I definitionerna kring krig och fred finner vi begreppet våld. Krig inkluderar våldet och i fred tänker vi oss att det är frånvarande. Men, är det frånvarande i fredstid?
Låt oss se vad begreppen står för.
Direkt våld står för fysiskt - kroppsligt - våld. Det är konkret och synbart, såsom t ex misshandel, mord, mm. Det är också enkelt att identifiera utövaren. Utövaren är den individ eller en grupp, som utövar eller uppmanar till våldet. Utövaren kan också vara en stat.
Strukturellt våld är inte lika synligt. Det är svårt att se vem som är utövaren. Det strukturella våldet är istället inbyggt i relationerna mellan parterna, som kan vara två eller flera. Det är inbyggt och invant i samhället, och därmed svårt att se och förändra. Det är först när någon gör uppror som förtrycket kan bli påtagligt och tydligt. Det ses som en del av samhället och kräver uppmärksamhet, tid och utbildning för att förändras. Exempel på strukturellt våld är hunger, diskriminellt våld, utanförskap, mm. Det strukturella våldet berövar sålunda människor grundläggande värden som är nödvändig för ett värdigt liv. I något mått kan man säga att det strukturella våldet finns i alla samhällen, men i delar av världen syns det tydligt.
Det strukturella våldet behöver inte vara riktat mot någon specifik person eller grupp. Därmed riskerar det att slå mot många, men behöver inte drabba alla. Vissa grupper kan helt klara sig undan, medan vissa drabbas hårdare. Att marknadsföra nappflaskor och bröstmjölksersättning i länder där rent vatten är en bristvara kan ses som ett exempel på strukturellt våld. Avsikten är inte att döda eller skada, men det är resultatet när kunskap och förutsättningar saknar för att nyttja varan på ett korrekt sätt. Vem är då utövaren av våldet? Och vilka drabbas av våldet?
Kulturellt våld är, liksom strukturellt våld, ofta osynligt och invävt i samhället. Kulturellt våld kopplas t ex till religion, språk och ideologi. Det kulturella våldet rättfärdigas av t ex historia, samhällets inställning, "det utvalda folket", mm – och legitimerar förtryck och våld mot andra människor. Även här krävs att förtrycket uppmärksammas, för att en förändring skall kunna ske.
När någon protesterar mot det strukturella eller kulturella våldet möts de ofta av ett direkt våld från förtryckaren. Våld, oavsett riktning, skapar rädsla och förtryck. Det kan knappast ses som konstruktivt i en omsorgsfull värld.
Å andra sidan lever vi nu inte i en omsorgsfull värld, men behöver – enligt min uppfattning - sträva i den riktningen. Det bör göras med utgångspunkten att alla äger rätten till grundläggande mänskliga rättigheter, oavsett var i världen man råkar födas eller befinna sig. Det innebär bl a frånvaro av våld – i alla former.
I det negativa fredsbegreppet ingår frånvaro av dödligt – direkt – våld. I det positiva fredsbegreppet ingår också en närvaro av en process för att se, ifrågasätta och motverka det strukturella och kulturella våldet som finns i våra olika samhällen.
Har du fred i din närhet eller ser du våldet tydligt? Hur motverkar du detta? Hur talar du om det? Hur agerar du mot det?
Anette Grinde
Låt oss se vad begreppen står för.
Direkt våld står för fysiskt - kroppsligt - våld. Det är konkret och synbart, såsom t ex misshandel, mord, mm. Det är också enkelt att identifiera utövaren. Utövaren är den individ eller en grupp, som utövar eller uppmanar till våldet. Utövaren kan också vara en stat.
Strukturellt våld är inte lika synligt. Det är svårt att se vem som är utövaren. Det strukturella våldet är istället inbyggt i relationerna mellan parterna, som kan vara två eller flera. Det är inbyggt och invant i samhället, och därmed svårt att se och förändra. Det är först när någon gör uppror som förtrycket kan bli påtagligt och tydligt. Det ses som en del av samhället och kräver uppmärksamhet, tid och utbildning för att förändras. Exempel på strukturellt våld är hunger, diskriminellt våld, utanförskap, mm. Det strukturella våldet berövar sålunda människor grundläggande värden som är nödvändig för ett värdigt liv. I något mått kan man säga att det strukturella våldet finns i alla samhällen, men i delar av världen syns det tydligt.
Det strukturella våldet behöver inte vara riktat mot någon specifik person eller grupp. Därmed riskerar det att slå mot många, men behöver inte drabba alla. Vissa grupper kan helt klara sig undan, medan vissa drabbas hårdare. Att marknadsföra nappflaskor och bröstmjölksersättning i länder där rent vatten är en bristvara kan ses som ett exempel på strukturellt våld. Avsikten är inte att döda eller skada, men det är resultatet när kunskap och förutsättningar saknar för att nyttja varan på ett korrekt sätt. Vem är då utövaren av våldet? Och vilka drabbas av våldet?
Kulturellt våld är, liksom strukturellt våld, ofta osynligt och invävt i samhället. Kulturellt våld kopplas t ex till religion, språk och ideologi. Det kulturella våldet rättfärdigas av t ex historia, samhällets inställning, "det utvalda folket", mm – och legitimerar förtryck och våld mot andra människor. Även här krävs att förtrycket uppmärksammas, för att en förändring skall kunna ske.
När någon protesterar mot det strukturella eller kulturella våldet möts de ofta av ett direkt våld från förtryckaren. Våld, oavsett riktning, skapar rädsla och förtryck. Det kan knappast ses som konstruktivt i en omsorgsfull värld.
Å andra sidan lever vi nu inte i en omsorgsfull värld, men behöver – enligt min uppfattning - sträva i den riktningen. Det bör göras med utgångspunkten att alla äger rätten till grundläggande mänskliga rättigheter, oavsett var i världen man råkar födas eller befinna sig. Det innebär bl a frånvaro av våld – i alla former.
I det negativa fredsbegreppet ingår frånvaro av dödligt – direkt – våld. I det positiva fredsbegreppet ingår också en närvaro av en process för att se, ifrågasätta och motverka det strukturella och kulturella våldet som finns i våra olika samhällen.
Har du fred i din närhet eller ser du våldet tydligt? Hur motverkar du detta? Hur talar du om det? Hur agerar du mot det?
Anette Grinde
strukturellt våld eller kulturellt våld.
Ickevåld skrivs utan bindestreck
- det handlar om ett ställningstagande
för en aktiv handling, ett aktivt ickevåld.
Dn om instabilitet i Serbien. Globalportalen.
Ickevåld skrivs utan bindestreck
- det handlar om ett ställningstagande
för en aktiv handling, ett aktivt ickevåld.
Dn om instabilitet i Serbien. Globalportalen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar