DN 26/11-25. Patrik har reparerat trasiga prylar i 40 år: ”Kunderna en del av problemet”
Jörn Spolander skriver en (utmärkt, viktig och frustrerande) artikel i DN (web 26/11-25) om vårt sätt att förbruka istället för att reparera. Det är en förändring som har skett över tid, som vi ur något perspektiv har tvingats in i för att handeln vill att vi handlar mer och oftare. Ja, nej, vi har inte har (tillräckligt högt) protesterat mot de sämre varorna, slöseriet och mängden avfall som all konsumtion har genererat. Vi har inte tittat oss omkring, sett vad mängden leder till. Vi lever som om jorden kan svälja allt. Det kan den förstås inte. Så ja, kunderna - vi - är en del av problemet, men också de politiska besluten, näringslivet och tanken på tillväxt som det allenarådande. Tillväxt (som allenarådande norm) är oerhört destruktiv för planetens väl, vårt allas väl.
Vi konsumerar ett överflöd av varor, många går sönder efter kort tid och går inte att reparera. Vi handlar ofta på impuls, utan ett egentligt behov. För några är handlandet nästan som en drog. Black Friday eller Black Week, är handelns sätt att få oss att konsumera, att få oss att tro att vi behöver varorna. Ja, ibland är det förstås så, men är behovet reellt? Hur tänker vi kring vår egen konsumtion och hur ser vi på konsekvenserna för jordens väl?
Under veckan och kanske särskilt under fredagen såg jag vänner i (mina sociala-medie-flöden) som gick på museum, besökte naturen, läste poesi tillsammans och umgicks med vänner över en vegetarisk middag. De tittade sig omkring, reflekterade över sin och jordens hållbarhet för att därefter göra aktiva val om hur de lever. Deras val påverkar mig (mycket positivt), de får mig att tänka på alla generationer som ska leva på jorden, nu och framåt.
Ja, jag tänker på klimatkrisen och jordens väl - livets korridor - varje dag och jag begrundar ständigt mitt ansvar i hur det behöver gå till, hur jag och vi kan leva. För mig betyder det t ex att jag prioriterar allmänna kommunikationer, fysisk rörelse, äter vegetariskt och deltar i samtal i riktiga möten framför köp av varor. Människor - nära och långt bort - som prioriterar möten och aktiviteter nära - framför flyg, överflöd i varor mm - fyller mig med särskild glädje. De gör skillnad för mig, för att jag ser att de bidrar till tanke och handling runt utsläppsminskningar. Jag tackar dem för det.
A..
Hur många klot förbrukar vi? (Overshoot footprints!)