Vreden är framgångsrik...

Jag minns kvinnan som var missnöjd med beslutet. Beslutet att följa de avtal organisationen undertecknat. Ja, hon var missnöjd med allt jag stod för.

Hon skrek, sände massmejl med hat, utnyttjade organisationen för egna resor, egen tanke och vägrade acceptera juridiska avtal.

Ledningen vågade inte stå för de avtal organisationen undertecknat, vågade inte säga nej åt att gömma, slira och vrida på orden. Sig själv störst blev viktigare än att följa undertecknade avtal, korrekthet och det stora perspektivet. De sa inte nej till den som skrek och hotade, för att det skapade ett tonläge som de inte vågade ta i. Hennes röst var för skarp. Att hennes vilja inte var rätt, moraliskt och juridiskt, spelade mindre roll. Man vek sig för tonen, vreden. Jag konstaterade då att vreden är framgångsrik, inte avtal, moral eller rättighetstankar. Vreden, den oförsonliga, inte den som driver oss i klokskap framåt.

Ju högre någon skriker, ju vredare ton någon använder, desto större möjlighet till framgång. För att attacken mot personen gör så förtvivlat ont, hur omotiverad den än är. Vreden leder till att fel personer går, straffar fel personer och försämrar alltid organisationen. 

Det händer ofta visselblåsare. 

Jag påmindes om det när jag fick ett besök i bokhandeln häromnyss. Det väckte gamla sorger till liv. 

Ja, besöket väckte också glädje. Det är också minnen av människor som ville och kunde, gjorde och försökte. Gjorde skillnad. De vandrar sida vid sida med människor som inte vill, som hårdnackat vägrar utvecklande förändring och annan kunskap.

Så är livet. Glädje och sorg, olika sorters minnen vandrar sida vid sida. Det ingår i vår allas livserfarenhet. Ibland lätt att bära, ibland svårt. 

A..