Maskrosor

Vacker blomma i ljuvlig tid.

Maskrosor.

Maskrossläktets arter är fleråriga och sprider sig både genom vindspridna frön och sina rötter. De späda bladen kan användas i sallader. Roten rostades förr till kaffesurrogat. Av blommorna kan man göra maskrosvin. Det var länge olagligt att göra vin på maskrosor eftersom det jämställdes med mäsk, men det är numera lagligt igen. Maskrosor ger varje år stora mängder honung, de är utmärkta biväxter med högsta betyg på nektar och pollen. Det finns t ex; ishavsmaskrosor, strandmaskrosor, sandmaskrosor, dvärgmaskrosor, kärrmaskrosor, fläckmaskrosor, atlantmaskrosor, fjällmaskrosor, grovtandsmaskrosor, norrlandsmaskrosor, nordmaskrosor, ängsmaskrosor, hornmaskrosor och ogräsmaskrosor. (Text från Wikipeida, se vidare på Wikipedia om alla olika sorter!)

Det skulle ju inte förvåna mig om just mina favoritblomster, de jag ser som blommande gula hav över ängarna, är just ogräsmaskrosor. Oaktat detta, så tycker jag att de är fantastiskt fina.

De blommar på våren. De blommar som strävsamt guld. Med en aldrig siande strävsamhet och utan hänsyn till mångas ovilja över deras existens sprider de sig över markerna. De bär en obändig vilja. Dessutom är de är ätbara, även om inte jag ännu provat att smaka. Ja, det finns ännu några kvar, men snart är årets maskrostid förbi. Då syns istället syren och liljekonvalj blomma om hörnet. Ja, det är vackert också det, förstås.

Maskrosen är en beundransvärd växt. Låt den härja, tänker jag.

A..