Black Friday. Antal människor på stadens gator och torg är stort, många bär shoppingkassar och hastar till nästa butik.
Jag tittar på kommersen, sörjer och går fysiskt vidare. Jag går till Sagerska palatset, för där finns klimatfolk. De möts tillsammans, samtalar med förbipasserande och informerar om klimatkrisen. De står där varje fredag, vecka efter vecka och gör skillnad för dig, mig och dig. De skrattar tillsammans, ingår i en kunnig gemenskap som spelar roll, de påverkar vårt gemensamma allt. De får mig att må bättre. Jag tackar för det.
Jag går vidare till Riksgatan. Där står kören som sjunger varje fredag. De sjunger, hakar sig, skrattar, börjar om, dansar, stampar takten och uppmärksammar många på sin idoghet. De är riktigt många, denna fredag. De delar ut flygblad, sjunger, skapar glada känslor för förbipasserande och gör skillnad för oss alla. Jag känner lycka över deras kraft. De ger mig hopp och energi.
Jag ser riksdagsledamot Rebecka Le Moine stanna till, hon talar med någon från kören. Hon är hopp, jag gläds åt det.
Poliserna bevakar både Sagerska och Riksgatan, håller sig på håll, respekterar yttrandefriheten och demonstrationsrättigheten och har påmint sig om att det är tillåtet att skratta, prata och sjunga på stadens gator och torg. Jag gläds åt det.
Jag äter lunch på det lilla caféet, reflekterar över den tid vi lever i. Jag tar bussen hemåt, gläds över att de allmänna kommunikationerna mellan den stora och lilla staden är utmärkta. Det gör skillnad för resemöjligheterna. Jag tackar för det.
SVT rapporterar om “lillejul”. Det är ett glättigt reportage, som förstås syftar till att lätta upp livet, få oss att glömma krig, övergrepp och klimatfrågor. För mig blir det oseriöst trams. Jag ser det som en aktivitet som siktar mot mer konsumtion - i en tid när vi behöver mindre. Ja, bättre är om vi istället kan se det som ett tillfälle att mötas över ett samtalsbord eller uppleva aktiviteter tillsammans, kanske vandra i skogen eller bilda oss på ett museum.
Fredagen var en bra dag - för att klimataktivisterna lyfter frågor, är inte tysta, de visar vägen, skapar glädje och hopp. De gör. Jag gläds.
Tack.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar