Det löser sig säkert - heter civila samhällets skuggberedning till försvarsberedningen, skriven 2013. Du hittar den på IKFFs hemsida (IKFF.se)
I dokumentet återfinns reaktioner från några av de civila samhällets aktörer. Medverkande är; Civilförsvarsförbundet, Diakonia, Greenpeace, Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF), Kristna Fredsrörelsen, Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund, Svenska Läkare mot Kärnvapen, Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen och Östgruppen. IKFF, som ansvarar för skriften i stort, skriver att de även fortsättningsvis kommer att arbeta för att det civila samhällets röst finns med i debatten. - Det känns, för mig, viktigt och bra. Jag hör att de talar om viktiga frågor.
Civilförsvarsförbundet inleder med det viktiga observandumet att medborgarnas kraft måste tas tillvara när den framtida försvarpolitiken formas. De noterar också att svenskarnas egna krishanteringsförmåga tunnas ut med anledning av den kraftigt minskade försvarsutbildningen (värnplikten). Hur är allmänheten förberedd på allmänna och svåra kriser? Ja, det känns om en relevant fråga. Kommer vi alla att stå handfallna vid en samhällskris? Nej, sannolikt inte alla - men ändå väldigt många. Hur utbildas vi till att inte stå handfallna? För mig är det skrämmande läsning att vi bara skall lita till vad myndigheterna skall göra. Civilförsvarsförbundet lyfter fram vikten av medvetna, informerade och förberedda medborgare som grund för samhällets styrka, förutom det allmännas insats. Låt oss tillsammans insistera på detta - som i utbildning för ett medvetnare och kunnigare folk som också kan ta hand om sig själva och sina medmänniskor i tider av kris.
I skriften ordar Greenpeace om kärnkraften. Deras insikter kring säkerheten bör ge anledning till allvarlig reflektion i försvarsberedningen. Varför skall människors liv och hälsa äventyras för produktion av el? Skall vi inte hellre lägga våra resurser på sådant som inte är livsfarligt - och som är näst intill omöjligt ur ett säkerhetsperspektiv?
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet (IKFF) påpekar, igen och igen, att mansdominansen och exkluderingen av kvinnor är ett hot mot fred och säkerhet i världen. Fredsarbetet blir ohållbart utan ett jämställt deltagande. Kvinnors deltagande i fredsprocesserna - före, under och efter konflikter - är en nödvändighet. IKFF betonar vikten av arbetet med resolution 1325 och där inte bara ur ett smalt perspektiv. Resolution 1325 "skall inte förstås som en resolution om att göra krig säkrare för kvinnor. Det är en fredsresolution som reflekterar en insikt om att världen behöver jämställt konfliktförebyggande fredsarbete och att freden och säkerheten uteblir så länge detta inte sker." IKFF avslutar med det viktiga budskapet - "En kommande process om en ny svensk handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet bör ta sin utgångspunkt i en bred diskussion, med brett ägandeskap. Strategier för att driva fram reformer kring konfliktförebyggande och kvinnors civila fredspolitiska deltagande bör stå i fokus."
Kristna Fredsrörelsen talar om att skydda utan vapen. De påtalar särskilt att konsekvensen av att vistas nära beväpnade personer ökar risken för att hamna i skottlinjen och att det för civilbefolkningen i konfliktområden medför en stor otrygghet när beväpnade män, kvinnor och barn finns i deras närhet.
En metod som Kristna Fredsrörelsen med framgång använder sig av - och förordar - är internationell medföljning. Det är en metod för att skydda civilbefolkningen utan att ta till vapen eller våld. Uppmärksamheten, närvaron och engagemanget minskar risken för övergrepp vid medföljning. Livet blir lättare att leva för de som utsätts för hot, när någon uppmärksammar dem, står vid deras sida och rapporeterar övergrepp och hot. Det är ett viktigt och tillförande fredsengagemang - utan inslag av våld och kränkningar. Kristna Fredsrörelsen rekommendationer utgår ifrån att civila utgör en majoritet av offren i väpnade konflikter. De måste därför beredas större utrymme för hur konflikter hanteras. Kristna Fredsrörelser vill bl a se att Sverige inleder en process för att gå från militär till civil krishantering. - Det ter sig, i mina ögon, alldeles självklart att de civila organisationerna och civilbefolkningen skall vara delaktiga i denna process.
Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund talar på temat att motverka våld och rättsosäkerhet. Våldet upphör inte förrän förövaren slutar slå. De flesta våldshandlingar begås av män, men det är också en säkerhetsrisk att vara en man. De är mer våldsutsatta än kvinnor. Ojämställdhet och våld är starkt förknippat tillsammans och barn som utsätts för våld eller bevittnar våld tar det ofta vidare i nästa led. Det är viktigt att förebygga att våldet upprepar sig. Sveriges kvinno- och tjejjourers riksförbund talar också om det sexuella våldet. Det krävs här en förändrad lagstiftning och utbildning inom rättsväsendet i fördomar, attityder och värderingar kring sexuellt våld. Det är mycket svårt för den utsatte att få rätt och det är mycket lätt för förövaren att komma undan med det våld den utövar. - Det är helt oacceptabelt i ett land där vi månar om trygghet och rätt till alla de mänskliga rättigheterna.
Svenska läkare mot kärnvapen ordar starkt mot kärnvapen. De talar om riskerna, om skadorna, om de humanitära konsekvenserna och om vikten av att avskaffa dessa vapen. Ett förbud mot kärnvapen, likande det som finns mot landminor och klusterbomber, är en absolut målsättning. - När jag läser deras konsekvenser förvånar det mig mycket stort att världens ledare så starkt månar om sitt eget, istället för världens och människornas väl. Ja, att arbeta för en kärnvapenfri värld måste vara ett absolut måste. De konsekvenser Svenska läkare mot kärnvapen beskriver kan inte någon vilja att de blir verklighet. Låt oss förhindra detta genom att göra vår värld kärnvapenfri.
Östgruppen verkar för demokrati och mänskliga rättigheter i Östeuropa. De talar för säkerhetsgemenskap som intressant motsats till militär styrka och avskräckning. Varaktig och stabil säkerhet bör alltså inriktas på att främja framväxen av säkerhetsgemenskap mellan öst och väst, vilket avser en relation där krig betraktas som en utesluten metod för att lösa konflikter. Relationen kännetecknas av frånvaro av militära rustningar och krigsförberedelser och istället läggs fokus t ex på demokratisering och respekt för mänskliga rättigheter, fattigdomsbekämpning, internationellt samarbete och nedrustning. Östgruppen förordar sålunda en aktiv politik, syftande att inlemma Ryssland i en alleuropeisk säkerhetsgemenskap baserad på demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna.
Fred och säkerhet står högt på vår - allas - agenda. Kvinnors medverkan i beslutsprocesserna, information och beredskap hos de civila organisationerna och hos medborgarna, vårt allas klimatansvar, avveckling av kärnkraften, civil krishantering, avveckling av vapenindustrin, information och utbildning kring våld och övergrepp för att stoppa våldsspiralerna, ickevåldsmetoder, förbud mot kärnvapen och en säkerhetsgemenskap med världens länder är några av de många viktiga reflektionspunkter som finns i detta dokument. Det löser sig säkert till det bästa, om riksdagen och dess försvarsberedning nogsamt lyssnar på det civila samhällets alla bidrag till debatten och tar hänsyn till den viktiga information kring fred och säkerhet de delar med sig från i sin stora kunskapsbas.
Fred. Frihet. Säkerhet. Tillit.
Utan vapen & våld.
För en fredlig värld.
Anette Grinde
Länkar & sån´t. * Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Nyligen.se. * ISSUU. * Dagens Arena. * Globalportalen. * MyNewsDesk. * Fria Tidningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar