Stockholm Marathon 2 juni 2012

Dn.se - Sthlm Marathon i siffror

2 juni 2012. Stockholm Marathon 2012 - 42 195 meter - 4,2 mil. Rekord i kyla, regn och blåst. Jag läser i DN att det var kallare än på julafton. Jag antar att de menade den senaste, när vi var i Indien och njöt av den fantastiska värmen längs den västra indiska kusten. Ja, det var kallare här, än där. Och det var tydligen också kallare i Stockholm nu, än då.

Sthlm Marathon 2012

21 266 anmälda. 15 968 kom till start. 14 686 tog sig i mål. Jag var en av dem. Jag kan berätta att det var en annorlunda upplevelse och att det var väldigt kallt.

Hemma packades regnkläder och paraplyet, liksom extra kläder och ombyte. Kortbyxor och linne valdes bort. Det vankades kyla och regn, och det gällde att vara förberedd på väder.  Det blev packning och förberedelse därefter.

Vi brukar ta en promenad ifrån Tekniska Högskolan och bort till Stadion och startplatsen för att njuta av stämningen. Detta år fick det bli tunnelbana ändå bort till Stadion. Det var inget gosigt promenadväder. Vid T-banestationen Stadion var det riktigt fullt med folk. Det luktade liniment lång väg. Den långa kön och trängsel till uppgången gav en smärre känsla av klaustrofobi. Vad skulle hända här om en olycka inträffade som krävde rask utrymning av utrymmet? Nåväl, det gick väl och snart var vi uppe från underjorden och ute i det regnruskiga vädret. Det är ju inte utan att man undrar vad man håller på med.

Redo för start?

Så småningom krävs att man klär av sig några lager. Tar av sig den stora regnutstyrseln och kryper i den mindre, ansluter till de mastodontlånga toalettköerna och ställer sig i sin startfålla. Det är ruskigt ruggigt, men något varmare mitt inne i fållan. Starten går, nästan alla löparregnkläder (sopsäckar, mm) åker av och massan rör sig sakta framåt. Idag gäller det verkligen att springa för att hålla värmen.

4 plusgrader vid start och inte särskilt mycket mer under resans gång. Det blåste 18 meter/sekund i vindbyarna. Det var regnigt hela vägen. Över Gärdet, Södermälarstrand och Västerbron var det riktigt motigt. Ja, det var verkligen riktigt kallt, riktigt blött och riktigt motigt i vinden. Många löpare var kraftigt nedkylda när senare de kom i mål.

Vid centralen, första varvet, fick jag en energikick när Leif & Jenny (med 20 meters mellanrum) hejade och log. En kram i blötan gav energi. Jag tittade, som vanligt, efter mor & far i korsningen Birger Jarlsgatan/Odengatan men de fanns inte på plats. Jag minns häromåret när de stod där och hejade friskt. Det ger mig fortfarande energi & glädje varje gång jag Sthlm-marathon-springande passerar den korsningen. Det har jag gjort några gånger sedan dess. På andra varvet fanns Leif på plats på väg in mot Torsgatan. Det glädjer verkligen stort, när någon hejar, följer och håller koll. Det var självklart avsevärt mycket mindre publik ute denna dag, men det var absolut inte tomt på folk. En stor eloge till alla ni som tittade, log, ropade, inspirerade och hejade. Det är guld värt.

Jag noterade genomgående avsevärt mycket färre gående löpare i år, än det varit tidigare år. Jag kan tro att det berodde på vädret. Det fanns ingen anledning att förlänga pinan i detta väder. Det blev inte vilsamt att gå. Gick det att springa, så var det läge att springa. Om inte annat för att hålla värmen. Vi ville alla komma i mål så snart som möjligt och inte stanna ute onödigt länge i det ruskiga vädret.

På väg in mot mål!

Känslan att gå (springa!) i mål är enorm. Att springa in på Stockholms Stadion och känna närheten till målet skapar lyckokänslor som är svåra att beskriva. Gråten sitter nära, i en märklig blandning av smärta och en ljuvligt överväldigande lycka. Det känns inte helt fel att få en redig medalj i handen i detta läge.

Efter målgång blir det promenad ner till Östermalms IP. Efter den roande (plågsamma) trappan klipps tidtagningschippet av, vi får en belöningspåse med förtäring och en "stolthetströja" - med finisher som tydlig text.

Sedan serveras det som vanligt en mängd ytterligare förtäring på Östermalms IP. Detta år var det dock för kallt för att jag skulle hantera ätandet. Jag fångade en ljuvligt god och enormt stor kanelbulle och stapplade sedan in i en varm dusch. Utan den hade jag nog inte överlevt. Jag var samtidigt förundrad över att det fanns plats i omklädningsrummen och duschen, men många satt utanför utan fokus på värme och dusch. De var antagligen för nedkylda för att fokusera på nödvändig värmebehandling, eller bara inte insett att det fanns tillgängliga duschar strax intill. Tacksamt drog jag på mig torra kläder i många lager, innan vi i sakta mak drog oss hemåt igen.

Stockholm Marathon är ett fantastiskt evenemang. Utan alla de fantastiska funktionärerna vore vi ingenting. De står hela dagen lång i detta riktigt busväder. De är glada, inspirerande och fantastiska. De langade vatten, sportdryck, saltgurka, sockertillskott, bananer, energikakor och peppande tillrop. En stor eloge till funktionärerna. Och en stor eloge till arrangerande organisation. Ni skapar ett riktigt bra evenemang. Mat & dryck i mängd. Lätt att hitta. Bra kartor. Inga onödiga dumheter. En varm dusch efter. Bananer, kanelbullar och dryck. Medalj & stolthetströja. Packningssortering. Värdeinlämning. Sjukvård. Massage. Lotsning. Uppmärksamhet. Glädje & vänlighet. Uppmuntrande ord. Med mera. I mängd. Ja, ni är fantastiska som för oss löpare framåt. Ett stort tack, för det.

Ja, det blev en god bit ifrån personbästa. Men, jag är ändå nöjd. Efter de förutsättningar som rått under våren, inlagd träningsdos i löpning och gällande väderförutsättningar finner jag att jag genomfört detta (mitt 9.e) marathon med hedern i behåll. Ja, jag är glad att jag genomfört loppet och ja, jag är nöjd med resultatet.

Här finns bilder från loppet; www.stockholmmarathon.se - (klicka på Bildspel, under rubriken 2012)

Anette Grinde


Sthlm Marathon (2007-2012), Malta Marathon (2010), Axa Fjällmarathon (2011) och New York Marathon (2011) = 9 st.

Intressant. Bloggkartan Norrtälje. Nyligen.se. Blogger.com. Knuff om Stockholm Marathon - 42195 -  Bloggare om marathon - publikfest -   Villa uthyres i Roslagen. DN. DN (favorit kollapsade). Svd (kallast i Sthlm på 84 år). Svd ("det värsta väder jag sprungit i").