, som rymmer de vilda grisarna, som bökar i skogsvandrarnas guld framåt höstkanten. Där ser vi tranorna på ängarna, ner mot vattenkanten. De är många. De är riktigt många ibland.
Där finns också skuttande harar med långa öron, rådjur med rädsla i steget, liksom hjort och älg i kanten bort mot skogen. Någon gläds och någon frustreras, över närvaron och knapret av allt det goda som odlats i trädgårdarna. Vi gläds över naturens kraft, men frustreras en aning när den inte passar i hela vår mall.
En gammal runsten finns någonstans där mitt över vägen vid bojen, nära det röda fina huset. Ett fantastiskt solrosfält skådas under sensommaren hos Valborg. Då lyser de som stora blomstrande solar. De njuter och följer ljuset allteftersom den vandrar över himlen. På dessa skall vi tänka, när hösten och vintern stretar sig sakta framåt. Kanske finns de där igen, när sensommaren når oss strax igen. När tiden vandrat ett sakta varv, framåt igen.
Ett vackert, men alldeles för tomt, missionshus skymtar i bygden. Tyst och tomt. Långt ute i bygden, på slingrande smala vägar, finner man också en välskött hembygdsgård. Här finns ett fantastiskt och storslaget midsommarengagemang. Blomster och björkar i mängd. Kaffe och bullar. Musik och sång. Tips och lotteri. Där, strax lite senare under sommaren, hörs kyrkans röst med sång, blandat med traktors ljud från bonden som träget vårdar sin jord.
Mitt i Roslagsbro finner vi vår kyrka. Där står den rak och stark. Orubblig, närvarande och mitt i – just mitt i, allt det som är. Oavsett vad som är. Där passerar livets steg. Steg med punkter som i något mått går mellan dop, konfirmation, bröllop och begravning. Där möts vi för gudstjänst, igen och igen. Där vandrar kyrkans högtider sakta fram, lite i sin alldeles egen takt, lagom och maklig utan att hindras särskilt märkbart av tidens gång.
Just där finns det plats för glädje och för sorg. Just där finns det tid och rum, för en tanke om livet just som det är. Just där, mitt i, allt det som är.
Anette Grinde – på höstkanten 2008 – Övra Söderby, Roslagsbro
Införd i församlingsbladet
Svenska KyrkanRoslagsbro/Vätö
Vinter 2008/vår 2009
torsdag 4 september 2008
Du och jag - och alla våra medmänniskor....
... bär ansvar för vår nästa.
Vad har du gjort idag;
- för någon annans väl?
- för jordens väl?
Vad har jag gjort idag?
Har jag, och du, gjort nog eller kan vi göra mer?
Vad står i min makt att göra?
A..
Vad har du gjort idag;
- för någon annans väl?
- för jordens väl?
Vad har jag gjort idag?
Har jag, och du, gjort nog eller kan vi göra mer?
Vad står i min makt att göra?
A..
onsdag 3 september 2008
Den amerikanska valkampanjen rullar vidare...
Presidentkandidater och vice. Det röstas och det väljs. Det hängs ut, vänds ut & in och synas i varje enskild söm.
Nu senast kan vi läsa att "McCains vice kan bli en belastning". Sarah Palin, från Alaska, är John McCains förslag till vicepresident. Det är roligt att en kvinna - som därtill inte har en lång politisk erfarenhet - är tilltänkt i denna roll. Inte en gammal "politikerräv", utan ganska ny i branschen. För detta skall vi glädjas.
Orden om hårdförhet i abortfrågan oroar. Den finns här och nu.
För övrigt bär vi alla en historia - det är inte säkert att varje del behöver luftas i offentlighetens ljus. Det är inte säker att det behöver belasta varje val genom hela livet.
Det är inte alls säkert att vi alltid ser konsekvensen av alla våra val, genom livet, just när de sker - det är inte alls säkert att det är möjligt att se hur det påverkar oss nu och när liv, utveckling och förutsättningar allteftersom förändrar konsekvensen av vårt tidigare val.
Du och jag vill bli förlåtna för det som varit, när vi slirade eller halkade lite snett, eller när vi valde såsom vi egentligen inte borde ha valt. När vi helt enkelt tänkte fel, just där, just då.
Låt oss se med försonande ögon på de som nu kliver in i stora uppgifter. Om vi gör det, så kanske någon oxå gör så mot oss när vi vill bli förlåtna för det som varit genom livet.
Låt oss avstå från att grotta bland alla våra - och andras - lik, som spökar i allas våra garderober.
Låt oss istället söka det goda i var och en.
Anette Grinde
Nu senast kan vi läsa att "McCains vice kan bli en belastning". Sarah Palin, från Alaska, är John McCains förslag till vicepresident. Det är roligt att en kvinna - som därtill inte har en lång politisk erfarenhet - är tilltänkt i denna roll. Inte en gammal "politikerräv", utan ganska ny i branschen. För detta skall vi glädjas.
Orden om hårdförhet i abortfrågan oroar. Den finns här och nu.
För övrigt bär vi alla en historia - det är inte säkert att varje del behöver luftas i offentlighetens ljus. Det är inte säker att det behöver belasta varje val genom hela livet.
Det är inte alls säkert att vi alltid ser konsekvensen av alla våra val, genom livet, just när de sker - det är inte alls säkert att det är möjligt att se hur det påverkar oss nu och när liv, utveckling och förutsättningar allteftersom förändrar konsekvensen av vårt tidigare val.
Du och jag vill bli förlåtna för det som varit, när vi slirade eller halkade lite snett, eller när vi valde såsom vi egentligen inte borde ha valt. När vi helt enkelt tänkte fel, just där, just då.
Låt oss se med försonande ögon på de som nu kliver in i stora uppgifter. Om vi gör det, så kanske någon oxå gör så mot oss när vi vill bli förlåtna för det som varit genom livet.
Låt oss avstå från att grotta bland alla våra - och andras - lik, som spökar i allas våra garderober.
Låt oss istället söka det goda i var och en.
Anette Grinde
tisdag 2 september 2008
I ett fattigt hörn, i ett färgstarkt land ...
I ett fattigt hörn, i ett färgstarkt land - bor människor som har förlorat allt.
Vattnet svämmar över floden Kosis vallar och söker nya vägar. Med sig tar den människornas allt - deras hus, deras tillhörigheter, deras möjlighet att försörja sig och skapa mat för dagen.
Delstaten Bihar, med Patna som huvudstad, är 99 200 kvadratkilometer stort. (Något större än Götaland). Här bor drygt 90 miljoner människor. Mer än 50% av invånarna är under 25 år. Den viktigaste näringen i delstaten är jordbruket.
Ett jordbruk i Indien bedrivs utan maskiner, med mankraft och med slitsam omsorg. När vattnet svämmar över sina breddar och vräker ner från himlen drabbas människorna oerhört hårt.
Våra självklarheter finns inte i deras värld. Kanske kan vi dela med oss någon lite mer? Kanske kan vi bidra till mediciner eller vatten att dricka. Kanske kan vi bidra till kvinnornas hälsa och ungarnas skolgång. Kanske kan vi lägga en bäck av resurser som kan gå till återuppbyggnaden av allt som förlorats.
Till de som fötts och lever på denna fattiga och utsatta plats på vår jord.
Anette Grinde
Vattnet svämmar över floden Kosis vallar och söker nya vägar. Med sig tar den människornas allt - deras hus, deras tillhörigheter, deras möjlighet att försörja sig och skapa mat för dagen.
Delstaten Bihar, med Patna som huvudstad, är 99 200 kvadratkilometer stort. (Något större än Götaland). Här bor drygt 90 miljoner människor. Mer än 50% av invånarna är under 25 år. Den viktigaste näringen i delstaten är jordbruket.
Ett jordbruk i Indien bedrivs utan maskiner, med mankraft och med slitsam omsorg. När vattnet svämmar över sina breddar och vräker ner från himlen drabbas människorna oerhört hårt.
Våra självklarheter finns inte i deras värld. Kanske kan vi dela med oss någon lite mer? Kanske kan vi bidra till mediciner eller vatten att dricka. Kanske kan vi bidra till kvinnornas hälsa och ungarnas skolgång. Kanske kan vi lägga en bäck av resurser som kan gå till återuppbyggnaden av allt som förlorats.
Till de som fötts och lever på denna fattiga och utsatta plats på vår jord.
Anette Grinde
Leif Sandberg - tänk om. Vi behöver dig så väl.
Leif Sandberg undrar, i en insändare i DN idag (2/9 2008), varför vi skall betala vitt när det dubbelt så dyrt i jämförelse med att betala svart.
Jag blir sorgsen när jag läser hans ord. T o m riktigt ledsen. Jag blir sorgsen när jag hör hur det står till med det gemensamma ansvaret för allas vårt väl. När tanken bara går till den egna plånboken i den egna lilla världen, som om resten inte fanns.
Vem skall stå för ungarnas skolgång och vården av våra äldre? Vem skall stå för sjukpenning, samhällsplanering och rehabilitering? Vem skall bära kostnaden för skolmaten, böcker, bistånd, lärare, pensioner, rättsinstanser, dagis och universitet - när valet svart går före vitt?
Leif Sandberg - tänk om. Vi behöver också dig - i vårt gemensamma ansvar för vårt gemensamma väl.
Tänk om. Vi behöver dig så väl.
Anette Grinde
Jag blir sorgsen när jag läser hans ord. T o m riktigt ledsen. Jag blir sorgsen när jag hör hur det står till med det gemensamma ansvaret för allas vårt väl. När tanken bara går till den egna plånboken i den egna lilla världen, som om resten inte fanns.
Vem skall stå för ungarnas skolgång och vården av våra äldre? Vem skall stå för sjukpenning, samhällsplanering och rehabilitering? Vem skall bära kostnaden för skolmaten, böcker, bistånd, lärare, pensioner, rättsinstanser, dagis och universitet - när valet svart går före vitt?
Leif Sandberg - tänk om. Vi behöver också dig - i vårt gemensamma ansvar för vårt gemensamma väl.
Tänk om. Vi behöver dig så väl.
Anette Grinde
lördag 30 augusti 2008
Det går om man vill - även om det ibland inte går som man vill....
Klockan är 1530. Söndag eftermiddag. Vi snör på oss springskorna. Strax senare är vi på väg.
Vi passerar Bredsättra. Och Råda.
Vi trampar på. Det är ingen trängsel på vägen. Inga som rör sig, vare sig per fot eller per bil.
Vi stretar vidare. Min löparvän drar. Med lätta steg. Farten är lite för hög för mig, men jag pinar mig vidare. Jag känner hur min "marathonnagel" får nya smällar och hur en ond blåsa växer för varje steg. Pinande.
Naturen är fantastisk, men jag missar en del. Fokus ligger på att hinna med. Mina steg är tunga, benen känns som bly. Det ljuvligt sköna, som annars finns i löpningens jämna steg, finns inte med idag.
Vi når Nyby - vi möter några cyklister. Milt trampande. De hälsar stillsamt. Som man gör på landet.
Vi svänger av, mot Rörvik. Människor väntar på bussen. Här råder "vinkområde". När du vinkar, eller ber chauffören stanna, så finns där en plats att stiga av eller på. Inte utmärkt med skylt, tidtabell och kur, men ändå. Just där det behövs.
Vi rundar Rörvik, för sista biten hem. Farten har tagit min kraft. Nu är det vilja som gäller. Den sviktar, velar och tramsar. Min vän trampar bara på.
Trängseln efter vägen ökar. Bilarna, söndag och på väg hem till stan, kommer i en strid ström. Vägar som annars är tysta och stilla fylls för hemfärd. Tystnaden bryts. Vägen rymmer oss knappt. Vi får "dra in armbågen" när bussen passera, eller passa stort så att bilarna inte har släpvagn. Det är inte läge att kliva ut för tätt bakom bilen när den passerat. Ett felsteg kan åstadkomma skada av stora mått. Vi har sett det hända, när någon hamnat mellan bil och släp, och vi vill inte se det igen.
Vi svänger höger vid Nor. Här tystnar trafiken igen. Jag orkar knappt uppför backen, som häromveckan togs lekande lätt, med en hetsande intervall.
Jag orkar hem. Men inte mer. 2 mil. Det orkas galant ibland och med pinande pin ibland. Dagsform. Mat, dryck, form, humör, engagemang och annat påverkar.
Det går om man vill - även om det ibland inte riktigt går som man vill.
Anette Grinde
2008-08-25
Vi passerar Bredsättra. Och Råda.
Vi trampar på. Det är ingen trängsel på vägen. Inga som rör sig, vare sig per fot eller per bil.
Vi stretar vidare. Min löparvän drar. Med lätta steg. Farten är lite för hög för mig, men jag pinar mig vidare. Jag känner hur min "marathonnagel" får nya smällar och hur en ond blåsa växer för varje steg. Pinande.
Naturen är fantastisk, men jag missar en del. Fokus ligger på att hinna med. Mina steg är tunga, benen känns som bly. Det ljuvligt sköna, som annars finns i löpningens jämna steg, finns inte med idag.
Vi når Nyby - vi möter några cyklister. Milt trampande. De hälsar stillsamt. Som man gör på landet.
Vi svänger av, mot Rörvik. Människor väntar på bussen. Här råder "vinkområde". När du vinkar, eller ber chauffören stanna, så finns där en plats att stiga av eller på. Inte utmärkt med skylt, tidtabell och kur, men ändå. Just där det behövs.
Vi rundar Rörvik, för sista biten hem. Farten har tagit min kraft. Nu är det vilja som gäller. Den sviktar, velar och tramsar. Min vän trampar bara på.
Trängseln efter vägen ökar. Bilarna, söndag och på väg hem till stan, kommer i en strid ström. Vägar som annars är tysta och stilla fylls för hemfärd. Tystnaden bryts. Vägen rymmer oss knappt. Vi får "dra in armbågen" när bussen passera, eller passa stort så att bilarna inte har släpvagn. Det är inte läge att kliva ut för tätt bakom bilen när den passerat. Ett felsteg kan åstadkomma skada av stora mått. Vi har sett det hända, när någon hamnat mellan bil och släp, och vi vill inte se det igen.
Vi svänger höger vid Nor. Här tystnar trafiken igen. Jag orkar knappt uppför backen, som häromveckan togs lekande lätt, med en hetsande intervall.
Jag orkar hem. Men inte mer. 2 mil. Det orkas galant ibland och med pinande pin ibland. Dagsform. Mat, dryck, form, humör, engagemang och annat påverkar.
Det går om man vill - även om det ibland inte riktigt går som man vill.
Anette Grinde
2008-08-25
Sommaren närmar sig sitt slut....
Sommaren närmar sig sitt slut. Hösten kryper allt närmare. Det har varit grått och regnigt en tid. Inte riktigt kallt, men ändå lite ruggigt.
Jag står, sedan en tid, i en vändningstid. Eller kanske snarare i en förändringstid. Barnen växer upp och är plötsligt alldeles självständiga. De är ute på egna äventyr. Pluggar, reser, partajar, dejtar och fnissar med nya erfarenheter. Ibland bryter tårarna fram. Både hos dem och hos mig.
Livet, brytningar och förändringar påverkar oss stort. Men skrattet och njutningen ligger lika nära. Dagarna ser onekligen olika ut, allteftersom vi gör, ändrar och lever våra liv.
En viktig och återkommande företeelse i mitt liv, förutom de fantastiska barnen, har varit de ideella organisationerna. Innehållet har ändrats något över tiden - men strävandet för att arbeta med, tillsammans med, och för andra människor blir allt starkare. Det måste finnas andra värden i våra strävanden än att maximera vinsten till ägarna, att minimera skatteuttaget och att alltid försöka slira på regelsystemen. Utifrån det perspektivet bär jag en stark längtan till något nytt som bär större och andra typer av värden.
Sådanan värden är t ex demokrati, mänskliga rättigheter, ekonomisk rättvisa, gender / jämställdhet liksom frågan om fred och försoning världen över, såväl långt borta som här nära.
I detta ligger t ex frågor kring världens fattigdom, utnyttjande och förtryck av flickor/kvinnor, skolgång, mat och tak över huvudet. Det ligger naturligtvis oerhört mycket mer i värdeorden som påverkar flera miljarder människor varje dag.
Just nu läser jag en bok om och av Diakonia. Den kan starkt rekommenderas. Den handlar om Diakonias historia och projekt, liksom om dess mandat och viktiga värden. Den handlar om en organisation som består av människor som vill förändra världen - tillsammans och till det bättre. De skapar skillnad, i mängder av projekt och länder värden över. De skapar skillnad - för mängder av människor som har det riktigt tufft.
Sveriges Ekumeniska Kvinnorråd (SEK) ligger nära, lokalmässigt. De har också beröringspunkter med Diakonia, men är inte alls en biståndsorganisation. Här finns ett oerhört starka engagemang för fredsarbete, innebärande något annat än krigsmaterial, prickskytte och tungt utrustade soldater. Siktet är istället inställt på insikten att vi vill ha en rättvis och fridfull värld. Tillsammans, sida vid sida. Utan det hårda, kalla maktspråket - utan istället med omsorg i tanken.
Människorna i detta berör. De arbetar starkt och målmedvetet för en bättre värld. Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd, och dess olika arbetsgrupper, rör sig bland kvinnorna för att väcka tankar om nya förhållningssätt. De visar, lär, väcker tankar, skrattar och upprörs - för att finna nya vägar till fred mellan kvinnor och män. Vägar utan våld och hårda strukturer. Samtalet, kvinnorna emellan, är fantastiskt att lyssna till - och fantastiskt att vara delaktig i.
En ny tid är här - med en annan ton, där nya tankar tar form. Som tillför. Som berör.
Förändringstid. Nya tankar skapar nya handlingar. Och nya fantastiska relationer.
Anette Grinde
Jag står, sedan en tid, i en vändningstid. Eller kanske snarare i en förändringstid. Barnen växer upp och är plötsligt alldeles självständiga. De är ute på egna äventyr. Pluggar, reser, partajar, dejtar och fnissar med nya erfarenheter. Ibland bryter tårarna fram. Både hos dem och hos mig.
Livet, brytningar och förändringar påverkar oss stort. Men skrattet och njutningen ligger lika nära. Dagarna ser onekligen olika ut, allteftersom vi gör, ändrar och lever våra liv.
En viktig och återkommande företeelse i mitt liv, förutom de fantastiska barnen, har varit de ideella organisationerna. Innehållet har ändrats något över tiden - men strävandet för att arbeta med, tillsammans med, och för andra människor blir allt starkare. Det måste finnas andra värden i våra strävanden än att maximera vinsten till ägarna, att minimera skatteuttaget och att alltid försöka slira på regelsystemen. Utifrån det perspektivet bär jag en stark längtan till något nytt som bär större och andra typer av värden.
Sådanan värden är t ex demokrati, mänskliga rättigheter, ekonomisk rättvisa, gender / jämställdhet liksom frågan om fred och försoning världen över, såväl långt borta som här nära.
I detta ligger t ex frågor kring världens fattigdom, utnyttjande och förtryck av flickor/kvinnor, skolgång, mat och tak över huvudet. Det ligger naturligtvis oerhört mycket mer i värdeorden som påverkar flera miljarder människor varje dag.
Just nu läser jag en bok om och av Diakonia. Den kan starkt rekommenderas. Den handlar om Diakonias historia och projekt, liksom om dess mandat och viktiga värden. Den handlar om en organisation som består av människor som vill förändra världen - tillsammans och till det bättre. De skapar skillnad, i mängder av projekt och länder värden över. De skapar skillnad - för mängder av människor som har det riktigt tufft.
Sveriges Ekumeniska Kvinnorråd (SEK) ligger nära, lokalmässigt. De har också beröringspunkter med Diakonia, men är inte alls en biståndsorganisation. Här finns ett oerhört starka engagemang för fredsarbete, innebärande något annat än krigsmaterial, prickskytte och tungt utrustade soldater. Siktet är istället inställt på insikten att vi vill ha en rättvis och fridfull värld. Tillsammans, sida vid sida. Utan det hårda, kalla maktspråket - utan istället med omsorg i tanken.
Människorna i detta berör. De arbetar starkt och målmedvetet för en bättre värld. Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd, och dess olika arbetsgrupper, rör sig bland kvinnorna för att väcka tankar om nya förhållningssätt. De visar, lär, väcker tankar, skrattar och upprörs - för att finna nya vägar till fred mellan kvinnor och män. Vägar utan våld och hårda strukturer. Samtalet, kvinnorna emellan, är fantastiskt att lyssna till - och fantastiskt att vara delaktig i.
En ny tid är här - med en annan ton, där nya tankar tar form. Som tillför. Som berör.
Förändringstid. Nya tankar skapar nya handlingar. Och nya fantastiska relationer.
Anette Grinde
söndag 24 augusti 2008
Risk för stretande myror...?
I tidningen Sveriges Natur, från Naturskyddsföreningen nr 3/08 finner man information som talar om att myror inte gillar kryddnejlika, kanel och kryddpeppar - som därmed kan användas som "motmedel" istället för tex Myrr. Det känns bra.
Det sägs, från annat håll, att myror kan vara ett bekymmer för biodlare. Myrorna förstör och dödar i kuporna.
Frågan är - kan kryddnejlika, kanel eller kryddpeppar användas vid kupan - utan risk för ohälsa eller ogillande för de idogt stretande bina i kupan?
På detta kan jag inte svara, men kanske kan du?
Anette Grinde
Det sägs, från annat håll, att myror kan vara ett bekymmer för biodlare. Myrorna förstör och dödar i kuporna.
Frågan är - kan kryddnejlika, kanel eller kryddpeppar användas vid kupan - utan risk för ohälsa eller ogillande för de idogt stretande bina i kupan?
På detta kan jag inte svara, men kanske kan du?
Anette Grinde
fredag 22 augusti 2008
En kraft som bär....
Bli stilla, låt tystnaden föra dig nära.
Närvaron finns där.
En kraft som vill bära,
ja, öppna det rum som står låst djupt inom dig (ps 821)
Tonerna är kraftfulla.
Lokalen fylls av toner och en text som väcker tankar.
Så är det alltid i gudstjänstens rum.
Men ibland känns kraften så mycket tydligare.
Det gjorde den en söndag i mitten av augusti.
Rummet var fyllt.
Varje plats i bänkarna var upptagna.
Extra stolar ställdes in.
Ljuset i ljusbäraren lyste starkt - till hjälp och styrka i bön och i stillhetens tanke.
Stillheten präglade rummet, trots mängden människor.
Allvar. Glädje. Förväntan. Tacksamhet och stolthet.
Det var många sinnestillstånd som blandades och samsades i luften.
Jag såg människor från vår församling, från församlingarna i vårt samfund runt omkring i bygden och jag såg människor från några av de andra samfunden i vår stad. De gladdes, precis som vi, och ville vara delaktiga i välkomnandet av vår nya pastor Maria.
Helén, vår distriktsföreståndare, välkomnade vår Maria. Installerar, med kyrkans språk.
Hon talade i allvarliga toner, men också med mänsklig omsorg. Frågan om viljan att möta, lära och bära - både till Maria och till församlingen - var fylld av riktigt allvar, men känns inte alls svår att svara på. Det var på allvar - med uppriktig glädje.
Lovsången ljöd i rummet. Vi alla stod upp och fyllde rummet med ord, ton och rörelse. Känslan av närvaro var stark. Tung, men ändå lätt. Den var väldigt närvarande.
Att närvara i en installation av en ny pastor i en ny tjänst, att välkomna till en ny ort, till nya spännande förutsättningar, till nya steg för många - gav en märklig känsla. En god, och stark - och ändå märklig - känsla.
Det sägs att vi inte ta livet och dess ting på för stort allvar - men ibland är det allvar. Just detta bar en stark känsla av riktigt allvar.
Det bar.
Och just det är allvar.
Bli stilla, låt tystnaden föra dig nära.
Närvaron finns där.
En kraft som vill bära,
ja, våga den tillit som bor djupt inom dig. (ps 821)
Ja. Det bär.
När vi vågar vår tillit.
Som bor djupt inom oss.
När vi lyssnar till rösten som kallar.
Just det är allvar.
Anette Grinde
Närvaron finns där.
En kraft som vill bära,
ja, öppna det rum som står låst djupt inom dig (ps 821)
Tonerna är kraftfulla.
Lokalen fylls av toner och en text som väcker tankar.
Så är det alltid i gudstjänstens rum.
Men ibland känns kraften så mycket tydligare.
Det gjorde den en söndag i mitten av augusti.
Rummet var fyllt.
Varje plats i bänkarna var upptagna.
Extra stolar ställdes in.
Ljuset i ljusbäraren lyste starkt - till hjälp och styrka i bön och i stillhetens tanke.
Stillheten präglade rummet, trots mängden människor.
Allvar. Glädje. Förväntan. Tacksamhet och stolthet.
Det var många sinnestillstånd som blandades och samsades i luften.
Jag såg människor från vår församling, från församlingarna i vårt samfund runt omkring i bygden och jag såg människor från några av de andra samfunden i vår stad. De gladdes, precis som vi, och ville vara delaktiga i välkomnandet av vår nya pastor Maria.
Helén, vår distriktsföreståndare, välkomnade vår Maria. Installerar, med kyrkans språk.
Hon talade i allvarliga toner, men också med mänsklig omsorg. Frågan om viljan att möta, lära och bära - både till Maria och till församlingen - var fylld av riktigt allvar, men känns inte alls svår att svara på. Det var på allvar - med uppriktig glädje.
Lovsången ljöd i rummet. Vi alla stod upp och fyllde rummet med ord, ton och rörelse. Känslan av närvaro var stark. Tung, men ändå lätt. Den var väldigt närvarande.
Att närvara i en installation av en ny pastor i en ny tjänst, att välkomna till en ny ort, till nya spännande förutsättningar, till nya steg för många - gav en märklig känsla. En god, och stark - och ändå märklig - känsla.
Det sägs att vi inte ta livet och dess ting på för stort allvar - men ibland är det allvar. Just detta bar en stark känsla av riktigt allvar.
Det bar.
Och just det är allvar.
Bli stilla, låt tystnaden föra dig nära.
Närvaron finns där.
En kraft som vill bära,
ja, våga den tillit som bor djupt inom dig. (ps 821)
Ja. Det bär.
När vi vågar vår tillit.
Som bor djupt inom oss.
När vi lyssnar till rösten som kallar.
Just det är allvar.
Anette Grinde
måndag 18 augusti 2008
Lagtävlingen är skattefri!
Det är Gott! - med skattefrihet för motion och annan friskvård. Särskilt när det görs tillsammans.
Arbetsgivaren kan i dag erbjuda sin personal motionsaktiviteter av enklare slag och mindre värde vid motionsanläggningar som ligger skilt från arbetsplatsen. Med skattemässig avdragsrätt, och frånvaro av skatteplikt för den anställde. Med möjlighet till en hälsosam rörelse - för de anställda i företaget.
Erbjudande om motion ska rikta sig till företagets hela personal. Förmånen blir helt enkelt skattepliktig, om den utformas så att den i praktiken begränsar sig till en liten grupp anställda.
Skattefriheten omfattar endast motion eller annan friskvård av mindre värde och enklare slag.
Till detta räknas numera många former av idrott och hälsofrämjande friskvård. Utvecklingen kanske inte räcker riktigt hela vägen, till riktigt alla former av idrott och hälsofrämjande friskvård. Men det räcker riktigt långt. Det är riktigt gott!
Subvention av exklusiva sporter eller sporter som inte innebär motion i betydelsen fysisk träning omfattas inte av skattefriheten. De angivan undantagen från undantaget från beskattningen känns numera till vissa delar märkligt. Golf och ridning är exempel på friskvårdande aktiviteter som skapar hälsa, men inte omfattas av Skatteverkets regelsystem. Golf är en sport för många. Ridning likaså. De skapar hälsa. De skapar och kräver teknik och kondition. Sporternas idrottsförbund bör argumentera för sin sak. Det är hög tid för ändring på denna front.
Kontanta utlägg i form av entréavgifter till idrottsevenemang, personliga startavgifter i tävlingar och medlemsavgifter i föreningar av olika slag är skattepliktiga om arbetsgivaren betalar dem.
Om arbetsgivaren däremot betalar avgifter för anmälan av lag till tävlingar uppkommer enligt Skatteverket ingen skattepliktig förmån för deltagarna.
Detta ger anledning till uppmärksamhet för tävlingsarrangörerna. En lagtävling är viktig att arrangera. Som en tävling i tävlingen. Alltid. Det skapar andra möjligheter och intressen för företagen att bistå med ett lagarrangemang för deras anställda. Lagtävlingar måste sålunda finnas - för små, och för lagom stora lag. Det skapar möjligheter, och intresse, för fler att kunna och vilja vara med. Mer sådant önskas. Uppmärksamhet för företagen, hälsans väl och lagandan tillsammans. I skattefrihetens tecken.
Tävling är inspirerande och fantastiskt roligt.
Ensam till start - med skatteplikt när arbetsgivaren betalar.
I team tillsammans - med skattmasens gillande, när arbetsgivaren skramlat ihop ett företagslag.
Anette Grinde
Arbetsgivaren kan i dag erbjuda sin personal motionsaktiviteter av enklare slag och mindre värde vid motionsanläggningar som ligger skilt från arbetsplatsen. Med skattemässig avdragsrätt, och frånvaro av skatteplikt för den anställde. Med möjlighet till en hälsosam rörelse - för de anställda i företaget.
Erbjudande om motion ska rikta sig till företagets hela personal. Förmånen blir helt enkelt skattepliktig, om den utformas så att den i praktiken begränsar sig till en liten grupp anställda.
Skattefriheten omfattar endast motion eller annan friskvård av mindre värde och enklare slag.
Till detta räknas numera många former av idrott och hälsofrämjande friskvård. Utvecklingen kanske inte räcker riktigt hela vägen, till riktigt alla former av idrott och hälsofrämjande friskvård. Men det räcker riktigt långt. Det är riktigt gott!
Subvention av exklusiva sporter eller sporter som inte innebär motion i betydelsen fysisk träning omfattas inte av skattefriheten. De angivan undantagen från undantaget från beskattningen känns numera till vissa delar märkligt. Golf och ridning är exempel på friskvårdande aktiviteter som skapar hälsa, men inte omfattas av Skatteverkets regelsystem. Golf är en sport för många. Ridning likaså. De skapar hälsa. De skapar och kräver teknik och kondition. Sporternas idrottsförbund bör argumentera för sin sak. Det är hög tid för ändring på denna front.
Kontanta utlägg i form av entréavgifter till idrottsevenemang, personliga startavgifter i tävlingar och medlemsavgifter i föreningar av olika slag är skattepliktiga om arbetsgivaren betalar dem.
Om arbetsgivaren däremot betalar avgifter för anmälan av lag till tävlingar uppkommer enligt Skatteverket ingen skattepliktig förmån för deltagarna.
Detta ger anledning till uppmärksamhet för tävlingsarrangörerna. En lagtävling är viktig att arrangera. Som en tävling i tävlingen. Alltid. Det skapar andra möjligheter och intressen för företagen att bistå med ett lagarrangemang för deras anställda. Lagtävlingar måste sålunda finnas - för små, och för lagom stora lag. Det skapar möjligheter, och intresse, för fler att kunna och vilja vara med. Mer sådant önskas. Uppmärksamhet för företagen, hälsans väl och lagandan tillsammans. I skattefrihetens tecken.
Tävling är inspirerande och fantastiskt roligt.
Ensam till start - med skatteplikt när arbetsgivaren betalar.
I team tillsammans - med skattmasens gillande, när arbetsgivaren skramlat ihop ett företagslag.
Anette Grinde
Växa i tro - bilaga till Sändaren nr 15 (24 juli 2008)
En tidning full av konfirmander. Glada ungdomar, strikta och raka i vita nystrukna kåpor eller "vanliga" i okoncentration och liv åt alla håll. Ungdomarnas leklust och allvar syns tydligt när jag bläddrar framåt i bilagan.
Bilder för livet - som påminner om kunskapen, tiden och slutresultatet just där, just då. Detta bär de med sig. Genom hela sitt liv.
Jag bläddrar i tidningen igen, läser, tittar och begrundar. Jag ser glädjen och allvaret. Jag ser buset och skrattet. Jag ser livet och kyrkans närvaro just där. Jag minns min egen konfirmation - och att den satte spår genom livet.
Jag ser också bilden på avslutningen av Kristendomsskolan på Stenungsögården. Förundrande vacker är miljön, bilden och tanken - där de 11 ungdomarna döps i havet.
Bilderna är fantastiska.
Jag hoppas att alla dessa ungdomar får vandra i trygghet genom livet, med en stor dos av tro, hopp och kärlek med sig i bagaget.
Anette Grinde
(Publ. Sändaren Nr 17/2008 .... 4-17 september 2008)
Bilder för livet - som påminner om kunskapen, tiden och slutresultatet just där, just då. Detta bär de med sig. Genom hela sitt liv.
Jag bläddrar i tidningen igen, läser, tittar och begrundar. Jag ser glädjen och allvaret. Jag ser buset och skrattet. Jag ser livet och kyrkans närvaro just där. Jag minns min egen konfirmation - och att den satte spår genom livet.
Jag ser också bilden på avslutningen av Kristendomsskolan på Stenungsögården. Förundrande vacker är miljön, bilden och tanken - där de 11 ungdomarna döps i havet.
Bilderna är fantastiska.
Jag hoppas att alla dessa ungdomar får vandra i trygghet genom livet, med en stor dos av tro, hopp och kärlek med sig i bagaget.
Anette Grinde
(Publ. Sändaren Nr 17/2008 .... 4-17 september 2008)
torsdag 14 augusti 2008
Dennis, Jutterström & Lindström har ordat...
DN Debatt. Torsdag den 14 augusti 2008.
Dennis, Jutterström & Lindström har ordat om Sveriges Televisions och Sveriges Radios finansiering och infordrande av avgiften via Radiotjänst.
Ja, visst är public service till nytta för alla.
Kritiskt, allmännyttigt och samhällsfrämjande.
Ja, visst skall den vara fri från politikernas fingrar.
Ja, visst skall alla vara med och betala.
Men låt då oxå alla känna att de kan påverka, och komma till tals.
Ja, visst vore skattsedeln en bra väg.
- men "Alla", måste då inkluderar just alla.
Inte bara de som väljer att deklararera inkomst över en viss nivå. Eller de som tycker sig kunna välja bort, eller välja till.
Utan just alla i vårt land, som har nytta och glädje av den rapportering som gagnar oss alla.
Förutsatt att det är just det. Rapportering och information. Kritiskt granskning. Samhällsnyttighet.
Jag bidrar inte gärna till såporna. Men gärna till rapportering och information.
Anette Grinde
Dennis, Jutterström & Lindström har ordat om Sveriges Televisions och Sveriges Radios finansiering och infordrande av avgiften via Radiotjänst.
Ja, visst är public service till nytta för alla.
Kritiskt, allmännyttigt och samhällsfrämjande.
Ja, visst skall den vara fri från politikernas fingrar.
Ja, visst skall alla vara med och betala.
Men låt då oxå alla känna att de kan påverka, och komma till tals.
Ja, visst vore skattsedeln en bra väg.
- men "Alla", måste då inkluderar just alla.
Inte bara de som väljer att deklararera inkomst över en viss nivå. Eller de som tycker sig kunna välja bort, eller välja till.
Utan just alla i vårt land, som har nytta och glädje av den rapportering som gagnar oss alla.
Förutsatt att det är just det. Rapportering och information. Kritiskt granskning. Samhällsnyttighet.
Jag bidrar inte gärna till såporna. Men gärna till rapportering och information.
Anette Grinde
tisdag 12 augusti 2008
JSM Friidrott - Rånäs 4H, Norrtälje
Så har JSM i Friidrott - gått av stapeln i Norrtälje. 8-10 augusti 2008 härjade ungdomarna på idrottsplatsen nära Sportcentrum. Parkeringsplatsen var knökafull, funktionärerna var flitiga och skapade god ordning. Entrén var fri och evenemanget tillgängligt för alla intresserade.
Rånäs 4H stod som arrangör. De är vana vid dessa uppgifter. Programmet är digert, och de ror det iland med gott resultat. Nummerlappar, calling/samling inför allvaret, utlotsning till rätt plats på arenan. Boende och mat. Speaker. Uppvärmningsförutsättningar. Funktionärer i mängd, och idrottare med en god dos adrenalin i kroppen.
Var du där? Såg du ungdomarnas kraft och glädje? Insåg du alla timmars arbete, bakom det som skapar glädje och inspiration för oss som tittar på?
Såg du det som ligger bakom - såväl resultaten från ungdomarna, som arrangemanget av arrangören?
Vilket värde har ett evenemang som detta?
För ungdomarna? För ledarna? För staden? För föreningen?
Vilket värde har detta för dig?
Nästa år står Rånäs 4H - och därmed oxå Norrtälje - värd för ett nytt friidrottevenemang. Då kommer de "lite äldre" att stå på startlinjen. Några tar det på lek, och några på riktigt allvar. Då har just du möjligheten att ta del, bidra - och hjälpa till att göra evenemanget till ett ännu större evenemang. Till glädje för än fler.
Hur får vi fler till evenemanget - som aktiva tävlande? Hur får vi fler som tittar och hejar? Hur får vi fler som engagerar sig - ideellt? Hur får vi fler ner till stadens butiker i samband med evenemanget? Hur kan vi sponsra arrangören - med olika typer av resurser? Hur informerar vi alla i bygden om hur, när och varför?
På vilket sätt skulle just du vilja bidra?
Anette Grinde
Övra Söderby 2008-08-12
(Publ. i Norrtälje Tidning 14/8 2008)
Rånäs 4H stod som arrangör. De är vana vid dessa uppgifter. Programmet är digert, och de ror det iland med gott resultat. Nummerlappar, calling/samling inför allvaret, utlotsning till rätt plats på arenan. Boende och mat. Speaker. Uppvärmningsförutsättningar. Funktionärer i mängd, och idrottare med en god dos adrenalin i kroppen.
Var du där? Såg du ungdomarnas kraft och glädje? Insåg du alla timmars arbete, bakom det som skapar glädje och inspiration för oss som tittar på?
Såg du det som ligger bakom - såväl resultaten från ungdomarna, som arrangemanget av arrangören?
Vilket värde har ett evenemang som detta?
För ungdomarna? För ledarna? För staden? För föreningen?
Vilket värde har detta för dig?
Nästa år står Rånäs 4H - och därmed oxå Norrtälje - värd för ett nytt friidrottevenemang. Då kommer de "lite äldre" att stå på startlinjen. Några tar det på lek, och några på riktigt allvar. Då har just du möjligheten att ta del, bidra - och hjälpa till att göra evenemanget till ett ännu större evenemang. Till glädje för än fler.
Hur får vi fler till evenemanget - som aktiva tävlande? Hur får vi fler som tittar och hejar? Hur får vi fler som engagerar sig - ideellt? Hur får vi fler ner till stadens butiker i samband med evenemanget? Hur kan vi sponsra arrangören - med olika typer av resurser? Hur informerar vi alla i bygden om hur, när och varför?
På vilket sätt skulle just du vilja bidra?
Anette Grinde
Övra Söderby 2008-08-12
(Publ. i Norrtälje Tidning 14/8 2008)
JSM Friidrott - Augusti 2008;
Rånäs 4H - Norrtälje;
torsdag 10 juli 2008
Hedersvåld....
Tidningen Vi - nr 6/juni 2008.
Jag läser om "Familjen eller friheten - Sonyas omöjliga val". Jag läser om det hedersrelaterade förtrycket, om männens och kulturernas förtryck - som de och familjerna tar med sig även när de helt byter land och levnadsvillkor. Kanske är det en trygghet - eller en oförmåga att vårda sina medmänniskor med omsorg. Kanske är det en massiv feghet, eller en total frånvaro av empati och rättvisetänkande. Kanske är det djupt rotade historiska spår, som kräver hjälp och uppmärksamhet - igen, och igen.
Artikeln är viktig, talar i viktiga spår. Den är oxå skrämmande hemsk.
Låt varje vän, lärare, kurator, rektor och medmänniska uppmärksamma problematiken. Låt inte en enda tjej/kvinna misshandlas, hotas eller mördas för att hon i något enda mått gått en annan stig än någon annan person tyckt att hon skall gå.
Hjälp de män och de kvinnor som har en fot kvar i hedersvåldets garn.
Anette Grinde
2008-07-08
Andra bloggar om: Tidningen Vi, Hedersvåld
Jag läser om "Familjen eller friheten - Sonyas omöjliga val". Jag läser om det hedersrelaterade förtrycket, om männens och kulturernas förtryck - som de och familjerna tar med sig även när de helt byter land och levnadsvillkor. Kanske är det en trygghet - eller en oförmåga att vårda sina medmänniskor med omsorg. Kanske är det en massiv feghet, eller en total frånvaro av empati och rättvisetänkande. Kanske är det djupt rotade historiska spår, som kräver hjälp och uppmärksamhet - igen, och igen.
Artikeln är viktig, talar i viktiga spår. Den är oxå skrämmande hemsk.
Låt varje vän, lärare, kurator, rektor och medmänniska uppmärksamma problematiken. Låt inte en enda tjej/kvinna misshandlas, hotas eller mördas för att hon i något enda mått gått en annan stig än någon annan person tyckt att hon skall gå.
Hjälp de män och de kvinnor som har en fot kvar i hedersvåldets garn.
Anette Grinde
2008-07-08
Andra bloggar om: Tidningen Vi, Hedersvåld
Spar inte på biblioteken....
Jag läste Fred Vargas "Mannen som vände insidan ut" - 2005 Wahlström & Widstrand.
Att finna ro att läsa är fantastiskt. Att läsa är fantastiskt. I stunder när läsron inte infinner sig, eller tiden saknas, känns saknaden stor. Orden, historien, förklaringarna, tankarna, spåren, kärleken, färgerna, lukterna, smakerna - att läsa och lära känna historien i boken, är något alla måste. Få. Kunna. Få möjlighet till.
Jag läste "Mannen som vände insidan ut" och kände kärleken, berusningen, sorgen, lukten, smutsen, noggrannheten och längtan.
Sen tänker jag på vikten, nödvändigheten, att barnen och alla vi vuxna får möjlighet att läsa. Läsa deckare, romaner, historiebeskrivningar, Pippi Långstrump och politiska ställningstaganden. Jag tänker på vikten av att de som inte har råd (eller lust) att ständigt botanisera i den dyra bokhandeln måste få ha kvar alla fantastiska bibliotek. Jag tänker på nedskärningarna i hemkommunen och sparandet i t ex lokalkostnderna, där tanken inte ser ut att ta med frågon om utbildning, studiemöjligheter, kommunens studietakter i statistiken, mm. Kanske hänger flera saker ihop än sparandet i budgeten hos just Kultur & Fritid. Kanske skall lokalkostnaden ses ur helt andra perspektiv.
Jag såg bergen, stigarna och vidderna. Jag kände smaken av det goda vinet, lukten av djuren i den gamla svårstyrda lastbilen och jag förnam kärleken & omsorgen mellan människorna i berättelsen.
En bok - väl värd att läsa.
Kanske finns den - på ett bibliotek nära dig....
Anette Grinde
2008-07-08
Att finna ro att läsa är fantastiskt. Att läsa är fantastiskt. I stunder när läsron inte infinner sig, eller tiden saknas, känns saknaden stor. Orden, historien, förklaringarna, tankarna, spåren, kärleken, färgerna, lukterna, smakerna - att läsa och lära känna historien i boken, är något alla måste. Få. Kunna. Få möjlighet till.
Jag läste "Mannen som vände insidan ut" och kände kärleken, berusningen, sorgen, lukten, smutsen, noggrannheten och längtan.
Sen tänker jag på vikten, nödvändigheten, att barnen och alla vi vuxna får möjlighet att läsa. Läsa deckare, romaner, historiebeskrivningar, Pippi Långstrump och politiska ställningstaganden. Jag tänker på vikten av att de som inte har råd (eller lust) att ständigt botanisera i den dyra bokhandeln måste få ha kvar alla fantastiska bibliotek. Jag tänker på nedskärningarna i hemkommunen och sparandet i t ex lokalkostnderna, där tanken inte ser ut att ta med frågon om utbildning, studiemöjligheter, kommunens studietakter i statistiken, mm. Kanske hänger flera saker ihop än sparandet i budgeten hos just Kultur & Fritid. Kanske skall lokalkostnaden ses ur helt andra perspektiv.
Jag såg bergen, stigarna och vidderna. Jag kände smaken av det goda vinet, lukten av djuren i den gamla svårstyrda lastbilen och jag förnam kärleken & omsorgen mellan människorna i berättelsen.
En bok - väl värd att läsa.
Kanske finns den - på ett bibliotek nära dig....
Anette Grinde
2008-07-08
Göran Persson & Anitra Steen
6 juli 2008. Jag lyssnar till en trevlig intervju med Göran Persson och Anitra Steen. Den var verkligen trevlig! Man kan avundas vissa delar av deras liv, och man kan vara glad att man slipper andra. Kort och gott kan vi - igen - konstatera att vi alla är väldigt olika. Vem avgör - vad som är rätt, och vad som är fel?
Många grenar, skratt och ämnen går i samtalet. De får också frågan om principer och ställningstaganden - så klart. Frågan om hushållstjänster landar på bordet. Är det hyckleri? - Att använda regeln för hushållstjänster, som Göran Persson i sin tidigare roll som partiledare hos Socialdemokraterna visat sig så starkt emot?
Nej. Betonas det tydligt.
Och jag får hålla med. Regeln gäller även socialdemokrater. Regeln gäller alla.
- Men sen är vi inte överens. Göran Persson vill att regeln skall bort. Jag vill ha den kvar. Den ger positiva arbetseffekter, skapar arbetstillfällen. Och - omvandlar ofta svart till vitt.
Regeln kan också lösgöra tid för annat, som t ex samvaro, utflykter, familjesamtal, närvaro - gemenskap och vila som annars inte hinns med.
Självklart gäller regeln alla och skall/får nyttjas utan att man i något mått skall behöver rättfärdiga sin handling.
Jag hoppas att regeln blir permanent, även om ett maktskifte kommer till stånd.
Anette Grinde
Korpskog, 2008-07-06
Många grenar, skratt och ämnen går i samtalet. De får också frågan om principer och ställningstaganden - så klart. Frågan om hushållstjänster landar på bordet. Är det hyckleri? - Att använda regeln för hushållstjänster, som Göran Persson i sin tidigare roll som partiledare hos Socialdemokraterna visat sig så starkt emot?
Nej. Betonas det tydligt.
Och jag får hålla med. Regeln gäller även socialdemokrater. Regeln gäller alla.
- Men sen är vi inte överens. Göran Persson vill att regeln skall bort. Jag vill ha den kvar. Den ger positiva arbetseffekter, skapar arbetstillfällen. Och - omvandlar ofta svart till vitt.
Regeln kan också lösgöra tid för annat, som t ex samvaro, utflykter, familjesamtal, närvaro - gemenskap och vila som annars inte hinns med.
Självklart gäller regeln alla och skall/får nyttjas utan att man i något mått skall behöver rättfärdiga sin handling.
Jag hoppas att regeln blir permanent, även om ett maktskifte kommer till stånd.
Anette Grinde
Korpskog, 2008-07-06
"Vinster delas av många.
Förluster får man bära själv."
- noterade Göran Persson med sin lugna ton.
- ja, visst är det just så.
"Dela Med" - nr 2/2008....
Jag läste i "Dela med", Diakonias tidning nr 2/2008. Jag läste om kvinnor på utbildning i Burkina Faso.
Utbildning generellt, framförallt för flickor och kvinnor, är ibland svårt i det starkt patriarkala samhället. Kvinnors ställning är där svår och de har svårt att göra sina röster hörda.
Diakonia stödjer organisationer och nätverk som satsar t ex på utbildning. De kan kännas udda att projektet talar om en utbildning för kvinnor, i Burkina Faso, för att bli bilmekaniker. - Men det visade sig vara en lysande idé. Förutom helt nya yrkeskunskaper skapas självförtroende och viktiga steg över genusbarriären.
Utbildning är oerhört viktigt för att kvinnorna skall kunna göra sina röster hörda. Det bidrar till så mycket mer, än bara för de enskilda kvinnorna. Det påverkar familjerna, hälsan, demokratiseringsmöjligheterna, de mänskliga rättigheterna, strukturerna i samhället och mycket mer.
Utbildning - för kvinnor och barn - tål att satsas på. Det ger definitivt god utdelning för världens väl.
De skapar möjligheter för Fn.s millenniemål, och det som oxå borde vara allas våra mål.
- Att verkligen göra något åt fattigdomen i vår värld.
Anette Grinde
Korpskog, 2008-07-04
Utbildning generellt, framförallt för flickor och kvinnor, är ibland svårt i det starkt patriarkala samhället. Kvinnors ställning är där svår och de har svårt att göra sina röster hörda.
Diakonia stödjer organisationer och nätverk som satsar t ex på utbildning. De kan kännas udda att projektet talar om en utbildning för kvinnor, i Burkina Faso, för att bli bilmekaniker. - Men det visade sig vara en lysande idé. Förutom helt nya yrkeskunskaper skapas självförtroende och viktiga steg över genusbarriären.
Utbildning är oerhört viktigt för att kvinnorna skall kunna göra sina röster hörda. Det bidrar till så mycket mer, än bara för de enskilda kvinnorna. Det påverkar familjerna, hälsan, demokratiseringsmöjligheterna, de mänskliga rättigheterna, strukturerna i samhället och mycket mer.
Utbildning - för kvinnor och barn - tål att satsas på. Det ger definitivt god utdelning för världens väl.
De skapar möjligheter för Fn.s millenniemål, och det som oxå borde vara allas våra mål.
- Att verkligen göra något åt fattigdomen i vår värld.
Anette Grinde
Korpskog, 2008-07-04
Rekommenderade länkar;
* Diakonia
Bistånd är guld. Det gör verklig skillnad....
Revisorer prickas.
För bristande granskning.
Av SIDA.s biståndspengar.
SIDA drabbas av anmärkningar. Trovärdigheten faller. Regelsystemet skärps. Det går från min till max innan vi knappt hinner reagera. Afrika förstår ingenting alls. Kultur och kontrollsystem krockar. Bistånd och trovärdighet hamnar mitt emellan. Givarna och SIDA drar i bromsarna, misstro hörs i leden.
Så. Låt oss stanna en stund. Kontrollen är viktig. Trovärdigheten skall vara hög. Hål får inte finnas i fickorna. Alla skall göra rätt. Vi vill att det skall vara rätt.
Beslut. Rutiner. Kontroll. Regler. Information. Utbildning. Åt flera håll. Alla måste veta hur tanken ser ut. Alla måste veta var vi ska och hur vi gör. Målet måste vara att rätt, skall vara just rätt.
Rätt för dem som vi ska hjälpa. Utan personlig vinning till någon annan. Vinning i mening medel som inte hamnat där det ska, utan i någon annans ficka.
Rätt för de som ger, oavsett från var. Rätt för de som bidrar med kraft och resurser. Rätt för de som arbetar, försöker, påverkar, engagerar och vill. - Med ord, tanke och rapportering. Med meningsfullhet och information - i syfta att verka än mer. Rätt.
Bistånd är guld. Det gör verklig skillnad. För barn, kvinnor och män som får nya och förbättrade förutsättningar för goda liv. Frågor som sjukvård, utbildning, arbeten och tak över huvudet ligger högt på agendan. Där finns också demokratin, genus och mänsklig rätt. Omsorg och rättvisa, även för dem som lever i det svåraste svårt.
Låt oss göra det rätt - utan prick i något led.
Låt oss uppmärksamma det som är, det som görs - allt det som finns. Det är - just rätt. Det är utbildning, det är skolor, det är mat, det är uppdrag, det är sjukvård och det är arbete för mer och för rätt, för dem det berör.
Anette Grinde
Korpskog, 2008-07-04
För bristande granskning.
Av SIDA.s biståndspengar.
SIDA drabbas av anmärkningar. Trovärdigheten faller. Regelsystemet skärps. Det går från min till max innan vi knappt hinner reagera. Afrika förstår ingenting alls. Kultur och kontrollsystem krockar. Bistånd och trovärdighet hamnar mitt emellan. Givarna och SIDA drar i bromsarna, misstro hörs i leden.
Så. Låt oss stanna en stund. Kontrollen är viktig. Trovärdigheten skall vara hög. Hål får inte finnas i fickorna. Alla skall göra rätt. Vi vill att det skall vara rätt.
Beslut. Rutiner. Kontroll. Regler. Information. Utbildning. Åt flera håll. Alla måste veta hur tanken ser ut. Alla måste veta var vi ska och hur vi gör. Målet måste vara att rätt, skall vara just rätt.
Rätt för dem som vi ska hjälpa. Utan personlig vinning till någon annan. Vinning i mening medel som inte hamnat där det ska, utan i någon annans ficka.
Rätt för de som ger, oavsett från var. Rätt för de som bidrar med kraft och resurser. Rätt för de som arbetar, försöker, påverkar, engagerar och vill. - Med ord, tanke och rapportering. Med meningsfullhet och information - i syfta att verka än mer. Rätt.
Bistånd är guld. Det gör verklig skillnad. För barn, kvinnor och män som får nya och förbättrade förutsättningar för goda liv. Frågor som sjukvård, utbildning, arbeten och tak över huvudet ligger högt på agendan. Där finns också demokratin, genus och mänsklig rätt. Omsorg och rättvisa, även för dem som lever i det svåraste svårt.
Låt oss göra det rätt - utan prick i något led.
Låt oss uppmärksamma det som är, det som görs - allt det som finns. Det är - just rätt. Det är utbildning, det är skolor, det är mat, det är uppdrag, det är sjukvård och det är arbete för mer och för rätt, för dem det berör.
Anette Grinde
Korpskog, 2008-07-04
söndag 6 juli 2008
RoslagsNatta 3/7 2008
Rånäs 4H & Ok Roslagen står för programmet i parken.
En ljuvlig kväll i sommarstaden.
Det är kortbyxvarmt.
Sommarregnet håller sig på håll.
Kaffe, korv och bullar finns uppdukat för försäljning.
Kexchoklad och banan likaså.
Funktionärerna har gula t-shirts, med RoslagsNattatext - som tydlighet, information och reklam.
Tröjorna har vart några år, men tar nu snart slut.
En sponsor må fångas för tröjor med nya tryck!
En reklamkampanj och tidningsannons ger riktig fart på efteranmälningarna.
Funktionärerna som skull bistå fastnade på håll - busstrejken ställde till det. Igen.
Man våndas, och frustreras.
Men det får gå, som det går.
Starten för Knattarna gick.
De rusade från start till mål.
En liten Knattegrabb föll i gråt - men ville absolut springa klart.
Leende kom han strax i mål.
Ungdomarna, några med tävling i sinnet, tar löpningen på riktigt allvar.
Ibland får man undra - var går gränsen för lagom och lek?
Pokaler delas ut.
Det är på allvar.
Med guld i kanten.
Att minnas och glädjas över i många år.
Mina medaljer från mina ungdomslopp finns fortfarande kvar.
Ibland kan man undra, varför vissa saker ändå spelar så stor roll.
Sedan är det dags för de lite äldre.
Tävling och motionär.
Blandat folk.
Rånäs 4h-tjejerna lägger sig hårt, först, i resultatlistan.
För arrangörsklubben är det roligt att se.
De kan. De kan.
Start & mål.
Tidtagning & resultatrapportering.
Speaker.
Nummerlappar & efteranmälan.
Tillstånd.
Kassahantering.
Korv & kaffe.
Dricka efter loppet.
Startlistor.
Efteranmälan & info till sekretariatet.
Datorkraft.
Löpare för nödfallsuppgifter.
Prisutdelare.
Sjukvård.
Ledarbil.
Avspärrning.
Startpistol.
Sponsorlista till speakern.
Bankarta.
Fler med koll - inte bara en!
Tidtagningschips till alla...
och lite till för att få allt att fungera.
En tävling är beroende av många - för att fungera. Rätt.
Därtill löpare. Och åskådare med Hejarop och glada hyss.
Utan dem vore det ju inget alls.
Det bubblar på stan.
Butikerna får tillskott trots pinande busstrejk.
Första torsdagen i jul.
Igen och igen.
Vi ses nästa år igen.
Anette Grinde
Norrtälje 2008-07-04
En ljuvlig kväll i sommarstaden.
Det är kortbyxvarmt.
Sommarregnet håller sig på håll.
Kaffe, korv och bullar finns uppdukat för försäljning.
Kexchoklad och banan likaså.
Funktionärerna har gula t-shirts, med RoslagsNattatext - som tydlighet, information och reklam.
Tröjorna har vart några år, men tar nu snart slut.
En sponsor må fångas för tröjor med nya tryck!
En reklamkampanj och tidningsannons ger riktig fart på efteranmälningarna.
Funktionärerna som skull bistå fastnade på håll - busstrejken ställde till det. Igen.
Man våndas, och frustreras.
Men det får gå, som det går.
Starten för Knattarna gick.
De rusade från start till mål.
En liten Knattegrabb föll i gråt - men ville absolut springa klart.
Leende kom han strax i mål.
Ungdomarna, några med tävling i sinnet, tar löpningen på riktigt allvar.
Ibland får man undra - var går gränsen för lagom och lek?
Pokaler delas ut.
Det är på allvar.
Med guld i kanten.
Att minnas och glädjas över i många år.
Mina medaljer från mina ungdomslopp finns fortfarande kvar.
Ibland kan man undra, varför vissa saker ändå spelar så stor roll.
Sedan är det dags för de lite äldre.
Tävling och motionär.
Blandat folk.
Rånäs 4h-tjejerna lägger sig hårt, först, i resultatlistan.
För arrangörsklubben är det roligt att se.
De kan. De kan.
Start & mål.
Tidtagning & resultatrapportering.
Speaker.
Nummerlappar & efteranmälan.
Tillstånd.
Kassahantering.
Korv & kaffe.
Dricka efter loppet.
Startlistor.
Efteranmälan & info till sekretariatet.
Datorkraft.
Löpare för nödfallsuppgifter.
Prisutdelare.
Sjukvård.
Ledarbil.
Avspärrning.
Startpistol.
Sponsorlista till speakern.
Bankarta.
Fler med koll - inte bara en!
Tidtagningschips till alla...
och lite till för att få allt att fungera.
En tävling är beroende av många - för att fungera. Rätt.
Därtill löpare. Och åskådare med Hejarop och glada hyss.
Utan dem vore det ju inget alls.
Det bubblar på stan.
Butikerna får tillskott trots pinande busstrejk.
Första torsdagen i jul.
Igen och igen.
Vi ses nästa år igen.
Anette Grinde
Norrtälje 2008-07-04
torsdag 3 juli 2008
MR organisationer trotsade dödshot
Det civila samhället i Guatemala lyckades få militärens dag den 30 juni att istället bli en dag för att minnas de människor som försvunnit och dödats under landets väpnade konflikt.
Framsteg!
Läs artikeln från Kristna Fredsrörelsen här:
http://www.krf.se/fredstjanst/guatemala_080703.asp
Framsteg!
Läs artikeln från Kristna Fredsrörelsen här:
http://www.krf.se/fredstjanst/guatemala_080703.asp
Näringsfrågor....
Nytt från Revisorn nr 6/7 2008 landar i min låda. Den påminner om näringslivsfrågor, ekonomi och skatt. Den påminner om regler och skapar nya frågor.
´
14 juli, mitt i brinnande semestertider, skall skattedeklarationen och betalningen för moms för maj och källskatt/arbetsgivaravgifter för juni vara Skatteverket till handa. Semesterledighet är inget skäl att låta bli. Nästa gång är den 18 augusti. Då är det moms för juni, och källskatt / arbetsgivaravgifter för juli som skall levereras, förutom för de som numera redovisar i tremånadersperioder för moms - då skall nu april - maj - juni nå Skatteverket i augusti. Säkert blir det här några extra som missar, med anledning av "orutinen" i det nya. Skattedeklarationen är dock inget nytt. Den tillhör företagarnas återkommande "måsten", och kan anses tillhöra deras "vardag".
´
Skatteverket har granskat fåmansföretag. Och fångat utnyttjande felaktigheter. Fångat sådant som inte är tänkt att finnas hos företagen - nämligen privata kostnader i bokföringen, som avdrag som om det tillhörde näringsverksamheten. Friserade kostnader, omdöpta, omfakturerade. Det finns företagare som inte vill rätta sig efter regelsystemet. De vill dra privata kostnader i sin näringsverksamhet, så att övriga medborgare får vara med och betala för deras privata liv. Det känns inte ok. Den moralen behöver vi förbättra. Skatte-/regelmoralen behöver vi onekligen förbättra. Vi måste lära varandra att se, att reglerna finns till för oss alla - även för den individuelle företagaren.
´
En oenig Regeringsrätt har givit en arbetslös rätt till avdrag för utgifter för att söka arbete. Avdrag att dras mot intäkter från A-kassan. Kostnaderna, eller det aktiva arbetssökandet, anses vara ett krav för intäkternas förvärvande. Därför medges avdraget. (Regeringsrätten, mål nr 3797-06) . Detta är något att uppmärksamma - för de arbetslösa, i sin kommande inkomstdeklaration.
´
Skatteverket tvistar om bilförmånsreglerna och trängselskatten. Skatterättsnämnden har (den 16 maj 2008) fattat ett beslut - till förarens fördel. Skatteverket vill ha mer, och överklagar detta beslut. Utgången är naturligtvis av vikt - för alla de som kör förmånsbil i Sthlm. Såväl för företaget, som för förmånstagaren - och för Skatteverkets, d v s vår allas, "kassa".
´
Nog för nu.
´
Anette Grinde
onsdag 2 juli 2008
Radiotjänst....
Det finns företag som sänder bluff-fakturor. Det finns företag som vägrar att lyssna, när jag säger att jag inte beställt varan/tjänsten, eller som gör sig helt otillgängliga. Dessa företag riskerar att svartlistas. Andra företag & organisationer, som vägrar att lyssna, klarar sig bra ändå.
Jag har flyttat. Jag har berättat för Radiotjänst att jag inte längre skall faktureras för TV-avgift. Jag har berättat vem som istället skall faktureras. De ser var jag bor istället.
En tid går. Sedan kommer en påminnelse på den uppsagda fakturan - med ett tillägg med 75 kr, och hot om mycket mer och om vidare färd till Kronofogden.
Jag placerar mig i en - lång! - telefonkö.
Till slut kommer jag fram.
Jag informerar, igen, att jag har flyttat, att annan person finns i lägenehten - med TV.n - och att jag inte skall betala den utsända fakturan. Jag upplyser igen om min tidigare skrivelse, där jag meddelat att jag inte bär ansvar för betalning av den aktuella fakturan. Kundtjänst säger sig inte förstå, att jag inte kan förstå - att jag skall betala, informera, och dubbelt bekräfta att jag inte skall betala den angivna avgiften. Det räcker inte att säga det en gång. Jag måste ringa, eller skriva, igen. Minst två gånger, minst en upprepning - måste jag tala om för Radiotjänst, att jag inte bär ansvaret för den aktuella fakturan. För Radiotjänst måste jag också redogöra för familjeförhållanden och relationer.
Till slut finner jag det - absurt.
Om jag säger upp ett avtal - så räcker det att jag gör det en gång.
Det kräver inte att jag dubbelt bekräftar.
Radiotjänst regelsystem måste förändras. Detta är helt enkelt inte ok. Så här kan vi bara inte ha det.
Anette Grinde
Jag har flyttat. Jag har berättat för Radiotjänst att jag inte längre skall faktureras för TV-avgift. Jag har berättat vem som istället skall faktureras. De ser var jag bor istället.
En tid går. Sedan kommer en påminnelse på den uppsagda fakturan - med ett tillägg med 75 kr, och hot om mycket mer och om vidare färd till Kronofogden.
Jag placerar mig i en - lång! - telefonkö.
Till slut kommer jag fram.
Jag informerar, igen, att jag har flyttat, att annan person finns i lägenehten - med TV.n - och att jag inte skall betala den utsända fakturan. Jag upplyser igen om min tidigare skrivelse, där jag meddelat att jag inte bär ansvar för betalning av den aktuella fakturan. Kundtjänst säger sig inte förstå, att jag inte kan förstå - att jag skall betala, informera, och dubbelt bekräfta att jag inte skall betala den angivna avgiften. Det räcker inte att säga det en gång. Jag måste ringa, eller skriva, igen. Minst två gånger, minst en upprepning - måste jag tala om för Radiotjänst, att jag inte bär ansvaret för den aktuella fakturan. För Radiotjänst måste jag också redogöra för familjeförhållanden och relationer.
Till slut finner jag det - absurt.
Om jag säger upp ett avtal - så räcker det att jag gör det en gång.
Det kräver inte att jag dubbelt bekräftar.
Radiotjänst regelsystem måste förändras. Detta är helt enkelt inte ok. Så här kan vi bara inte ha det.
Anette Grinde
En typ av äldreboende att rekommendera....
Solhem.
Älmsta.
Kooperativa hyresrätter.
För äldre.
Med ork och kraft.
Med en del eget engagemang.
De bor i en fantastiskt miljö. I egna lägenheter. Med allt vad en lägenhet skall ha. Alla lägenheter är olika stora, men där finns lagom stora ettor och tvåor med fina kök och rum.
Till övervåningen finns det naturligtvis hiss. Där finns också samlingsrum, balkonger och gemensamma utrymmen.
På markplanet finns det matsal, där de som vill serveras lunch varje vardag. Ett cateringföretag huserar i husets källare. De boende väljer själva vilka dagar de lagar sin egen mat hemma i sin lägenhet, eller äter tillsammans med andra i husets matsal. Varmrätt, sallad, kaffe och kaka. Ett ordentligt lagat mål mat - utan besvär, med samvaro och därtill gott & nyttigt. Så mycket bättre och trevligare det är att äta tillsammans, än ensam var för sig!
Frånvaro av trafik, närvaro av natur och fågelkvitter, pyssel i trädgården så långt man orkar och vill. Resten får någon av de övriga i boendet ordna. Alla, i huset, hjälps åt tillsammans för sin miljö i hus och dess trädgård. Förutsättningen för boende är att man är frisk, och klarar sig själv. Och att man i något mått kan ta del - av t ex städning av de gemensamma ytorna i huset, i trädgården och i de gemensamma evenemangen.
Det finns ingen egen vårdorganisation i huset, men hemtjänsten besöker de som har sådant behov utifrån vanliga regler. Gemenskap och en tillsyn av varandra finns - de boende månar helt enkelt om varandra.
En kooperativ hyresform. Boende för äldre. Gemenskap och omsorg. I en fantastisk miljö.
Älmsta.
Kooperativa hyresrätter.
För äldre.
Med ork och kraft.
Med en del eget engagemang.
De bor i en fantastiskt miljö. I egna lägenheter. Med allt vad en lägenhet skall ha. Alla lägenheter är olika stora, men där finns lagom stora ettor och tvåor med fina kök och rum.
Till övervåningen finns det naturligtvis hiss. Där finns också samlingsrum, balkonger och gemensamma utrymmen.
På markplanet finns det matsal, där de som vill serveras lunch varje vardag. Ett cateringföretag huserar i husets källare. De boende väljer själva vilka dagar de lagar sin egen mat hemma i sin lägenhet, eller äter tillsammans med andra i husets matsal. Varmrätt, sallad, kaffe och kaka. Ett ordentligt lagat mål mat - utan besvär, med samvaro och därtill gott & nyttigt. Så mycket bättre och trevligare det är att äta tillsammans, än ensam var för sig!
Frånvaro av trafik, närvaro av natur och fågelkvitter, pyssel i trädgården så långt man orkar och vill. Resten får någon av de övriga i boendet ordna. Alla, i huset, hjälps åt tillsammans för sin miljö i hus och dess trädgård. Förutsättningen för boende är att man är frisk, och klarar sig själv. Och att man i något mått kan ta del - av t ex städning av de gemensamma ytorna i huset, i trädgården och i de gemensamma evenemangen.
Det finns ingen egen vårdorganisation i huset, men hemtjänsten besöker de som har sådant behov utifrån vanliga regler. Gemenskap och en tillsyn av varandra finns - de boende månar helt enkelt om varandra.
En kooperativ hyresform. Boende för äldre. Gemenskap och omsorg. I en fantastisk miljö.
Men här saknas en viktig servicefunktion. Huset ligger inte, för de äldre, på gångavstånd till matbutiken. Transporthjälp behövs. En buss, några gånger per dag - som tar de boende till matbutiken i Älmsta, eller till bussen in till Norrtälje för övriga servicebehov.
Får jag be om din hjälp? Att fästa uppmärksamheten på de äldres belägenhet, och deras stora behov av allmänna kommunikationer som tar dem till service som t ex ica, konsum, systembolag, bibliotek och apotek.
Anette Grinde
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)