En kvinna beställde en bok. Hon hämtade den när den kommit. Hon var arg för att hon hade haft den förr, lånat ut den till en dam som inte lämnat tillbaka den. Hon kunde inte förstå hur någon kunde vara så oartig. Hon var arg när hon beställde boken. Hon var arg när den kom. Hon önskade min bekräftelse på det, båda gångerna. Jag bekräftade henne.
Hon tog sin bok, som var en annan utgåva än den hon hade lånat ut. Hon klagade på att det var en så otroligt dålig utgåva i jämförelse med den hon förlorat. Hur bara kan man försämra boken så? Hon ville ha min bekräftelse på det. Jag bekräftade henne.
Hon gick så småningom med sin bok. I låg en bokhandelslapp, där hennes namn stod. Hon ringde någon timme senare och var upprörd. Jag hade uppfattat hennes namn fel. Det stod fel namn på lappen. Något h skulle det inte vara där. Förstår du det? Ja, jag ber om ursäkt för mitt misstag, sa jag. Ja, vet du det nu? Det ska inte vara ett h där. Ja, svarade jag, jag förstår och jag ber om ursäkt för mitt misstag. Hon upprepade igen och jag bad igen om ursäkt för min brist.
Jag önskar dig en fin dag, sa jag när hon var klar. Tack, svarade hon. Och sen sa vi hej då.
Jag längtar efter fred på jorden och lite mindre ilska i rummet.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar