Kollektiv bestraffning är ett ovärdigt förhållningssätt...

10 juni 2016. DN - Israel stänger gräns mot Västbanken.

Nathan Shachar har skrivit en artikel om konsekvenserna av en nyligen utförd attack i Israel. Två skadade palestinier, som anges ha utfört attacken, vårdas på sjukhus i Tel Aviv. Konsekvenserna för palestinier generellt är genomgripande. Nära 90 000 rörelsetillstånd av olika slag för palestinier har dragits in för att några få personer har genomfört en attack, gränserna mot Västbanken stängs och alla i området drabbas av en omöjlig situation i sitt arbets- och levnadsliv.

Om några personer genomför ett dåd så är det inte rimligt att andra människor drabbas, genom kollektiv bestraffning. Det är rimligt att de som utfört ett presumtivt brott ställs inför rätta, får lägga fram sin sak inför en objektiv och rättvis domstol, och att de som inte varit delaktiga inte straffas. Kollektiva bestraffningar är vare sig lagliga (se t ex artikel 33, 4.e Genévekonventionen) eller värdiga. Kvinnor, barn och män - släkt eller inte släkt - som inte är delaktiga i en handling skall sålunda inte bestraffas, de som är delaktiga skall bedömas i en rättvis prövning - självklart i domstol.

Kollektiv bestraffning är ett ovärdigt förhållningssätt. Världen behöver protestera mot detta.

Nathan Shachar skriver i sin artikel - "Idag kan palestinier färdas mellan Västbankens olika delar..." Menar Shachar med detta att Västbankens olika delar numera inte är kringgärdad och avskuren av separationsmuren och alla de israeliska kontroller som löpande genomförs där? Menar Shachar att muren och de särskilda vägar bara för israeler nu är borttagna, så att det är praktiskt möjligt för alla palestinier som bor och lever där att färdas från en plats till en annan inom Västbanken?

Det vore fantastiskt om det vore så, eller måste många människor fortfarande söka tillstånd för att t ex besöka sina egna marker?

A..

Genèvekonventionerna 1949 - om skydd för krigets offer.

Genèvekonventionerna handlar om värdighet i krig. Om nu krig någonsin kan handla om värdighet.

Jag läser den 4.e Genévekonventionen som handlar om skydd för civilpersoner under krigstid. Den gäller också vid ockupation av ett territorium. Det finns ju flera sådan konflikter i världen, så den tål att läsas igen. Läsas och begrundas.

Utgångspunkten är att människorna skall behandlas värdigt & schyst. Civila skall behandlas med humanitet och ingen skall utsättas för sämre behandling p g a ras, färg, religion eller tro, kön, börd, förmögenhet eller motsvarande omständighet.

Människor - alla dessa civila - får inte utsättas för våld, tas i gisslan, utsättas för kränkningar eller utsättas för straff som inte utmätts av en i laga ordning tillsatt domstol. Sårade och sjuka skall tas om hand och vårdas.

Jag tänker att dessa inledande artiklar - artikel 1-4 - sätter ribban tydligt. Humanitet och värdighet gäller både i krig och vid ockupation. Det är inte tillåtet att göra skillnad.

Hur kommer det sig att det görs skillnad?  Hur kommer det sig att vissa tvingas ta andra bussar, inte få tillstånd, inte få tillgång till sjukvård eller skolgång, etc? Hur kommer det sig att man med hänvisning till säkerhet inte ens får besöka sin egen familj i grannbyn eller nå sina egna marker? Hur får man själv definiera ord och låta definitionen leda till frånvaro av humanitet och värdighet?

A..

Länkar;
Wikipedia om Genévekonventionerna.
Human Rights - svensk utskrift av den fjärde Genévekonventionen.