Reflektioner Allteftersom: Öland.

onsdag 27 juni 2012

Öland.

Öland.
Bilda Förlag
Isbn 91 574 7624 1
2003

Boken har utgått ur sortimentet både hos förlaget och hos de stora webbokhandlarna. Kanske står den att finna hos något välsorterat antikvariat. Själv har jag lånat den på ett närliggande bibliotek.

I boken läser jag med glädje t ex avsnittet om Ölands särpräglade natur. Avsnittet är skrivet av Thorsten Jansson och berättar om några av de platser vi nyligen har besökt på norra Öland.

Stenkusten är alldeles ljuvlig. Den är karg och hård, storartad och förundrande. Detta stenlandskap, längs den västra kusten, ger många tankar om hur slitsamt livet har varit för de som bott och verkat här.

"Kargt, steril och förött av människan, men ändå storartat och fascinerande är detta stenlandskap som reser sig ur Kalmarsund. Än idag slingrar sig den urgamla färdvägen på knagglig stråt över de slitna och skrivliga kalkstenshällarna. Man anar de tunga, stenlastade och knarrande kärrorna, de magra öken och människorna, böjda av slit under stenindustrins tunga århundraden vid denna kust."

Denna sträcka bör cyklas, eller vandras. Den fina bilen bör lämnas hemma, hälsar författaren, och jag håller med.

Lite längre norrut kommer vi till Böda kronopark - skogen som räddades. Det verkar som om jägmästaren Johan Emil Bohman gjorde ett riktigt stordåd för denna trakt. Han var enträgen som få och vann över sandens starka framfart. Han var jägmästare i dessa trakter under senare delen av av 1800-talet. Han tillträdde sin tjänst 1861 och han bidrog till att det planterades en väldig mängd träd i Böda, som band sanden och hindra att den tog över. Skäftekärr, som var hans utgångspunkt, har idag ett fantastiskt järnåldershus och en fin trädgård för t ex midsommarfirande.

Jägmästarbostaden i Skäftekärr går inte av för hackor. Där finns nu en trivsam restaurang. Thujaskogen strax österut är Bohmans förtjänst. Han planterade dessa träd i slutet av 1870-talet och de står nu ståtliga i sin strävan mot himlen. Tyvärr skadades beståndet svårt av de stormar som drog över ön 2005 (Gudrun) och 2007 (Per). Vi får hoppas att de kunniga finner vägar till bevarandet för sen.

I kapitlet om Ölands särpräglade natur finner jag också ord om mastträdbeståndet i Böda, raukarna i Byrum och Trollskogen på den nordöstra udden, öster om Grankullavik. Detta är en finfin trakt, som du inte bör missa om du är på Öland. Här är det riktigt fint.

Denna bok vill jag ha. Inte bara tillfälligt låna. Har du den? Vet du någon som har den, som vill sälja den? Hör då gärna av dig till mig.

Anette Grinde