Reflektioner Allteftersom: Norra stadsberget Sundsvall

lördag 29 juli 2017

Norra stadsberget Sundsvall

Gärdesgård i Sundsvall - vid norra stadsberget. Gärdesgårdar är vackra, tycker jag. Särskilt de som är gjorda utan spik & ståltråd. På norra stadsberget i Sundsvall finns ett litet Skansenliknande område
med djur, gamla hitflyttade hus, Sundsvalls stadscirkus och andra kulturevenemang. Platsen är väl värd ett besök.

Ormmannen Göran Hermansson - en mycket huggormsintresserad man, som länge och intresserat berättade om sina ormeskapader, sin ormvänner och om miljön på norra berget. Han var uppenbart i sina invanda kvarter och med de djur han trivdes med. Det var liksom hans egen särskilda plats.

Svart och trygg ligger hen här och filurar. Ormmannen Göran Hermansson sitter och talar till den strax intill.

Himlens ständiga förändringar förundrar. Ibland är det klarblått, strax senare växer molnformationerna fram. Det står inte på förrän det trillar ner regn från himlen igen.

Vi var i Sundsvall och på norra berget häromveckan och tittade runt. Södra berget besökte jag häromåret, när jag var i Sundsvall och höll kurs, så det fick vara denna gång. Norra stadsberget i Sundsvall är en fin plats att besöka. Kultur är en lämplig områdesbeteckning. Det är mer idrott på det södra stadsberget och mer kultur på det norra, hälsar vandrarhemspersonalen.

Här, på norra berget, finns ett litet Skansenliknande område med djur, gamla hitflyttade hus, Sundsvalls stadscirkus och andra kulturevenemang. Livet på bondgården, i fäbodvallen eller timmerkojan kan begrundas en aning genom de hitflyttade husen, de sommararbetande ungdomarna och de beskrivna berättelserna. Fika går förstås att få om man hittar rätt bland de fina husen. Ja, mat också förstås.

I området finns en huggormsplats. Där möter vi också huggormsmannen Göran Hermansson som gärna talar om sitt intresse. Vi trodde först att han var en galning som insisterade på att gå där man påtalat att man inte skulle gå, men förstod sen att han var en man med ett mycket stort intresse och kunnande om just huggormar. Det var skoj och intressant att lyssna till honom, vilket det ju oftast är när man tar sig tid för människor som gärna delar med sig av sina stora intressen. Skall vi kalla honom udda eller var det bara intresset som var (för oss) en smula udda? Oavsett vilket, så gjorde han oss glada.