Artiklar, reflektioner och krönikor. Ord om sådant som påverkar mig och min dag. Och kanske oxå din dag. Ord om glädje, sorg och frustration. Ord om lycka. Om människor som gör. Eller inte gör. Om hur vi är. Eller inte är. Kanske oxå några ord om livet. Helt enkelt. Om nu livet är enkelt.
söndag 14 april 2019
Kvinnan i den blå slängkappan - Deon Meyer
Jag läser sällan deckare, men här försjönk jag i en ganska tunn liten bok om ett par kriminalare i Sydafrika. Weyler förlag har utgivit ytterligare nio böcker av Deon Meyer på svenska. Han är sålunda rätt produktiv.
Berättelsen bär tre olika historier. Den om kommissarien och kärleken. Och hans kommande förlovning.
Den om mordet på kvinnan, som ju är den huvudsakliga berättelsen. Och slutligen den om mannen med den blå slängkappan.
Den om kommissariens kärlek och förlovning och den om mordet hör förstås nutiden till.
Ja, hur går det med kärleken och förlovningen? Kommer den till stånd? Lyckas han ordna pengar till förlovningsringen? Den - ringen och kärleken - spelar roll för huvudpersonerna, särskilt för den ene där den upptar mycket av funderingarna.
Men, den om mannen med den blå slängkappan hör historien till. Då, för länge sedan, 350 år sedan, på en annan plats. Var denne man van Schoorl? Var han på denna plats av en tillfällighet när krutupplaget exploderade och konstverken förstördes? För att han var jagad av andra, av en anledning vi inte känner till? Var det han som räddat konstverket, då på 1600-talet? Eller 1654 för att vara exakt. Vad spelade det för roll nu? Ja, vilka tillfälligheter är det som utlöser händelserna?
Och så mordet, då? Vem är kvinnan som mördats? Varför är hon där? Varför blev hon mördad? Varför placerades hon just där? Och hur kommer utredarna fram till svaren på de olika frågorna?
Ja, här vävs en väv som slutligen når sitt mål. Ja, kanske inte i allt, men i det huvudsakliga. Det är förstås inte alltid att slutet är som man tror, upplösningen kan bli något helt annat.
Hur gick det med förlovningen? Och med detektiven? Och med informationen till systern och modern? Hur hanterar kommissarien den eventuellt blivande hustruns usla matkonst? Är det kanske något som utvecklas i en kommande deckare av Deon Meyer? För det är väl så de gör, deckarförfattarna med samma huvudpersoner? Låter kriminalarnas liv ligga som en matta i bakgrunden som påbyggnad på historierna.
A..
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar