Kvinnan kommer in i butiken. Jag säger hej, hej. Hon säger hej.
En annan kund står vid sidan om, tittar, begrundar och talar med sin vän. Var och en funderar på sitt, om hen vill eller inte vill - och jag brukar försöka klargöra, efter en liten stund, om kunden önskar hjälp eller vill titta själv. Jag frågar, efter en stund, aldrig direkt eftersom var och en måste få en chans att fundera och lokalisera sig först.
Vi alla reagerar olika på olika ageranden. Någon blir arg, någon blir glad, någon är nöjd och någon är missnöjd. Någon behöver tid, någon behöver råd och någon vill inget alls.
- Hej, hej, säger jag.
- Hej, svarar den nyinkomna kunden.
En kort stunds tystnad.
- Talar ni inte med kunderna här, fy fan, vad dåligt.
Det säger slam, slam i dörren när hon, hårdhänt och argt, går.
Jag står chockad kvar. Den andra kunden tittar upp, skakar på huvudet.
- Jo, tänker jag, vi talar verkligen med kunderna här. Vi har ofta långa och fantastiska samtal, utforskar vad kunden önskar. Tipsar om fantastiska böcker, trollar fram än det ena och än det andra, lägger tid i mängd. Jag gör allt jag kan för att serva, för att ta hem, för att hjälpa, för att glädja, men jag måste också få en rimlig chans.
Du är välkommen till butiken, men jag ber dig att notera att jag inte är tankeläsare. Du behöver också vara kommunikativ, så att jag vet vad du söker, om du önskar hjälp eller om du vet bäst själv.
Du är varmt välkommen åter till butiken. Förstås.
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar