Professionellt, ideellt & vem står för fiolerna?

Om jag säger att vi måste arbeta professionellt, även i det ideella, så kan någon ge uttryck för - eller kanske t o m känna - att det är ett påhopp. Det är det inte. Det är möjligen en tankeväckare om vad som är vad. Det jag ger uttryck för bottnar i något, det du ger uttryck för - eller känner - bottnar i annat eller kanske i samma, men på något annat sätt. Uttrycket - professionalitet - betyder att vi kan behöva begrunda förhållningssätt och hur vi agerar i vår roll. Vi kan alltid, eller oftast, höja ribban. Gör det lite, lite bättre. Någon uttryckte det som förbättringspotential, och ja, det är ett rätt bra uttryck.

Att arbeta professionellt innebär, för mig, tanke om människor, miljö och pengar - tillgängliga resurser. De är inte oändliga, ingen av dem. Människor vill och orkar till en viss gräns, pengar tar slut och vi är en stor del av miljöförstöringen. Vi behöver se och inse detta, se vår del i detta. Det innebär också att vi agerar så väl vi bara kan i varje enskild stund, med vårt syfte/ändamål för ögonen och verksamhetens bästa.

Jag hörde någon säga att anställda & volontärer i sin dagliga verksamhet alltid, som i varje dag och i varje enskild uppgift, behöver tänka tanken om detta är rätt spår för att gå i den riktning syftet och ändamålet för oss, vilket är i riktning mot uppfyllandet av visionen. Visionen är det som nästan är ouppnåeligt, men det är ändå i den riktningen vi rör oss. Vi behöver tänka kring detta, vi alla som finns i organisationen. Någon är anställd, någon är konsult och någon är volontär och ideell. Vi alla behöver förhålla oss till visionen, gå i den riktningen - annars går vi inte i rätt riktning.

Vad är vår vision?

Jag arbetar ofta med ekonomi. I det ingår händelser innan vi kommer till själva fakturan, bokföringen och rapporteringen. Någon har beställt en offert, tänkt och följt upp. Någon har beställt en vara eller en tjänst, för att den ingår i ett koncept som vi tänker oss att genomföra, t ex ett evenemang. Vi behöver vårda resurserna. Bland resurserna ingår du. Där ingår också jag. Och alla andra som finns i och i närheten av organisationen. Vi har inte en utgångspunkt, vi har många. Vi behöver se detta.

I min - ekonomiavdelningens - roll ingår t ex att placera alla fakturor i rätt enhet, alltså i rätt organisation. Där ingår också att se vilket projekt det tillhör, vilket datum & var evenemanget var liksom också vilken sorts kostnad som avses. Det är ett evigt pyssel med detta. Jag måste också fundera kring de skattefrågor som finns. Skattelagstiftningen, liksom momslagstiftningen, är något vi måste förhålla oss till. Det förändras inte för att vi kallar saker något annat eller för att en kund inte vill betala just detta. Vi kan inte bryta mot lagstiftning för att någon inte har lust att följa den.

Det finns t ex regler om moms, om förmånsbeskattning, om avdragsrätt eller inte, om arbetsgivaravgifter och mycket annat som vi måste förhålla oss till. När någon säger att de inte är momspliktiga, så påverkar inte det vår fakturering. Om vi säljer en momspliktig tjänst, så är det moms som gäller på fakturan. Om vi har kommit överens om en motprestation som ingår i den skattepliktiga sfären, så är det moms som gäller på fakturan. Vi kan inte välja att avstå från detta. Det är så det är, helt enkelt. En gåva är inte momspliktig - men en gåva innehåller inte heller en motprestation. Skillnaderna och inslagen är viktiga att se.

Någon säger att vi är ideella och resonemanget låter ibland som att vi inte skall - eller kan - vara professionella om vi är ideella. Det rimmar inte, i mina öron. Vi måste kunna vara båda.

I alla organisationer måste vi måna om pengarna. Vi har vanligtvis inte omåttliga mängder pengar. Vi måste därför göra en budget. Vi måste se hur intäkterna ser ut i förhållande till kostnaderna, när pengarna kommer in och hur de skall användas. Budgeten måste hålla ihop, och det måste bli en slatt över till övriga kostnader i organisationen. Varje projekt måste i något mått utgå ifrån att det skall täcka också något annat. Det är viktigt att se.

Ett vanligt uttryck är - det måste få kosta. Jag ställer mig alltid frågande till begreppet. Motfrågan måste bli, vem står för fiolerna? Ingenting alls får kosta om vi inte vet att vi har pengar till just det som får kosta. Vi måste också klarlägga vad - hur mycket - det får kosta. Vi har ingen obegränsad källa att plocka slantarna ur.

Ja, saker måste få kosta för att de skall kunna genomföras. Det är sant. Men, vi måste också ha täckning för kostnaderna för att vi skall kunna leva vidare och skapa mervärden på lång sikt. Det vill vi, eftersom det vi gör är viktigt.

A..