30 maj 2024.
Jag möter en grupp barn. Det är småglin i förskoleåldern. En pedagog går först och en sist. Det är kanske 10 barn. Den första pedagogen går med ett barn i ena handen och telefonen i den andra. Hela sin uppmärksamhet har hon i telefonen. Jag blir beklämd. Det skulle ju kunna vara så att hon letade information om något viktigt, förstås.
It's not my business, I know.
Jag blir ändå beklämd. Jag ska försöka bearbeta det i mitt inre idag. Jag ska fundera över frågan varför jag la krut (inombords) på att irritera mig på en annan persons göranden. Ja, det är ett samhällsproblem att man alltid tittar i telefonen, särskilt när man har ansvar för små barn. Jag gjorde dock inte något åt situationen. Då borde jag bara vara tyst, inte säga eller skriva. Och släppa irritationen som jag lät (tillfälligt) bygga bo i mig.
Jag säger därmed - skärp dig - till mig själv.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar