Jag måste springa, tänker jag, när morgonen vankas. Jag måste springa, så att jag motar ångesten över vad som kunde ha skett.
Varför man nu har ångest över vad som kunde ha skett, när det nu faktiskt inte har skett. Allt har ju gått bra.
Nåväl. Att springa är alltid bra.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar