Narrativ betyder berättelse. Berättelser konstruerar en verklighetsbild och förutsätter publik och berättare.
Ju oftare och fler som upprepar en verklighetsbild, desto mer ter den sig som sann. Det behöver den inte vara. Dess syfte kan vara att skada, förändra en verklighetsbild. När vi upprepar och tror på berättelsen, bidrar vi till skadan.
Exempel kan vara ord om människor och folk, där orden i retur är aggressiva och hårda, oförsonliga. Där man vrider ett ord, tolkar ett ord, en händelse eller en mening till något den inte var avsedd att vara. Man skapar berättelser, nya berättelser och förstärker dem med hårda ord. Hot och hat.
Det görs media, det görs i sociala medier och det görs vid köksborden därhemma.
Någon säger, dela inte det här budskapet. Det skadar oss. Men, man delar ändå. Man berättar om det i TV och i de stora dagstidningarna. Man delar, berättar och förstärker som man inte ser och förstår att just det är syftet. Att upprepa berättelsen igen och igen ger en känsla av sanning. Det sker t ex genom konspirationsteorier, (felaktiga) budskap om myndigheter, hets mot religioner och folk, ord om vad någon har sagt (som hen inte har sagt) och så vidare.
På facebook delas budskap med ett lätt knapptryck. Man klipper och klistrar, delar andras tolkning och gör den större, vidare och skapar därmed mer tilltro till narrativet som snurrar till fler. Är det en berättelse som du känner är korrekt? Varför delar du den?
Varför delas religionsfobin och hatet mot olika folkgrupper? Är det så du tycker att vårt samhälle ska byggas? Vi och dem? Skapar det en fredlig värld?
Varför fortsätter de stora mediehusen att rapportera om hatet och skapa mer vi/dem? Varför får det så stor spridning? Vilket ansvar har de för hatspridningen eller bilderna? Konsekvensen är t ex att vi som folk blir utsatta om/när vi reser (eller bara finns), att vi skadar andra, skapar bilder av människor som bygger på fördomar, att terrornivåer ökar och att hela vår existens (inte bara svenskar) blir otryggare. Rädslan ökar hoten.
Kloka människor delar utan att reflektera kring varför. De/vi missförstår avsiktligt eller för att man/vi inte orkar se den större bilden. Varför gör vi - mänskligheten - så?
Jag undrar om vi kan hjälpas åt att säga ifrån när någon uppenbart har missat att ställa sig frågan om varför? Kan man göra det ett direktmeddelande, ett samtal över en kopp kaffe, ett sms eller i en kommentar till inlägget - kan vi be personen att ta bort de som alltför lätt blivit fel. Eller kan vi be dem reflektera över sitt varför?
Kan vi ta det lilla besväret, det lilla obehaget, för att bistå i undvikandet att narrativet - där hat/hot, utanförskap, vi & dem - blir en sanning.
Någon har en avsikt när texten skrevs, spreds och upprepades. Är det samma avsikt hos dig, när du delar eller hänger på i den berättelsen?
Vilken text delar du och varför? Vilken text kommenterar du och hur? Hur läser du och hur för du orden vidare?
A..
#narrativ #konstrueradverklighetsbild #demokratiskasamtal #demokratifrukost #magiskasamtal #bildenutåt
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar