lördag 9 mars 2013

8 mars 2013. Fredag. Barasat – Dum Dum (West Bengal).

8 mars 2013. Fredag. Barasat – Dum Dum (West Bengal).

Gräslig natt. Svettigt. Urusel musik har spelats. Musikskrål utan hejd. Oljud. Det har därtill kliat vanvettigt. Är det mygg eller loppor, tro? Jag har knappt sovit något alls.

Så. Nu börjar resan närma sig sitt slut. Vi har cyklat ca 2200 km. Vi har sett och upplevt en hel del och vi har tillbringat en hel del tid tillsammans. Att cykla är ett mycket bra sätt att resa på, men jag tror inte att vi kommer att cykelsemestra hemma. Här är regnrisken mycket låg – hemma är den avsevärt större. Vi har varit här sedan den 16 januari och har inte haft en enda regndag.

Solskyddsfaktor 25 – varje dag. Cykelhjälm – varje cykeldag. Ögon åt alla håll – ständigt. Myggnätet har varit uppsatt varje natt. Vi försöker att inte fuska med säkerheten, mat och tak över huvudet i vettig tid, varje dag. Indien är inte på något sätt likt Sverige. Man lär sig nya perspektiv här.

Vi hoppas också att bloggläsarna har lärt sig något av vårt resande. Vi hoppas att det har skapat nya tankar och diskussioner därhemma vid ert köksbord. Vi lever verkligen i olika värdar – vi svenskar och indierna. Helt olika.

Kl 0801. Frukostpromenad. Sen start idag. Kl 0830. Frukost. Chapati (tunnbrönd) och ärtröra. (20 rupier). Jag längtar plötsligt efter en redig kopp kaffe och en ostmacka. Jag känner mig klar med "restaurangfrukostar" och ordnar gärna min egen frukost i egen vrå igen. Chai i lerkrus (6 rupier).

Hundar. Vi har inte blivit jagade av hundar under denna resa (mer än en gång). I fjol blev vi ofta jagade. Det var obehagligt. Det är många lösdrivande hundar som ibland ser pälslösa ut. Många är också trafikskadade. Trebenshopp är mycket vanliga och ibland ser det väldigt ont ut.

Fiskmarknad. Ja, marknaden är i full gång nu på morgonen. (När vi sen cyklar iväg ser den ut att vara på väg att stängas. Fisken såld och levererad). Det är riktigt stora fiskar, men också riktigt små. Stora isblock hackas ner till mindre bitar för att hålla fisken kyld. Det ser ut att vara en väldigt aktiv marknad. Det glädjer, även om vi inte äter fisk här. Snart gör vi det igen – och helst då torsk från fiskaren i Grisslehamn. Den är ljuvligt god – t o m bättre än lax. Vi hoppas att Grisslehamnsfiskaren har fått ordning på sin båt, efter en stock-påkörning i höstas/vintras som gjorde båten obrukbar.

Vatten. Vi dricker rätt många liter vatten, Sprite, Coca Cola och Mangojuice (Slice). Alltid vatten på flaska. Aldrig något vatten som vi inte har helkoll på. Även om vår bakterieflora nu har anpassat sig så chansar vi inte med vattnet en enda gång. Också tandborstningen sker i flaskvatten.

Kl 0925. Utcheckade. Påpackade. Avfärd. Riktning syd – till flygplatsområdet. Sen stannar vi nog där tills det är dags för avfärd.

Kl 1031. 11 km. Morgontrafiken är tät, riktigt tät. Det är lite roligt att – på indiskt vis – trixa sig framåt utan att ta i någon eller tvingas stanna. Det gäller verkligen att ha ögon åt alla håll – och samtidigt hålla reda på att alla i gruppen är med. Det är tur att gruppen inte är så stor.

Persontransporter. Ja, det är väldigt mycket persontransporter på väg i båda riktningarna. Lastbilar, jeepar & bussar är ordentligt fyllda med människor.

Kl 1128. 17 km. En tjej (26 år) med vän på mc stoppar oss och blir mycket exalterad över vår färd och vår fantastiska ålder. De ger oss äpplen, apelsiner och bananer innan de ger sig av. Man blir glad av deras glädje över vår lilla resa. Den är väl ändå inte så märkvärdig? - Men, den är i varje fall väldigt trevlig och vi är glada att vi kan göra sådana resor. Det är ju ändå inte alla förunnat, även om väldigt många ändå skulle kunna om de ville.

Kl 1144. 18 km. Phu, med glädje! Vi hittar tillbaka till vårt lunchställe från i förrgår. Som granne fanns ett ställe som gjorde sydindisk mat. Vi åker dit för att äta vår sista Onion Masala Dosa – alltså pannkaka med potatisröra och rå rödlök. Gott! (50 rupier). Den kommer jag verkligen att sakna. Vi styr sen norrut igen – för boende vid flygplatsen.

Kl 1249. 24 km. Åter vi flygplatsen för lodgeletning. Kl 1305. 24 km. Incheckade Air Link Guest House, nära flygplatsen. Jessore Road, 2 Airport Gate, Kolkata.

Ambulanserna. Ja, dessa har vi sett i en mycket stor mängd i Kolkataområdet. Vi hör och ser någon sådan nästan hela tiden. Det måste ligga något stort sjukhus efter denna väg.

2221 km cyklade. Vi tar en kapsyl whiskey och tackar för en god färd. Hela. Friska. Utan olyckor eller andra besvär. Det är 37 dagar sedan vi lämnade Chennai (31 januari 2013).

Indien – enligt kartboken;

29 delstater (där Delhi är ett huvdstadsterritorium)
6 unionsterritorier
Kuststräcka 6083 km
Nord-sydlig längd 3200 km
Öst-västlig längd 3000 km
Invånarantal (2011) 1 210 193 422 (det finns säkert några som också är oräknade)
Antal män 623 724 248
Antal kvinnor 586 469 174
940 kvinnor – per 1000 män (= en allvarlig snedfördelning).

Vi har nu – på våra resor i Indien – besökt följande delstater;
Sikkim (2005 mc)
Maharashtra (2011/2012 cykel)
Goa (2006 mc, 2011/2012 cykel)
Karnataka 2006 mc, 2010/2011 mc, 2011/2012 cykel)
Kerala (2010/2011 mc, 2011/2012 cykel)
Tamil Nadu (2010/2011 mc, 2013 cykel)
Andhra Pradesh (2013 cykel)
Orissa (2013 cykel)
West Bengal (2006 mc, 2013 cykel)
Andaman Islands (2013 mest per fot)
Poducherry (2010/2011 mc, 2011/2012 cykel, 2013 cykel)
= 9 delstater och 2 unionsterritorier

Ambulanser. Ja, dessa har vi sett i mycket stor mängd i Kolkatatrafiken. Vi hör och ser någon sådan nästan hela tiden. Det måste ligga något stort sjukhus längs den väg vi färdas efter.

Vi tar en kapsyl whiskey och tackar för en god färd. För visst har vi en god färd, eller vad tycker ni som läser?

Tvätt, dusch och latning på rummet. Siesta, helt enkelt, när allt ändå är stängt.

Kl 1740. Middag. Vegetariska Momo; ångkokta grönsaksknyten (5 st var). Gott! Nästan som pasta. Är det i Kina de har sådana små ånkokta knyter, nästan som pasta? Dumplings, heter de så?

Tidig nattning. 
 

1 kommentar:

Ida sa...

Wow, skönt att ni är i mål! Det är verkligen imponerande, er strapats! Anette, skrattade gott åt din hängselbeskrivning. Det blir lätt att spinga maran nu!Kram och njut av flygresan hem!