Visar inlägg med etikett Seappi; Ekumeniska Följeslagarprogrammet. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Seappi; Ekumeniska Följeslagarprogrammet. Visa alla inlägg

lördag 6 februari 2016

Välkommen på föreläsning - Solna - 25/2 2016

Korset hänger i Ekensbergskyrkan i Solna.
(Foto A Grinde)

Så fint den ligger, Ekensbergskyrkan i Solna. Bara några korta steg från Solna centrum. Den har ett fantastiskt trevligt "vardagsrum" och en finfin kyrkosal. En skön känsla infann sig där. Så fint. Så fint.

Den 25/2 2016 skall jag dit igen, om inte förr. Det ser jag fram emot. Karin Eklund, följeslagare i Följeslagarprogrammet skall då berätta om sin tid som följeslagare och de frågor som drabbat henne där.

Det ekumeniska följeslagarprogrammet samordnas av Kyrkornas världsråd och medlemsorganisationer i flera länder ingår i projektet. Genom programmet reser följeslagare från hela världen till Palestina med syfte att genom sin ickevåldsliga närvaro kunna vidga handlingsutrymmet och ge hopp och stöd åt människor att verka för fred och försoning.

Välkommen till en föreläsning som kastar oss in i konfliktens centrum i hjärtat av Israel och Palestina och livet under en ockupation. Vi kommer få möta Karin Eklund som kommer att berätta om Ekumeniska följeslagarprogrammet som genom preventiva närvaro arbetar för en fredlig utveckling i området. Ett arbete som går ut på att med internationell närvaro försöka att dämpa våldet mellan palestinier, israeliska bosättare och israelisk militär i ett samarbete med israeliska fredsrörelsen och andra röster mot en rättvis fred.

Vill du följa med - så hör av dig!

Mer om Mångfald Tillsammans och organisationens nya blogg hittar du här! Vi tänker oss mer verksamhet om fred, ickevåld och engagemang tillsammans under 2016.

Mer, för fler.
Tillsammans.

Välkommen.

A..

måndag 1 februari 2016

Nu när du har sett är du ansvarig

Jag läser om; Frihetsteatern, i Jenins flyktingläger på Västbanken.

Hanna Eklund har varit följeslagare, i Följeslagarprogrammet. Hon var där 2013 och besökte då bl a Frihetsteatern. Om detta har hon skrivit i ett följeslagarbrev, som finns tillgängligt på Följeslagarprogrammets hemsida. (Hemsidan hittar du här).

Hon har besökt teatern tillsammans med andra följeslagare, och träffar Jonatan Stanczak. Han är svensk med judisk bakgrund, och arbetar som administrativ chef på teatern. Hon berättar om teatern, vilka som finns där och varför. Hon berättar om Jonatans ord om bakgrunden, bildandet och utvecklingen av teatern. Teatern grundades 2006, men hade kanske ändå sin bakgrund från så tidigt som den första indifadan (1987) i slutet av 80-talet och början av 90-talet. Hanna Eklund ger uttryck för att "teatern ger palestinierna en röst och skapar utrymme där förändring kan ske, istället för att låta hopplösheten ta över. Teatern är ett verktyg i kampen mot ockupationen, ett sätt för människor att engagera sig för det som känns rätt."

Teater är ett sätt att bearbeta, uttrycka och samtala med varandra. Ett ickevåldsligt sätt. Ett bra sätt, tänker jag. Teatern har fått priser, uppmärksamhet och stipendier/bidrag. Jag tänker, tror, att en sådan verksamhet är betydelsefull ur många perspektiv, att den gör skillnad.

Hanna avslutar sin artikel med; Nu när du har sett är du ansvarig. Jag tänker att det - ansvaret - är viktigt att komma ihåg, men frågan är när vi har sett. När uppkommer mitt ansvar? Vi vet ju, långt innan vi varit där. Vi hör ju om konflikter både här och på andra platser i världen, när och hur uppkommer mitt ansvar för dessa? Nej, jag ser det inte på plats, men jag ser det ju ändå, långt innan jag är på plats. Är det verkligen i sin ordning att bara rycka på axlarna, säga att det är deras problem, vända ryggen till och gå i en annan riktning? Är det verkligen i sin ordning?

- Är jag ansvarig? Ja, tänker jag, det är jag. Möjligen inte för att juridiskt ställas till svars, men  moraliskt och solidariskt, ja.

- Hur kan jag göra skillnad?

A..



Länkar - för fler ord om Frihetsteatern i Jenin 
eller om arbete med fred och ickevåld; 
Artikeln om Frihetsteatern - Hanna Eklund.
Läs Morgon i Jenin - en fantastisk bok.
Mer om Frihetsteatern i Jenin - i denna blogg.
Svenska freds (arbetar mot vapenexporten)
Kristna freds (arbetar med ickevåld)


tisdag 15 september 2015

De använder dansen till att göra motstånd...

Dans
Tidningen för rörlig scenkonst
Nr 4 - 2015

Vi slåss genom dansen är rubriken på artikeln som Ninna Oom har skrivit. Hon skriver om människor som dansar i flyktinglägret Shuafat, i Jerusalem. Ninna Oom kom i kontakt med dessa människor när hon under tre månader 2015 var följeslagare i området. Följeslagarprogrammet har sedan 2002 sänt följeslagare till området för att ge hopp och stöd åt människor som vill verka för fred och försoning. Följeslagarprogrammet står för internationell närvaro, för att stärka respekten för folkrätten i området, dämpa våldet och öka omvärldens medvetenhet om ockupationens konsekvenser.

Sveriges kristna råd organiserar den svenska delen av ekumeniska följeslagarprogrammet (SEAPPI) tillsammans med en styrgrupp. I styrgruppen finns representanter från Bilda, Diakonia, Equmeniakyrkan, Individuell Människohjälp (IM), Justitia et Pax, KFUM, Kristna fredsrörelsen, Sabeel Skandinavien, Sensus, Socialdemokrater för tro och solidaritet, Svenska kyrkan och Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd enligt informationen som finns på Följeslagarprogrammets hemsida.

Ninna Oom har skrivit en fin artikel i Dans-tidningnen om en viktig fråga - att söka nya sätt att göra motstånd, här genom dansen. Även dansen utmanar, ser jag i artikeln. Det händer att människor lämnar salongen. Samtalet, diskussionerna och att utmana utan våld är viktigt. För hur kommer vi annars vidare?

Fint!

A..






lördag 31 januari 2015

Följeslagare - att följa, delta, betrakta och rapportera

EAPPI, Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel, startades av Kyrkornas världsråd som en svar på en förfrågan från lokala kyrkoledare i Jerusalem om internationell närvaro. Sedan augusti 2002 samverkar ett tiotal kyrkor och organisationer i Sverige för att driva den svenska delen av programmet, där Sveriges kristna råd står som huvudman.

Sveriges kristna råd organiserar den svenska delen av programmet tillsammans med en styrgrupp. I styrgruppen finns representanter från Diakonia, Equmeniakyrkan, Individuell Människohjälp (IM), Justitia et Pax, KFUM, Kristna fredsrörelsen, Sabeel Sverige, Sensus studieförbund, Socialdemokrater för tro och solidaritet, Studieförbundet Bilda, Svenska kyrkan och Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd.

Som följeslagare vistas man under tre månader i Israel och Palestina på någon av programmets sju placeringar. Följeslagaren följer med, betraktar. Hen lägger sig inte i striderna. Man är där för att minska våldet och för att främja folkrätten. Man är där  för att se och rapportera våld och oegentligheter men också för att visa på glädjeämnena i människornas liv. Folkrätten och mänskliga rättigheter är viktiga tankar för för en följeslagare.

Under tiden i fält samlar följeslagarna information på olika sätt för att kunna sprida kunskap om vad som händer i området när de kommer hem. Syftet är att öka engagemanget för fred och stärka folkrätten. Ett informationsarbete ingår i uppdraget, när följeslagaren kommer hem. Det kan t ex bestå av föreläsningar i skolor eller i kyrkor.

Programmet har pågått under stort antal år, där 5-6 följeslagare åker från Sverige varje termin. Uppdraget pågår i tre månader. Samtidigt kommer fler följeslagare från andra delar av världen. Följeslagarna är sålunda inte bara komna från Sverige.

Det är ett positivt och glädjande projekt - här och härifrån, till och i Israel/Palestina.

A..



Foto; Anette Grinde
Vill du veta mer om programmet? Titta då in hos Sveriges Kristna Råd och deras ord och rapporter om Följeslagarprogrammet.

onsdag 12 december 2012

Svenska vapen i Burma?

Jag läser i Svd om svenska vapen i Burma. Jag läser att Burma är underställt ett vapenembargo från EU, men att svenska vapen ändå finns där. Jag läser att det hänt förr (Svd) och att svenska leverantörer känner till detta. Då kan vi bara utgå ifrån att det inte händer igen. Allt annat vore absurt.

Svenska vapen skördar liv. Svenska vapen finns där militär använder vapen mot civilbefolkningen. Det är inte en bild jag vill ha på min näthinna. Jag vill ha demokrati, yttrandefrihet, jämlikhet och mänskliga rättigheter - och ett samhälle utan våld. Där platsar inga vapen.

Där platsar istället ett öppet samtalsklimat, frånvaro av rädsla för repressalier, mat på bordet, tak över huvudet, försörjningsmöjligheter och utbildning. Där förekommer inga som skadas av vapen eller att någon plötsligt försvinner för att man sagt något olämpligt.

A..

Exempel på fredsorganisationer i Sverige, som arbetar för fred & ickevåld;
Svenska Freds. Kristna Freds. Seappi.



Naturkontakt. Intressant.  Bloggkartan NorrtäljeNyligen.seBlogger.comKnuff bloggar.  Knuff om Ickevåld - Burma -  Bloggare om vapenembargo - demokrati   ...  

måndag 26 mars 2012

I väntan på freden

I väntan på freden, heter skriften som består av rapporter från följeslagare i Palestina och Israel. Broschyren är producerad av Sveriges Kristna Råd och har finansierats med medel från Sida. Ekumeniska följeslagarprogrammet i Palestina och Israel (EAPPI) är ett internationellt projekt som drivs av Kyrkornas Världsråd. Den svenska delen av verksamheten, SEAPPI, finansieras av Sida.

I styrgruppen för SEAPPI finns representanter från Diakonia, Individuell Människohjälp (IM), Justitia et Pax, KFUK-KFUM, Kristna Fredsrörelsen, Sabeel Sverige, Socialdemokrater för tro och solidaritet,  Studieförbundet Bilda, Svenska Baptistsamfundet, Svenska Kyrkan, Svenska Missionskyrkan och Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd. De har sålunda ett ord med i laget för den svenska verksamheten, och bistår därmed med ord och handling.

Följeslagarens roll är att vara just en följeslagare, med preventiv närvaro som fokus. Tanken är att en utomstående part har en skyddande och våldsdämpande effekt. SEAPPI sänder följeslagare till området två gånger per år. De rapporterar hem, kring sina upplevelser och erfarenheter. Ganska många av dessa rapporter finns på SEAPPI.s hemsida, några brukar finnas i de nyhetsbrev som organisationen sänder ut med jämna mellanrum per e-post och några av de som har skrivits under perioden 2009-2011 finns nu i den skrift som här har nått mig. 

Följeslagarnas roll är inte att ta ställning i konflikten. Deras roll är att ta ställning för fred - med fokus ickevåld - och för att folkrätten respekteras. EAPPI  anser att ockupationen och situationen i området är förödande för såväl israeler som för palestinier, och att den måste upphöra för att en hållbar fred skall bli möjlig. Följeslagarens roll är därför att finnas, vara närvarande, och att betrakta. Deras roll är också att informera. De informerar hem, genom sina rapporter och de har att bära med sig och förmedla sina upplevelser när de kommer hem, genom t ex föreläsningar och informationskvällar i kyrkor, mm. 

Berättelserna i broschyren är starka. Det är korta och enkla berättelser, men de är mycket starka. De omfattar flera av de platser som finns runt om i området, där följeslagarna finns stationerade. Berättelserna visar olika riktning, men alla visar ändå samma spår. Våldets och vredens fasor måste ta slut. Människorna i området behöver enas, tillsammans. De behöver se varandra som människor, lika och olika. Jag läser också berättelser om möten med både israeler och palestinier som undrar vad som är sant i det som ledarna ger uttryck för. Båda sidor längtar efter fred. Det gör också vi, här långt bort därifrån.  

I väntan på freden gör ont ur många perspektiv, men det känns som ett viktigt dokument. Beställ den gärna till dig. Läs och begrunda.

Anette Grinde





onsdag 14 mars 2012

Palestinska barn...

DN skriver (13 mars 2012) om traumatiserade palestinska barn. "Varje år frihetsberövas hundratals palestinska barn av israeliska myndigheter. Majoriteten av dessa är svårt traumatiserade när de friges, enligt en rapport från Rädda Barnen som publicerades på måndagen." 

Enligt DN svarar Israel; "– Det låter som om IDF (Israels försvarsmakt) bara ägnar sig åt att gripa barn, men folk förstår inte att dessa barn är väldigt våldsamma. I stället för att spela fotboll äventyrar de israelers liv, säger Arye Shalitar, militär talesperson, enligt Reuters." 

Enligt artikeln framgår - att 98 procent av de frihetsberövade barnen blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld av israeliska soldater.

Frustrationen mellan folken, landtvister, otrygghet i livet, brist på en trygg levnadsmiljö och skola, omåttliga våldsspiraler, med mera, skapar en omöjlig miljö för trygga fredssamtal - och för barnens väl. Att frihetsberöva barn och utsätta dem för våld är förödande. Det bygger hat, det bygger fiendeskap och det bygger rädsla - inget av detta är konstruktivt i en fredsprocess. Traumatiserade människor, oavsett sida i konflikten, försämrar fredens ankomst och varande.

Våld är aldrig nödvändigt. Aldrig. Det är ytterst tveksamt om det någonsin går att skapa fred, värdighet och demokrati med våld.

Våld mot barn är än värre.

Fred och ickevåld - behöver stå högt på dagordningen.

Anette Grinde



*** *** *** ***
* Socialdemokraterna. * Centerpartiet. * Folkpartiet. * Kristdemokraterna.* Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Nyligen.se. * Blogger.com.* Läs även andra bloggares åsikter om Palestina * Politometern om Israel - Gaza - Palestina....

lördag 8 oktober 2011

Ickevåld & fredsrörelser

Ickevåld, i min tanke, utgår ifrån principen att allt våld är fel. Såväl fysiskt som psykiskt. Vi skall lösa konflikter genom ord och aktiv handling, som inte innehåller våld och som inte innehåller kränkande handlingar i något mått. Så vill jag leva och så vill jag arbeta. En sådan vill jag vara.

Vi skall inte gå vredens väg och vi skall inte möta ont med ont. Vi skall inte heller möta människor med vapen eller våld.

Genom historien finns det människor som arbetar för detta. Då och nu. För ickevåld, för fred och för omsorg om sin nästa. Osjälviskt. Det glädjer oerhört att det visar sig att det är ganska många människor som arbetar för fred - utan våldsinslag.

Ickevåld skapar förutsättningar för fred. Det skapar grogrund för förståelse och hänsyn, genom diskussion, argumentation, debatt, samtal. Våldet skapar frustration, rädsla, vilja till hämnd, vrede, orättvisor, död, skador, med mera.

Vilka svenska fredsrörelser, med tentakler ute i världen, fokuserar på frågor som rör ickevåld och fred?

Några kan vara:

Det finns också organisationer som säger sig arbeta för fred, utveckling och rättvisa som själva inte klarar att hålla ordning på hur organisationen skall fungera. Där finns vrede som väller över och en ledning som inte förmår lösa upp de knutar som finns, internt. De lämnar det olöst. Då förlorar organisationen och dess ledning en stor del av sin trovärdighet. Vreden vinner och människor skadas. Organisationer som säger sig måna om fred och ickevåld måste arbeta för detta också inom den egna organisaionen.

Det glädjer stort att tre modiga kvinnor har erhållit Nobels Fredspris 2011. Där kommer också organisationen Operation 1325 in i bilden. De arbetar för kvinnors deltagande i fredsprocesser, i beslutande och viktiga positioner. Utan kvinnornas medverkan i fredsprocesserna kan vi inte komma framåt i rätt riktning. De - vi - behövs. Det måste inses, helt enkelt. Fredpriset visar detta, tydligt.

Margot Wallströms arbete för - mot - det sexuella våldet mot kvinnor i konflikter är oerhört viktigt. Det är glädjande att uppgiften innehas av Wallström, som är en erfaren och kompetent politiker som har arbetat med internationella frågor under lång tid. Jag tror att hon är en god kvinna för jobbet. Även om det tar sin tid. Våldet mot kvinnorna slår så oerhört hårt mot samhällen och familjer. Det förstör, det river ner och det skapar skador för lång, lång tid.

Plötsligt minns jag prästen som åkte på FN-tjänst och poserade i lokaltidningen med ett maskingevär i händerna. Det vänder sig i magen vid tanken. En präst skall inte möta människor med vapen i sin hand. Aldrig någonsin.

Häromdagen såg jag ett tv-program om en organisation i Indien. Det är kvinnor som tagit sig ton - de rosa sarierna. Programmet gjorde mig inte riktigt bekväm. Ja, det är gott att kvinnorna tagit sig ton. Ja, det är gott att de inte backar för att männen hotar. Men, vreden lyser så starkt igenom hos kvinnan som leder organisationen. Hur kan vi skapa mod och bättring, när vreden måste synas så tydligt?

Vrede, nej.
Kamp för en bättre värld, ja.
Omsorg, ja. 

Vad står ickevåld för, för dig? Är det en viktig fråga?

Anette Grinde


fredag 9 september 2011

Ickevåld. Ickevåldsaktörer. Ickevåldshandlingar.

Ickevåld. Allt våld mot människor är fel. När konflikter finns måste dessa lösas med medel som inte inbegriper våld. Det innebär att ord och handling måste ske med andra mått än våld och förtryck/skada av andra människor.

Ickevåldsaktörer är - normalt - modiga människor. De bryter den vanliga normen. De har beslutat att våldet och förtrycket inte är rätt väg. Uppmärksamheten, samtalet och mänskliga band mellan parterna skall istället skapa förändringen.

Ickevåldshandlingar innebär inte passivitet eller inaktivitet. Det innebär istället ett aktivt handlande, ett ställningstagande, som inte innehåller våld. Det finns här en mängd olika aktiviteter som kan användas. Några exempel kan vara protester utan våld, övertalningar, offentliga protestmöten, protesttal, protest/stödbrev, teaterföreställningar, skrivelser/artiklar mm. Det kan också innehålla en synligt avsteg ifrån samarbeten eller avsteg från deltagande med olika personer eller organisationer. Ett annat sätt är att genom tydliga aktiviteter påtalar de företeelser som aktören vill störa, t ex vägra att lyda blockader, infiltration av organisationer, inbrott t ex i vapenfabriker - med en acceptans att ta det straff som utmäts för aktiviteten. Straffet, och uppmärksamheten kring detta, kan ses som en del av handlingen.

Det finns många handlingar som kan skapa förändring. Handlingar som inte innehåller våld eller förtryck. Fantasin sätter begränsningen. Frånvaron av våldet, förtrycket och rädslan skapar förutsättningar för framgång.

Våld är inte normen.
Icke-våldet är.
När vi bestämmer oss för att så är fallet.

Anette Grinde





Intressant är tanken om ickevåld som norm. .... Wikipedia om ickevåld. Läs också gärna Svante Karlsson, Freds- och konfliktkunskap (2004). Wikipedia om GandhiIckevåld.net talar om ickevåld, mm.
Blogg om civil olydnad m m....

Fred. Frid.

Fred. Som i avsaknad av våld.

Eller Fred. Som i ett samhälle i frid. Vad står ordet fred för, egentligen?

Det finns begrepp som positiv och negativ fred. Det är begrepp som står för avsaknad av krig, där krig står för vapen och dödsoffer. Definitionen, positiv och negativ fred, är helt olika. Det är, för mig, nya begrepp. De tål att tänka på.

Negativ fred är frånvaro av krig och våld, där våldet och vapen ytterst är normen. Det är vägen att gå, enligt denna definition. Positiv fred är istället en process för att skapa rättvisa och frid i samhället. Den negativa freden är en grundläggande förutsättning för den positiva freden, d v s att kriget - med vapen, våld och död - inte är på plats. Riktningen - i den positiva freden - är frånvaron av direkt, strukturellt och kulturellt våld. Riktningen skapar möjligheten för processen där mänskliga rättigheter är ett grundfundament.

Det finns en annan riktning - än våldets väg - för att skapa fred. Det är riktningen som innebär att vapen, våld och död, byts mot icke-våldets väg för att skapa fred. Det kräver att vi byter tanke. Att vi ser att det inte är acceptabelt att våld, hot om våld eller vapen används för att skapa fred. Och att det är möjligt att skapa fred utan att tillgripa våld, vrede, vapen och skapa död & förstörelse. Gandhi och Martin Luther King är exempel människor som visat på detta - och många är deras efterföljare. Krig & allt dess våld - är inte vägen att gå för att skapa fred.

Våld och militära medel skapar sällan möjligheter att påverka en "motig" opinion. Våldet skapar skador, död och förstörelse - och påverkar människor i vredgande riktning. Det försvårar konflikten. Icke-våldets väg skapar uppmärksamhet, förståelse, information, m m. Icke-våldets väg påverkar människor i en "vänligare" riktning.

Fred byggs när vi månar om varandra och om vår värld. När vi månar om människor, natur, länder, religioner, kulturer och folk. Med hänsyn och hjälp att se och använda varandras förmågor skapar vi nya möjligheter.

Grundfundamentet i livet - och i freden - är de mänskliga rättigheterna. De basala mänskliga behoven måste tillgodoses. Mat, boende, hälsa och utbildning måste prioriteras. Människor måste behandlas anständigt. Tortyr, godtyckliga arresteringar, avrättningar, folkmord, bristande rättegångar och hot om våld och trakasserier får inte förekomma. Människors möjlighet att delta i processer som kontrollerar deras liv, vara rimligt säkra på sin överlevnad och leva i ett samhälle med ett humant styrelseskick är också delar av detta grundfundament.

Mänskliga rättigheter och möjligheter till utveckling under trygga former skapar förutsättningar för fred. I alla läger. De måste finnas på plats.

Fred & Frid. Alltid utan våld eller hot om våld.

Anette Grinde
I längtan efter ett samhälle utan våld & förtryck.





*** *** ***

Martin Luther King dagen infaller den 3.e måndagen i januari. Den skapar uppmärksamhet om företeelser och människor.  Kristna Fredsrörelsen är en icke-vålds-organisation, som bidrar till en vänligare värld. De vill verka för ett samhålle utan våld.  Ekumeniska Följeslagarprogrammet bygger på omsorg, närvaro och uppmärksamhet - som i ord och handling, utan våld. Närvaro - utan våld eller hot om våld - tillsammans. Icke-våld är intressant och utvecklande. Det går helt enkelt inte att komma ifrån.

Fantastiska ungar i ljuvligt vackra Indien.
Ohyggligt fattiga, men bubblande glada.
Foto 2006; Anette Grinde
.... 

onsdag 9 mars 2011

Aktivt Ickevåld; - artikel i Tidningen Elsa

Jag rensar i min tidningshög och finner tidningar som jag ogärna slänger. Jag hittar nya ord och andra tankar, när jag bläddrar i dem igen.

Jag finner tidningen Elsa, som når mig för att jag är medlem i Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd (SEK). Tidningen finns också som pdf, vilket är skogsbesparande och bra. Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd är en organisation för kristna kvinnor i Sverige. Fokus för deras verksamhet är kyrka och samhälle ur kvinnors perspektiv. Medlemsskapet är inte alls besvärande kostsamt och ger verkligen stort åter genom tidning och möjligheter till engagemang och aktiviteter. Om du vill vara med, så kontakta Annika Damirjian (08-453 68 04), så lotsar hon dig rätt.

Denna gång finner jag en artikel av Annika Spalde, om "Fångad av ickevåld - en palestinsk kvinna talar", Jean Zaru - Cordia 2010. Annika Spalde och Jean Zaru står för ickevåld. Varje ord och handling om ickevåld skapar nya förutsättningar för att fler skall ansluta sig till ord, tanke och handling kring ickevåldet som befrielseform och uppmärksamhetsskapande aktiviteter. Det i sig är värdefullt, som glimmande guld.

Orättvisor och samhällsbrister måste alltid bemötas med uppmärksamhet och diskussioner, men aldrig med våld. Ickevåldet måste få fäste och ordas om mycket, mycket mer. Det kan vi bara åstadkomma tillsammans.

Boken "Fångad av ickevåld - en palestinsk kvinna talar" läser jag gärna.

Anette Grinde



tisdag 5 oktober 2010

Grått, grått, grått....

Idag möts jag av den gråa dagen. Höstgrå, sådär som den kan vara när den inte är så vacker. Sådär, lite tung.

Min tanke går åter till gårdagskvällen. Där någon lämnat sin vän. Det gör mig ont om vännen. Vännen, som vi alla tycker om. Men, vi andra kan inte styra, be eller tala. Det är var och ens lott att besluta hur livet skall te sig. Vilka vi skall vara tillsammans med och älska. Det kan inte vi andra styra i. Men, det gör ändå ont, för den som lämnats kvar. Det gör ont för relationer som går i kras.

I relationen är det viktigt att vi visar omsorg om varandra. Att vi uppmuntrar, skapar förutsättningar och ser varandras gåvor och möjligheter. Att vi aldrig hindrar. Att hindra kan lätt göras i ton och handling. Hindran kan också finnas i vår egen tanke. Det kan vara vi själva som åstadkommer den. Uppmuntran och nya möjligheter kanske kan skapas lika lätt, för varandra och var för sig.

Om människor som skapar gott och ont för varandra kan vi läsa i följeslagarnas nyhetsbrev...

A ....

måndag 4 oktober 2010

Med våra egna ögon...

Med våra egna ögon, heter en bok som innehåller berättelser från följeslagare i Palestina och Israel. Ekumeniska Följeslagarprogrammet har givit ut boken (2006) med stöd från SIDA.

Boken innehåller korta berättelser av olika personer, som varit på plats och sett olika händelser som sedan präglat dem på olika sätt. Boken handlar om människor och företeelser. Den handlar om vardagshändelser, barn, vuxna och orättvisor. Den handlar om livet för människor som lever i en konflikt som inte ser ut att ha något slut.

Den berör och den gör mig trasig av sorg, för att det tar så lång tid att skapa fred och bättring för dessa människor och dessa länder.

Vill du läsa boken, så har jag några ex. Du får den gärna gratis av mig, om du bara står för portot. På Sveriges Kristna Råd finns den att hämta som pdf - alldeles gratis.

Anette Grinde

lördag 25 september 2010

Böcker till salu....

Ny böcker till salu - frakt tillkommer - Teologi/religion.

Kyrkans tjugo sekel
Ett kyrkohistoriskt kompendium
Carl Henrik Martling
Artos & Norma bokförlag 2007
Pris: 200 kr (nedsatt från 250.-)

Credo
Gustaf Wingren
Artos Bokförlag 1995
Pris: 165 kr

Spår av Gud
Vänbok till Valborg Lindgärde.
Redaktörer; Lars Ingelstam, Johnny Jonsson, Berit Åqvist - THS 2006.
Pris: 100 kr

Nytt & gratis - frakt tillkommer....

Med våra egna ögon.
Berättelser från följeslagare i Israel och Palestina.
Boken är oanvänd och kostnadsfri (frakt tillkommer).

Arbetsmiljö 2008 - aktuella författningar 1/7 2008.
Inkluderar t ex arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen.
Boken är oanvänd och kostnadsfri (frakt tillkommer).

Arbetsrätt 2009
Aktuella lagtexter 1/1 2009
Lagtexter och kommentarer kring arbetsrätt, såsom t ex medbestämmandelagen, lag om anställningsskydd, arbetstidslagen, semesterlagen, mm.
Boken är sparsamt använd och kostnadsfri (frakt tillkommer).

Begagnade böcker till salu - frakt tillkommer - Företagsekonomi

Problembok; Redovisning och beskattning
Från år 2000, EU Bas 99.
7e upplagan med den nya bokföringslagen.
Boken innehåller övningar. Den är inte använd.
Pris; 100 kr

Faktabok; Finansiering och kalkylering.
Från år 2000.
Upplaga 5.3
(Nypris då 395.-).
Pris; 100 kr

Problembok; Finansiering och kalkylering.
Från år 2000. Upplaga 5.3
Boken innehåller övningar.
Den är inte använd.
Pris; 100 kr

Den nya affärsredovisningen
13 upplagan.
Författare; Thomasson, Arvidsson, mfl.
Bas 2000.
Från år 2002
Upplaga 13:1.
Pris; 100 kr

Mail för vidare info; anette (at) foretagshuset.net eller tele 0708 905 731

Frakt tillkommer om böckerna skall sändas. Annars finns de för hämtning i Sundbyberg...

A....




måndag 1 februari 2010

Israeliska soldater erkänner övergrepp....

Nathan Shachar, DN.s korrespondent, skriver från Ramallah i dagens DN om en ny rapport som vittnar om trakasserier mot civila på Västbanken. Detta är inget nytt, men är glädjande att det ordas om på ett annat sätt än i en liten notis.

Det handlar om modiga israeliska soldater, som bestämmer sig för att det som pågår inte är rätt. Och handlar därefter.

Det är inte rätt att trakassera den palestinska befolkningen. Det är inte rätt att låta någon stå i solen och vänta, timme efter timme. Det är inte rätt att urinera på någon. Det är inte rätt att vara tyst och låta det fortgå. Därför finns Breaking The Silence.

En stor eloge till Nathan Shachar som skriver om denna fråga.

Anette Grinde




söndag 10 januari 2010

Jag saknar orden om kärleken....

Nästan varje dag rapporteras om händelser från Israel/Palestina. Det rapporteras om död, skador, matbrist och murar. Det rapporteras om vattenbrist. Det rapporteras om hinder och om vapen. Liksom om frustration, hat och vrede.

Jag saknar orden om kärleken. Den om kärleken till människorna, till barnen och till landet. Jag saknar orden om omsorgen, längtan och hopp.

I Israel/Palestina finns det människor som älskar. De älskar varandra. Vännerna. Landet. Bygden. Livet. Det älskar det lilla. Och det större. De älskar jorden, liksom solen och värmen. Men under helt andra betingelser än de vi har. Jag längtar efter dessa historier. Eftersom det ger hopp. Eftersom det ger oss en möjlighet att se att det finns godhet kvar. Jag längtar efter de historier som visar människor fyllda av kärlek och omsorg. De som visar värdighet i sinne och känsla.

Så länge det finns kärlek och omsorg om människor och land, om vänner, om familj, om grannar och om djur och natur - så finns det hopp kvar för försoning och livskraft.

Det finns människor som älskar varandra i Israel/Palestina. De gifter sig, skaffar barn och gör sitt bästa för att vårda varandra. Älska och vårda varandra, i nöd och i lust. Över gränser. Inom sina folk och däremellan. I nöd och i lust. Med kärlek och med omsorg.

Så - ja, det finns hopp. Även för Israel/Palestina.

Om detta må vi tala. Om hoppet. Om människorna som älskar varandra. Om människorna som vill leva, gå i skolan, arbeta, äta frukost i lugn och ro, gifta sig och leka med barnen.

Om detta må vi tala.

Anette Grinde



Läs här - t ex om hur det kan vara att gifta sig, eller
om andra besvärligheter i vardagen.

onsdag 1 juli 2009

Följeslagarprogrammet - SEAPPI...

..skriver reserapporter. De skriver om sina upplevelser i Israel och Palestina.

Du kan själv beställa Följeslagarprogrammets nyhetsbrev på deras hemsida - som du finner här. Det är intressant och samtidigt en skrämmande läsning.

Varje dag sker övergrepp på människor och människornas rättigheter. Varje dag utsätts människorna för totalt onödiga svårigheter.

Varje dag skadas människor i striden - som sker med ord och med handling, med hot, med rädsla, med vapen och med tystnad.

För att världen inte lyssnar och reagerar.
För att de inblandade hävdar sin egen "rätt".
För människornas ständiga oförmåga till förlåtelse och respekt för varje människas unika värde - som ju är den enda vägen framåt.

Anette Grinde

söndag 15 februari 2009

Har du läst...?

- Med våra egna ögon; berättelser från följeslagare i Palestina och Israel?

Den är utgiven av Ekumeniska Följeslagarprogrammet (EAPPI).

Den öppnar ögonen. Den gör ont. Den tydliggör. Den skapar en känsla för att vilja delta. Förändra världens orättvisor. Påverka.

Har du inte läst den, beställ den.
Har du läst den, beställ den igen - och ge den till någon som ännu inte sett, läst och begrundat.

Du finner den på www.skr.org/seappi - där du oxå finner mer information om programmet.

Om inte du är med och skapar skillnad - vem skall då göra det?

Här finner du en annan berättelse från samma område.....


Anette

fredag 13 februari 2009

Njut....

Njut dagen som den är...
Plocka russinen ur kakan...

Låt inte sorgkanten ta kraften...
Plocka russinen ur kakan...

Njut dagens kraft
Njut av medmänniskornas glädje...

Tillåt...
Låt livet och omsorgen bära kraft...
Din och andras...

Tillsammans...

Låt högt i tak råda...
I varje stund...

Tillåt...
Dina medmänniskor...
Och dig själv...
Vara en unik kraft - med omsorg om sin nästa...

Tillåt inte...
Våldet och det egna väga högre...
än omsorgens makt...

Omsorgen om världen....
Omsorgen om människorna...
Omsorgen om livet...
Omsorgen om allas rätt...
till värdighet och liv...

Låt oss inse...
att ...

Budet om kärleken till vår nästa...
är det viktigaste av allt...

A..

onsdag 14 januari 2009

Det sägs att handlingar skall stå i rimlig proportion....

Gaza.
900 palestinier. 10 istraeler.
Kvinnor & barn. Och män.
Gamla och unga.

Skyldiga - till att leva på fel plats på jorden.

De har ingenstans att ta vägen.
El och vatten saknas.
Mat och värme likaså.
Bomber och granater ramlar ner från himlen.

Det finns misstankar om allvarliga krigsförbrytelser.

Har angriparen använt förbjudna vapen, som t ex fosforbomber?
Har de använt kraftfulla granater i civila områden där ett stort antal civila/oskyldiga riskerar att drabbas?
Har de attackerat tydligt märkta ambulansfordon, med resultat av dödad ambulanspersonal och förstörda räddningsfordon?
Har de dödat ett stort antal poliser som inte hade militära uppgifter?

Det sägs att en angripen stat har rätt att försvara sig.
Det sägs oxå att handlingar skall stå i rimlig proportion till omständigheterna.

Vem angriper och varför? Och hur?
Hur kan alla oskyldiga barn ta skydd - och leva ett gott liv i kärlek och omsorg till sin nästa, när de utsätts för dessa omständigheter i sina liv?
Hur skall människorna i Israel, Gaza och Västbanken någonsin kunna se på sin nästan utan att ondskan och vreden hela tiden finns närvarande mitt ibland dem?
Vilken kraft krävs för att de skall kunna se på sin nästa med omsorg, när så mycket våld och onska drabbar och finns i deras liv?

Vad kan du och jag göra för att skapa omsorg i vår värld?
Idag, i morgon och nästa dag.

Anette Grinde