Visar inlägg med etikett Varken hora eller kuvad. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Varken hora eller kuvad. Visa alla inlägg

måndag 18 januari 2016

Varken hora eller kuvad - seminarium 18/1 2016

Det är snart dags för minnesdag för Fadime Sahindal, som mördades för 14 år sedan. Varken hora eller kuvad håller ett seminarium den 18/1 2016 tillsammans med t ex ABF Stockholm, Rädda barnen, m fl, till minne av Fadime. Vi får inte glömma. Fler får inte blunda för de företeelser som finns i samhället.

Fortfarande är många unga kvinnor utsatta för våldet och det måste vi bekämpa oavsett varifrån det kommer. Det spelar ingen roll om det har sin utgångspunkt från religionen, kulturen, något enskilt land eller världsdel. Våldet måste bekämpas.

1100 ungdomar har intervjuats om hur det är att leva i hederskontext. Undersökningens ungdomar består både av pojkar och flickor. 54% tjejer, 46% killar. Barnen ger uttryck för att tron är starkare hos dem än hos deras föräldrar. Varken hora eller kuvad uttrycker oro för den ökade tron, vikten av religion, hos ungdomarna.

Hur viktigt är det vad släkten tycker om dig? De intervjuade säger att det är viktigare vad släkten tycker om dem än vad vännerna tycker. Detta märks tydligare för flickorna än för pojkarna. Tjejerna i undersökningarna säger att det är viktigt att anpassa sig till samhället, men att det är mycket viktigare att anpassa sig till släkten och sin kultur. Förtryck känns, men syns inte.

En stor del av tjejerna får inte följa med på utflykter med övernattning, skolfester och idrottsaktiviteter där båda könen finns med. Varken hora eller kuvad berättar att det, trots en skollag som säger motsatsen, inte blivit någon förbättring. Lärarna frågar inte varför, när eleverna eller deras föräldrar säger att de inte kan vara med på aktiviteten. Undersökningen visar många förskräckande uppgifter, där frågorna kan diskuteras i mycket hög grad. Hur tillåter vi att detta kan fortgå? Vi måste diskutera detta tydligare i skolorna; lärarna måste se och få ungdomarna och deras föräldrar att se vad som är godtagbart. Vi måste diskutera detta tydligare i vår riksdag och i samhället i stort; i det sekulära Sverige har ungdomarna högre tilltro till sina religiösa institutioner jämfört med samhället där t ex polis, skola, kommun, mm. Hur klarar samhället denna utmaning?

Fokus i debatten är; vilka är de viktigaste lösningarna?

Carina Olsson, förbundsordförande S-kvinnor, riksdagsledamot; Carina påminner oss om att inte glömma Fadime. Vi måste alltid komma ihåg vad hon sa i sitt tal. 1) Lyft fram att arbeta förebyggande, med barn, ungdomar och föräldrar. Det är gjort för lite för att arbeta förebyggande med ungdomarnas föräldrar. 2) Det finns lagstiftning, som kan behöva skärpas. Det skulle bli bättre för de drabbade om lagen tillämpades. 3) Skydd och stöd måste finnas för de som utsätts, det måste finnas oavsett var i landet man finns och bor.

Vi måste samarbeta i frågorna. Vi måste tillåta att var och en äger i sin egen upplevelser. Sin egen upplevelse är deras/vår egen. De mänskliga rättigheterna är också kvinnor och barns rättigheter. Använd de kunskaper som kommer från fältet för att åstadkomma förändring. För att man skall kunna komma in där, krävs också att man är delaktig. Man måste ha konkreta exempel, påvisa dem tydligt. Vi är alla lika värda, några är inte värda mindre. Vi måste också kunna ha flera perspektiv i våra huvuden samtidigt.

Jag tror inte att någonting är omöjligt, men det är viktigt att många samtidigt bestämmer sig för just detta. Det krävs att vi är många som arbetar för frågorna. Det är viktigt att människor som vill blir inkluderade, det handlar om att bygga broar mellan alla olika grupper. Det är viktiga motkrafter mot de som inte vill att klansamhället skall ha fäste.

Berit Jernberg, politiskt sakkunnig hos jämställdhetsministern; Vi måste börja kommunicera med föräldragenerationen. De måste vara med i samtalet, på ett respektfullt sätt, istället för att bara fokusera på ungdomarna. Vi måste arbetat förebyggande t ex med maskulina normer. Det handlar också om en ansvarsfråga, myndighetsutövningen måste fungera. Våld försvinner inte.

Vi pratar ofta om tonårstjejerna. Det är dock en problematik där fler ålderskategorier drabbas, även vuxna. Det förebyggande som handlar om att vi alla får kunskap om detta är oerhört viktigt. Det är också viktigt att se allt våld och ta hand om detta.

På vilket sätt är utrikes föddas kvinnors makt i samhället påverkande av hedersvåldet? Kvinnors egenmakt, egen försörjning, stå på egna ben och ta ansvar för sig själv. - är viktigt. Vi ser nu ett land som i många delar som går itu och att alla inte omfattas av den möjlighet som kvinnors rättigheter ger.

Vi har varit dåliga på att beskriva vilka starka krafter vi har arbetat mot. Kampen går vidare, men vi måste vara tydligare med vad vi har att kämpa emot.

Juno Blom, länsstyrelsen Östergötland; Tillämpning av lagstiftning är oerhört viktig, det får inte vara skillnad på människor. Skyddet för barn måste gälla alla barn, det handlar om kunskap och det handlar om mod att stå upp för deras rättigheter. De som arbetar med frågorna behöver stöd av chefer mm för att kunna få lagstiftningen att gälla, att synas. Det måste synas i myndigheternas och organisationernas budgetar och höras i deras uttalanden.

Kvinnoorganisationerna höjer rösterna, det är oerhört viktiga. Utan dem kommer vi inte framåt. Om de inte hade varit en blåslampa på myndigheter och politiker, så hade vi inte varit där vi är idag. De är oerhört viktigt att de får de värde de har. De behövs.

Varför är en nationell strategi viktigt? Orsaken kan vara att svårigheten att samla frågorna. De brottsliga gärningarna skapar ett allvarligt folkhälsoproblem, man måste arbeta med dessa frågor på alla nivåer. Många nivåer/organisationer måste samverka i praktiken. Det är problematiskt, men viktigt. Det viktigaste arbetet med faktiska fall sker på kommunal nivå. Där måste ansvaret ligga för att få frågorna att fungera.

Vi har insatser som riktar sig till vårdnadshavare. Det är värdefullt när vi vågar tala om frågor om alla begränsningar som finns, de konkreta frågorna, inte övergripande om mänskliga rättigheter - tala om sexualitet, barnäktenskap, deltagande, mm. Tala och förebygg delarna, istället för de generella frågorna.

Mehrdad Darvishpour, Universitetsdocent i socialt arbete. Han har forskat länge på hedersrelaterat våld och förtryck. Man har gjort många insatser ekonomiskt utan att titta på resultatet. Man måste utvärdera utvärderingarna. Väldigt många unga är utsatta för hedersförtrycket, men alltför lite är gjort. De hittillsvarande långvarig insatser är alltså inte särskilt framgångsrika. Vad säger ungdomarna själva om sin situation? Vad gör de själva för att förändra? Det är viktigt att vi når ungdomarna och föräldrarna. Föräldrarna måste komma till skolan, till föräldramötena. Båda föräldrarna måste komma. Vi måste också öka flickornas och kvinnornas makt, i alla avseenden. Resurserna till kvinnorna är otroligt viktiga, männens anpassningsförmåga kommer i andra hand. Vi måste bekämpa den patriarkala situationen.

Objektiv utvärdering av samfunden och de organisationer som fått så otroligt mycket pengar för dessa frågor behövs. Till vad har pengarna använts?

Trots så många års diskussion kring detta, igen och igen - varför har hedersförtrycket inte ändrats? Det patriarkala förtrycket måste ta slut. Ett inkluderande perspektiv måste finnas för kvinnorna och klassklyftan är ett gift mot jämställdhetsutvecklingen.

Nicklas Kelemen, etnolog och sitter i Varken hora eller kuvads styrelse; Viktiga frågor, som hänger kvar från Fadimes tal, som är oerhört viktiga att vi arbetar med; 1) Tro på den som talar. Fadime bad att bli trodd. Detta är oerhört viktigt. 2) Mina föräldrar har inte integrerats, ingen har talat med dem om detta. 3) Invandrarorganisationers ansvar;  Om dessa arbetar för att behålla kulturproblematiken kommer vi inte att kunna förändra samhället. Organisationerna struntar i svensk lagstiftning, vilket vi måste komma till rätta med. Dessa organisationers värderingar måste knäckas.

Kvinnoorganisationerna som driver frågorna mot hedersrelaterat våld är otroligt viktiga. De gör mycket för dessa frågor. De är viktigt t ex för att driva på politikerna. Skulle männen i hederskulturen veta att han sitter här, så skulle han inte släppas in i dessa mäns rum och föra samtalet där. Hederskulturen handlar inte om fattigdom, det handlar om värderingar.

Vi måste ta hand om de kulturella normerna.

Amineh Kakabaveh, ordförande i Varken hora eller kuvad och riksdagsledamot; nationell handlingsplan för att åtgärda problemen. Utvärdera pengarna/bidragen, ta bort pengarna från organisationerna som uppehåller strukturerna. Belöna inte de organisationer som har patriarkala strukturer.

70000 ungdomar (2009) är utsatta för hedersproblematik. Ingen öppnade ögon och öron för det förtrycket. Nu hörs rösterna för övergreppen på festivaler och torg. Var är rösterna för de många ungdomar som lever under detta dagligen? Vi måste tala om problematiken - det starka förtryck som finns. Det finns på mängder av ställen i världen. Förtrycken måste lyftas fram. Det är inte rasister som lyfter frågan - förtrycken måste bort.

Samhället gräver en grav för sig själv med religiösa skolor och friskolor. Pengar skall istället satsas på objektiv religionsundervisning i skolorna.

Ca 100 000 miljoner kronor behöver utvärderas, som har gått till bidrag utan att vi egentligen vet vad detta har skapat för förbättring i samhället. Var rädd om våra pengar, var rädd om vår välfärd.

Hedersvåldet är en klankultur. Den måste motverkas.

Ovanstående är anteckningar från dagens seminarium (18/1 2016, ABF Sthlm)

A..



Organisationer som arbetar med hedersvåld är t ex; 
Gapf - Glöm aldrig Pela & Fadime
TRIS - Tjejers rätt i samhället


måndag 26 januari 2015

Det räcker nu ...

Amineh Kakabaveh talar på Fadimedagen 
21 januari 2015, ABF-huset Stockholm
Amineh Kakabaveh är ordförande i föreningen Varken hora eller kuvad. Hon är engagerad och brinner för frågan om hedersvåld. Jag lyssnar när hon talar i ett seminarium på Fadimedagen 2015. Hon talar tydligt, engagerat och starkt. Hon leder seminariet tillsammans med Nicklas Kelemen, som också han är engagerad i hedersfrågan. I panelen sitter flera tunga röster, flera kvinnor och en man. Jag uppfattar dem som eniga i att hedersfrågan - den som saknar all form av heder - måste tas på allvar. Det vore verkligen glädje om vi såg att riksdag och regering verkligen tog frågan på allvar.

Det finns mängder av unga flickor i vårt land - som råkar illa ut p g a hedersproblematiken. Många pojkar och unga män drabbas också, både av vård och hot men också av krav på att kontrollera flickor och kvinnor i familj och i släkt. Hela familjer förstörs. Deras liv är inte fria.

Anineh Kakabaveh skrev en motion 2011 (2011/12:So493) där hon talade om hedersvåldet. Hon bad att det uppmärksammas och utreds, att det tas på allvar. Hon bad att rättsväsendet skulle ta frågan på allvar, så att skyldiga kan straffas. Hon bad om en haverikommission.

Frågan måste verkligen upp på regeringens bord. Ses. Begrundas. Det är inte ok att så många unga kvinnor drabbas av våld och hot, att de själva inte får välja sina liv eller sin partner. Det är inte heller ok att unga män tvinga hålla sina systrar och släktingar under kontroll.

Var och en - alla kvinnor och män - har rätt att leva sina liv i frihet, med åtnjutande av alla mänskliga rättigheter.

Jag ber att du ställer dig bredvid - tillsammans med - Amineh Kakabaveh och alla andra som strider för att alla mänskliga rättigheter skall gälla alla - och att alla som deltar i brottslig verksamhet, som t ex hot om våld, våld/misshandel, bortförande eller medverkande för barn- och tvångsäktenskap och mord, skall straffas för sin del i brotten. Jag ber att frågan - hedersvåldsfrågan - drivs framåt, så att vi 2015 kan se att rättsväsendet klarar att utreda frågorna, att skyldiga män och kvinnor fälls utifrån sin delaktighet och att utsatta tjejer och killar får en fristad där hot och utsatthet inte längre finns. Jag ber också att samhället ser att frågan finns, så att ni/vi kan bistå de tjejer, killar, män och kvinnor som råkar in i detta fasansfulla gap - att ni kan fånga dem, som i rädda dem, medan tid är.

Må kunskap, ansvar och samverkan mellan samhällets alla nivåer få ordning på denna fasansfulla och obegripliga utsatthet för våra unga.

Det räcker med balkongflickor nu, säger Amineh. Jag håller med. Det räcker med balkongflickor, det räcker med hot, det räcker med våld och det räcker med allt som har med kollektiv heder att göra. Det räcker nu. Det är dags att få ett slut på detta nu.

A..





Läs också; Vid 20 börjar den ruttna. (Adlibris)

torsdag 22 januari 2015

Varken hora eller kuvad ...

Varken hora eller kuvad är deras - föreningens - namn. De beskriver sig som den feministiska och antirasistiska gräsrotsrörelsen. Den som arbetar för jämställdhet, antirasism, feminism och jämlikhet.

Organisationen längtar, som så många andra, efter den tid när alla mänskliga rättigheter gäller alla. Den borde vara här nu, kan man tycka. Det är mycket tydligt att den inte är här ännu.

Föreningens övergripande mål är att:

  • Främja demokrati och mänskliga rättigheter 
  • Verka för jämställdhet och alla människors lika värde 
  • Förebygga och motverka kvinnoförtryck och alla former av våld mot kvinnor 
  • Kämpa mot diskriminering, segregering och utanförskap 
  • Båda könen ska leva i samförstånd 
  • Människor ska respektera både sig själv och sina medmänniskor

Föreningens målgrupp omfattar allt ifrån kvinnor och män till barn och unga som delar deras värderingar. De vänder sig särskilt till tonårsflickor och unga kvinnor (12–25 år) bosatta i ekonomiskt och socialt utsatta förorter och som lever under ett patriarkalt förtryck. Varken hora eller kuvad verkar på samhälls-, grupp- och individnivå. De arbetar lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Igår, på Fadimedagen, höll de ett seminarium i ABF-huset i Stockholm. I panelen satt Gertrud Åström, ordförande i Sveriges Kvinnolobby, Carina Ohlsson, ordförande S-kvinnor, Arhe Hamednaca, S, Annika Lillemets, MP, Halala Rafi, Kvinnojouren NINA och Rosita Grönfors, Romska och Resande kvinnoorganisation. Samtalet leddes av Amineh Kakabaveh och Nicklas Kelemen från Varken hora eller kuvad. Samtalet kretsade kring Fadime, mängden pengar till samfund i Sverige och våld mot kvinnor - ur hedersperspektiv. I samtalet hörs också en stor frustration kring integrationspolitiken och om SFI (svenska för invandrare), där man missar att tala om demokrati och mänskliga rättigheter.

Alla närvarande visade sin sorg och frustration över våld, över integrationsproblematik, över samhällets flathet och över den allvarsamma hedersproblematiken som skadar så många ungas liv. Kvinnorna och männen berättar om fall efter fall, om ungdom efter ungdom som fallit offer för hedersvåldet och om samhället som stillatigande låter det ske.

Kunskap. Ansvar. Samverkan. Ja, det är ord sm jag har hört ofta de senaste dagarna, förutom orden om samhällets flathet. Det är kunskap, ansvar och samverkan som kan göra skillnad. Och mod att berätta om alla de oegentligheter som förekommer i vårt land. Lägg bort flatheten och ta ton. Visa, gör, berätta och agera.

Våld är ett otyg. Våld mot kvinnor är ett helvete. Hedersvåld är obegripligt fruktansvärt. Det måste få ett slut.

Heder till alla er, kvinnor och män, som arbetar i tjej- och kvinnojourer, föreningar mot våld och förtryck och för att ni så strävsamt och engagerat höjer era röster.

Heder till er.

A..