Plan B

Plan B står för ickevåld - som i aktivt ickevåld. Egentligen borde ju det vara Plan A, men världen tycks tro att våld är att föredra. Det ter sig tydligt att Plan A inte fungerar - och att det är dags att börja lägga mer krut på Plan B.

Det pågår en del krig och våld i världen. Många lever i rädsla för våldet. Det är tydligt att våld inte är en framkomlig väg för hållbar fred. Våld skapar bara mer våld. Varför är det så många som tror att det blir bättre när man bombar ihjäl människor?

Med glädje ser jag att det också finns människor som inte tror att man kan lösa konflikter genom att slå på andra människor. De tror istället på omsorgens och välviljans makt. De tror att man kan lösa konflikter gnom att tala med varandra eller på annat sätt påtala olaterna i världen - med milda, men tydliga, ord. Och en annan sorts handling är våld.

Kristna Freds tror på ickevåld. De utbildar, ordar och sänder fredsobservatörer till utsatta områden. Jag hör inte så mycket om dem, men jag vet att de finns och är aktiva både här hemma och i världen.

Tomma burar tror på bättre miljöer för djuren. De tror på civil olydighet, uppmärksammar samhällets tokigheter i förhållande till djuren och deras rätt - och är beredda att stå sitt kast. Uppmärksamheten gör nytta för samtalet. Var går gränsen för ickevåldet? Det tål och måste diskuteras.

Svenska Freds- och skiljedomsföreningen tror inte på samarbeten om vapen med Saudiarabien. Deras idoga opinionsarbete har givit goda resultat. Jag gläds med deras framgång.

Ekumeniska följeslagarprogrammet står för stillsamt betraktande och likaledes stillsamt rapporterande om förhållanden för palestinier i relationen mellan Israel/Palestina. Ibland finns de bara till hands - och gör skillnad. Följeslagarprogrammet omsluter flera föreningar, tillsammans. Vid hemkomsten talar följeslagarna om sina upplevelser. De sprider ord t ex i kyrkor och frikyrkoförsamlingar, där sinnet är öppet för att lyssna till frågan.

Operation 1325 arbetar - ordar - för kvinnors medverkan i fredsprocesser. Det är tänkt att de - kvinnorna - skall finnas med på alla nivåer i fredsprocesserna. Med fredliga medel är det tänkt. Operation 1325 har också de flera föreningar i ryggen - föreningar som i sig också står för kvinnors rätt och för ickevåldets tankar.

Emmaus Stockholm har solidaritet på sin agenda. De stöder t ex Västsahara i deras strävan att komma loss från Marocko. De har just nu en fin ickevåldsaktivitetskampanj som rullar genom de sociala medierna; #Springförfrihet uppmärksammar de svåra frågorna - och gör det lätt för många att delta. Jag är smått förvånad att inte fler ser, följer och deltar i just den kampanjen.

Det finns massor av organisationer och människor som strider, med orden och närvaron, för att lösa konflikter med ickevåldets strategier. Jag tänker försöka träffa några av dem - människorna och föreningarna - och höra hur de tänker och argumenterar mot/med dem som tycker att Plan A är det som gäller.

Är det möjligt att lösa världens konflikter med bara ord - helt utan att döda, hota och skada varandra? Ja, våldets väg har ju visat sig vara helt fel väg. Då måste ju Plan B vara vägen att gå.

Ja, jag tänker klura på saken under hösten. Jag täkter tala, lyssna, filma, fota och begrunda saken - ja, vrida och vända på frågorna. Höja kunskapsnivån, helt enkelt. Hjälp mig gärna med information kring detta, som t ex ickevåldets historia, ickevåldet här och nu, varför människor drivs av ickevåldets metoder och hur de gör.

A.. 


Ps.  
Jag kommer, under hösten och framöver, att skriva mer om Plan B - alltså på tema ickevåld. Titta sålunda gärna på frågan om Plan B igen, vid ett senare tillfälle.  Håll koll på utvecklingen av Plan B i denna blogg.