Skall det vara så, undrar hon.
I föreningen faller det på ordförandens lott att leda mötet. Hon skriver dagordningen, föreslår frågor att tala om & beslut att fatta. Ledamöterna nickar. På frågan om något ytterligare skall läggas till möts hon ofta av tystnad. Hon försöker få fler frågor på dagordningen, sådana som kommer från de övriga ledamöterna. Hon uppmanar, uppmuntrar och undrar. Men det är ändå bara hennes frågor står där när dagordningen spikas. Hon gick bet igen på att få de övriga att dela med sig av sina förslag. Eller kanske hade de inga. Någon undrar vad hon vill ha. Deras kunskap, engagemang, glöd & glädje vill hon ha. Deras glädjeinitiativ. Ja, hon vill att de delar med sig av sin sin kunskap och sitt engagemang till sina vänner i gruppen. Eftersom det är därför de är här.
Vem vill skriva dagens protokoll? Nja, ingen egentligen. Det är som en strid av få slippa. Jag skulle med glädje ha antagit skrivuppgiften, tänkte hon, men sa det inte högt. För då hade hon ju fått göra det. Och det skulle ju ha tett sig väldigt dumt.
Hon har bett de som skriver att vara tydliga i protokollen. Där skall stå vad vi har pratat om, vad vi har beslutat och vem som skall göra vad. Där skall stå ekonomiredogörelserna, så att alla vet - eftersom hela styrelsen ansvarar för ekonomi & rätt och det behöver finnas dokumenterat att de har fått informationen. Nja, säger kassören, det behöver väl ändå inte stå.
Gruppen planerar programmet. Förslag, ledare och datum diskuteras. Kostnader likaså. På varje aktivitet måste en ansvarig finnas, en av oss. Inte bara hon, ordföranden, för då blir det inte hållbart. En i gruppen tittar i sin tomma almanacka och säger, njae, inte jag. Jag jobbar nog då, den där lördagen om 9 månader. En annan säger, njae, jag vill inte själv. Ytterligare en annan sitter alldeles, alldeles tyst. Hon, ordföranden, undrar hur de tänker i sin styrelseroll och i sitt ansvar för föreningens väl. Hon vet att om hon pressar, så finns en risk att de lämnar och går, men hon undrar ibland vilken poängen är att de sitter där de sitter. Som så vanligt är. Att människor sitter, utan att ta ansvar och delta i viktiga göranden. Ja, det är också vanligt att det finns människor som tar ansvar. På riktigt - och gör. Det är härligt att se.
När sekreteraren för dagen sänder protokollet för kommentar, möts hon av tystnaden. Ingen svarar, ingen glöder och inga kommenterar når henne i retur. Ingen fyller på, vare sig med glädje eller med ord. Också hon, sekreteraren, undrar men gör själv på samma sätt nästa gång ett protokoll eller en dagordning når henne. För att det är svårt att bryta och för att uppmuntran & glädjen inte når fram.
I en styrelse leder ordföranden mötet. Hon är också ansiktet utåt. Men, det är inte hon som är hela föreningen eller ens hela styrelsen. Det är de som ingår, som är och skapar det som blir. Tillsammans. När de vill.
Sitter du i en styrelse? Tar du din del av uppdraget på allvar? Eller sitter du och väntar på att få rätt typ av instruktion för att göra, ta ansvar? Vem/vilka är glädjespridarna i din grupp? Hjälper du själv gruppen framåt?
Skall det vara så här, undrar hon? Skall jag göra allt och de andra bara titta på? Är det bara jag som tycker att det är viktigt och att skulle kunna vara roligt? Hur får jag dem att förstå sin del av ansvaret? Hur får jag dem att förstå att det blir oerhört mycket lättare och roligare då? När de är med och gör, tillsammans.
Ja, tänker jag. I styrelser sitter människor. Där sitter någon som vill, där sitter någon som kan och där sitter någon som inte alls gör. Så är det i nästan varje grupp, men det är inget skäl att ge upp. Det finns en ljusning strax bortom nästa kurva. Där, vid nästa hållplats, finns ytterligare en person, eller kanske t o m två - en sådan som gärna vill och kan. Eller där finns en ny infallsvinkel, kanske just den som skapar skillnad.
Så nej, det skall inte vara så. Och det behöver inte vara så. Men, det kan vara så. En grupp görs av alla som är med i den. Ge inte upp. Fånga stunden, känslan och kärleken till det du finner viktigt. Sprid den känslan. Ge inte upp.
Detta är några av alla de frågor vi talar om på kursen i föreningskunskap. Hör av dig, när du behöver en sådan kurs i din förening.
Anette Grinde
Föreläsare/lotsare på kurs föreningskunskap
Marknadsföring - fokus ideell förening. Läs även andra bloggares åsikter om marknadsföring - styrelsearbete - valberedning - foreningsliv - ideella föreningar... Politometern om styrelsearbete och valberedningsfrågor * Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Nyligen.se. * Blogger.com.* Volontärbyrån - här kan du leta efter nya volontärkrafter till din förening. Det är en bra web-plats för ideella krafter. * Företagshuset - arrangerar kurser för ideella föreningar.
I föreningen faller det på ordförandens lott att leda mötet. Hon skriver dagordningen, föreslår frågor att tala om & beslut att fatta. Ledamöterna nickar. På frågan om något ytterligare skall läggas till möts hon ofta av tystnad. Hon försöker få fler frågor på dagordningen, sådana som kommer från de övriga ledamöterna. Hon uppmanar, uppmuntrar och undrar. Men det är ändå bara hennes frågor står där när dagordningen spikas. Hon gick bet igen på att få de övriga att dela med sig av sina förslag. Eller kanske hade de inga. Någon undrar vad hon vill ha. Deras kunskap, engagemang, glöd & glädje vill hon ha. Deras glädjeinitiativ. Ja, hon vill att de delar med sig av sin sin kunskap och sitt engagemang till sina vänner i gruppen. Eftersom det är därför de är här.
Vem vill skriva dagens protokoll? Nja, ingen egentligen. Det är som en strid av få slippa. Jag skulle med glädje ha antagit skrivuppgiften, tänkte hon, men sa det inte högt. För då hade hon ju fått göra det. Och det skulle ju ha tett sig väldigt dumt.
Hon har bett de som skriver att vara tydliga i protokollen. Där skall stå vad vi har pratat om, vad vi har beslutat och vem som skall göra vad. Där skall stå ekonomiredogörelserna, så att alla vet - eftersom hela styrelsen ansvarar för ekonomi & rätt och det behöver finnas dokumenterat att de har fått informationen. Nja, säger kassören, det behöver väl ändå inte stå.
Gruppen planerar programmet. Förslag, ledare och datum diskuteras. Kostnader likaså. På varje aktivitet måste en ansvarig finnas, en av oss. Inte bara hon, ordföranden, för då blir det inte hållbart. En i gruppen tittar i sin tomma almanacka och säger, njae, inte jag. Jag jobbar nog då, den där lördagen om 9 månader. En annan säger, njae, jag vill inte själv. Ytterligare en annan sitter alldeles, alldeles tyst. Hon, ordföranden, undrar hur de tänker i sin styrelseroll och i sitt ansvar för föreningens väl. Hon vet att om hon pressar, så finns en risk att de lämnar och går, men hon undrar ibland vilken poängen är att de sitter där de sitter. Som så vanligt är. Att människor sitter, utan att ta ansvar och delta i viktiga göranden. Ja, det är också vanligt att det finns människor som tar ansvar. På riktigt - och gör. Det är härligt att se.
När sekreteraren för dagen sänder protokollet för kommentar, möts hon av tystnaden. Ingen svarar, ingen glöder och inga kommenterar når henne i retur. Ingen fyller på, vare sig med glädje eller med ord. Också hon, sekreteraren, undrar men gör själv på samma sätt nästa gång ett protokoll eller en dagordning når henne. För att det är svårt att bryta och för att uppmuntran & glädjen inte når fram.
I en styrelse leder ordföranden mötet. Hon är också ansiktet utåt. Men, det är inte hon som är hela föreningen eller ens hela styrelsen. Det är de som ingår, som är och skapar det som blir. Tillsammans. När de vill.
Sitter du i en styrelse? Tar du din del av uppdraget på allvar? Eller sitter du och väntar på att få rätt typ av instruktion för att göra, ta ansvar? Vem/vilka är glädjespridarna i din grupp? Hjälper du själv gruppen framåt?
Skall det vara så här, undrar hon? Skall jag göra allt och de andra bara titta på? Är det bara jag som tycker att det är viktigt och att skulle kunna vara roligt? Hur får jag dem att förstå sin del av ansvaret? Hur får jag dem att förstå att det blir oerhört mycket lättare och roligare då? När de är med och gör, tillsammans.
Ja, tänker jag. I styrelser sitter människor. Där sitter någon som vill, där sitter någon som kan och där sitter någon som inte alls gör. Så är det i nästan varje grupp, men det är inget skäl att ge upp. Det finns en ljusning strax bortom nästa kurva. Där, vid nästa hållplats, finns ytterligare en person, eller kanske t o m två - en sådan som gärna vill och kan. Eller där finns en ny infallsvinkel, kanske just den som skapar skillnad.
Så nej, det skall inte vara så. Och det behöver inte vara så. Men, det kan vara så. En grupp görs av alla som är med i den. Ge inte upp. Fånga stunden, känslan och kärleken till det du finner viktigt. Sprid den känslan. Ge inte upp.
Detta är några av alla de frågor vi talar om på kursen i föreningskunskap. Hör av dig, när du behöver en sådan kurs i din förening.
Anette Grinde
Föreläsare/lotsare på kurs föreningskunskap
Marknadsföring - fokus ideell förening. Läs även andra bloggares åsikter om marknadsföring - styrelsearbete - valberedning - foreningsliv - ideella föreningar... Politometern om styrelsearbete och valberedningsfrågor * Intressant. * Bloggkartan Norrtälje. * Nyligen.se. * Blogger.com.* Volontärbyrån - här kan du leta efter nya volontärkrafter till din förening. Det är en bra web-plats för ideella krafter. * Företagshuset - arrangerar kurser för ideella föreningar.
1 kommentar:
Hej! Den här artikeln ,som du skrivit borde varje styrelsemedlem i varje förening få ,när hen tackat ja till ett styrelseuppdrag. Ordföranden har den viktiga uppgiften att anslå tonen att "få till" den där andan,som gör att medlemmarna trivs och vågar komma med förslag utan att bli avsnoppade.Det får inte finnas någon form av "jag vet bäst"attityd hos ordföranden. När en styrelse konstitueras ska varje medlem genast få ett ansvarsområde, som kan ändras "under resans gång".Det underlättar högst betydligt. Varje möte i Ölands BF har varit till glädje En av drottningarna
Skicka en kommentar