Att provtänka.
Att pröva sin tanke, kanske t o m innan den är färdigformulerad, att fundera kring hur den står sig. Kanske kan den ändras? Kanske vet någon annan lite mer? Finns det fler perspektiv?
Jag samtalar med en man vars liv kretsar kring skrivande. Han är författare. Han har skrivit länge och mycket, både om sig själv, om verkliga händelser, tankar och fiktiva berättelser. Han arbetar med texten, väger orden, ser och ändrar. Han fångar nyanserna som han ser dem. Han är han, hans text kommer från hans jag och hans kunnande.
Texterna är livsviktiga, för honom själv, men också för många andra. De för livgivande samtal, förstår, missförstår, börjar om, ser och upplever. Han följer sina tankar och tar till sig andras. Alla ser och förstår inte hans spår, men han har hittat sin form. Hans form gör hans dag helare, honom också.
En läsare, som läst hans bok och som har andra utgångspunkter i sitt liv, i sin tanke, i sitt kunnande - i sitt jag - säger: han är respektlös mot läsaren, vill göra sig märkvärdig.
Jag funderar kring om han är respektlös och märkvärdig, vad det är. Jag tänker på honom, på den person som han är, ständigt djupt funderande, försöker och försöker, varje dag. Han får sin dag och sin text att fungera. Jag ser hur han och andra våndas, byter ord, börjar om, låter det ta tid. Jag tänker på hur han (och andra) tänker och utsätter sig för andras spår, försöker och försöker igen. Jag ställer det mot ord om respektlöshet och märkvärdighet.
Det gör ont i magen på mig då, det känns fel i min kropp. Jag drabbas av ett inre känslosvall, känner hur mitt hjärta rusar. Jag ser ingen respektlöshet i honom, han som skriver. Jag blir upprörd över orden, håller i mig hårt för att se till att jag begrundar och förstår. Jag ser hans försök och liv, eller små delar av det. Jag behöver tänka mer. Jag är uppenbart inte klar. Jag vill se bådas jag.
Alla har rätt att tycka och känna som vi vill, gör och förmår. Jag vill inte döma, men jag vill förstå varför, var det kommer ifrån. Varför jag tänker som jag gör, varför han tänker som han gör. Och hur vi ser mer och utvecklas i det.
Hur tänker du om texter, ord och tankar du ännu inte lyckats förlika dig med?
A..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar