Reflektioner Allteftersom: Tänkvärd tisdag - Kungsholmens kyrka

onsdag 10 februari 2016

Tänkvärd tisdag - Kungsholmens kyrka - Läkare utan gränser berättar

Utanför Kungsholmens kyrka brann det vackert i kvällningen..

Kungsholmens kyrka - Tänkvärd tisdag, den 9 februari 2016, kl 1900. Det var onekligen väl värt ett besök. En vacker eld brann utanför, en vacker kyrka och en trevlig samling.

Astrid Börjesson, barnmorska & sjuksköterska, berättar om sitt arbete i organisationen Läkare utan gränser och lite om dess arbete i världen. Organisationen hjälper människor som drabbats av krig och katastrof oavsett politisk åsikt, religiös eller etnisk tillhörighet.

Läkare utan gränser skapades på 70-talet. Sedan 1993 finns det en svensk gren. Läkare utan gränser är en medicinsk organisation som räddar liv och lindrar nöd där det behövs bäst. Ett annat uppdrag, förutom att rädda och lindra, är att vittna om det de ser när de är ute på sina uppdrag.

Svenska Läkare utan gränser arbetar med rekrytering, insamling, kommunikation och påverkansarbete. Astrid berättar att hon har varit ute på tre uppdrag. Det första innebar att hon var i Sydsudan under 4 månader under 2014. Det fanns en tältklinik där hon var, men hennes uppdrag var att bygga upp en förlossningsklinik. När själva tältet var uppe, så var det svårt att rekrytera barnmorskor, eftersom ingen ville arbeta så långt ute på landsbygden. Under hennes tid där hjälpte hon till att lära några kvinnor som arbetade med att hjälpa kvinnorna i flyktinglägren att förlösa - hur de säkrare skulle kunna hjälpa kvinnorna på plats. Hon bidrog också med mödravård under graviditeterna, gav vård, mediciner och kunskap till de som snart skulle föda och till de som skulle finnas kvar när hon lämnade. Flera kvinnor, där man såg att det skulle kunna bli komplikationer i förlossningen, såg hon/de också till att de kunde komma till sjukhus i god tid, för att t ex kunna förlösas med ett kejsarsnitt istället för vanlig väg.

Det andra uppdraget var i Nepal under 2015, strax efter den stora jordbävningen. Många byar var då helt avskärmade p g a raserade vägar, mm. Helikoptern var där det dagliga transportmedlet, det var det enda sättet att nå byarna och patienterna. Läkare utan gränser hade en tältklinik i bergen med en liten operationssal. De hade bra tillgång till vatten, men ingen el. Däremot hade de egna el-generatorer, vilket naturligtvis löste situationen på ett bra sätt. Många hus var raserade, de var byggda av sten. Många kvinnor hade legat under stenmassorna och var rädda för/hur detta hade skadat barnen (i magen). Ett av Astrids uppdrag blev att ta reda på om barnen mådde bra, om hon inte kunde själv fick de transporteras till sjukhus eller en annan klinik med helikoptern.

Det var enkelt att samordna, skaffa personal, mm, i Nepal. De är engelsktalande och är ett enkelt land att verka i. Det fanns ingen skola för barnen att gå till, de försökte hjälpa dem t ex genom en lekpark.

Astrids senaste uppdrag var på Medelhavet, nyligen. Mer än 1 000 000 människor har flytt över havet. Antalet dödsfall är högst för de som kommer från Libyenhållet. Det är helt enkelt en längre sträcka därifrån, båtarna är förskräckliga och riskerna är höga.

Varför flyr så många människor?
Konflikterna är många. Det pågår t ex ett brutalt krig i Syrien, förtryck i Eritrea, Boko Haram härjar i Nigeria och Somalia, Darfur har ett långvarigt pågående krig. Därtill är det undermåeliga och hopplösa livsvillkor i många flyktingläger som uppkommer med anledning av de olika konflikterna.

Läkare utan gränser finns på Medelhavet för att försöka lösa några av de akuta humanitära behoven. De har tre båtar utanför Libyens kust. Astrid var på "Dignity", som ägs av Läkare utan gränser.

När de kommer i kontakt med en båt, får alla på båten flytvästar. Det måste gå lugnt till, så att ingen skadas eller drunknar. Det är viktigt med ett värdigt mottagande. De möts av lugn; de får också vatten, vila, tillgång till toaletter, mat, kläder och sjukvård. Kvinnorna får också ett litet set med t ex en sjal, bindor, mm. Sjukvårdsteamet tar hand om de skadade först, de som är i störst behov av vård. Sen försöker de se till alla de andra och se vilka sjukvårdsbehov som finns.

Många av människorna har varit på flykt länge, länge. Vi vet inte vilka fasor de har gått igenom. De kan ha åkt i överfulla lastbilar, vandrat genom öknen, kvinnorna kan ha våldtagits och många har utsatts för våld, skottskador, hot. Bara att här mötas av ett leende och en god dos värdighet ger mycket för de som tagits om hand. Ca 6000 människor är räddade, ca 1000 av dessa är kvinnor.

Astrid berättar om 85 gravida kvinnor, varav minst tre efter våldtäkt. De genomgick mödravårdskontroll och de erbjöds samtalsgrupper om sexuellt våld, utnyttjande mm. Våldtäkter är inte ovanligt. Astrid berättade att i statistiken noterades 71 räddade personer var barn under 5 år, inte ensamma. 791 var barn mellan 5-18 år, många ensamma. 1100 konsultationer. Många hade ont i kroppen, våldsskador, skottskador, brännskador, feber, diarré, huvudvärk, illamående, mm.

Astrid berättade också om en upplevelse den 5 augusti 2015 där de åkte mot en båt som höll på att sjunka. När de kom dit hade den sjunkit och människor låg i vattnet och klamrade sig fast vid det som gick att klamra sig mot. Många kunde räddas, men 200 människor drunknade här.

Hon berättar också om en fin historia, där de kunde förlösa en kvinna på båten. Ett litet friskt barn kom till liv. Bara tanken att de skulle ha kommit senare, utan att hinna till hennes räddning och att hon skulle ha fått föda i den smutsiga överfulla båt hon räddades från, svindlar.

När de kommer in till hamn i Italien tas människorna emot av t ex Röda korset, polisen, hälsovårdsmyndigheter och rädda barnen. Astrid har dock aldrig noterat att någon organisation som särskilt tar hand om kvinnorna finns i hamnarna. Det finns ett stort behov där.

Astrid Börjesson berättar sakligt. Tydligt, enkelt och sakligt. Vi, åhörarna inser att den fasa dessa flyktingar utsätts för är fruktansvärd och att det arbete Läkare utan gränser gör är väldigt viktigt. Vi kan bidra med vår tid, t ex genom att söka en tjänst eller vara volontärer. Mest av allt kan vi bidra med pengar till deras verksamhet. På deras hemsida hittar du information om lämpliga betalningssätt.

Tack, till Kungsholmens församling (Svenska kyrkan) som bjöd in till något så klokt som Tänkvärd tisdag. Tack, Astrid Börjesson, för fin och saklig föreläsning.

Det gör ont att höra allt detta, men det känns också viktigt att lyssna - för att veta hur det är.

Stort tack.

A..